Med anledning av motioner om livsmedelskontroll
JoU 1977/78:25
Jordbruksutskottets betänkande 1977/78:25
med anledning av motioner om livsmedelskontroll Motionerna
1 motionen 1977/78:588 av Rolf Hagel (apk) föreslås att riksdagen hemställer till regeringen om sådan ändring av livsmedelslagen att motionens syfte tillgodoses.
I motionen 1977/78:1264 av Lilly Hansson m. fl. (s) föreslås att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen att en ändring i livsmedelskungörelsen sker som innebär att orden "i fråga om livsmedel med kortare hållbarhetstid än 9 månader” stryks i kungörelsen.
I motionen 1977/78:1279 av Jörgen Ullenhag och Bonnie Bernström (båda fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär utredning om en förbättrad upplysning om färgämnen, konserveringsmedel och andra tillsatser i färdigförpackade livsmedel.
1 motionen 1977/78:1403 av Catarina Rönnung m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om att alla varor livsmedelsindustrin producerar förses med en fullständig varudeklaration.
I anslutning till behandlingen av förevarande ärende har utskottet anordnat hearing med chefen för statens livsmedelsverk, generaldirektören Arne Engström, och avdelningscheferna vid verket Björn Lundblad, Torsten Petrelius och Lars-Erik Tammelin.
Gällande bestämmelser m. m.
Temperaturen i livsmedelslokaler
I motionen 588 anförs att temperaturen i arbetslokaler för nedskärningsarbete med kött och fläsk enligt gällande föreskrifter skall hållas vid 10—12 grader. Detta är enligt motionären en för låg temperatur i en arbetslokal. För de arbetare som har symtom på ledåkommor och reumatiska åkommor uppges risken vara stor för långvariga sjukdomsfall. En höjning av temperaturen med några grader skulle enligt motionen inte behöva innebära några nackdelar för hanteringen av livsmedel från hygienisk synpunkt.
Enligt 8§ livsmedelslagen (1971:511) skall vid hantering av livsmedel sådana försiktighetsmått iakttagas och i övrigt förfaras så att fara ej uppkommer för att livsmedlet förorenas eller blir otjänligt till människoföda. Statens livsmedelsverk utövar enligt 24 $ den centrala tillsynen över efterlevnaden av livsmedelslagen och i anslutning därtill lämnade föreskrifter. Av 22 § samma lag jämfört med 45 § livsmedelskungörelsen (1971:807)
1 Riksdagen 1977/78. 16 sami. Nr 25
JoU 1977/78:25
framgåratt närmare föreskrifter om livsmedelslokal meddelas av livsmedelsverket.
I statens livsmedelsverks allmänna tillämpningskungörelse (SLV 1975:12, 10 kap. 16 §) föreskrivs att lufttemperaturen i styckningslokal för kött, där minst fem personer är sysselsatta med styckning, skall vara reglerad till + 10° C. Temperaturen får tidvis variera upp till högst + 12° C.
Enligt inhämtade uppgifter är en stor del av de i motionen åsyftade anläggningarna inrättade för ex port till EG-länderna. Exporten av kött uppgår till ca 75 000 ton om året. Den föreskrivna temperaturen är anpassad med hänsyn till EG-ländernas importkontrollföreskrifter och till de hygieniska kraven i allmänhet såvitt avser behandling av livsmedel.
Livsmedelsverket och arbetarskyddsstyrelsen har gemensamt tillsatt en arbetsgrupp som bl. a. skall utreda möjligheterna att minska de olägenheter som är förenade med ifrågavarande föreskrift om högsta tillåtna temperatur.
Hd liba rh etsm är kainz
I motionen 1264 hemställs om ändring i reglerna för hållbarhetsmärkningen på färdigförpackade djupfrysta livsmedel. Enligt motionärerna föreskrivs sådan märkning i de fall livsmedlet bedöms ha kortare hållbarhetstid än nio månader. Detta anser motionärerna vara otillfredsställande från konsumentsynpunkt, eftersom bestämmelsen tolkats så generöst att en hel del djupfrysta livsmedel kommit att sakna uppgift om sista förbrukningsdag. Härigenom förlorar konsumenten en möjlighet till kvalitetsbedömning av inköpta livsmedel. Enligt motionärerna bör niomånadersgränsen för hållbarhetsmärkning avskaffas, vilket skulle innebära att samtliga djupfrysta livsmedel måste märkas med sista dag, alternativt månad, för förbrukning.
Färdigförpackade livsmedel som saluhålles skall enligt 13 § livsmedelslagen vara tydligt och otvetydigt märkta med bl. a. beräknad hållbarhetstid, om denna är begränsad. Närmare föreskrifter om hållbarhetsmärkning finns dels i 21-26 §!; livsmedelskungörelsen, dels i livsmedelsverkets allmänna tillämpningskungörelse (SLV 1975:12). Av dessa bestämmelser framgår bl. a. att märkning av färdigförpackat djupfryst livsmedel skall ange livsmedlets beräknade hållbarhetstid efter konsumentens inköp vid olika förvaringssätt. Den i motionen åsyftade bestämmelsen i livsmedelsverkets tillämpningskungörelse (SLV 1975:12, 7 kap. 16 $) föreskriver att här åsyftad märkning skall ange varans beräknade hållbarhetstid vid förvaring i frysutrymme (- 18° C eller kallare) i fråga om livsmedel med kortare hållbarhetstid än nio månader.
Inom livsmedelsverket pågår f. n. en översyn av reglerna om märkning av livsmedel i anslutning till det internationella samarbetet loren harmonisering av livsmedelshanteringen. Vid ett möte i Rom i mitten av innevarande
JoU 1977/78:25
månad kommer ett stort antal medlemsstater i FN-organet Codex alimentarius commission, bland dem Sverige, att sammanträffa i syfte att diskutera hållbarhetsmärkningen. I överläggningarna kommer företrädare för livsmedelsverket att delta.
Upplysningar angående livsmedelstillsatser m. m.
Enligt motionen 1279 bör upplysningen om färgämnen, konserveringsmedel och andra tillsatser i färdigförpackade livsmedel förbättras. F. n. anges förekomsten av sådana tillsatser med ett kodsystem som tillämpas inom EGländerna. Kodbeteckningen anger vilken typ av ämne det är fråga om. Livsmedelsverket har, fortsätter motionärerna, låtit trycka kort med förklaringar till kodbeteckningarna, vilka finns tillgängliga hos apoteken, i allergiförbundet och hos hemkonsulenterna. Enligt motionärerna bör informationen om existensen av dessa kort förbättras. Vidare börden information som finns på korten utökas genom att ämnena beskrivs på ett lättfattligt sätt och med uppgift om vilken typ av reaktion som resp. ämne kan förorsaka hos överkänsliga personer.
1 motionen 1403 anförs att varje svensk i dag får i sig i genomsnitt 1,5 kilo tillsatser om året via mat och medicin. Tillsatserna kan utgöras av färg, konsistensgivare, antimögelmedel, smakämnen och syntetiska vitaminer. Många av dessa ämnen förorsakar enligt motionärerna allergier hos överkänsliga personer, samtidigt som man saknar kunskap om tillsatsernas långsiktiga verkningar. Av den anledningen borde enligt motionen alla produkter som livsmedelsindustrin framställer förses med fullständig varudeklaration.
Begreppet livsmedelstillsats finns definierat i 1 § 2. livsmedelslagen. Härmed avses dels berikningsmedel som är avsett att tillföras livsmedel för att förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som är avsedd att tillföras livsmedel för att påverka dess hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt eller åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet, om berikningsmedlet, ämnet eller råvaran ej är livsmedelsråvara. Som livsmedelstillsats får i regel användas endast tillsats som godkänts av livsmedelsverket. Av livsmedelskungörelsen framgår att tillsats får godkännas endast om den är av värde för konsumenterna eller av särskilda skäl behövs för livsmedlets hantering. Förutom att tillsatsen måste vara godkänd bestämmer livsmedelsverket till vilka livsmedel och oftast också i vilka mängder den får användas. Tillsatsen får i den använda koncentrationen inte ha några skadliga effekter på människan. Till grund för livsmedelsverkets riskbedömning ligger bl. a. internationella rekommendationer som utarbetats av en expertgrupp inom FN.
Närmare föreskrifter angående godkända livsmedelstillsatser m. m. finns i livsmedelsverkets kungörelse om livsmedelstillsatser (SLV - FS 1977:6). Godkända tillsatser anges i den s. k. tillsatslistan. Om deklaration av
JoU 1977/78:25
livsmedelstillsatser finns bestämmelser i bl. a. nyssnämnda kungörelse. Föreskrifterna innebär att alla tillsatser måste redovisas på förpackningen. Vanligen anges efter internationell praxis den vedertagna benämningen eller ett gruppnamn, t. ex. ”antioxidationsmedel” eller ”emulgeringsmedel”. Från den 1 juli 1975 gäller beträffande färgämnen och konserveringsmedel att varje sådant enskilt ämne måste redovisas var för sig. Efter gruppnamnet skall det stå en kodbeteckning bestående av en bokstav och en sifferkombination (exempel: Färgämne E 100). Detta märkningssystem har nära anknytning till det som tillämpas i EG-länderna.
Med hänsyn till allergiker skall vissa tillsatser, såsom sackarin och kinin, alltid redovisas med sitt namn. Vissa andra tillsatser såsom nitrit måste med hänsyn till medlets verkningar över huvud taget redovisas på samma sätt.
Som anförts i motionen 1279 finns förklaringar till kodbeteckningarna tillgängliga bl. a. i apoteken. De tillhandahålls även hos hemkonsulenter, hälsovårdsnämnder och vid livsmedelsverket. Kodnycklarna utlämnas kostnadsfritt.
Livsmedelsverket har i samarbete med sociologiska institutionen vid Uppsala universitet genomfort en enkätundersökning för att utröna på vilket sätt och i vilken utsträckning den information som finns på livsmedelsförpackningar utnyttjas av konsumenterna. En liknande undersökning, riktad till allergiker, kommer också att utföras.
Verket har vidare lämnat information till allmänheten i form av bl. a. broschyrer om godkända tillsatser i livsmedel.
Utskottet
I detta betänkande behandlar utskottet fyra motioner om livsmedelskontroll. I ärendet har muntliga upplysningar lämnats av företrädare för statens livsmedelsverk.
Motionerna 588 och 1264 anknyter till olika detaljbestämmelser i livsmedelsverkets tillämpningskungörelse till livsmedelslagen. Enligt den förstnämnda motionen bör, främst av arbetarskyddsskäl, den tillåtna temperaturen i vissa arbetslokaler för styckning av kött m. m. höjas några grader. Detta skulle enligt motionären inte behöva innebära några nackdelar från hygienisk synpunkt. I motionen 1264 hemställs om ändring av reglerna för hållbarhetsmärkningen på fardigförpackade djupfrysta livsmedel. Sådan märkning skall ange varans beräknade hållbarhetstid vid förvaring i frysutrymme i fråga om livsmedel med kortare hållbarhetstid än nio månader. Enligt motionärerna bör denna gräns avskaffas och samtliga djupfrysta livsmedel märkas med sista dag eller månad för förbrukning. Härigenom skulle konsumentens möjlighet till kvalitetsbedömning av livsmedlen öka.
I motionerna 1279 och 1403 åsyftas bestämmelserna om deklaration av livsmedelstillsatser m. m. Enligt motionen 1279 bör upplysningen om
JoU 1977/78:25
färgämnen, konserveringsmedel och andra tillsatser i färdigförpackade livsmedel förbättras. Förekomsten av sådana tillsatser anges f. n. med ett kodsystem som tillämpas inom EG-länderna. Enligt motionärerna bör informationen om de kort med förklaringar till kodbeteckningarna som finns tillgängliga bl. a. i apoteken, hos hemkonsulenterna och i allergiförbundet förbättras. Den information som finns på korten anses också böra utökas. I motionen 1403 framförs liknande synpunkter. Enligt motionären får varje svensk genom förtäring av livsmedel och medicin i sig i genomsnitt 1,5 kilo tillsatser årligen. Många av dessa ämnen uppges förorsaka allergier hos överkänsliga personer, samtidigt som man saknar kunskap om tillsatsernas långsiktiga verkningar. Av den anledningen borde enligt motionen alla produkter som livsmedelsindustrin framställer förses med fullständig varudeklaration.
Utskottet får erinra om att de grundläggande rättsreglerna på förevarande område finns i livsmedelslagen (1971:511). Denna har närmast karaktären av ramlagstiftning, som anger de allmänna riktlinjerna för regeringens och berörda myndigheters handlande i fråga om livsmedelskontroll m. m. Enligt 24!? livsmedelslagen utövar statens livsmedelsverk den centrala tillsynen över efterlevnaden av sagda lag och i anslutning därtill lämnade föreskrifter. Med stöd av bemyndiganden i lagen har regeringen i livsmedelskungörelsen (1971:807) överlämnat åt livsmedelsverket att meddela närmare föreskrifter i fråga om lagstiftningens tillämpning i olika hänseenden.
1 samtliga här behandlade motioner berörs frågor som tillhör livsmedelsverkets kompetensområde och som bl. a. regleras i verkets tillämpningsföreskrifter. En närmare redogörelse för innehållet i dessa föreskrifter i nu berörda hänseenden har lämnats i det föregående. Utskottet begränsar sig därför till att här i korthet ange bl. a. i vad mån de åsyftade frågorna är föremål för överväganden från verkets sida.
Vad gäller temperaturen i vissa livsmedelslokaler vill utskottet nämna att den föreskrivna temperaturen (10-12° C) är fastställd med hänsyn till EGländernas importkontrollföreskrifter och till de hygieniska kraven i allmänhet såvitt avser hanteringen av livsmedel. En arbetsgrupp med företrädare för livsmedelsverket och arbetarskyddsstyrelsen utreder f. n. möjligheterna att minska de olägenheter från arbetarskyddssynpunkt m. m. som är förenade med rådande arbetsförhållanden i nu förevarande avseende.
Också föreskrifterna om hållbarhetsmärkning är utformade med hänsyn till motsvarande regler i EG-länderna. Inom livsmedelsverket pågår f. n. en översyn av dessa regler i anslutning till det internationella samarbetet för en harmonisering av livsmedelshanteringen. Under innevarande månad diskuteras reglerna för hållbarhetsmärkning inom FN-organet Codex alimentarius commission, där bl. a. Sverige är medlem.
Frågan om deklaration av livsmedelstillsatser m. m. har som framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen ägnats särskild uppmärksamhet från livsmedelsverkets sida. I sammanhanget bör erinras om att begreppet
JoU 1977/78:25
livsmedelstillsats finns definierat i livsmedelslagen och att tillsatsernas användning i livsmedel är kringgärdad med noggranna föreskrifter. Alla tillsatser måste redovisas på livsmedelsförpackningen. Vanligen anges enligt internationell praxis den vedertagna benämningen eller ett gruppnamn, t. ex. ”antioxidationsmedel” eller ”emulgeringsmedel”. Beträffande färgämnen och konserveringsmedel gäller dock numera att varje sådant enskilt ämne måste redovisas var för sig. Efter gruppnamnet skall det stå en kodbeteckning bestående av en bokstav och en sifferkombination (exempel: Färgämne E 100). Som i motionen 1279 anförts finns förklaringar till kodbeteckningarna tillgängliga hos olika myndigheter och organisationer m. m. Livsmedelsverket har i olika sammanhang verkat för att sprida information om livsmedelstillsatser, bl. a. i form av broschyrer. Vad gäller frågan om informationens mängd och innehåll vill utskottet framhålla att problemet i hög grad gäller huruvida och i vilken utsträckning konsumenterna utnyttjar och tillgodogör sig den information som finns på livsmedelsförpackningarna. I detta hänseende har livsmedelsverket i samarbete med sociologiska institutionen vid Uppsala universitet låtit genomföra vissa enkätundersökningar.
Utskottet vill framhålla att de frågor som motionerna berör har stor betydelse bl. a. från konsumentsynpunkt. Enligt vad utskottet inledningsvis anfört om riktlinjerna för kompetensfördelningen på förevarande område mellan riksdag och regering samt berörda myndigheter ankommer det emellertid på livsmedelsverket att besluta i hithörande ärenden. Av vad utskottet anfört framgår också att frågorna i olika sammanhang beaktats av bl. a. nyssnämnda myndighet. Utskottet utgår från att de i motionerna åsyftade problemen i fråga om information till konsumenter m. m. ägnas uppmärksamhet även i det fortsatta arbetet på detta område. Motionerna bör mot angiven bakgrund inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. lämnar motionen 1977/78:588 utan åtgärd,
2. lämnar motionen 1977/78:1264 utan åtgärd,
3. lämnar motionerna 1977/78:1279 och 1977/78:1403 utan åtgärd.
Stockholm den 25 april 1978
På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON
JoU 1977/78:25
7 Närvarande: Einar Larsson (c)*, Svante Lundkvist (s). Hans Wachtmeister (m). Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s), Åke Wictorsson (s)*, Arne Andersson i Ljung (m)*, Gunnar Olsson (s)*, Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg(s), Ingemar Hallenius(c). Stig Alftin (s),Sven Eric Lorentzon (m)*, Wivi-Anne Radesjö (s) och Ylva Annerstedt (fp).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.