Med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1978/79 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

JoU 1977/78:12

Jordbruksutskottets betänkande 1977/78:12

med anledning av propositionen 1977/78:100 såvitt avser utgifterna för budgetåret 1978/79 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde jämte motioner

DRIFTBUDGETEN Jordbruksdepartementet in. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78: 100 bilaga 13 (jordbruksdepartementet) under punkterna A 1—A 4 (s. 15—20) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Jordbruksdepartementet ett förslagsanslag av 13 464 000 kr.,

2. till Lantbruksrepresentanter ett förslagsanslag av 1 694 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 500 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 1 (s. 21—23) och hemställer

att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 31 238 000 kr.

3. Lantbruksnämnderna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 23—30) och hemställer

att riksdagen

1. godkänner det förslag till organisation för lantbruksnämnderna som förordats i propositionen,

2. till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 155 291 000 kr.

4. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Regeringen har under punkten B 3 (s. 30—31) föreslagit riksdagen att till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 173 000 kr.

1 Riksdagen 1977/78.16 sami. Nr 12

JoU 1977/78:12

2 Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 a och 1 b), att riksdagen 1 a. till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 5 173 000 kr. minskat förslagsanslag, 1 b. beslutar att inom den ram av införselavgiftsmedel, som tillerkänns jordbruket för budgetåret 1978/79 överföra ett belopp av 5 173 000 kr. till lantbruksstyrelsen att användas till kursverksamhet för jordbrukets rationalisering.

Utskottet

Detta anslag används för att bestrida kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet m. m. i syfte att främja rationaliseringen inom jordbruket och trädgårdsnäringen samt den yttre rationaliseringen inom skogsbruket. För innevarande budgetår uppgår anslaget till 5 340 000 kr., varav 550 000 kr. utgår för att bestrida kostnaden för inspelning av lantbruksprogram för TV. Enligt propositionen bör anslaget för nästa budgetår föras upp med 5 173 000 kr. Därvid har beaktats att kostnader för inspelning av lantbruksprogram i TV skall bestridas i annan ordning.

I motionen 1401 redovisas ett antal förslag till förändringar av olika anslag under jordbruksdepartementets huvudtitel. Sammanlagt uppgår förslaget till utgiftsminskningar, inkl. återföring till budgeten av vissa reservationsmedel, till drygt 125 milj. kr., medan förslagen till utgiftsökningar uppgår till drygt 10 milj. kr. Sammantaget innebär således förslagen att medelsanvisningen under jordbruksdepartementets huvudtitel minskas med ca 114,5 milj. kr. Beträffande den verksamhet som finansieras från förevarande anslag innebär i motionen framlagt förslag att medel för ändamålet bör avsättas i samband med jordbruksöverläggningarna inom den ram av införselavgiftsmedel som tillerkänns jordbruket. Budgetmedel anses således inte böra användas för ifrågavarande verksamhet i fortsättningen. I motionen anförs att sådan rådgivnings- och kursverksamhet som främjar jordbrukets rationalisering är ett viktigt inslag i en aktiv jordbrukspolitik. Genom kursverksamheten förbättras den enskilde jordbrukarens möjlighet att bedriva ett effektivt jordbruk. Detta bör höja effektiviteten och därmed inkomsterna för den enskilde brukaren. Motionärerna anser att det därför är rimligt att kostnaderna för verksamheten bestrids av jordbrukarna kollektivt. Lantbruksstyrelsen bör dock liksom hittills vara huvudman för verksamheten.

Utskottet delar uppfattningen att rådgivnings- och kursverksamheten är ett av de viktigaste instrumenten för att främja jordbrukets rationalisering. I enlighet med riksdagens beslut år 1967 angående de nya lantbruksnämndernas organisation, m. m. bestrids kostnaderna för lantbruksnämndernas del i denna verksamhet från förevarande anslag under tionde huvudtiteln. Utskottet, som inte har något att invända mot den i propositio -

JoU 1977/78:12

nen gjorda medelsberäkningen, finner att skäl saknas för att ändra finansieringssättet i den av motionärerna antydda riktningen. Enligt motionen 1401 skall bl. a. den förordade anslagsförändringen ses mot bakgrund av strävandena att begränsa statsutgifterna. Till detta må anföras att en övergång till finansiering av rådgivnings- och kursverksamheten med införselavgiftsmedel i stället för med budgetmedel i och för sig inte synes medföra någon nettobesparing för statsverket, då ju det i båda fallen rör sig om ianspråktagande av statliga medel.

Som även nyligen berördes i samband med riksdagsbehandlingen av regeringens förslag till nya riktlinjer för jordbrukspolitiken har lantbruksstyrelsen hösten 1977 tillsatt en arbetsgrupp som mot bakgrund av jordbruksutredningens förslag och riksdagens beslut skall se över rådgivningen inom lantbruksverket. Från riksdagens sida bedömdes det i nämnda sammanhang inte nödvändigt med ytterligare åtgärder på detta område (prop. 1977/78: 19, s. 208).

I överensstämmelse med vad nu anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag under denna punkt och avstyrker samtidigt motionen 1401, yrkandena 1 a och b.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 1401, yrkandena 1 a och b, till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 5 173 000 kr.

5. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. Regeringen har under punkten B 4 (s. 31—34) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 55 000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 53 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78:1614 av Filip Johansson m. fl. (c) hemställs att riksdagen beslutar 1. att från D 3 överförs 4,5 milj. kr. till B 4 Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m., 2. att dessa medel användes för de ändamål som ovan angetts, 3. att riksdagen beslutar att regeringen anger tillämpningsföreskrifter härför.

I motionen 1977/78: 1623 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1, 4 och 5), 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande dels slopande av bidragsgivningen till skogsodling på åkerjord, dels vad gäller införande av bidrag för odlingsåtgärder, 4. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående införande av bidrag till

JoU 1977/78:12

odlingsåtgärder i jordbruket samt 5. att riksdagen till Bidrag för odlingsåtgärder under budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag om 4 500 000 kr.

Utskottet

I riksdagens beslut i december 1977 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken innefattas godkännande av nya grunder för det statliga stödet till jordbrukets rationalisering. Dessa innebär bl. a. att detta stöd i huvudsak bör utgå i form av lånegarantier. Bidrag utgår till yttre och i vissa fall till inre rationalisering i ett allmänt rationaliseringsstöd. Som ett komplement härtill utgår ett regionalt stöd till jordbruket i norra Sverige i form av bidrag till inre rationalisering.

Enligt föredragandens mening bör kostnaderna för bidrag till jordbrukets rationalisering bestridas från nu ifrågavarande anslag. Anslaget Bidrag till särskilda rationaliseringsåtgärder i Norrland, m. m. kan därvid utgå.

Behovet av bidragsmedel för budgetåret 1978/79 beräknar föredraganden till 55 milj. kr., varav 12 milj. kr. för yttre rationalisering. Medelsbehovet på anslaget beräknas till sammanlagt 53 milj. kr. för nästa budgetår.

I motionen 1614 hemställs att 4,5 milj. kr. överförs till förevarande anslag från anslaget D 3 Bidrag till vissa skogsförbättringar. Beloppet motsvarar i propositionen förordad ram för statsbidrag till skogsodling på nedlagd jordbruksmark för budgetåret 1978/79. I motionen framhålls att den jordbrukspolitiska målsättning som riksdagen nyligen beslutat om bl. a. innebär att ytterligare nedläggning av åkermark inte bör ske i någon betydande utsträckning. I stället innebär den nya jordbrukspolitiken att jordbruket i sysselsättningssvaga områden bör tillmätas stor regionalpolitisk betydelse och därför på olika sätt stimuleras.

De medel som i propositionen föreslås till skogsplantering bör i stället användas till bidrag för nyodling eller iståndsättning av nedlagd åker i de bygder där jordbruket av regionalpolitiska skäl bör stimuleras. Ett motsvarande yrkande förs fram i motionen 1623, vari föreslås att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående införande av bidrag till odlingsåtgärder i jordbruket samt att riksdagen anvisar ett särskilt förslagsanslag av 4,5 milj. kr. till Bidrag för odlingsåtgärder för budgetåret 1978/79.

Utskottet redovisar i det följande under punkten 16 sina synpunkter på nyssnämnda motionsförslag från skogspolitiska utgångspunkter. I fråga om medel till odlingsåtgärder inom jordbruket får utskottet anföra följande.

1972 års jordbruksutredning kom vid sina överväganden fram till att det inte finns skäl för samhället att vidta åtgärder för att vare sig utöka eller minska åkerarealen. Denna uppfattning fick också stöd av flertalet

JoU 1977/78:12

remissinstanser. Föredragande statsrådet liksom riksdagen anslöt sig i höstas i samband med fastställande av nya riktlinjer för jordbrukspolitiken i huvudsak till utredningens bedömningar angående skälen till att upprätthålla odling på ungefär nuvarande areal. Riksdagsbeslutet innebär att våra naturliga resurser i fråga om jordbruksjord i framtiden bör utnyttjas för jordbruksproduktion och den brukningsvärda åkerjorden skyddas från exploatering för andra ändamål. Samtidigt är det ofrånkomligt att viss mindre del av vår nuvarande åkerareal även i framtiden kommer att tas i anspråk för andra angelägna samhällsändamål, t. ex. bebyggelse och vägar. Emellertid finns det också tidigare nedlagd åker, som av bl. a. regionalpolitiska skäl åter bör kunna tas i bruk för jordbruksproduktion. Det kan i sistnämnda sammanhang nämnas att det i Norrbotten på den s. k. Norrbottensdelegationens initiativ igångsatts viss försöksverksamhet med iståndsättning av tidigare åkermark. Någon anledning att tillskapa en särskild stödform för nyodling har emellertid hittills inte ansetts föreligga, och 1977 års jordbrukspolitiska beslut innehåller inte heller, bortsett från vad nyss anförts, några uttalanden i denna riktning. Några skäl för riksdagen att nu, så kort tid efter det frågan senast var föremål för prövning, inta en annan ståndpunkt i förevarande ämne har enligt utskottets mening inte förebragts. Under hänvisning härtill föreslår utskottet att motionerna 1614 och 1623, såvitt nu är i fråga, inte måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet inte har något att erinra mot regeringens förslag under nu behandlad anslagsrubrik hemställer utskottet

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1614, yrkandena 2 och 3, samt motionen 1977/78: 1623, yrkandena 1 i förevarande del och 4,

2. avslår motionen 1977/78:1623, yrkande 5,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1614, yrkande 1 i förevarande del, medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst 55 000 000 kr.,

4. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 53 000 000 kr.

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 34) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 150 000 kr.

7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 6 (s. 35—37) och hemställer -

JoU 1977/78:12

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering, lån till inre rationalisering, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt högst 448 000 000 kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högst 19 000 000 kr., för lån till rennäringens rationalisering m. m. med högst 2 500 000 kr. samt för lån till inköp av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högst 500 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

8. Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 7 (s. 37—38) och hemställer

att riksdagen till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 300 000 kr.

9. Befrämjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkten B 8 (s. 38—39) föreslagit riksdagen att till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av

1 440 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1615 av Gunnar Johansson och Karl Leuchovius (båda m) hemställs att riksdagen beslutar att i budgetpropositionen bilaga 13 öka anslaget B 8. Befrämjande av husdjursavel, Bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer från 210 000 kr. till 260 000 kr., och minska anslaget till statens livsmedelsverk, Expenser från

2 718 000 kr. till 2 668 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär att anslaget bör uppföras med oförändrat belopp eller med 1 440 000 kr. för nästa budgetår. Anslaget fördelar sig f. n. på följande utgiftsändamål, nämligen bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer 210 000 kr., stöd åt hästaveln 810 000 kr., befrämjande av mjölkavkastningskontroll m. m. 350 000 kr. samt bidrag till svinstamskontroll 70 000 kr.

I motionen 1615 föreslås att anslagsposten till bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer räknas upp med 50 000 kr. för täckande av vissa kostnader för avkommebedömning av tjurar. Uppräkningen bör enligt motionen förenas med en motsvarande minskning av livsmedelsverkets expensmedel. Yrkandet om ökning under anslaget B 8 överens -

JoU 1977/78:12

stämmer med ett av lantbruksstyrelsen i anslagsframställningen framfört förslag. Enligt styrelsens mening borde anslagsposten till bidrag till avelsorganisationer m. fl. räknas upp med nyssnämnda belopp för att till viss del kompensera nämnden för avkommebedömning av tjurar samt avelsorganisationerna för ökade kostnader.

Utskottet delar för sin del motionärernas uppfattning om avelsarbetets grundläggande betydelse i strävandena att få fram goda, hållbara och högproducerande nötkreatur. Som framhålls i motionen utgör avkommebedömningen av tjurar ett av de viktigaste inslagen i detta arbete. Utskottet anser dock att tillräckligt underlag saknas för en sådan omprioritering mellan utgiftsändamålen som motionärerna förordar. Motionen avstyrks därför, såvitt nu är i fråga.

Då regeringens förslag i övrigt inte föranleder någon erinran från utskottets sida hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 1615 i förevarande del till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 440 000 kr.

10. Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 9—B 14 (s. 40—43) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens hingstdepå och stuteri: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Bidrag till statens hingstdepå och stuteri ett reservationsanslag av 250 000 kr.,

3. till Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling ett reservationsanslag av 215 000 kr.,

4. till Restitution av bensinskatt till trädgårdsnäringen ett anslag av 575 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

5. till Främjande av rennäringen ett reservationsanslag av 1 080 000 kr.,

6. till Kompensation för bensinskatt till rennäringen ett anslag av 280 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

11. Stöd till skärgårdsföretag. Regeringen har under punkten B 15 (s. 44) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

2. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

3. till Stöd till skärgårdsföretag för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.

JoU 1977/78:12

8 Motionen

I motionen 1977/78: 1258 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande allmänna villkor för statligt stöd avseende förutsättningar vid s. k. långtidsuthyming av bostadsfastighet tillhörande s. k. skärgårdsföretag.

Utskottet

Riksdagen fattade år 1976 beslut om införande av särskilt finansieringsstöd till s. k. skärgårdsföretag (prop. 1975/76: 88 och 1975/76:100 bil. 11 p. B 17, JoU 1975/76: 34, rskr 1975/76: 256). Stödet omfattar statliga kreditgarantier för lån samt statsbidrag. Bidragen utbetalas från statliga anslag. Därutöver används anslaget till täckande av förluster på grund av nyssnämnda kreditgarantier.

För innevarande budgetår får beviljas statlig kreditgaranti för lån till skärgårdsföretag med sammanlagt högst 4 milj. kr. och bidrag till samma ändamål med högst 3 milj. kr.

Enligt föredragandens mening har stödet till skärgårdsföretagen vid sidan av andra statliga och kommunala insatser stor betydelse för utvecklingen i skärgårdarna. Det medverkar till att den bofasta befolkningen i dessa områden får förbättrade sysselsättnings- och utkomstmöjligheter. För nästa budgetår föreslås att ramen för lånegarantier till skärgårdsföretag ökas från 4 milj. kr. till 6 milj. kr. och ramen för statsbidrag till skärgårdsföretag ökas från 3 milj. kr. till 6 milj. kr.

Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen efter utskottets tillstyrkan beslutat om en motsvarande utvidgning av stödet till skärgårdsföretag för innevarande budgetår (prop. 1977/78: 101, JoU 1977/78:11, rskr 1977/ 78: 131). Utskottet har inte något att erinra mot nu föreliggande förslag.

I motionen 1258 tas upp frågan om statlig kreditgaranti för lån till skärgårdsföretags investeringar i byggnader för uthymingsändamål. Motionärerna erinrar om att en av de verksamheter som avsågs få stöd inom ramen för skärgårdsföretag var stuguthyrning. Samhällets stöd för denna verksamhet skulle kunna vara av två slag, nämligen kreditgarantier och bidrag i form av avskrivningslån. Beträffande avskrivningslån anfördes att en förutsättning för detta stöd skulle vara att uthyrning skedde i form av korttidsuthyming. Något motsvarande krav för kreditgaranti angavs inte. Enligt motionen görs f. n. vid tillämpningen av skärgårdsstödet skillnad i bedömning av ett företags bärkraft med hänsyn till om investeringar avser långtids- eller korttidsuthyming. Härvid anses korttidsuthyming ge ett högre inkomsttillskott, och således är det lättare att få åtnjuta statliga stödåtgärder för företag i vilka korttidsuthyming är en inkomstkälla.

Enligt motionärernas mening avsåg riksdagen vid beslutet om stöd till skärgårdsföretag att alla åtgärder, som uppfyller de av riksdagen uppställda allmänna kraven, skulle i sig kunna utgöra grund för statligt stöd.

JoU 1977/78:12

9 Härvid har inte någon särskild skillnad, från intäktssynpunkt eller allmän ändamålssynpunkt, gjorts mellan å ena sidan långtidsuthyming och å andra sidan korttidsuthyming av bostadsfastigheter eller bostadslägenheter.

Utskottet får i anslutning till det anförda hänvisa till de uttalanden som gjordes från näringsutskottets och jordbruksutskottets sida i nu berörda spörsmål i samband med behandlingen av prop. 1975/76: 88 om åtgärder inom skärgårdsområdena (NU 1975/76: 1 y och JoU 1975/76: 34).

Näringsutskottet anförde på denna punkt att stuguthyrning enligt utskottets mening var en betydelsefull verksamhet både med hänsyn till försörjningsmöjligheterna i skärgårdsområdena och med hänsyn till turismens intressen. Uppförande av uthyrningsstugor kunde underlättas genom att statlig kreditgaranti ställs till förfogande. Näringsutskottet fann det emellertid önskvärt att sådan verksamhet inte helt undantogs från möjlighet till finansieringsstöd även genom statsbidrag i form av avskrivningslån. Det måste i så fall uppställas villkor som skapade klara garantier för att uthyrningsverksamheten blev bestående och att det uteslutande blev fråga om korttidsuthyming.

Jordbruksutskottet delade näringsutskottets uppfattning att stuguthyrning var en betydelsefull verksamhet både med hänsyn till försörjningsmöjligheterna i skärgårdarna och med hänsyn till turismens intressen. Som nämnts innebar propositionen att kreditgarantier kunde lämnas som stöd till uppförande av uthyrningsstugor. Beräknad inkomst av stuguthyrning fick också inräknas i kalkylen i den plan över företagets drift som skall företes som underlag för beslut om stöd i förekommande fall.

I likhet med näringsutskottet fann jordbruksutskottet det önskvärt att nu ifrågavarande verksamhet inte helt undantogs från möjlighet till finansieringsstöd även genom statsbidrag i form av avskrivningslån. Utskottet ville dock kraftigt understryka näringsutskottets uttalande att det i så fall först måste skapas klara garantier för att uthyrningsverksamheten blev bestående och att det uteslutande blev fråga om korttidsuthyming.

Utskottet vill erinra om att det särskilda stödet till skärgårdsföretag syftar till att stimulera till investeringar som främjar sysselsättningen och bidrar till att skapa tillfredsställande utkomstmöjligheter för skärgårdsbefolkningen. Långtidsuthyming av stugor har härvid i förhållande till korttidsuthyming en mera begränsad sysselsättningseffekt. Utskottet anser därför att korttidsuthymingen bör prioriteras även när det gäller kreditgarantier. Dock bör något absolut hinder att bevilja sådan garanti till investeringar i stugor som avses hyras ut på något längre tid inte föreligga, då förhållandena i övrigt talar för att kreditgaranti beviljas.

Utskottet finner inte anledning påfordra någon särskild åtgärd från riksdagens sida till följd av motionen 1258.

Utskottet hemställer att riksdagen

JoU 1977/78:12

1. medger att under budgetåret 1978/79 statlig kreditgaranti för lån till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

2. medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag till skärgårdsföretag beviljas med sammanlagt högst 6 000 000 kr.,

3. till Stöd till skärgårdsföretag för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

4. lämnar motionen 1977/78: 1258 utan åtgärd.

Jordbruksprisreglering

12. Statens jordbruksnämnd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1, C 2, C 4 och C 5 (s. 45—51) och hemställer att

riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens jordbruksnämnd ett förslagsanslag av 19 043 000 kr.,

2. till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden ett förslagsanslag av 1 592 000 kr.,

3. till Kostnader för beredskapslagring av jordbruksprodukter m. m. ett förslagsanslag av 64 085 000 kr.,

4. till Stöd till jordbruket i norra Sverige ett förslagsanslag av 138 300 000 kr.

13. Bidrag till permanent skördeskadeskydd. Regeringen har under punkten C 7 (s. 52) föreslagit riksdagen att till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 30 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977778: 1401 av Svante Lundkvist m. fl (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen 2. till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 30 000 000 kr. minskat anslag.

Utskottet

Ett permanent skördeskadeskydd för det svenska jordbruket infördes år 1961 (prop. 1961: 94, JoU 1961: 22, rskr 1961: 227). Syftet med skördeskadeskyddet är att ge de enskilda jordbruksföretagama ett från olika synpunkter skäligt ekonomiskt skydd mot förluster på grund av skördeskador. Skyddet är obligatoriskt för alla jordbruksföretag med minst 2 ha åker. Det omfattar alla mera allmänt odlade grödor. Skyddet är ett allriskskydd, dvs. ersättning utgår oavsett orsaken till skadorna. Genom att självrisken är förhållandevis hög har skyddet karaktär av katastrofskydd.

JoU 1977/78:12

11 Skyddet bekostas av staten och jordbrukarna. Skördeskadeersättningen bestrids med medel ur skördeskadefonden, till vilken f. n. staten årligen bidrar med 30 milj. kr. och jordbrukarna med 15 milj. kr. Jordbrukarnas del erläggs kollektivt genom skördeskadeavgifter som läggs på såväl vegetabilie- som animalieproduktionen. Staten svarar för administrationskostnaderna.

Statens bidrag till skördeskadefonden anvisas under nu ifrågavarande anslag. Enligt propositionen bör detta för nästa budgetår föras upp med oförändrat belopp, 30 milj. kr.

Bland de förslag till besparingsåtgärder som förs fram i motionen 1401 ingår att ytterligare budgetmedel inte skall anvisas till fonden för nästa budgetår. Bakgrunden till förslaget är att skördeskadefonden uppgår till ca 300 milj. kr. och därför inte enligt motionärernas uppfattning är i behov av någon förstärkning f. n.

Enligt utskottets mening kan det starkt ifrågasättas om det är förenligt med skördeskadeskyddets försäkringsmässiga karaktär att låta finansieringen av detsamma fluktuera i takt med tillfälliga förändringar i skadeutfallet olika år emellan. Ett ensidigt beslut från statens sida att begränsa eller helt ta bort det statliga bidraget synes dessutom inte acceptabelt mot bakgrund av hittills gällande principer för fördelning av ansvaret för fondens uppbyggnad mellan staten och jordbruksnäringens företrädare.

Under hänvisning jämväl till att skördeskadeskyddet genom en år 1976 tillkallad utredning (Jo 1976: 05) är föremål för en särskild översyn tillstyrker utskottet regeringens förslag under punkten och avstyrker motionen 1401 i förevarande del.

Utskottet hemställer alltså

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1401, yrkande 2, till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 30 000 000 kr.

14. Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 8 (s. 52—54) och hemställer att

riksdagen till Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 26 902 000 kr.

Skogsbruk

15. Skogsstyrelsen och Bidrag till skogsvårdsstyrelserna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 1 och D 2 (s. 55—58) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

Joli 1977/78:12

1. till Skogsstyrelsen ett förslagsanslag av 18 433 000 kr.,

2. till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna ett förslagsanslag av 86 384 000 kr.

16. Bidrag till skogsförbättringar. Regeringen har under punkten D 3 (s. 59—61) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 12 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

2. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 1263 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att statsbidrag får beviljas för omplantering av kaninskadade skogskulturer i Gotlands län i huvudsak enligt samma grunder som tillämpas vid omplantering på grund av sorkskador.

I motionen 1977/78:1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 3 a och 3 b), att riksdagen 3 a. till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 12 000 000 kr. minskat förslagsanslag, 3 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 12 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter, för bestridande av kostnader till bidrag till skogsförbättringar.

I motionen 1977/78: 1614 av Filip Johansson m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen beslutar 1. att från D 3 överförs 4,5 milj. kr. till B 4 Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m.

I motionen 1977/78: 1623 av Karl Erik Olsson m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1—3), 1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande dels slopande av bidragsgivningen till skogsodling på åkerjord, dels vad gäller införande av bidrag för odlingsåtgärder, 2. att riksdagen medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt 8 000 000 kr. till omplantering efter snytbaggeskador m. m. och för anslaget i övrigt avsedda ändamål, 3. att riksdagen till Bidrag till skogsförbättringar anvisar ett förslagsanslag om 7 500 000 kr.

Utskottet

Huvuddelen av anslaget utnyttjas för att lämna bidrag till skogsplantering. I övrigt lämnas stöd till iståndsättning av skogar med otillfreds -

JoU 1977/78:12

ställande skogstillstånd, bl. a. vissa restskogar, till skogsdikning, till åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter, till inventering av vissa skador på växande skog samt till att täcka förluster till följd av sådan statlig kreditgaranti som avses i kungörelsen (1969: 705) om statligt stöd vid skada på skog.

Regeringens förslag under denna punkt innebär bl. a. att ramen för statsbidrag till skogsodling på nedlagd jordbruksmark tas upp med 4,5 milj. kr. och ramen för statsbidrag till omplantering efter snytbaggeskador m. m. med 5 milj. kr. Föredraganden erinrar i sammanhanget om att ytterligare 15 milj. kr. för sist angivna ändamål föreslås anvisade i anslutning till tilläggsbudget II för innevarande budgetår. Förslaget har godkänts av riksdagen (JoU 1977/78:11, rskr 1977/78:131).

Enligt motionen 1401 bör bidrag också i fortsättningen lämnas till den form av produktionsbefrämjande åtgärder som anslaget avser. Åtgärderna bör dock enligt motionärerna finansieras med skogsvårdsavgifter och inte med budgetmedel. Mot bakgrund av den inkomstökning som kommit skogsbruket till del under de senaste åren har motionärerna ansett det motiverat med en höjning av avgiften. I en till skatteutskottet hänvisad motion har därför yrkats höjning av skogsvårdsavgiften från 0,9 till 6 promille. I enlighet härmed hemställs i motionen att skogsstyrelsen av medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillförs 12 milj. kr. för med anslaget avsedda ändamål. Härigenom kan anvisningen av budgetmedel minskas med motsvarande belopp.

Enligt motionen 1614 bör från förevarande anslag överföras 4,5 milj. kr. till anslaget B 4 Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. Beloppet motsvarar i propositionen förordad bidragsram för statsbidrag till skogsodling på nedlagd jordbruksmark. I motionen framhålls att den jordbrukspolitiska målsättning som riksdagen nyligen beslutat om bl. a. innebär att ytterligare nedläggning av åkermark inte bör ske i någon betydande utsträckning. De medel som föreslås anvisade till skogsplantering bör enligt motionärerna i stället användas till bidrag för nyodling eller iståndsättning av nedlagd åker i de bygder där jordbruket av regionalpolitiska skäl bör stimuleras. Ett motsvarande yrkande förs fram i motionen 1623, vilket bl. a. innebär att bidragsramen under anslaget bör minskas med det belopp om 4,5 milj. kr. som föreslagits för skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark.

I motionen 1263 anförs att vildkaninskador, enligt uppgift från skogsvårdsstyrelsen i Gotlands län, årligen förorsakar stora förluster vid omplantering av skogskulturer på Gotland. Kaninbetning i skogsplanteringarna sägs orsaka en skadegörelse som mycket påminner om sorkskadorna i Jämtlands län. Enligt motionärerna bör statsbidrag från förevarande anslag kunna utgå för omplantering av kaninskadade skogskulturer i Gotlands län i huvudsak enligt samma grunder som tillämpas beträffande nyssnämnda sorkskador.

JoU 1977/78:12

14 Utskottet har under punkt 5 i det föregående redovisat sin synpunkter på motionerna 1614 och 1623 från jordbrukspolitisk utgångspunkt. I detta sammanhang begränsar utskottet sitt utlåtande till att avse de skogspolitiska synpunkter som motionerna kan föranleda till.

I de under denna punkt behandlade motionsyrkandena aktualiseras frågor med delvis mera allmän syftning, såsom det statliga stödet till skogsbruket och finansieringen av produktionsbefrämjande åtgärder. Utskottet vill med anledning härav erinra om att 1973 års skogsutredning nyligen avgett sitt slutbetänkande och att man från regeringens sida avser att till våren 1979 lägga fram ett samlat program för skogsnäringen. Förslag av den genomgripande karaktär i avseende på bidragsgivningen till nyodling av skog som motionerna 1614 och 1623 innebär bör enligt utskottets mening inte föranleda någon åtgärd i avbidan på nyssnämnda program. Utskottet avstyrker således motionerna i här berörda delar.

Utskottets överväganden om det lämpliga i att avvakta ett samlat skogspolitiskt program får anses gälla även förevarande yrkande i motionen 1401, vilket som nämnts grundas på ett i annat sammanhang framfört motionskrav på en mycket kraftig höjning av skogsvårdsavgiften. Detta bygger i sin tur på ett — såvitt utskottet kan bedöma — i dagsläget osäkert antagande om utvecklingen i fråga om virkesprisema. Det bör tilläggas att frågor om finansiering av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet behandlas inom skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03). En motion vid 1976/77 års riksmöte om höjning av skogsvårdsavgiften avslogs f. ö. av riksdagen sedan skatteutskottet förklarat sig i avbidan på resultatet av utredningens arbete inte vara berett att tillstyrka en sådan höjning (SkU 1976/77: 25). Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även motionen 1401, yrkandena 3 a och 3 b.

Vad beträffar motionen 1263 kan det konstateras att skogsutredningens betänkande innehåller förslag som synes ägnade att allmänt främja även skogsbruket i Gotlands län. Som motionärerna anfört utgår från förevarande anslag enligt vissa regler bidrag till omplantering av sorkskadade skogskulturer i Jämtlands län. Bidragen har med stöd av skogsstyrelsens tillämpningsanvisningar till kungörelsen (1948: 239) om statsbidrag till vissa skogsförbättrande åtgärder kunnat utgå sedan år 1967 med högst 50 % av beräknad kostnad. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 utgår under en tioårsperiod förhöjt bidrag med högst 75 % av godkänd kostnad för den första fullständiga omplanteringen och med högst 100 % om ytterligare omplantering i särskilda fall skulle erfordras (prop. 1973:1 bil. 11 s. 59—60, JoU 1973:1 p. 23). Bidrag till omplantering av kaninskadade kulturer har enligt uppgift kunnat utgå med 25 % av godkänd kostnad för den första omplanteringen och med 50 % till den andra.

Utskottet anser för sin del — bl. a. med hänsyn till det angelägna i att effektiva återväxtåtgärder kommer till stånd i skogsbruket — att en i princip likformig behandling i bidragshänseende bör eftersträvas när

JoU 1977/78:12

det gäller de olika slags skador på skogsodlingar som här åsyftas. De motiv för ekonomiskt stöd från samhällets sida som föreligger i fråga om sorkskador torde, som motionärerna anfört, föreligga också när det gäller omplantering av kaninskadade skogskulturer. Med hänvisning till det anförda finner utskottet det naturligt att frågan genom regeringens försorg ses över i huvudsaklig överensstämmelse med motionärernas synpunkter, lämpligen i samband med utformningen av det kommande skogspolitiska programmet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet, som inte finner någon erinran mot i propositionen gjord anslagsberäkning under denna punkt, hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1401, yrkande 3 b,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:1614, yrkande 1 i förevarande del, samt 1977/78: 1623, yrkande 1 i förevarande del och yrkande 2, medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 12 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på nedlagd jordbruksmark och med anslaget i övrigt avsedda ändamål,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:1401, yrkande 3 a, och 1977/78:1623, yrkande 3, till Bidrag till skogsförbättringar för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 12 000 000 kr.,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1977/78:1263.

17. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo. Regeringen har under punkten D 4 (s. 61—63) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 30 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

2. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 4 a och 4 b), att riksdagen 4 a. till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 12 000 000 kr. minskat förslagsanslag av 8 000 000 kr., 4 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 12 000 000 kr. för budgetåret 1978/79 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter, som bidrag till kostnader för vägbyggnader på skogar i enskild ägo.

JoU 1977/78:12

16 Utskottet

Enligt motionen 1401 i förevarande del finns ingen anledning till erinran mot regeringens bedömning av bidragsramen eller beräkning av utbetalningarnas omfattning. Med hänvisning till att vinsten av byggande av skogsvägar i första hand kommer den enskilda skogsbrukaren till del anser motionärerna det emellertid rimligt att merparten av de medel som beräknas åtgå för ändamålet finansieras genom skogsvårdsavgifter. Enligt motionärerna bör skogsstyrelsen av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillföras 12 milj. kr. och anvisningen av budgetmedel minskas med motsvarande belopp.

Utskottet har under punkt 16 behandlat ett motsvarande yrkande av motionärerna, innebärande bl. a. att finansiering av där åsyftade åtgärder skall ske via skogsvårdsavgifterna. De skäl utskottet i nämnda sammanhang anfört för ett avstyrkande av motionen äger motsvarande tilllämpning på nu förevarande motionsyrkande. Utskottet avstyrker således även yrkandena 4 a och 4 b i motionen 1401.

I propositionen gjord anslagsberäkning föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer således

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1401, yrkande 4 b,

2. medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 30 000 000 kr. till skogsvägbyggnadsföretag,

3. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1401, yrkande 4 a, till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 20 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

18. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. Regeringen har under punkten D 5 (s. 63—65) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 49 000 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige,

2. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 591 av Rune Jonsson i Husum m. fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av att fullfölja projekt Skog 80 i Västernorrlands län.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 5 a—c), att riksdagen 5 a. till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 45 000 000 kr. minskat förslagsanslag, 5 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 75 000 000 kr. för

JoU 1977/78:12

budgetåret 1978/79 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter som bidrag till åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige m. m., 5 c. medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 90 000 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär att ramen för statsbidrag till intensifierad skogsvård i norra Sverige tas upp med oförändrat 49 milj. kr. För utbetalningar under anslaget beräknas 45 milj. kr.

I motionen 591 framhålls betydelsen från bl. a. regionalpolitisk synpunkt och från allmän skogsvårdssynpunkt av ett inom Västernorrlands län bedrivet skogsbruksprojekt, benämnt Skog 80. Enligt vad utskottet inhämtat kan projektet härledas till en kommitté som bildats under benämningen Inland Y med uppgift bl. a. att utreda möjligheterna till allmänt sysselsättningsfrämjande åtgärder i länet. Verksamheten finansieras bl. a. med medel från olika länsorgan. Som även anges i motionen har regeringen efter särskild framställning beviljat ett bidrag med 150 000 kr. Detta uppges i motionen inte vara tillräckligt. Enligt motionärerna är det med den pilotkaraktär som projektet fått och med dess praktiska uppläggning angeläget att det får möjligheter att planenligt utvecklas och avslutas.

Utskottet vill när det gäller stöd till skogsbruket i Norrlandslänen rent allmänt erinra om att skogsutredningen i sitt nyligen avgivna slutbetänkande föreslagit en ökad statlig satsning på skogsbruket i bl. a. denna del av landet. Utredningen har härvidlag anfört att det från regionalpolitisk synpunkt är angeläget att upprätthålla en hög skogsproduktion i norra Sverige. Förslaget torde komma att behandlas i samband med det samlade program för skogsnäringen som i det föregående nämnts under punkt 16. Utskottet är bl. a. med hänsyn härtill inte berett att nu göra några bestämda uttalanden i den riktning som åsyftas i motionen 591. Med hänsyn till skogsnäringens erkänt stora betydelse för Västernorrlands län kan utskottet dock ansluta sig till uppfattningen om det angelägna i att projektet Skog.80 kan fullföljas i planerad omfattning. Utskottet utgår från att frågan om resurser för den fortsatta verksamheten kan lösas utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Enligt motionen 1401 i förevarande del är det nödvändigt att kraftfulla åtgärder sätts in för olika produktionsbefrämjande åtgärder i norra Sverige. Motionärerna föreslår att bidragsramen höjs med 41 milj. kr. till 90 milj. kr., vilket beräknas medföra utbetalningar från anslaget på 75 milj. kr. Insatserna bör enligt motionärerna finansieras via skogsvårdsavgiftsmedel, varigenom anvisningen av budgetmedel skulle kunna minskas med 45 milj. kr.

2 Riksdagen 1977178.16 sami Nr 12

JoU 1977/78:12

18 Utskottet har under punkt 16 behandlat ett motsvarande yrkande av motionärerna, innebärande bl. a. att finansiering av där åsyftade åtgärder skall ske via skogsvårdsavgifterna. De skäl utskottet i nämnda sammanhang anfört för ett avstyrkande av motionen äger motsvarande tillämpning på nu förevarande motionsyrkande. Utskottet avstyrker således även yrkandena 5 a—c i motionen 1401.

Utskottet, som inte har någon erinran mot i propositionen gjord anslagsberäkning under denna punkt, hemställer

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 1401, yrkandena 5 b och c, medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 49 000 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1401, yrkande 5 a, till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 45 000 000 kr.,

3. anser motionen 1977/78: 591 besvarad med vad utskottet anfört.

19. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. och Främjande av skogsvård m. m. Regeringen har under punkterna D 6—D 7 (s. 65—67) föreslagit riksdagen att

1. till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 515 000 kr.,

2. till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 1267 av Elver Jonsson och Rolf Sellgren (båda fp) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om information, rådgivning och kursverksamhet inom skogsbruket.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandena 6 a och 6 b), att riksdagen 6 a. till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 515 000 kr. minskat förslagsanslag, 6 b. beslutar tillföra skogsstyrelsen 2 515 000 kr. för budgetåret 1978/79 av de medel som flyter in i form av skogsvårdsavgifter till kostnader för kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.

Utskottet

Från anslaget D 6 bestrids kostnader för rådgivnings- och kursverksamhet riktad till skogsägare och skogsarbetare med syfte att främja

JoU 1977/78:12

skogsbrukets rationalisering samt viss personalutbildning och information. Anslaget D 7 är avsett att användas för åtgärder som främjar skogsvård samt arbetarskydd och arbetsmiljö i skogsbruket. Regeringen har föreskrivit att skogsstyrelsen får disponera medlen efter beslut av regeringen i varje särskilt fall.

I motionen 1267 berörs båda de här behandlade anslagen. Enligt motionärerna kan det vara motiverat att utvidga målgrupperna för den kurs- och informationsverksamhet m. m. som bedrivs med medel från anslagen utanför den krets av människor som är direkt verksamma inom skogsbruket eller som handlägger skogsbruksfrågor vid olika myndigheter. Man bör således även försöka nå de människor och grupper som företräder naturvårdens och fritidsmiljöns intressen. Som konkret exempel på i motionen åsyftade åtgärder föreslås att skogsvårdsstyrelserna

1 samarbete med länsstyrelsernas naturvårdsenheter anordnar för olika intressegrupper gemensamma skogsdagar med demonstration av olika metoder och arbetsmoment inom skogsbruket. Genom en sådan inriktning av verksamheten som motionärerna åsyftar anser man att motsättningarna mellan t. ex. skogsbruket och miljövårdens intressen skulle mildras.

Utskottet anser för sin del att motionen 1267 innehåller åtskilliga synpunkter som förtjänar beaktande. Tanken att genom en mera utåtriktad informationsverksamhet från skogsbrukets sida söka mildra de motsättningar som på senare tid kommit till uttryck i den allmänna debatten om bl. a. skogsvården och miljövården är väl värd att stödja. Enligt vad utskottet erfarit förekommer redan en informationsverksamhet liknande den som åsyftas i motionen i vissa delar av landet. Utskottet anser att motionens syften bör kunna tillgodoses utan något ytterligare initiativ från riksdagens sida. Med vad utskottet anfört bör motionen 1267 kunna anses besvarad.

I motionen 1401, som i förevarande del endast berör anslaget D 6, framhålls att de där föreslagna åtgärderna bör finansieras med skogsvårdsavgifter, varigenom anvisningen av budgetmedel kan minskas med

2 515 000 kr.

Utskottet har under punkt 16 behandlat ett motsvarande yrkande av motionärerna, innebärande bl. a. att finansiering av där åsyftade åtgärder skall ske via skogsvårdsavgiftema. De skäl utskottet i nämnda sammanhang anfört för ett avstyrkande av motionen äger motsvarande tillämpning på nu förevarande motionsyrkande. Utskottet avstyrker således även yrkandena 6 a och 6 b i motionen 1401.

I propositionen gjord anslagsberäkning föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1401, yrkande 6 b,

JoU 1977/78:12

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1401, yrkande 6 a, till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 515 000 kr.,

3. till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.,

4. anser motionen 1977/78:1267 besvarad med vad utskottet anfört.

Fiske

20. Fiskeristyreisen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna El, E 2, E 4—E 7, E 10—E 12 (s. 68—76) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Fiskeristyrelsen ett förslagsanslag av 15 327 000 kr.,

2. till Statens lokala fiskeriadministration ett förslagsanslag av 7 395 000 kr.,

3. till Kursverksamhet på fiskets område ett reservationsanslag av 455 000 kr.,

4. till Bidrag till fiskehamnar m. m. ett reservationsanslag av 7 323 000 kr.,

5. till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen ett förslagsanslag av 20 000 kr.,

6. till Restitution av bensinskatt till fiskerinäringen ett reservationsanslag av 1 470 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

7. till Kostnader för fiskeutredningar i vattenmål m. m. ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

8. till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. ett förslagsanslag av 100 000 kr.,

9. till Bidrag till fiskare med anledning av avlysning av fiskevatten ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Service och kontroll

21. Statens livsmedelsverk. Regeringen har under punkten F 1 (s. 77— 79) föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 40 512 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78:1615 av Gunnar Johansson och Karl Leuchovius (båda m) hemställs att riksdagen beslutar att i budgetpropositionen bilaga 13 öka anslaget B 8. Befrämjande av husdjursavel, Bidrag

JoU 1977/78:12

till avelsföreningar och liknande organisationer från 210 000 kr. till 260 000 kr., och minska anslaget till statens livsmedelsverk, Expenser från 2 718 000 kr. till 2 668 000 kr.

Utskottet

Utskottet har i det föregående under punkt 9 behandlat motionen 1615 och därvid avstyrkt i motionen föreslagen omdisposition av vissa anslagsmedel. I enlighet härmed avstyrks motionen även såvitt den berör anslaget till statens livsmedelsverk.

Utskottet, som inte har någon erinran mot i propositionen gjord anslagsberäkning under denna punkt, hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1615 i förevarande del till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 40 512 000 kr.

22. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 2—F 4 (s. 79—83) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier ett förslagsanslag av 16 447 000 kr.,

2. till Statens veterinärmedicinska anstalt ett förslagsanslag av 27 198 000 kr.,

3. till Veterinärstaten ett förslagsanslag av 37 691 000 kr.

23. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. Regeringen har under punkten F 5 (s. 83) föreslagit riksdagen att till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 7), att riksdagen 7. till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2 500 000 kr. minskat förslagsanslag av 6 500 000 kr.

Utskottet

Förevarande anslag är avsett för kostnader och ersättningar i samband med bekämpande av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar, såsom salmonellos och mul- och klövsjuka. Anslagsberäkningen grundas bl. a. på de kostnader bekämpandet av sådana sjukdomar under senare år uppgått till.

JoU 1977/78:12

22 Utskottet, som vill erinra om att anslaget i fråga är ett förslagsanslag, finner ej anledning att frångå i propositionen gjord bedömning angående medelsbehovet. Utskottet avstyrker således yrkandet i motionen 1401 om nedräkning av anslaget med 2,5 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1401, yrkande 7, till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

24. Bidrag till djursjukvård i vissa fall. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 6 (s. 84) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till djursjukvård i vissa fall för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 kr.

25. Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader. Regeringen har under punkten F 7 (s. 84—92) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för utsädeskontrollen som i propositionen förordats,

2. till Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 16 266 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 8), att riksdagen 8. till Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 423 000 kr. minskat förslagsanslag av 15 843 000 kr.

Utskottet

Statens utsädeskontroll, tidigare benämnd Statens centrala frökontrollanstalt (SCF), är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och plombering m. m. av utsädesvaror samt att bedriva forskning och försöksverksamhet i syfte att främja tillhandahållandet av fullgott utsäde. Utsädeskontrollen bedriver vidare rådgivning och upplysning, utövar tillsyn av efterlevnad av lagar och förordningar samt arbetar för samordning av kontrollverksamheten. Utsädeskontrollen har hand om uppbörden av växtförädlingsavgifter.

Statens utsädeskontroll leds av en styrelse. Chef för utsädeskontrollen är en föreståndare. Utsädeskontrollen omfattar enheter i Umeå, Solna och Lund samt en sluten filial vid W. Weibull AB.

Arbetsgruppen för översyn av rationaliseringsmöjligheterna inom kontrollverksamheten har lagt fram vissa förslag angående organisation

JoU 1977/78:12

och inriktning av verksamheten vid statens utsädeskontroll (se prop. s. 87—89). Förslaget har remissbehandlats. Föredraganden biträder i allt väsentligt vad arbetsgruppen föreslagit.

De i propositionen föreslagna riktlinjerna för utsädeskontrollen innebär bl. a. att uppdragsverksamheten skall vara självbärande. Undantag görs för verksamheten i Umeå (Röbäcksdalen), där utförda analyser m. m. enligt föredraganden inte bör kosta mer än analyser utförda vid huvudenheten. Kostnaden för den analysverksamhet som inte täcks av avgifter bör tills vidare betalas över statsbudgeten.

I motionen 1401 delar man uppfattningen att analyser som utförs i Röbäcksdalen inte bör kosta mer än analyser som utförs vid huvudenheten. Enligt motionärerna bör dock budgetmedel inte användas för att finansiera uppdragsverksamhet, utan kostnaderna bör tas ut avgiftsvägen. De extra kostnaderna för verksamheten i norra Sverige bör bäras solidariskt av alla som utnyttjar utsädeskontrollens uppdragsverksamhet. Motionärerna föreslår därför att avgiften höjs så att också de 423 000 kr. som beräknas anvisade av budgetmedel för att täcka underskottet vid Röbäcksdalen finansieras med avgifter och att anslaget i enlighet härmed minskas med motsvarande belopp.

Utskottet vill erinra om att riksdagen så sent som vid föregående års budgetbehandling godkände regeringens förslag att kostnaderna för den del av uppdragsverksamheten i Umeå och sortkontrollen av köksväxter i Lund som inte täcks av avgifter tills vidare skulle bekostas från detta anslag (prop. 1976/77 bil. 13 s. 90, JoU 1976/77:13 p.24, rskr 1976/77:182). I det nu framlagda budgetförslaget anmäler föredraganden att taxan vid utsädeskontrollen kommer att ses över och att han avser att nästa budgetår återkomma till frågan om ändrad anslagskonstruktion. Utskottet är med hänsyn till det anförda inte berett att förorda ändrade principer för kostnadstäckningen vid statens utsädeskontroll och avstyrker således yrkandet i motionen 1401.

Då utskottet också i övrigt tillstyrker regeringens förslag under denna anslagsrubrik hemställer utskottet

att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för utsädeskontrollen som förordats i propositionen,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1401, yrkande 8, till Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 16 266 000 kr,

26. Statens utsädeskontroll: Utrustning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 8—F 14 (s. 93—99) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

JoU 1977/78:12

1. till Statens utsädeskontroll: Utrustning ett reservationsanslag av 80 000 kr.,

2. till Bekämpande av växtsjukdomar ett förslagsanslag av 175 000 kr.,

3. till Statens lantbrukskemiska laboratorium: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

4. till Bidrag till statens lantbrukskemiska laboratorium ett reservationsanslag av 4 168 000 kr.,

5. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

6. till Bidrag till statens maskinprovningar ett reservationsanslag av 4 014 000 kr.,

7. till Statens växtsortnämnd ett förslagsanslag av 240 000 kr.

Utbildning och forskning

27. Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 1 (s. 105—110) och hemställer att

riksdagen

1. godkänner vad i propositionen förordats om ökad antagning till lantmästarlinjen,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 195 084 000 kr.

28. Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 2—G 6 (s. 110—114) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Sveriges lantbruksuniversitet: Bokinköp m. m. ett reservationsanslag av 1 449 000 kr.,

2. till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksvetenskapliga fakultetens driftkostnader ett reservationsanslag av 64 715 000 kr.,

3. till Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbruksdriften ett förslagsanslag av 1000 kr.,

4. till Sveriges lantbruksuniversitet: Veterinärmedicinska fakultetens driftkostnader ett reservationsanslag av 14 366 000 kr.,

5. till Sveriges lantbruksuniversitet: Försöksgården i Skara ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara. Regeringen har under punkten G 7 (s. 115—116) föreslagit riksdagen att till Sve -

JoU 1977/78:12

riges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 652 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78:1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 9), att riksdagen 9. till Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 400 000 kr. minskat förslagsanslag av 252 000 kr.

Utskottet

Djursjukhuset vid veterinärinrättningen i Skara är sjukvårdsanstalt för husdjur och utövar djursjukvård mot ersättning. Vid sjukhuset får även bedrivas vetenskapliga undersökningar och utbildning rörande husdjurens sjukdomar. Verksamheten finansieras genom avgifter och anslag över statsbudgeten.

Anslaget under denna punkt föreslås till 652 000 kr.

Enligt motionen 1401 bör det statliga tillskottet minskas med 400 000 kr. och avgifterna höjas så att motsvarande belopp tas in avgiftsvägen.

Utskottet vill erinra om att frågan om minskad statlig kostnadstäckning i förening med höjda avgifter vid djursjukhuset i Skara behandlades av utskottet senast vid föregående års budgetbehandling (JoU 1976/ 77:13, p. 23, rskr 1976/77:182). Med hänvisning till att en utredning rörande formerna för finansieringen av den slutna djursjukvården inom kort kunde väntas bli tillsatt var utskottet då inte berett att förorda ändrade principer för den statliga kostnadstäckningen.

Utredningen i fråga har nu tillsatts. Den har antagit namnet djursjukhusutredningen (Jo 1977:02). Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1978.

Utskottet finner mot angivna bakgrund ej anledning att frångå den bedömning som gjordes vid föregående års behandling av frågan om kostnadstäckning och avstyrker således yrkandet i motionen 1401 om minskat statligt tillskott till djursjukhuset i Skara.

Utskottet, som inte har någon erinran mot i propositionen gjord anslagsberäkning under denna punkt, hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78:1401, yrkande 9, till Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 652 000 kr.

30. Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 8 (s. 116—117) och hemställer

JoU 1977/78:12

att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitet: Skogsvetenskapliga fakultetens driftkostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 23 929 000 kr.

31. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet

m. m. Regeringen har under punkten G 9 (s. 117—126) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 18 500 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 10), att riksdagen 10. till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. minskat reservationsanslag av 17 500 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids kostnader för inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet och andra institutioner, som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Medelsberäkningen under detta anslag grundas bl. a. på i budgetpropositionen intagna inrednings- och utrustningsplaner för lantbruksuniversitetet. Medelsbehovet för budgetåret 1978/79 har beräknats till 18,5 milj. kr. I regeringens förslag hemställs vidare om medgivande att besluta om anskaffning av inredning och utrustning inom vissa närmare angivna kostnadsramar.

Enligt motionen 1401 är den beräknade medelsförbrukningen under kommande budgetår för hög med hänsyn dels till redovisad medelsreservation, dels till redovisad tidsplan för objektens leverans och finansiering. Det av regeringen föreslagna beloppet bör därför enligt motionärerna minskas med 1 milj. kr.

Utskottet finner vad i motionen anförts ej utgöra tillräcklig anledning att frångå i propositionen gjord beräkning av medelsbehovet och avstyrker således yrkandet om anslagsminskning. Då utskottet ej heller i övrigt har någon erinran mot regeringens förslag under denna punkt hemställer utskottet att riksdagen

JoU 1977/78:12

1. bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de ramar som förordats i propositionen,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 1401, yrkande 10, till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 18 500 000 kr.

32. Ersättning till ledamöter i tjänsteförsiagsnämnder m. m. och Jordbruksforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 10 och G 11 (s. 126—128) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Ersättning till ledamöter i tjänsteförsiagsnämnder m. m. ett förslagsanslag av 400 000 kr.,

2. till Jordbruksforskning ett reservationsanslag av 14 890 000 kr.

33. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 12 (s. 128—129) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 823 000 kr.

34. Bidrag till Sveriges utsädesförening. Regeringen har under punkten G 13 (s. 129) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 13 831 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78:1259 av Kerstin Andersson i Hjärtum m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder som tryggar den fortsatta verksamheten vid Svalövs utsädesförening när det gäller linodling m. m.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av anslaget jämfört med innevarande budgetår med 1921 000 kr. till 13 831 000 kr.

I motionen 1259 hemställs om åtgärder som kan trygga den fortsatta verksamheten vid Svalövs utsädesförening när det gäller linodling m. m. Enligt motionärerna finns det risk att kunskaperna om linets odling,

JoU 1977/78:12

beredning och användning kommer att försvinna om inte sådana åtgärder vidtas. Bl. a. anser motionärerna att en särskild tjänst för sådana frågor bör inrättas vid utsädesföreningen. Man påpekar att intresset för linodling ökat och att odlingens fortlevnad inte bara är önskvärd med hänsyn till bl. a. hemslöjdens krav på basprodukter utan också är nödvändig från beredskapssynpunkt.

Utskottet har i samband med tidigare behandling av motioner om stöd till linodling m. m. (se bl. a. JoU 1975/76: 33 p. 52) förklarat sig utgå från att behovet av stöd till linodlingen kommer att prövas av utredningen (Jo 1975: 06) om vissa frågor inom växtförädlingsverksamheten. Utredningen kommer enligt uppgift att slutföra sitt arbete i början av år 1978. I anslutning till nu förevarande motion i ämnet vill utskottet för sin del vitsorda det önskvärda i att kunskaperna om bl. a. odling och beredning av lin kan bli bestående i Sverige. I enlighet med tidigare gjorda uttalanden utgår utskottet från att frågan om åtgärder för att trygga en fortsatt inhemsk linodling prövas i samband med nyssnämnda utredningsarbete. Med vad utskottet nu anfört bör motionen 1259 kunna anses besvarad.

Då utskottet inte har någon erinran mot anslagsberäkningen under denna punkt hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Bidrag till Sveriges utsädesförening för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 13 831 000 kr.,

2. anser motionen 1977/78:1259 besvarad med vad utskottet anfört.

35. Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling och Skoglig forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 14 och G 15 (s. 130—131) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling ett anslag av 460 000 kr.,

2. till Skoglig forskning ett reservationsanslag av 7 057 000 kr.

36. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Regeringen har under punkten G 16 (s. 131—132) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 743 000 kr.

JoU 1977/78:12

29 Motionen

I motionen 1977/78: 302 av Gunnar Olsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående Institutet för skogsförbättring, dess framtida verksamhet, organisation och finansiering och att man vid denna utredning skall utgå från att Brunsbergsstationen skall bestå.

Utskottet

Statens nuvarande stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. regleras i ett mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring träffat avtal om gemensam finansiering av forskningsoch utvecklingsverksamhet rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. Avtalet avser tiden den 1 juli 1975—den 30 juni 1978. Enligt avtalet medverkar staten i finansieringen av verksamheten genom ett årligt bidrag av 1 912 000 kr., eller sammanlagt 5 736 000 kr., medan stiftelsen åtar sig att under hela avtalsperioden tillskjuta sammanlagt 8 864 000 kr. Ansvaret för den avtalade verksamhetens bedrivande åvilar Institutet för skogsförbättring.

I propositionen redovisat förslag till nytt avtal mellan staten och Stiftelsen Skogsförbättring innebär att det statliga stödet ökas till 2 743 000 kr. såvitt avser nästkommande budgetår.

I motionen 302 erinras om att forskningsverksamheten vid Institutet för skogsförbättring ute i landet är delad på tre distrikt: södra distriktet (Svalöv), mellersta distriktet (Ultuna och Brunsberg) och norra distriktet (Sävar). Enligt motionen medförde ett gemensamt agerande från företrädare för bl. a. skogsbruket i Värmlands län under vintern 1977 att institutet ändrade ett beslut om successiv avveckling av Brunsbergsstationen så att verksamheten fick fortsätta, dock under delvis ändrade former. Enligt motionärerna råder emellertid alltjämt en oklarhet beträffande den framtida organisationen och finansieringen av verksamheten vid institutet, något som vållar oro både hos skogsbrukets företrädare och bland dem som arbetar inom verksamheten, framför allt inom det mellersta distriktet. Motionen utmynnar i en hemställan om utredning rörande institutets fortsatta verksamhet, bl. a. syftande till att för framtiden skapa en fast ram för verksamheten vid stationen i Brunsberg.

Som framgår av propositionen har Institutet för skogsförbättring ansvaret för genomförandet av den verksamhet som finansieras bl. a. med medel från detta anslag. Institutet leds av en styrelse på tio personer, varav staten utser ordförande och fyra andra styrelseledamöter. Övriga fem ledamöter utses av Stiftelsen Skogsförbättring. Överväganden angående organisationsfrågor av i motionert åsyftat slag torde i första hand ankomma på institutets styrelse och således falla utanför vad riksdagen normalt har att ta ställning till. Det nu sagda hindrar inte

JoU 1977/78:12

att utskottet rent allmänt kan vitsorda att utformningen av verksamheten inom institutets fältorganisation givetvis är en angelägen fråga för skogsbruket i Västsverige. Enligt vad utskottet inhämtat från institutets sida föreligger f. n. inga planer på nedläggning av verksamheten vid Brunsbergsstationen. Utskottet finner med anledning härav att motionen 302 inte nu påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Med vad här anförts bör motionen kunna anses besvarad.

Då utskottet i övrigt tillstyrker regeringens förslag under denna punkt hemställer utskottet

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 2 743 000 kr.,

3. anser motionen 1977/78: 302 besvarad med vad utskottet anfört.

37. Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten G 17 (s. 133—134) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv skogsteknisk forskning i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 5 040 000 kr.

38. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien och Reseunderstöd för studier m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna G 18 och G 19 (s. 134—135) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien ett förslagsanslag av 428 000 kr.,

2. till Reseunderstöd för studier m. m. ett reservationsanslag av 39 000 kr.

Miljövård

39. Statens naturvårdsverk m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 1—H 3 (s. 136—141) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Statens naturvårdsverk ett förslagsanslag av 56 061 000 kr.,

JoU 1977/78:12

2. till Statens strålskyddsinstitut ett förslagsanslag av 11 173 000 kr.,

3. till Koncessionsnämnden för miljöskydd ett förslagsanslag av 4 251 000 kr.

40. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkten H 4 (s. 141— 142) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 248 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hemställer hos regeringen att från och med budgetåret 1978/79 en miljöinformationsfond inrättas, 2. att riksdagen beslutar anvisa 900 000 kr. för fondens utdelning och administration under budgetåret 1978/79.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av anslaget jämfört med innevarande budgetår med 200 000 kr. till 3 400 000 kr.

I motionen 248 föreslås att fr. o. m. budgetåret 1978/79 en miljöinformationsfond inrättas och att 900 000 kr. anvisas för ändamålet. Stödet bör enligt motionärerna ges till olika konkreta projekt och komma de små, lokala miljöföreningama och -grupperna till del.

Utskottet vill erinra om att bidrag från förevarande anslag utgår bl. a. till olika ideella organisationer för informationsverksamhet inom miljövårdsområdet. Det föreligger inget hinder för regeringen att efter prövning i varje särskilt fall bevilja bidrag ur anslaget även till sådana ändamål som avses i motionen. Enligt utskottets mening finns därför ingen anledning att inrätta en särskild fond för nämnda ändamål. Motionen avstyrks således.

Då utskottet inte har någon erinran mot anslagsberäkningen under denna punkt hemställer utskottet att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78: 248,

2. till Miljövårdsinformation för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 3 400 000 kr.

41. Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. och Vård av naturreservat. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 5 och H 6 (s. 142—147) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Ersättningar vid bildande av naturreservat m. m. ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.,

JoU 1977/78:12

2. till Vård av naturreservat m. m. ett reservationsanslag av 22 750 000 kr.

42. Miljövårdsforskning. Regeringen har under punkten H7 (s. 147— 148) föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 32 600 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 791 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 14), att riksdagen beslutar 14. att till Miljövårdsforskning (H 7), mot bakgrund av vad som anförts i motionen, för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 700 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 34 300 000 kr.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 11), att riksdagen 11. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 700 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 34 300 000 kr.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt och under anslaget H 12 Program för övervakning av miljökvalitet (nytt anslag, se p. 47) innebär en sammanlagd anslagsökning med 2,6 milj. kr. till miljövårdsforskning jämfört med innevarande budgetår. Till anslaget H 12 föreslås ett belopp om 2,9 milj. kr. överfört från förevarande anslag. I enlighet härmed förs anslaget Miljövårdsforskning upp med 32,6 milj. kr.

I motionerna 791 och 1401 föreslås en uppräkning av miljöforskningsanslaget med 1,7 milj. kr. till 34 300 000 kr. för att tillgodose olika forskningsbehov m. m.

Utskottet vill — liksom vid tidigare behandling av motionskrav på ökade resurser till miljövårdsforskning — erinra om att förevarande anslag endast svarar mot en del av den totala statliga medelsanvisningen för sådan forskning (jfr JoU 1976/77:13 p. 36). Som bl. a. framgår av miljövårdsforskningsutredningens betänkande Samordnad miljövårdsforskning (Ds Jo 1974: 8) satsades under budgetåret 1973/74 totalt ca 60 milj. kr. på miljövårdsforskning. Enligt vissa beräkningar uppgår f. n. den totala statliga satsningen på miljövårdsforskningen till ett belopp i storleksordningen 90—100 milj. kr. årligen. Utskottet finner med hänsyn till det anförda inte skäl förorda någon anslagsuppräkning utöver den som regeringen föreslår och avstyrker därför motionsyrkandena under denna punkt.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:791, yrkande 14, och 1977/78:

JolJ 1977/78:12

1401, yrkande 11, till Miljövärdsforskning för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett reservationsanslag av 32 600 000 kr.

43. Strålskyddsforskning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten H 8 (s. 148—150) och hemställer

att riksdagen till Strålskyddsforskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 650 000 kr.

44. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten H 9 (s. 150) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att godkänna avtal angående stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet i enlighet med vad som anförts i propositionen,

2. till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 5 500 000 kr.

45. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor. Regeringen har under punkten H 10 (s. 150—151) föreslagit riksdagen att till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 2 160 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 791 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 15), att riksdagen beslutar 15. att till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor (H 10) för budgetåret 1978/79 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 840 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 000 000 kr.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 12), att riksdagen 12. till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 840 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 3 000 000 kr.

Utskottet

Från anslaget bestrids — efter beslut i varje särskilt fall av produktkontrollnämnden — kostnader för undersökningar rörande hälso- och miljöfarliga varor. I budgetpropositionen föreslås en höjning av anslaget med 160 000 kr. till 2 160 000 kr.

Utskottet vill erinra om att förevarande anslag, som står direkt till produktkontrollnämndens förfogande för undersökningar av angivet slag, kan ses som ett komplement till de resurser som bl. a. finns hos

3 Riksdagen 1977/78.16 sami. Nr 12

JoU 1977/78:12

andra myndigheter vilkas verksamhetsområden omfattar produktkontrollfrågor. I motionerna 791 och 1401 framfört förslag om ytterligare uppräkning av anslaget synes inte tillräckligt underbyggt för att motivera att riksdagen under denna punkt skulle frångå den i budgetpropositionen gjorda prioriteringen mellan de olika utgiftsändamålen under miljövårdsa vsnittet.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78: 791, yrkande 15, och 1977/78: 1401, yrkande 12, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 2 160 000 kr.

46. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. och Program för övervakning av miljökvalitet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 11 och H 12 (s. 151—153) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. ett reservationsanslag av 8 100 000 kr.,

2. till Program för övervakning av miljökvalitet ett reservationsanslag av 4 000 000 kr.

47. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. Regeringen har under punkten H 13 (s. 154—155) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1978/79 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt högst 90 000 000 kr.,

2. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om förhöjda statsbidrag till avloppsreningsverk i vissa särskilt angivna fall,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 000 kr.

Motionerna

I motionen 1977/78: 791 av Olof Palme m. fl (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 13), att riksdagen beslutar 13. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. (H 13) anvisa en i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr. förhöjd statsbidragsram av 130 000 000 kr.

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 13), att riksdagen 13. medger att för budgetåret 1978/79 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas med ett i förhållande till regeringens förslag med 40 000 000 kr. förhöjt belopp av högst 130 000 000 kr.

JoU 1977/78: 12

35 Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär bl. a. att bidrag till reningsverk under nästa budgetår bör få beviljas intill ett belopp av 90 milj. kr., vilket innebär en minskning av bidragsramen med 40 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Minskningen motiveras med att tätorternas avloppsförhållanden starkt förbättrats som en följd av de insatser som gjorts under de senaste åren. Vidare hänvisas till att naturvårdsverket f. n. utreder vilka åtgärder som behövs för att en acceptabel rening av det kommunala avloppsvattnet skall uppnås. I samband därmed kommer också bidragsgivningen att ses över. Medelsbehovet för nästkommande budgetår har beräknats till 120 milj. kr.

Utskottet finner ingen anledning att frångå i propositionen gjord bedömning angående bidragsram och medelsbehov och avstyrker således i motionerna 791 och 1401 framfört förslag om höjning av bidragsramen.

Då utskottet inte heller i övrigt har någon erinran mot regeringens förslag under denna punkt hemställer utskottet

att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:791, yrkande 13, och 1977/78: 1401, yrkande 13, medger att för budgetåret 1978/79 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt högst 90 000 000 kr„

2. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om förhöjda statsbidrag till avloppsreningsverk i vissa särskilt angivna fall,

3. till Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 120 000 000 kr.

48. Stöd till avfallsbehandling m. m. Regeringen har under punkten H 14 (s. 155—157) föreslagit riksdagen att till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 34 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 791 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkande 8), att riksdagen beslutar 8. att hos regeringen begära att SAKAB ges de resurser som erfordras för uppbyggnaden av erforderliga mottagnings- och behandlingsanläggningar för kemiskt avfall.

Utskottet

Regeringens förslag under denna punkt innebär en uppräkning av anslaget jämfört med innevarande budgetår med 10 milj. kr. till 34

JoU 1977/78:12

milj. kr. Enligt föredraganden är det angeläget att de insatser som görs för att utveckla och utprova nya tekniska metoder för att lösa miljövårdsproblemen kan intensifieras ytterligare. Bidragsgivningen bör, framhålls det i propositionen, också när det gäller anläggningar för behandling av avfall inriktas på att stimulera utvecklingen av ny teknik och för bättre behandling av avfallet.

I motionen 791 anförs, såvitt nu är i fråga, att den växande mängden avfall från den kemiska industrin vållar stora problem från miljösynpunkt. Motionärerna erinrar om att det kommunala renhållningsmonopolet enligt riksdagens beslut år 1975 under en övergångstid av fem år skulle utvidgas till att omfatta även det miljöfarliga avfallet. Det samhällsdominerade behandlingsföretaget Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) planerar f. n. att uppföra en ny stor behandlingsanläggning för miljöfarligt avfall i Kvarntorp. Enligt motionärerna är anläggningen helt nödvändig om kommunerna skall kunna åta sig uppgiften att ta hand om miljöfarligt avfall. Motionärerna hemställer därför att riksdagen hos regeringen begär att SAKAB ges de nödvändiga resurserna för uppbyggnaden av erforderliga mottagnings- och behandlingsanläggningar.

Utskottet vill för sin del hänvisa till att riksdagen vid riksmötet år 1975 godkände vissa i propositionen 1975: 32 framlagda förslag rörande mottagning och behandling av s. k. miljöfarligt avfall (JoU 1975: 10, rskr 1975: 161). Förslagen innebar bl. a. att ett företag för behandling av sådant avfall skulle inrättas. I fråga om behandlingsresurser uttalades att behandlingsföretaget skulle byggas upp successivt och anpassas till de behov av omhändertagande som skapas genom kommunalt renhållningsmonopol i fråga om miljöfarligt avfall. Monopolet förutsattes vara genomfört för hela landet inom fem år. Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) skulle bilda stommen i det nybildade behandlingsföretaget. Med stöd av riksdagens beslut har regeringen meddelat föreskrifter i ämnet i förordningen (1975: 346) om miljöfarligt avfall. Förordningen innehåller bl. a. en definition av begreppet miljöfarligt avfall. Enligt 14 § får sådant avfall slutligt omhändertas yrkesmässigt endast av SAKAB eller av den som har erhållit särskilt tillstånd.

Som motionärerna uppgett har man inom SAKAB påbörjat projekteringen av en central behandlingsanläggning för miljöfarligt avfall i Kvarntorp. Enligt vad utskottet inhämtat har ansökan om tillstånd till verksamheten inlämnats till koncessionsnämnden för miljöskydd. Inom regeringskansliet pågår vissa överväganden angående formerna för projektets finansiering. En proposition i frågan kommer eventuellt att föreläggas riksdagen senare under år 1978. Utskottet vill i sammanhanget också nämna den försöksverksamhet som nyligen påbörjats vid Stora Vika med förbränning av bl. a. PCB-haltigt avfall i cementugnar. Inom jordbruksdepartementet har tillsatts en arbetsgrupp med uppgift

JoU 1977/78:12

att utvärdera denna verksamhet från bl. a. tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekter.

Utskottet delar självfallet motionärernas uppfattning om det angelägna i att tillräckliga resurser skapas för behandling av det miljöfarliga avfallet. Att så sker framstår som särskilt betydelsefullt när det gäller möjligheten att fullfölja riksdagens intentioner angående införande av kommunalt renhållningsmonopol för sådant avfall. Som framgår av utskottets redogörelse har genom olika åtgärder frågan om en central behandlingsanläggning förts framåt, vilket utskottet noterar med tillfredsställelse. Med hänsyn till den allvarliga situation som alltjämt råder i fråga om möjligheterna till omhändertagande och oskadliggörande av bl. a. kemiskt avfall vill dock utskottet kraftigt understryka det angelägna i att frågan om mottagning och behandling av det miljöfarliga avfallet snarast bringas till en slutgiltig lösning. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Då utskottet inte har någon erinran mot anslagsberäkningen under denna punkt hemställer utskottet

att riksdagen

1. till Stöd till avfallsbehandling m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 34 000 000 kr.,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört med anledning av motionen 1977/78: 791, yrkande 8.

49. Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 15—H 17 (s. 157— 159) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

2. till Ersättning för vissa skador av rovdjur, m. m. ett förslagsanslag av 2 450 000 kr.,

3. till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond ett förslagsanslag av 9 000 000 kr.

Diverse

50. Servitutsnämnder, m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten J 1 (s. 167) och hemställer

att riksdagen till Servitutsnämnder, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 80 000 kr.

51. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Regeringen har under punkten J 2 (s. 167) föreslagit riksdagen att till Bidrag vid

4 Riksdagen 1977178.16 sami. Nr 12

JoU 1977/78:12

förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1262 av Roland Brännström och Hagar Normark (båda s) hemställs 1. att riksdagen anhåller att regeringen omprövar sitt beslut 1977-12-08 om ersättning för översvämningsskador till vissa fastighetsägare i Åby älvdal efter samma principer som de som tillämpats för Örebro m. fl. län, 2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en mer generös tillämpning i stort av reglerna för ersättning vid översvämningsskador.

Utskottet

Från förevarande anslag bestrids kostnaderna för bidrag såsom ersättning för förluster på grund av naturkatastrof. Medlen utbetalas av kammarkollegiet som får disponera dem i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar i varje särskilt fall. För bidragsgivningen från anslaget gäller vissa principer som godkänts av 1960 och 1967 års riksdagar (prop. 1960:2, SU 1960: 17, rskr 1960:59; prop. 1967: 105, JoU 1967: 16, rskr 1967: 174). Enligt dessa principer gäller för bidragsmottagare vissa inkomst- och förmögenhetsgränser. Bidrag utgår i regel med 50 % av skadebeloppet med möjlighet att i särskilt ömmande fall öka bidraget till 90 % av nämnda belopp. För skadebelopp som understiger visst belopp, f. n. 1 500 kr., utgår i regel inte något bidrag. Gottgörelse av statsmedel för skador genom naturkatastrof har som regel endast utgått då det varit fråga om skada genom intrång i rörelse eller yrkesverksamhet av vilken den skadelidande varit beroende för sin försörjning. Ersättning har emellertid därutöver i viss utsträckning medgivits för förlust av eller skada på egendom tillhörig enskild person, i första hand bostadsfastighet. Som förutsättning torde i allmänhet ha gällt att den skadelidande varit i påtagligt behov av ekonomisk hjälp. Nu tillämpade av riksdagen godtagna principer för utanordnande av ersättning från förevarande anslag innebär bl. a. att inkomst- och förmögenhetsgränsema fortlöpande anpassas till pris- och löneutvecklingen. Sålunda har exempelvis förmögenhetsgränsen i praxis följt nedre gränsen för taxering till statlig förmögenhetsskatt.

Med hänsyn till de starkt skiftande omständigheter som kan ligga till grund för bidragsanspråk från anslaget är det i sammanhanget värt att framhålla att gällande principiella riktlinjer naturligtvis inte kan täcka alla upptänkliga fall. Med utgångspunkt i den allmänt gällande grundsatsen för ifrågavarande stöd att den skadelidande skall vara i påtagligt behov av ekonomisk hjälp har det ansetts naturligt att regeringen skall ha en viss frihet vid sin bedömning i det enskilda fallet. Det har i praxis också förekommit att regeringen i särskilt ömmande fall ansett sig

JoU 1977/78:12

böra medge att större bidrag beviljas än vad en strikt bokstavlig tillämpning av principerna skulle föranleda. Mot detta har riksdagen inte haft något att erinra.

I motionen 1262 har med utgångspunkt i några aktuella fall påtalats att olika principer legat till grund för regeringens beslut i samband med prövning av frågor om ersättning av statsmedel till följd av översvämningsskador som inträffade i olika delar av landet föregående år. Vad i motionen åsyftas är att regeringen i beslut om ersättning för vissa översvämningsskador våren 1977 i Örebro län tillämpade mindre restriktiva principer än dem som enligt vad nyss anförts gäller för bidrag från nu ifrågavarande anslag. I andra i motionen angivna fall har däremot dessa mera restriktiva regler tillämpats med följd att bidrag i vissa fall inte ansetts kunna utgå för skador som för den enskilde inneburit likartade problem som de i Örebro län. I motionen understryks mot bakgrund av det anförda behovet av en enhetlig behandling av ersättningsfrågorna i samband med översvämningsskador.

Utskottet får för sin del anföra följande. Även om som framgår av det föregående viss frihet i tillämpningen föreligger när det gäller regeringens möjligheter att medge ersättning för skador genom naturkatastrof från nu förevarande bidragsanslag är det ofrånkomligt att fall kan uppkomma då ersättningsanspråk enligt hittills godtagna principer inte kan tillgodoses med medel från naturkatastrofanslaget. Detta har sålunda varit fallet vid vissa större katastrofer, såsom översvämningarna i Sysslebäck i Värmland år 1973 och i Mellansverige våren 1977. I dessa fall har medel ställts till resp. länsstyrelsers förfogande ur anslaget Oförutsedda utgifter varvid en friare bedömning av ersättningsanspråken kunnat ske än vad principerna för naturkatastrofanslaget medger.

Anslaget Oförutsedda utgifter är i statsbudgeten uppfört vid sidan av departementshuvudtitlama såsom ett komplement till de beredskapsbudgetar för särskilda ändamål som årligen antas av riksdagen. Anslaget är avsett för täckande av utgiftsbehov som vid statsbudgetens fastställande inte kan överblickas. Anslaget får i princip disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att resp. ärenden inte hinner underställas riksdagen och som inte lämpligen kan bestridas av andra medel som står till regeringens förfogande.

Med hänsyn till karaktären av anslaget Oförutsedda utgifter framstår det naturligt att regeringen måste ges en högre grad av handlingsfrihet när det gäller dispositionen av medel från detsamma. Utskottet utgår från att regeringen strävar efter att behandla uppkommande ersättningsanspråk i samband med skador av nu ifrågavarande typ på så långt möjligt likartat sätt.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen 1262 har utskottet inte funnit skäl förorda.

JoU 1977/78:12

40 Utskottet, sorn tillstyrker i propositionen framlagt förslag under punkten, hemställer att riksdagen

1. lämnar motionen 1977/78: 1262 utan åtgärd,

2. till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

52. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. och Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 3 och J 4 (s. 168—169) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. ett förslagsanslag av 10 043 000 kr.,

2. till Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar ett förslagsanslag av 5 000 kr.

K APIT ALBUDGETEN

53. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten II: 15 (s. 170—173) och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 100 000 000 kr.

54. Lånefonden för lån med uppskjuten ränta. Regeringen har under punkten IV: 11 (s. 174) föreslagit riksdagen att till Lånefonden för lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1616 av Sven Johansson (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheterna för staten

JoU 1977/78:12

att som en hjälp åt unga jordbrukare vid köp av jordbruksfastighet ta en första inteckning på högst halva köpesumman.

Utskottet

I motionen 1616 hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning av möjligheterna för staten att som en hjälp åt unga jordbrukare vid köp av jordbruksfastighet ta en första inteckning på högst halva köpesumman. Bakgrunden till yrkandet är den svårighet som föreligger för nya och väl utbildade personer att i dagens läge få tillräckligt kapital för att kunna etablera sig som jordbrukare.

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att riksdagen nyligen i samband med fastställandet av nya riktlinjer för jordbrukspolitiken bl. a. beslöt inrätta en lånefond för lån med uppskjuten ränta. Syftet med den nya låneformen var att underlätta nyetablering inom jordbruket för personer med god jordbruksutbildning och med liten tillgång till eget kapital. För att ytterligare minska en nyetablerad jordbrukares kapitalutgifter de första åren efter starten beslöts även att förlänga den amorteringsfria tiden för driftslån från högst två år till högst fem år.

I avvaktan på närmare erfarenheter av de sålunda beslutade åtgärderna finner utskottet inte anledning att nu påkalla någon ny utredning i ämnet. Motionen 1616 avstyrks därför.

Enligt regeringens förslag under förevarande anslagsrubrik bör den nya lånefonden inledningsvis tillföras 15 milj. kr. Förslaget föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78: 1616,

2. till Lånefonden för lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.

55. Lån till trädgårdsnäringen. Regeringen har under punkten V: 6 (s. 174) föreslagit riksdagen att till Lån till trädgårdsnäringen för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Motionen

I motionen 1977/78: 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkanden 14 och 15), att riksdagen 14. till Lån till trädgårdsnäringen för budgetåret 1978/79 medger att för låneverksamheten får disponeras högst 10 000 000 kr. av det på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisade investeringsanslaget Lån till trädgårdsnäringen, 15. till inkomsttiteln övriga diverse inkomster överför 4 000 000 kr. av det på tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisade investeringsanslaget Lån till trädgårdsnäringen.

JoU 1977/78:12

42 Utskottet

På tilläggsstat III till riksstaten för budgetåret 1974/75 anvisades under denna anslagsrubrik ett investeringsanslag av 20 milj. kr. (prop. 1975: 85, JoU 1975: 16, rskr 1975: 183). Något anslag för detta ändamål har inte uppförts på statsbudgeten för innevarande budgetår. Riksdagen beslutade vid riksmötet 1976/77 om nya regler för lån från anslaget (prop. 1976/77: 100 bil. 13, JoU 1976/77: 13, rskr 1976/77: 182). Dessa innebär i huvudsak att lån har kunnat lämnas till företag med produktion av snittblommor i växthus med uppvärmning. Stödet utgår i form av driftslån vid likviditetssvårigheter inom företagen samt vid sortimentsbyte eller annan omläggning av produktionen. Lånen är ränteoch amorteringsfria under tre år. Stödet utgår t. o. m. utgången av budgetåret 1978/79. Hittills har lån beviljats från anslaget med sammanlagt ca 10 milj. kr.

På förslag av regeringen har riksdagen nyligen godkänt vissa ändrade regler för lån från fonden till trädgårdsföretag (prop. 1977/78: 101, JoU 1977/78: 11, rskr 1977/78: 131). Ändringen har medfört att användningsområdet för fonden vidgats väsentligt. Lån från fonden får sålunda numera utgå till alla växthusföretag med produktion som kräver uppvärmning. Stödet lämnas såsom tidigare gällt för produktion av snittblommor som driftslån vid likviditetssvårigheter inom företagen samt vid sortimentsbyte eller annan omläggning av produktionen. Även i övrigt är villkoren för lånen oförändrade. Möjlighet att med ifrågavarande fondmedel medge särskilda avskrivningslån har vidare införts för att användas som stöd till vissa växthusföretag med produktion av rosor och nejlikor samt till företag som det senaste året lagt om sin produktion till annan odling.

Enligt budgetpropositionen bör anslaget för nästa budgetår föras upp med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. En inskränkning av ramen för stödgivningen på sätt i motionen 1401 förordas kan utskottet bl. a. med hänsyn till den beslutade utvidgningen av användningsområdet för fonden inte biträda. Ifrågavarande motionsyrkanden avstyrks alltså.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 1401, yrkande 14, till Lån till trädgårdsnäringen för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

2. avslår motionen 1977/78: 1401, yrkande 15.

56. Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten VII: A (s. 174—175) och hemställer

att riksdagen medger att det för budgetåret 1953/54 anvisade

JoU 1977/78:12

investeringsanslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret 1978/79 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

57. Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna VIII: 2, IX: 5 och IX: 6 (s. 175—178) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar

1. till Lagring av jordbruksprodukter m. m. för beredskapsändamål ett investeringsanslag av 14 000 000 kr.,

2. till Jordfonden ett investeringsanslag av 1 000 kr.,

3. till Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m. ett investeringsanslag av 4 000 000 kr.

Stockholm den 9 mars 1978

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m), Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Eric Enlund (fp), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung (m), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Stig Alftin (s), Sven Eric Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s),

dock att vid behandlingen av punkten 11 Tage Adolfsson (m) deltagit i stället för Sven Eric Lorentzon (m) och Rune Johnsson i Mölndal (c) deltagit i stället för Märta Fredrikson (c).

JoU 1977/78:12

44 Särskilt yttrande

av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (alla s):

I fråga om jordbruksdepartementets huvudtitel har vi genomfört en ingående granskning anslag för anslag. Denna granskning har lett till att en rad besparingar föreslås. Sammanlagt uppgår förslagen till utgiftsminskningar, inkl. återföring till budgeten av vissa reservationsmedel, till drygt 120 milj. kr. medan förslagen till utgiftsökningar uppgår till drygt 10 milj. kr. Sammantaget innebär således våra förslag att medelsanvisningen under huvudtiteln kan minskas med ca 110 milj. kr.

De av oss föreslagna förändringarna skall ses mot bakgrund av socialdemokratins strävan att i rådande budgetläge begränsa statsutgifterna. Vi är medvetna om att i ett annat budgetläge kunde skäl ha funnits att tillgodose mer av myndigheternas anslagskrav än som nu kan bli fallet.

Rent allmänt vill vi framhålla att jord- och skogsbruksnäringarna har fått kraftiga uppräkningar av de anslag som är till för att främja produktion och rationalisering. Vi är positivt inställda till dessa anslag och ser dem som ett fullföljande av den politik socialdemokratin bedrev i regeringsställning.

Mot bakgrund av den kraftiga inkomstökning som kommit skogsbruket till del under de senaste åren har vi emellertid ansett det motiverat att finansiera de produktionsbefrämjande åtgärderna genom ett ökat uttag av skogsvårdsavgifter. I annat sammanhang föreslås att skogsvårdsavgiften höjs från 0,9 till 6 promille av det vid fastighetstaxeringen åsätta delvärdet skogsbruksvärde. Avgiftshöjningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1978. För budgetåret 1978/79 beräknas skogsvårdsavgifterna därmed ge statskassan ett tillskott av 120,7 milj. kr. Det är ca 102 milj. kr. mer än i regeringens förslag. Som framgår av våra reservationer till detta betänkande föreslås detta belopp i sin helhet bli tillfört skogsstyrelsen för att användas till att täcka kostnaderna för produktionsbefrämjande åtgärder inom skogsbruket.

I förevarande sammanhang finner vi oss böra närmare utveckla våra synpunkter på frågan om statligt stöd till skärgårdsföretag. Under punkten 11 har utskottet behandlat en motion 1258 av Arne Andersson i Ljung m. fl. rörande villkoren för erhållande av sådant stöd. Vi har där anslutit oss till ett uttalande av utskottet med innebörden, att korttidsuthyming bör prioriteras även när det gäller kreditgarantier men att något absolut hinder inte bör föreligga mot att bevilja sådan garanti till investeringar i stugor som avses hyras ut på något längre tid då förhållandena i övrigt talar för att kreditgaranti beviljas. Vi förutsätter dock att synnerliga skäl i sådant fall måste kunna anföras. Annars är risken stor för att statligt stöd kommer att utgå till uthyrningsstugor som genom hyreskontrakt under längre tider kommer att få karaktär av

JoU 1977/78:12

permanenta privata fritidsbostäder. En sådan utveckling skulle motverka de med skärgårdsstödet förutsatta sysselsättningseffekterna och bidraga till att ytterligare privatisera områden i våra skärgårdar.

I motionen 1401 av Svante Lundkvist m. fl. (s) har föreslagits att för lån till trädgårdsnäringen för nästa budgetår bör få disponeras 10 milj. kr. medan 4 milj. kr. av reserverade fondmedel skulle föras över till budgetens inkomstsida. Sedan motionen inlämnades har emellertid förhållanden inträffat som då inte kunde förutses. Sålunda har efter årsskiftet lån beviljats med sammantaget över tre milj. kr. Totalt kvarstår ett belopp av drygt 10 milj. kr. att disponera för här avsedda ändamål. Enligt den av oss i motionen redovisade beräkningen krävs ett belopp i denna storleksordning för att klara den beräknade lånegivningen 1978/79. På grund av den oväntat höga långivningen efter den 1 januari 1978 vidhåller vi inte vårt yrkande i motionen 1401, punkt 15, om återföring av vissa medel till statsverket.

Reservationer

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg, Stig Alftin och Wivi-Anne Radesjö (alla s) har avgivit följande 13 reservationer till betänkandet.

1. Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. (punkten 4)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 2 som börjar med ”Utskottet delar” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet delar (lika med utskottet) jordbrukets ra tionalisering.

Genom kursverksamheten förbättras den enskilde jordbrukarens möjlighet att bedriva ett effektivt jordbruk. Detta bör som motionärerna anför höja effektiviteten och därmed inkomsterna för den enskilde brukaren. Det får därför anses rimligt att kostnaderna för verksamheten bestrids av jordbrukarna kollektivt. Motionärernas förslag innebär att medel för kursverksamheten för kommande regleringsår bör avsättas i samband med jordbruksöverläggningarna och att budgetmedel således inte skall anvisas för verksamheten. Utskottet finner i dagens läge starka skäl tala för den i motionen 1401 redovisade uppfattningen på denna punkt och förordar för sin del att finansieringen av ifrågavarande rådgivnings- och kursverksamhet för nästa budgetår sker i huvudsaklig överensstämmelse med motionärernas förslag. Vad här anförts innebär att utskottet avstyrker regeringens under förevarande rubrik framlagda förslag till medelsanvisning för ändamålet.

JoU 1977/78:12

46 Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1401, yrkandena 1 a och b, samt med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i det föregående anfört rörande medel till kursverksamhet till jordbrukets rationalisering m. m. för budgetåret 1978/79.

2. Bidrag till permanent skördeskadeskydd (punkten 13)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 11 som börjar med ”Enligt utskottets” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet finner sig i rådande budgetläge böra instämma i den i motionen 1401 gjorda bedömningen på denna punkt. Behållningen på skördeskadefonden uppgår f. n. till omkring 300 milj. kr. Det kan nämnas att för skador på 1976 års skörd endast 36 milj. kr. sammanlagt behövde tas i anspråk från fonden. Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet till motionärernas uppfattning att man t. v. bör låta anstå med att föra över ytterligare budgetmedel till fonden.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1401, yrkande 2, avslår regeringens förslag om anslag till Bidrag till permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1978/79.

3. Bidrag till skogsförbättringar (punkten 16)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottets överväganden” och slutar med ”och 3 b” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill när det gäller finansieringen av de med anslaget avsedda åtgärderna erinra om den kraftiga inkomstökning som kommit skogsbruket till del under de senaste åren. Med hänsyn härtill anser utskottet det för sin del motiverat att skogsbruket i större utsträckning självt bör kunna finansiera de produktionsbefrämjande åtgärderna genom skogsvårdsavgifter. I en till skatteutskottet hänvisad motion, 1977/78: 967 av Olof Palme m. fl. (s), har föreslagits en höjning av skogsvårdsavgiften från 0,9 till 6 promille, vilket skulle medföra ett tillskott av 120,7 milj. kr. till statskassan för nästa budgetår, jämfört med nuvarande ca 18 milj. kr. Härigenom kan anvisningen av budgetmedel för bl. a. produktionsbefrämjande åtgärder i skogsbruket minskas. Utskottet tillstyrker i överensstämmelse med det anförda i motionen 1401 framlagt förslag att anslagsanvisningen över budgeten minskas med 12 milj. kr. och att skogsstyrelsen i stället av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillförs motsvarande belopp att användas som bidrag till skogsförbättringar.

JoU 1977/78:12

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1977/78:1401, yrkande 3 b, beslutar att för budgetåret 1978/79 tillföra skogsstyrelsen 12 000 000 kr. av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter, för bestridande av kostnader för bidrag till skogsförbättringar,

3. med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 3 a, avslår dels motionen 1977/78: 1623, yrkande 3, dels regeringens förslag om medelsanvisning för budgetåret 1978/79 till Bidrag till skogsförbättringar,

4. Vägbyggnader på skogar i enskild ägo (punkten 17)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att merparten av de medel som beräknas åtgå till vägbyggnader på skogar i enskild ägo bör finansieras genom skogsvårdsavgifter. På grund härav och med hänvisning i övrigt till de skäl som anförts i reservation nr 3 tillstyrker utskottet i motionen framfört förslag att skogsstyrelsen av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillförs 12 milj. kr. som bidrag till här åsyftade vägbyggnadsföretag. Härigenom kan anvisningen av budgetmedel under anslaget minskas med motsvarande belopp.

dels utskottets hemställan under 1 och 3 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1977/78:1401, yrkande 4 b, beslutar att för budgetåret 1978/79 tillföra skogsstyrelsen 12 000 000 kr. av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter för bestridande av kostnader för vägbyggnader på skogar i enskild ägo,

3. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 4 a, till Vägbyggnader på skogar i enskild ägo för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 8 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

5. Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. (punkten 18)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 18 som börjar med ”Utskottet har” och utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om behovet av kraftfulla åtgärder för olika produktionsbefrämjande åtgärder i norra Sverige. En ökad satsning härvidlag i överensstämmelse med motionärernas förslag skulle bl. a. innebära ett värdefullt tillskott i fråga om sysselsättningen i denna del av landet. Utskottet biträder således förslaget om höjning av

loij 1977/78:12

bidragsramen med 41 milj. kr. Med hänvisning till de skäl som anförts under reservation nr 3 förordar utskottet att åtgärderna finansieras genom skogsvårdsavgifter och att skogsstyrelsen av nämnda avgiftsmedel tillförs 75 milj. kr. Härigenom kan anvisningen av budgetmedel minskas med 45 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkandena 5 b och c, beslutar att för budgetåret 1978/79 tillföra skogsstyrelsen 75 000 000 kr. av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter för bestridande av kostnader för åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m. samt medger att under budgetåret 1978/79 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 90 000 000 kr. till intensifierad skogsvård i norra Sverige,

2. med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 5 a, avslår regeringens förslag om medelsanvisning för budgetåret 1978/79 till Åtgärder för intensifierad skogsvård i norra Sverige, m. m.,

6. Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. (punkten 19)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”utskottets sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder uppfattningen att här åsyftade åtgärder bör finansieras genom skogsvårdsavgifter och hänvisar härvidlag till de skäl som anförts under reservation nr 3 för att skogsbruket i större utsträckning självt bör bekosta de produktionsbefrämjande åtgärderna. Utskottet tillstyrker således yrkandet i motionen 1401 att skogsstyrelsen av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter tillförs 2 515 000 kr. till bestridande av kostnaderna för kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m. Härigenom kan anvisningen av budgetmedel minskas med motsvarande belopp.

dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 6 b, beslutar att för budgetåret 1978/79 tillföra skogsstyrelsen 2 515 000 kr. av de medel som inflyter i form av skogsvårdsavgifter för bestridande av kostnader för kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.,

2. med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 6 a, avslår regeringens förslag om medelsanvisning för budgetåret 1978/79 till Kursverksamhet för skogsbrukets rationalisering m. m.,

JoU 1977/78:12

7. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. (punkten 23)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 22 som börjar med ”Utskottet, som” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del — bl. a. med hänsyn till att läget såvitt gäller smittsamma husdjurssjukdomar enligt lantbruksstyrelsens anslagsframställning sedan många år varit tillfredsställande — att anledning saknas att nu höja anslaget på sätt regeringen föreslagit. Skulle förhållandena ändras och behov av ytterligare insatser uppkomma för att bekämpa smittsamma husdjurssjukdomar bör medel anvisas i samband härmed. Utskottet tillstyrker således förslaget i motionen 1401 om minskning av anslaget med 2,5 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 7, till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 6 500 000 kr.

8. Statens utsädeskontroll: Förvaltningskostnader (punkten 25)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 23 som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den principiella uppfattning som kommit till uttryck i motionen 1401 och som innebär att budgetmedel inte bör användas för att finansiera uppdragsverksamhet utan att kostnaderna bör tas in avgiftsvägen. Enligt utskottets uppfattning bör dock analyser som utförs i Röbäcksdalen inte kosta mer än analyser som utförs vid huvudenheten. Som motionärerna anfört bör de extra kostnaderna för verksamheten i norra Sverige bäras solidariskt av alla dem som utnyttjar statens utsädeskontrolls verksamhet. Detta kan åstadkommas genom en avgiftshöjning över hela landet som avpassas så att den kan täcka underskottet vid verksamheten i Röbäcksdalen. Härigenom kan anslaget minskas med det belopp om 423 000 kr. som enligt utsädeskontrollens anslagsframställning föreslås anvisat för nyssnämnda ändamål. Motionen 1401 tillstyrks således i nu förevarande del.

Då utskottet i övrigt tillstyrker regeringens förslag under denna anslagsrubrik hemställer utskottet att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer för utsädeskontrollen som utskottet i det föregående förordat,

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 8, till Statens utsädeskontroll: För -

JoU 1977/78:12

valtningskostnader för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 15 843 000 kr.

9. Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara (punkten 29)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 25 sorn börjar med ”Utskottet finner” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det för sin del i rådande budgetläge skäligt att djurägarna i ökad utsträckning bidrar till att finansiera verksamheten vid djursjukhuset. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motionen 1401 om en minskning av det statliga tillskottet med 400 000 kr. Som motionärerna anfört bör motsvarande belopp tas in avgiftsvägen. Härigenom kan anslaget minskas med nämnda belopp.

Utskottet hemställer således

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 9, till Sveriges lantbruksuniversitet: Djursjukhuset i Skara för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 252 000 kr.

10. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. (punkten 31)

Reservanterna anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”hemställer utskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den medelsförbrukning som beräknats för budgetåret 1978/79 är för hög med hänsyn dels till redovisad medelsreservation om drygt 18,7 milj. kr., dels till redovisad tidsplan för objektens leverans och finansiering. Utskottet tillstyrker således förslaget om nedräkning av anslaget med 1 milj. kr. Då utskottet i övrigt inte har någon erinran mot regeringens förslag under denna punkt hemställer utskottet

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1977/78: 1401, yrkande 10, till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 17 500 000 kr.

11. Miljövårdsforskning (punkten 42)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 32 som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

JoU 1977/78:12

51 Utskottet vill framhålla att den av regeringen föreslagna anslagshöjningen om ca 8 % knappast torde räcka till för att täcka ens de ökade pris- och lönekostnaderna. I översikten till jordbrukshuvudtiteln har föredraganden anfört att det krävs en fortsatt satsning på bl. a. forskningsoch undersökningsverksamhet. Detta uttalande står enligt utskottets mening inte i överensstämmelse med det belopp som föreslås till miljövårdsforskning. Som i motionerna framhållits är miljövårdsforskningen en viktig del av de samlade statliga insatserna på miljövårdens område. Också nya satsningar är nödvändiga för att belysa aktuella miljöproblem. Bl. a. bör nämnas att riksdagen tidigare uttalat sig för ökade forskningsinsatser angående försurning av mark och vatten. Som ytterligare exempel på angelägna uppgifter vill utskottet nämna bullerforskningen samt insatser för att klarlägga verkningarna av de s. k. miljögiftema, gödslingens inverkan på yt- och grundvatten samt i fråga om tungmetaller och PCB. Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motionärernas förslag om ytterligare uppräkning av anslaget med 1,7 milj. kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1977/78: 791, yrkande 14, och 1977/78:1401, yrkande 11, till Miljövårdsforskning för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 34 300 000 kr.

12. Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor (punkten 45)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 33 som börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del understryka det nödvändiga i att produktkontrollnämnden erhåller tillräckliga resurser för sitt viktiga arbete med att klarlägga olika kemiska ämnens skadeverkningar. Undersökningar pågår nu bl. a. i fråga om bly, kadmium och kvicksilver. Den av regeringen föreslagna anslagshöjningen torde enligt utskottets mening inte täcka kostnadsfördyringen. Med hänsyn till det angelägna i att den här åsyftade verksamheten kan fortsätta tillstyrker utskottet i motionerna 791 och 1401 framlagt förslag om ytterligare uppräkning av anslaget med 840 000 kr. i enlighet med naturvårdsverkets beräkningar.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1977/78: 791, yrkande 15, och 1977/78: 1401, yrkande 12, till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga varor för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

13. Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m. (punkten 47)

Reservanterna anser att utskottets yttrande fr. o. m. det stycke på s. 35 som börjar med ”Utskottet finner” och utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk har haft avgörande betydelse för vattenvården i vårt land, samtidigt som påtagliga sysselsättningseffekter vunnits. Utskottet anser att en fortsatt kraftfull satsning på reningsverksutbyggnaden är nödvändig från såväl vattenvårds- som sysselsättningssynpunkt. Den kraftiga nedskärning av bidragsramen som regeringen föreslagit synes mot angivna bakgrund inte acceptabel. Utskottet tillstyrker därför i motionerna 791 och 1401 framfört förslag om höjning av bidragsramen med 40 milj. kr. till 130 milj. kr. Då utskottet i övrigt inte har någon erinran mot regeringens förslag under denna punkt hemställer utskottet att riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionerna 1977/78: 791, yrkande 13, och 1977/78: 1401, yrkande 13, medger att för budgetåret 1978/79 statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk får beviljas med sammanlagt högst 130 000 000 kr.,

NORSTEDTS TRYCKERI

STOCKHOLM 1978 780054