Med anledning av motion om förvaringen av militära tjänstevapen
FöU 1977/78:3
Försvarsutskottets betänkande 1977/78:3
med anledning av motion om förvaringen av militära tjänstevapen I
motionen 1976/77:1068 av Evert Svensson m. fl. (s) yrkas - mot bakgrund av vad som har anförts i motionen - att riksdagen beslutar att hemställa hos regeringen om utredning och förslag i syfte att skärpa kontrollen över förvaringen av tjänstevapen.
Rikspolisstyrelsen och överbefälhavaren har på begäran lämnat yttrande i ärendet.
Bakgrund
Under 1960-talet ökade tillgreppen av vapen i samband med inbrott i mobiliseringsförråd. Även eldhandvapen som de värnpliktiga och den fast anställda militära personalen i fredstid använder i sin tjänst (tjänstebruksvapen) började förkomma i ökad utsträckning. Kungl. Majit ställde därför medel till förfogande för åtgärder i syfte att hindra att försvarsmaktens vapen kom i orätta händer och missbrukades.
I mobiliseringsförräden har efter hand byggts betryggande förvaringsutrymmen. Tillgreppen av vapen ur dessa förråd har därigenom minskat påtagligt.
Skärpta föreskrifter om förvaring av ijänstebruksvapen har utfärdats. Enligt dessa skall de värnpliktiga förvara vapnets huvuddel under lås i sina logementskåp. Den s. k. vitala delen (t. ex. mekanismen) skall, när vapnet inte brukas, förvaras inlåst i säkerhetsskåp med kombinationslås. Pistol utlämnas inte till enskild förvaring vid trupp. Motsvarande regler gäller för förvaring av de tjänstebruksvapen som har tilldelats truppbefälet och den militära personalen i stabs- och förvaltningstjänst. Antalet militära eldhandvapen som under ett år längre eller kortare perioder utlämnas för tjänstebruk uppgår till omkring 290 000. Förlusterna av kompletta tjänstebruksvapen var under åren 1974-1976 i medeltal 30 vapen per år.
Befäl på aktiv stat och reservbefäl tilldelas dessutom s. k. tjänstetidsvapen. Dessa vapen skall jämte viss annan utrustning, bl. a. ammunition, förvaras i innehavarens bostad. Befälen anses behöva ha vapen på detta sätt omedelbart gripbara för att inte bli hindrade att vid mobilisering inställa sig vid förband och staber. Vapen av detta slag tilldelas när anställningen böijar och återlämnas när den upphör. Skyldighet att av beredskapsskäl förvara vapen i bostaden föreligger även inom allmänna hemvärnet och driftvämet, s. k. befattningsvapen. Enligt gällande bestämmelser för förvaring i bostad av tjänstetids- och befattningsvapen skall vapnets vitala del förvaras på annat
1 Riksdagen 1977/78. 10 sami. Nr 3
FöU 1977/78:3
ställe än vapnets huvuddel. Ammunitionen skall förvaras för sig. Den personal som har ålagts beredskapsförvaring i bostad av eldhandvapen uppgår till omkring 103 800 personer, varav 25 800 befäl på aktiv stat och reservbefäl samt omkring 78 000 hemvärns- och driftvämsmän. Av tjänstetids- och befattningsvapen har under åren 1968-1976 förkommit i medeltal 17 vapen per år.
Fast anställd personal kan även tilldelas extra vapen för tränings- och tävlingsskytte. Sådana vapen skall förvaras på tjänstgöringsplatsen men kan i samband med tävling tillfälligt förvaras i bostad.
Motionen
Motionärerna erinrar om att militär personal vid några tillfällen under senare år har begått våldsdåd med sina tjänstevapen. I något fall har det varit fråga om vapen som olovligen har förts bort från förband, i andra åter har det gällt tjänstevapen som personalen har haft rätt att förvara i hemmet.
Det olovliga bortförandet av vapen från förbanden aktualiserar, framhåller motionärerna, frågan om de regler som gäller förvaringen av vapen i detta sammanhang. Gällande ordning bör bli föremål för översyn.
Motionärerna anför vidare att det med skäl kan ifrågasättas om militär personal av beredskapsskäl bör förvara vapen i hemmet. Beredskapsargumentet har i dag inte samma giltighet som det kan ha haft tidigare. Med hänsyn till de allvarliga följderna i händelse av missbruk av vapen bör därför enligt motionärernas mening övervägas ett generellt förbud mot förvaring av tjänstevapen i hemmet.
Remissyttrandena
Be t rä ffa n de/ö/vfl ring av tjänstebruksvapen erinrar rikspolisstyrelsen om att nuvarande bestämmelser om förvaring av vapen vid militära förband har utformats under hänsynstagande till såväl säkerhetskrav som krav på rimlig tillgänglighet av vapen för daglig användning i utbildningen. Enligt rikspolisstyrelsens uppfattning är säkerheten god. Någon översyn behövs f. n. inte. Överbefälhavaren anser att en kollektiv förvaring av kompletta vapen med daglig ut- och inlämning skulle kräva stora investeringar i förrådslokaler och medföra en sammanlagd tidsförlust av 2-3 veckors utbildningstid för varje värnpliktskontingent. Den skulle också ha ökade personalkostnader som följd.
När det gäller förvaring av tjänstetidsvapen anser rikspolisstyrelsen att det i och för sig vore önskvärt med en begränsning av antalet militära vapen som förvaras i bostäder. Då beredskapssynpunkter i första hand måste vara vägledande i sammanhanget anser sig styrelsen inte ha tillräckligt underlag för en helhetsbedömning av förhållandet. Rikspolisstyrelsen påtalar att förluststatistiken synes visa att militära vapen bostadsförvaras på ett säkrare
FöU 1977/78:3
sätt än privata vapen. Överbefälhavaren understryker kraven på ansvar, tillsyn och rätt förvaring för den som har plikt eller licensmedgivande att ha vapen i sin bostad. Antalet förkomna vapen satt i förhållande till det stora antal personer med anknytning till försvarsmakten som har ansvar för ett vapen kan enligt överbefälhavaren betecknas som litet och i viss mån ofrånkomligt. Förlusterna av militära vapen kan jämföras med att inom den civila sektorn försvinner årligen 500-700 vapen som förvaras i bostad enligt licens. Enligt överbefälhavaren motiverar de nuvarande förlusterna inte att beredskapssystemet ändras.
Utskottet
Utskottet har tidigare i betänkandet 1975:4 behandlat frågan om förvaring av militära eldhandvapen. Därvid konstaterade utskottet betydande förbättringar beträffande förvaringen av vapen i mobiliseringsförråden. Utskottet berörde också bestämmelserna för förvaring av vapen som de värnpliktiga använder i utbildningen. Motionärerna menar att dessa bestämmelser nu bör ses över. Utskottet anser att det f. n. inte finns tillräckliga skäl att göra en sådan översyn men vill understryka vikten av att gällande föreskrifter efterföljs samvetsgrant.
Motionärerna ifrågasätter vidare om militär personal numera av beredskapsskäl bör förvara vapen i hemmet. I sitt betänkande år 1975 konstaterade utskottet att det svenska värnpliktsförsvaret förutsätter en decentraliserad mobilisering. Plikten för viss personal att i sin bostad förvara militära vapen utgör ett betydelsefullt led i detta system liksom i vårt kuppförsvar och bör därför behållas. Utskottet vill emellertid även när det gäller förvaring av tjänstetids- och befattningsvapen framhålla vikten av att alla berörda känner ansvar och noga följer gällande föreskrifter, så att våldsdåd och olyckshändelser kan undvikas.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att riksdagen avslår motionen 1976/77:1068.
Stockholm den 22 november 1977
På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON
Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s). Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Karl Bengtsson (fp), Gudrun Sundström (s). Roland Brännström (s), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c). Evert Hedberg (s). Hans Lindblad (fp), Olle Aulin (m) och Yvonne Hedvall (m).
Stockholm 1977