Med anledning av propositionen 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner

JoU 1977/78:34

Jordbruksutskottets betänkande 1977/78: 34

med anledning av propositionen 1977/78:154 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. jämte motioner

Propositionen

Hemställan

I propositionen 1977/78: 154 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen

dels att antaga förslag till

1. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område,

dels att

2. godkänna de i propositionen förordade grunderna för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1981,

3. godkänna de i propositionen förordade grunderna för reglering av sockernäringen för tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1979,

4. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1978/79 eller har influtit under tidigare regleringsår,

5. medge att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel får under regleringsåret 1978/79 användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd, för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,

6. godkänna de i propositionen förordade grunderna för ändrat stöd till vallfröodlingen,

7. godkänna vad i propositionen förordats om avveckling av det särskilda övergångsbidraget åt jordbrukare,

8. godkänna de i propositionen förordade grunderna för företagshälsovården och socialförsäkringsskyddet för lantbrukarna,

9. godkänna de i propositionen förordade grunderna för utbyggd avbytarverksamhet inom jordbruket,

10. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 3 666 000 000 kr.,

11. till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.,

12. medge att de för budgetåren 1970/71 och 1977/78 anvisade med 1

Riksdagen 1977/78. 16 sami. Nr 34

JoU 1977/78:34

len till investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1978/79 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet,

13. till Lagring av jordbruksprodukter för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Propositionens huvudsakliga innehåll På grundval av förslag som statens jordbruksnämnd har avgett efter föreskrivna överläggningar läggs fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter för treårsperioden den 1 juli 1978—den 30 juni 1981 samt om regleringen av sockernäringen för tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1979.

Dessutom lämnas förslag om ett system för företagshälsovård inom lantbruket, om ett socialförsäkringsskydd för lantbrukare samt om en utbyggnad av avbytarservicen inom jordbruket. Det särskilda övergångsbidraget åt jordbrukare föreslås bli avvecklat. Stödet till vallfröodlingen förstärks.

Motionerna

I detta sammanhang har utskottet behandlat

dels de under allmänna motionstiden 1978 väckta motionerna 1977/78: 472 av Ella Johnsson och Björn Eliasson (båda c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en översyn av och initiativ i syfte att öka den inhemska produktionen av proteinfoder, 1977/78: 586 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en prövning av tänkbara åtgärder för att minska den svenska proteinimporten,

1977/78: 633 av Nils Hörberg (fp) vari hemställs att riksdagen — bl. a. såsom ett led i Sveriges strävan att medverka till en ny ekonomisk världsordning — hos regeringen begär förslag syftande till ändrade kostvanor i Sverige och bättre utnyttjande av den svenska åkerjorden för produktion av vegetabiliskt protein och omfattande bl. a. ändrad inriktning av de statliga livsmedelssubventionerna genom ökat stöd åt odling av proteinrika vegetabilier och minskat stöd åt fläskproduktion o. d. enligt vad som föreslagits i motionen 1977/78: 631,

1977/78: 792 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller 1. att intresset för sockerbetsodling i östergötland kartläggs, 2. att om stort intresse föreligger det medges att viss areal får brukas för odling av sockerbetor inom Östergötlands län,

3. att frågan om var raffineringen av socker från odlingar i östergötlands län skall ske utreds,

1977/78: 1271 av Grethe Lundblad m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen ville besluta ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om åtgärder för bättre kostvanor,

JoU 1977/78: 34

1977/78: 1613 av Filip Johansson och Jan-Ivan Nilsson (båda c) vari hemställs att riksdagen beslutar anhålla om att regeringen prövar frågan om prisstöd till fjäderfäskötseln i norra Sverige,

1977/78: 1621 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att frågan om ett exportstöd för högkvalitativt potatisutsäde bör prövas av regeringen,

dels den med anledning av propositionen väckta motionen

1977/78: 1956 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås 1. att riksdagen med ändring av propositionen 1977/78: 154 hos regeringen hemställer om utredning av inkomst- och förmögenhetsutvecklingen inom jordbruket, 2. att riksdagen uttalar sig för slopande av hela momseffekten på livsmedel och hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen, 3. att riksdagen beslutar att momsen på baslivsmedel avskaffas fr. o. m. 1 juli 1978 samt hos regeringen begär att en översyn och breddning av det varusortiment som ingår i begreppet baslivsmedel genomförs.

Utskottet

I föreliggande proposition läggs bl. a. fram förslag beträffande den närmare utformningen av prisregleringen för jordbruksprodukter för tiden efter den 30 juni 1978. Regeringens förslag innebär att regleringsperioden för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker skall omfatta tre år, dvs. tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1981. I fråga om socker och sockerbetor förordas en regleringsperiod av ett år, alltså tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1979. I propositionen framlagda förslag överensstämmer med vad som förordats av statens jordbruksnämnd efter överläggningar, i fråga om sockerregleringen, med Sveriges betodlares centralförening, Svenska Sockerfabriks AB och nämndens konsumentdelegation och, beträffande regleringen av priserna för övriga jordbruksprodukter, med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Nämndens förslag har biträtts av de i överläggningarna deltagande delegationerna resp. företrädarna för sockerbetsodlingen och sockertillverkningen.

I enlighet med vad jordbruksnämnden förordat lägger regeringen vidare fram förslag om fördelning av avgiftsmedel på regleringsområdet m. m. Propositionen innefattar dessutom förslag rörande företagshälsovård och socialförsäkringsskydd för lantbrukarna. På grundval av förslag från utredningen (Jo 1976: 11) om utbyggd avbytarservice inom jordbruket läggs fram ett principförslag om utvidgad verksamhet på detta område med start den 1 januari 1979. Andra spörsmål som behandlas i propositionen är bl. a. frågan om avveckling av det särskilda övergångsbidraget åt jordbrukare samt om ändrad utformning av stödet till vallfröodlingen.

It Riksdagen 1977/78. 16 sami. Nr 34

JoU1977/78:34

4 Utskottet begränsar sitt yttrande till några av propositionens huvuddrag och de yrkanden som förs fram i de i sammanhanget behandlade motionerna.

Propositionen har i de delar som inte särskilt berörs ej gett utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Prisregleringens allmänna utformning för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker

Jordbruksnämndens förslag innebär i förevarande del att nuvarande principer med mittpriser och prisgränser samt inom prisgränsema fasta införselavgifter för vissa viktiga varor skall gälla även i fortsättningen. Vidare skall liksom hittills ingå ett indexbaserat inflationsskydd som tilllämpas per den 1 juli och den 1 januari varje år.

Enligt förslaget bör överläggningar om ersättningen till jordbrukarna för eget arbete och eget kapital ske en gång om året per den 1 juli. Nuvarande metod för att ge jordbrukarna inkomstföljsamhet med övriga grupper föreslås modifierad. Sålunda föreslås att den direkta kopplingen till avtalen på LO-SAF-området släpps. Nämnden anser att statistiskt material rörande löneutvecklingen för de stora kollektiven i första hand bör beaktas och att man bör söka bredda jämförelseunderlaget. Även inkomst- och lönsamhetsförhållanden för andra småföretagargrupper bör kunna beaktas, när ett tillförlitligt statistiskt underlag härför föreligger. Hänsyn bör också kunna tas till de olika förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom jordbruket. Rationaliseringsutvecklingen inom näringen bör beaktas på i princip samma sätt som under nuvarande prisregleringsperiod.

Med hänsyn till dels de kapitalvinster i fastigheter och lånat kapital som har skett inom jordbruket under senare år, dels det ekonomiska läge som Sverige f. n. befinner sig i föreslår jordbruksnämnden att man den 1 juli 1978 ej genomför de prisjusteringar på jordbruksprodukter som en tillämpning av reglerna för inkomstföljsamheten skulle kunna motivera. Inom ramen för det kompensationsbelopp som kommer att tillföras jordbruket per den 1 juli 1978 vid tillämpningen av inflationsskyddet bör enligt förslaget högst 100 milj. kr. avsättas för fortsatta låginkomstsatsningar bl. a. för det socialförsäkringsskydd som avses börja tillämpas från den 1 juli 1978. Fortsatta låginkomstsatsningar under andra och tredje regleringsåret bör ske och närmare preciseras vid de årliga överläggningarna om inkomstföljsamheten.

Förslaget innebär vidare att jordbruket varje halvår under regleringsperioden skall få en indexbaserad kompensation för sina kostnadsökningar. Kostnadsvolymen har reducerats något i samband med en översyn av beräkningsmetodiken. Lånefinansierade tillgångar föreslås värderade till anskaffningsvärde och inte som f. n. till återanskaffningsvärde. Härigenom reduceras avskrivningskostnaderna något. En ytterligare genom -

JoU1977/78: 34

gång av kapitalkostnadsberäkningarna planeras bli genomförd.

Nämnden föreslår att kompensation för kostnadsökningar inom uppsamling och förädling under regleringsperioden bör ske på i huvudsak samma sätt som tidigare, dvs. med hänsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen. Enligt nämnden bör samma riktlinjer som gäller för andra livsmedelsindustrier vilka är föremål för prisstopp och prisövervakning också gälla för uppsamling och förädling inom jordbruksprisregleringen. Enligt dessa riktlinjer uppställs krav på viss produktivitetsutveckling. Det fortsatta utredningsarbetet på detta område bör enligt nämnden inriktas på mätningar av totalproduktiviteten. I avvaktan på resultat av detta arbete får beräkningar av arbetsproduktiviteten ligga till grund för bedömningarna. Hänsyn bör tas till de särskilda förutsättningar som gäller för ifrågavarande industrier. Vidare bör man enligt nämnden efter det indexserier över kostnadsutvecklingen sammanställts pröva en eventuell övergång till ett system för kostnadskompensation, som baseras på indexmätning och i förväg fastställt produktivitetsavdrag.

Enligt jordbruksnämndens förslag bör i fortsättningen kompensationsbeloppet i inflationsskyddet beräknas enbart utifrån försäljningen inom landet. Likaledes bör fördelningen av beloppet ske på grundval av inom landet försålda kvantiteter. Den del av utbyteshandeln som är kompensationsberättigad likställs med hemmaförsäljningen.

Förslaget innebär vidare att den s. k. VM-klausulen m. m. bör bibehållas, dvs. hänsyn bör tas till utvecklingen av världsmarknadspriserna m. m. enligt samma regler som f. n. gäller.

Jordbruksnämnden föreslår att kompensationsmöjlighetema för utbyteshandeln på köttvaruområdet utvidgas. Som riktmärke bör härvid gälla att jordbruket av införselavgiftsmedel bör tillföras ett belopp av 50 milj. kr. per år utöver vad som kan inflyta vid import av nötkött från öststaterna.

Jordbruksministern framhåller att jordbruksnämndens förslag i fråga om prisregleringen för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker under prisregleringsperioden 1978/79—1980/81 har utformats på grundval av de allmänna riktlinjer för jordbrukspolitiken som riksdagen fastställt år 1977.

Utskottet kan i likhet med jordbruksministern biträda vad nämnden föreslagit och tillstyrker därför regeringens förslag i nu berörda avseende.

I motionen 1956 riktas kritik mot att löneutvecklingen för de stora kollektiven fortfarande i första hand skall ligga till grund vid förevarande inkomstjämförelse. Enligt motionärernas mening kommer en sådan jämförelse alltid att gynna jordbrukarna. Motionärerna framhåller också att jordbruket erhåller betydande stöd av samhället genom skattemedel när det gäller utrikeshandeln med livsmedel. Sammantaget innebär detta att jordbrukarna i jämförelse med de stora löntagarkollektiven

JoU1977/78: 34

erhåller betydande summor i form av olika stödåtgärder. Motionärerna anser därför att frågan om prisregleringen på jordbruksprodukter och jordbrukarnas inkomstlikställighet med andra grupper i samhället bör göras till föremål för en förutsättningslös utredning med beaktande av de synpunkter som motionärerna framfört.

Utskottet vill erinra om att de av riksdagen hösten 1977 fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken innebär att inkomstmålet särskilt skall beaktas vid prissättningen av jordbruksprodukterna. Det fastslogs i sammanhanget att det var nödvändigt att också i fortsättningen göra särskilda låginkomstsatsningar för att inkomstmålet skall uppnås för så stora grupper jordbrukare som möjligt. Riksdagen ansåg dock att det inte då fanns anledning att precisera inkomstmålet genom att ange vilka grupper som borde jämföras och hur jämförelsen borde tillgå.

Jordbruksnämnden har i överensstämmelse med de uttalanden som gjordes av riksdagen i samband med 1977 års jordbrukspolitiska beslut tillsammans med delegationerna sökt precisera ett system för inkomstföljsamhet. Svårigheter har emellertid förelegat att i rådande ekonomiska läge kunna överblicka alla konsekvenser under prisregleringsperioden av på förhand gjorda preciseringar beträffande ett sådant system. Mot angivna bakgrund får det framlagda, av utskottet nyss biträdda förslaget bedömas. Vad gäller den i motionen förordade utredningen om inkomst- och förmögenhetsutvecklingen inom jordbruket vill utskottet hänvisa till att i propositionen förutsatts att medel regelbundet anvisas av statsmakterna för undersökningar av arbetsåtgången i jordbruket, av levnadsstandarden för jordbrukare och jämförbara grupper liksom av de prestationer som standarden grundar sig på. Dessa undersökningar skall utformas så att de även ger underlag för bedömningar av hur subventioner och prisändringar påverkar livsmedelskonsumtionen inom olika familjetyper och inkomstgrupper. Enligt jordbruksministern är det angeläget att undersökningar fortlöpande sker bl. a. av arbetsåtgången inom jordbruket och levnadsstandarden för olika grupper jämte de prestationer som standarden grundar sig på. Det kan därvid bl. a. vara av intresse att beakta att en avsevärd del av åkerarealen brukas på arrende. Resultat av dessa undersökningar bör ingå i det material som läggs till grund för de bedömningar som inför varje regleringsperiod bör göras om huruvida inkomstmålsättningen uppnåtts. Utskottet, som delar jordbruksministerns uppfattning om värdet av ifrågavarande undersökningar, finner inte tillräckliga skäl för att nu påkalla någon sådan ytterligare utredning i ämnet som motionärerna förordar. Motionen 1956 avstyrks således i förevarande del (yrkande 1).

Enligt propositionen beräknar jordbruksnämnden kostnaderna för ersättningar till följd av subventionering och prisstopp på vissa livsmedel till ca 3 200 milj. kr. för innevarande budgetår och, under förutsättning

JoU1977/78: 34

av bl. a. fortsatt subventionering och prisstopp, samma belopp för nästa budgetår. I anslagsberäkningarna för budgetåret 1978/79 har regeringen i enlighet med nämndens beräkningar för ändamålet redovisat ett medelsbehov under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område av 3 200 milj. kr. Regeringens förslag föranleder under angivna förutsättningar ingen erinran från utskottets sida.

I motionen 1956 upprepas tidigare framförda krav på att mervärdeskatten på livsmedel skall tas bort eller att andra åtgärder med samma effekt, t. ex. ökade subventioner av baslivsmedel, skall genomföras. Som ett första steg bör baslivsmedlen befrias från mervärdeskatt fr. o. m. den 1 juli 1978. Enligt motionen bör vidare en breddning av begreppet baslivsmedel till att avse flera livsmedel, exempelvis fisk och annat, genomföras.

Som i andra sammanhang understrukits, senast i samband med 1977 års jordbrukspolitiska riksdagsbeslut, bör det ankomma på regeringen att vid varje särskilt tillfälle ta ställning till frågan om livsmedelssubventionernas storlek. Frågan om avveckling av mervärdeskatten på livsmedel har upprepade gånger behandlats i riksdagen. Skatteutskottet har genomgående avvisat förslagen under framhållande av det olämpliga i att genomföra mera genomgripande ändringar i skattesystemet, vilka skulle försvåra de mera långsiktiga övervägandena om en reformering av skattelagstiftningen. Riksdagen har senast hösten 1977 mot angivna bakgrund avslagit förslag i ämnet dels i samband med behandlingen av prop. 1977/78:49 om inflationsskydd för inkomstskatteskalan, m. m. (SkU 1977/78: 14), dels i anslutning till fastställandet av nya riktlinjer för jordbrukspolitiken (JoU 1977/78: 10). Det kan i sammanhanget framhållas att ett slopande av mervärdeskatten på livsmedel kan beräknas medföra ett inkomstbortfall för staten på omkring 4 miljarder kr.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1956 i här berörda delar (yrkandena 2 och 3).

Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra om att riksdagen helt nyligen godkände nya grunder för prisreglering på fisk m. m. (JoU 1977/ 78: 23). Därvid behandlades också en motion enligt vilken fisk borde tillföras de baslivsmedel som är föremål för statliga subventioner liknande dem som tillerkänns produkter från jordbruket som mjölk, kött etc. Utskottet erinrade i samband härmed om att det nya prisregleringssystemet bl. a. var uppbyggt med syfte att ge konsumenterna ett ökat inflytande över prisnivån på fisk. Såvitt avsåg frågan om subventioner från statens sida framhölls att såväl det förordade systemet för reglering av priserna på fisk som de föreslagna bestämmelserna rörande statligt stöd till fiskets rationalisering i sig innebar en inte obetydlig statlig subventionering på förevarande område. Motionen föranledde ingen åtgärd från riksdagens sida.

JoU 1977/78: 34

8 Sockerregleringen

Jordbruksministern framhåller att 1977 års beslut om riktlinjer för jordbrukspolitiken innebär att sockerbetsodlingen skall avpassas så att den vid normalskörd ger ett importutrymme motsvarande 10—15 % av vår totala sockerkonsumtion. Hänsyn har därvid främst tagits till uländemas behov av export. I konsekvens härmed finner jordbruksministern det angeläget att importen så långt möjligt avser socker med ursprung i sådana länder. Sockerbetsarealen har under senare år utökats från ca 46 000 ha år 1974 till ca 53 000 ha år 1977. Därmed har självförsörjningsgraden höjts till ungefär den nivå som till följd av 1977 års beslut bör bibehållas. I propositionen betonas att det angivna importutrymmet bör ses som ett riktmärke för de genomsnittliga förhållandena under en följd av år. Utskottet har för sin del inte något att erinra mot propositionsuttalandena på denna punkt.

Enligt regeringens förslag till reglering av priserna för socker och sockerbetor under den kommande ettårsperioden bör sockerbetsarealen för 1978 års odling uppgå till högst 52 000 ha. Motiveringen är att sockerkonsumtionen under år 1977 minskat. Denna minskning är enligt jordbruksnämndens bedömning inte av tillfällig natur. Nämnden har framhållit att eventuell kvotering av odlingen inte bör få drabba de områden som normalt levererar betor till bruken på Öland och Gotland.

I propositionen föreslås att priset på betor höjs med hänsyn till kostnadsutvecklingen för de inköpta produktionsmedel m. m. som utnyttjas inom odlingen samt den höjning av ersättningen för eget arbete och eget kapital som tillämpades under år 1977 för att jordbruket i övrigt skulle uppnå inkomstföljsamhet. Till odlare inom vissa distrikt som levererar betor till bruken på Öland och Gotland föreslås utgå ett arealbidrag av 400 kr./ha efter i stort sett samma grunder som f. n.

Mot bakgrunden av verkställd exportgenomgång av sockerbolagets ekonomi och beräknade kostnadsökningar föreslås att bolagets andel av partipriset på socker ökas. Prishöjningarna bör genomföras på sådant sätt att minsta möjliga störning uppstår på marknaden.

Förslaget innebär att priset på sockerbetor med en sockerhalt av 16 % höjs med 1,04 kr./lOO kg till 16,92 kr./lOO kg. Detta motsvarar en prishöjning av partipriset på socker med 8,19 kr./100 kg. Förslaget innebär vidare att sockerbolagets andel av partipriset på socker ökas med 10,88 kr./lOO kg. Sammanlagt höjs partipriset på strösocker med 19,07 kr./lOO kg till 251,04 kr./lOO kg. Prishöjningarna innebär att betodlingen kalkylmässigt tillförs ca 24 milj. kr. och sookertillverkningen ca 32 milj. kr.

Utskottet biträder regeringens förslag till sockerreglering för regleringsåret 1978/79. Utskottet har i sammanhanget noterat att jordbruks -

JoU1977/78: 34

nämnden avser att påbörja utredningar rörande betodlingens och sockertillverkningens strukturella och ekonomiska förhållanden som kan ge underlag för ett förslag till prisreglering för en något längre regleringsperiod.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 792 har tagits upp frågan om återupptagande av sockerbetsodlingen i östergötlands län. Motionärerna, som anför att det bland östgötska lantbrukare i dag finns ett betydande intresse för odling av sockerbetor, anser att det även mot bakgrund av riksdagsbeslutet 1977 bör finnas utrymme för i varje fall en begränsad odling av sockerbetor i östergötland.

Utskottet vill erinra om att 1972 års jordbruksutredning vid sin prövning av hithörande frågor fann att ett återupptagande av sockerbetsodlingen i Östergötland och Västergötland, vilket föreslagits bl. a. i riksdagsmotioner, inte var realistiskt. Om man önskar hålla sockerbetsodlingen inom en viss arealram skulle förslaget nämligen bl. a. tvinga fram en reduktion av odlingen inom områden som har kortare transportavstånd till befintliga sockerbruk. Mot bl. a. angivna bakgrund finner sig utskottet inte böra föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionen 792.

Prisstödet till jordbruket i norra Sverige

Regeringen har gett jordbruksnämnden i uppdrag att efter samråd med lantbruksstyrelsen se över prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Som framgår av propositionen kommer nämnden sedan detta samråd har ägt rum att inkomma med förslag angående områdesindelningen.

Utskottet har funnit lämpligt att i förevarande sammanhang behandla den vid årets början väckta motionen 1613, vari hemställs att riksdagen anhåller att regeringen prövar frågan om prisstöd till fjäderfäskötseln i norra Sverige. I motionen erinras om att något sådant prisstöd f. n. inte utgår. Äggproduktionen är emellertid även i dessa delar av landet en betydelsefull produktionsgren för ett rätt stort antal lantbrukare. Produktionskostnaderna är emellertid, liksom i fråga om svinuppfödningen, högre än längre söderut, främst på grund av dyrare foder men även till följd av högre uppvärmningskostnader m. m. Det påpekas i motionen att prisnivån för ägg tidigare vanligen har varit högre i norra Sverige än på andra håll i landet, vilket medfört åtminstone viss kompensation för de högre kostnaderna. Genom strukturförändringarna i detaljhandeln har emellertid bilden ändrats och konsumentprisnivån i huvudsak anpassats till prisnivån i landet i övrigt. Enligt motionärernas mening har det därför blivit motiverat med ett pristillägg även för ägg i norra Sverige. För att göra det möjligt att i fortsättningen ta hand om utslagshöns i norra Sverige behövs vidare, anser motionärerna, ett transportbidrag om 1 kr. per levererad höna för intransport av

JoU 1977/78: 34

slakthöns från Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län.

Motionen berör en för jordbruket i berörda delar av vårt land viktig fråga, som är väl värd att beaktas. Emellertid vill utskottet erinra om att riksdagen nyligen i samband med behandlingen av prop. 1977/78: 19 om nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, m. m. bl. a. behandlade en motion med krav på att stödet till jordbruket i norra Sverige skulle utvidgas till att även omfatta transportstöd avseende foder för fjäderfä. Riksdagen fann att nämnda motion i avvaktan på resultatet av jordbruksnämndens i sammanhanget aviserade översyn inte borde föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida. Utskottet förutsätter att i motionen 1613 berörda spörsmål tas upp i samband med den prövning av hithörande frågor som jordbruksnämndens översyn föranleder. Syftet med motionen bör därför bli tillgodosett utan någon särskild framställning i frågan från riksdagens sida.

Införselavgiftsmedel m. m.

Utskottet har inte något att invända mot i propositionen framförda förslag och uttalanden i nu förevarande sammanhang. Detta innebär att utskottet bl. a. biträder regeringens förslag att fördelningsplanen för regleringsåret 1978/79 bör omfatta 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter som beräknas till 140 milj. kr. eller totalt 407,2 milj. kr. Likaså ansluter sig utskottet till vad jordbruksministern i sammanhanget angett beträffande medelsbehovet för olika ändamål utanför fördelningsplanen.

I anslutning till behandlingen av den fristående motionen 1621 om exportstöd för utsädespotatis vill utskottet i sistnämnda avseende något närmare redogöra för innehållet i det av utskottet biträdda regeringsförslaget, såvitt avser potatisodlingen.

För att öka avkastningen inom potatisodlingen och förbättra potatisens kvalitet har sedan ett antal år lämnats vissa bidrag av avgiftsmedel. Till Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1977/78 bidrag lämnats med 770 000 kr. för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet. För regleringsåret 1978/79 har jordbruksministern föreslagit en höjning av anslaget till högst 965 000 kr. Ersättning till SMAK för kontrollkostnader i samband med kvalitetsmärkning av matpotatis utgår fr. o. m. regleringsåret 1977/78 av medel utanför fördelningsplanen. I propositionen föreslås att ersättningen till SMAK för nämnda kontroll höjs från 3,5 milj. kr. till högst 4 175 000 kr. för regleringsåret 1978/79.

Till Sveriges utsädesförening har för regleringsåret 1977/78 lämnats bidrag med 1 808 000 kr. för finansiering av föreningens potatisförädlingsverksamhet. För regleringsåret 1978/79 föreslås höjning av bidraget till 1 995 000 kr. Det är enligt jordbruksministerns mening ange -

JoU 1977/78: 34

läget att potatisförädlingsverksamheten kan upprätthållas på ungefär nuvarande nivå i avvaktan på de beslut i finansieringsfrågan som kan komma att fattas i anledning av de förslag som framlagts av 1975 års växtförädlingsutredning i betänkandet (SOU 1978: 23) Växtförädling.

Bidraget till Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen bör enligt propositionen höjas från 1,8 milj. kr. till 1 950 000 kr.

Motionen 1621 tar närmast sikte på stöd till exporten av utsädespotatis från Norrland. Som påpekas i motionen är förutsättningarna för odlingen av friskt och virusfritt potatisutsäde i allmänhet goda särskilt i övre Norrland. Enligt motionen bör en kraftfull och målmedveten exportsatsning på högkvalitativt potatisutsäde kunna ge goda resultat. Härigenom skulle Norrlands speciella förutsättningar på området kunna tillvaratas. Den regionalpolitiska satsningen bör enligt motionärernas mening därför läggas på exportfrämjande åtgärder, vad gäller denna del av det norrländska jordbruket. Frågorna om formerna för och stöd till sådana åtgärder bör enligt motionen kunna närmare beredas inom regeringens kansli.

Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen fattat beslut om åtgärder som bör vara ägnade att främja förutsättningarna för ett bibehållande av jordbruksnäringen i norra Sverige (prop. 1977/78: 113, JoU 1977/78: 22, rskr 1977/78: 271). Såvitt avser prisregleringen för potatis och potatisprodukter bör framhållas att denna är uppbyggd på så sätt att den inhemska prisnivån skyddas med ett inom vissa prisgränser fast gränsskydd kompletterat med marknadsreglerande åtgärder. Prisregleringen för matpotatis har enligt 1972 års jordbruksutrednings uppfattning i stort sett fungerat väl och har därför av utredningen ansetts böra i huvudsak bibehållas i sin nuvarande omfattning. Inom fabrikspotatisregleringen har utredningen särskilt uppmärksammat fabrikspotatisodlingens omfattning och finansieringen av nuvarande rabattering av stärkelse för framställning av tekniskt derivat. Fabrikspotatisodlingen borde enligt utredningens uppfattning vara av ungefär nuvarande storlek, dvs. ca 12 000 ha.

Riksdagen har liksom regeringen anslutit sig till utredningens förslag i dessa frågor. Detta innebär bl. a. att fabrikspotatisodlingen bör bibehållas vid ungefär nuvarande omfattning och att 1934 års riksdagsbeslut om användning av potatis för tillverkning av sprit skall äga fortsatt giltighet.

Frågan om stöd till den norrländska odlingen av utsädespotatis har tidigare prövats av riksdagen, senast år 1974 med anledning av en motion med yrkanden om statligt bidrag till forskning och försöksverksamhet beträffande utsädespotatis. Vid riksdagsbehandlingen (JoU 1974: 1, p. 35) vitsordades betydelsen av ett förstklassigt potatisutsäde. Samtidigt erinrades om det stöd för arbetet på förevarande område som

JoU 1977/78: 34

lämnades i form av bl. a. införselavgiftsmedel till Sveriges utsädesförenings förädlingsverksamhet och till Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen. Vidare framhölls att ett betydande forsknings- och försöksarbete beträffande potatisodlingen bedrevs vid lantbrukshögskolan. Tillräckliga skäl för någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen ansågs under angivna förhållanden inte föreligga.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan jämväl på resultatet av den prövning som f. n. äger rum av 1975 års växtförädlingsutrednings förut nämnda betänkande vill utskottet föreslå att motionen 1621 inte föranleder någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I anslutning till förslaget om ersättning till SMAK:s arbete med den officiella kvalitetskontrollen har jordbruksnämnden som redovisas i propositionen föreslagit att nämnden medges rätt till insyn i SMAK:s ekonomi. I denna fråga har nämnden samrått med lantbruksstyrelsen.

Det ankommer på regeringen att besluta i denna fråga. Ärendet bereds f. n. inom jordbruksdepartementet och enligt vad utskottet erfarit kan beslut i av nämnden föreslagen riktning väntas inom kort.

A vbytarverksamheten

Det förslag till utbyggnad av avbytarservicen inom jordbruket som läggs fram i propositionen bygger på det förslag som i februari 1978 framlagts av särskild utredare i betänkandet Ds Jo 1978: 1. Utredningsförslaget innebär att avbytarverksamheten, som år 1977 anlitades av ca 5 400 djurägare och sysselsatte ca 500 ordinarie avbytare, under en tioårsperiod byggs ut så att den vid periodens slut kan tillgodose efterfrågan på avbytare såväl för planlagd ledighet som vid lantbrukares sjukdom och militärinkallelse. Det totala behovet av avbytare beräknas till ca 5 300, varav ca 3 500 heltidsanställda och återstoden deltidsanställda. Rekryteringsbehovet beräknas stiga från ca 600 år 1979 till ca 1 600 år 1989. När verksamheten är fullt utbyggd behöver ca 1 100 avbytare rekryteras årligen.

Enligt jordbruksministerns mening bör en utbyggnad av avbytarservicen inom jordbruket i första hand syfta till att göra det möjligt för familjelantbrukarna att liksom andra yrkesverksamma kunna ta ut regelbunden ledighet och semester. Han framhåller att det förslag som utredningen lagt fram i första hand är att betrakta som ett principförslag. Det är inte lämpligt att nu i detalj besluta om hur och i vilken takt utbyggnaden av avbytarservicen skall ske. Enligt jordbruksministerns mening bör det dock vara möjligt att inom den angivna tidsperioden nå målet att alla lantbrukare som så önskar skall kunna erbjudas avbytare vid sjukdom, regelbunden ledighet, semester och militär repetitionsutbildning. Takten i utbyggnaden får dock i praktiken anpassas till de

Joll 1977/78: 34

medel som årligen kan ställas till förfogande för att begränsa kostnaderna för den enskilde och till möjligheterna att rekrytera avbytare.

Utskottet, som instämmer i jordbruksministerns nu redovisade uttalanden och inte heller i övrigt har något att invända mot vad i propositionen anförts under förevarande punkt, föreslår att riksdagen godkänner de förordade grunderna för utbyggd avbytarservice inom jordbruket.

I propositionen framhålls att kostnaderna för avbytare vid militär repetitionsutbildning har en speciell karaktär, varför de kräver ytterligare överväganden. Jordbruksministern anför att han har för avsikt att senare återkomma till regeringen i denna fråga. Det torde få förutsättas att frågan därefter i lämpligt sammanhang ånyo kommer att föreläggas riksdagen.

Odlingen av proteinfoder

I de under allmänna motionstiden väckta motionerna 472, 586 och 633 framförs förslag om åtgärder för att främja den inhemska produktionen av proteinfoder och i motsvarande grad minska den svenska proteinimporten. Det påpekas i motionen 586 att en viktig orsak till proteinbristen i världen är att en stor del av den samlade proteinproduktionen går åt för att klara den rika världens köttkonsumtion. Samtidigt har köttkonsumtionen i bl. a. Sverige nått en sådan omfattning att den framstår som en fara för folkhälsan. Med hänsyn till de växande problemen för världens livsmedelsförsörjning borde det vara en svensk målsättning att begränsa nettoimporten av protein. I Sverige föreliggande överskott på foderspannmål skulle enligt motionen 472 med fördel kunna reduceras till förmån för ökad odling av inhemskt proteinfoder, exempelvis ärtor eiler foderbönor. En sådan utökning av inhemska odlingar skulle dessutom innebära en mer ekologiskt inriktad produktion, som samtidigt förbättrade handelsbalansen. För att få till stånd en sådan förändrad inriktning på odlingen fordras både ökad information och stimulans till de svenska lantbrukarna. Motionärerna framhåller att en ökad införselavgift även kan vara en lämplig väg. Enligt uttalande i motionen 631, som ligger till grund för yrkandet i motionen 633, bör en omstrukturering ske så, att prissubvention av t. ex. fläskproduktion o. d. ersätts av subvention till odling av proteinrika bönor, ärtor o. d.

Utskottet har i tidigare sammanhang betonat vikten av att de problem som föreligger i fråga om världens proteinförsörjning ägnas uppmärksamhet. Utskottet har bl. a. framhållit att frågan om livsmedelsförsörjningen i globalt perspektiv på goda grunder sedan länge räknas till de för hela mänskligheten centrala problemen. I detta sammanhang spelar inte minst spörsmålen om tillräcklig tillgång till protein i lämpliga former en framträdande roll. Utskottet har också betonat angelägenhe -

JoU 1977/78: 34

ten av att Sverige kan effektivt medverka till att genom insatser inom landet och deltagande i internationellt samarbete på förevarande forskningsområden bidra till lösandet av de föreliggande problemen. Vad särskilt gäller frågan om att i större utsträckning använda inhemskt proteinfoder i den svenska husdjursuppfödningen m. m. vill utskottet emellertid framhålla att denna under en längre tid ägnats en ingående uppmärksamhet från såväl statsmakternas som ansvariga myndigheters och forskningsorgans sida. Det kan sålunda erinras om att 1969 års riksdag fattade beslut om att ställa sammanlagt 10 milj. kr. av odisponerade införselavgiftsmedel m. m. till förfogande för statens råd för skogs- och jordbruksforskning för utvecklings- och försöksverksamhet rörande bl. a. möjligheterna att i större utsträckning kunna använda inhemskt proteinfoder i husdjursuppfödningen. Forskningsplaneringen och beredningen av ifrågavarande ärenden anförtroddes åt en särskild kommitté inom forskningsrådets jordbrukssektion. Sedan den direkta forskningsplaneringen avseende den aktuella målinriktade bidragsgivningen upphört fortsatte kommittén samarbetet med hithörande forskare och sakkunniga för bearbetning och utvärdering av framkommet material och med blick mot framtidens behov av forskning på området. En redogörelse för resultaten av gjorda undersökningar publicerades av statens råd för skogs- och jordbruksforskning i december 1976.

Det kan nämnas att undersökningar på hithörande område även finansieras av forskningsrådet över statsbudgetens anslag till jordbruksforskning. Även inom ramen för lantbruksuniversitetets verksamhet bedrivs forsknings- och försöksverksamhet rörande inhemsk odling av proteinrika fodermedel m. m. Av budgetmedel utgår f. n. enligt vad utskottet inhämtat sammanlagt ca 6 milj. kr. till proteinforskning. Vidare utgår regleringsmedel från posten till upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete till bl. a. forskning om proteinfoder ur rapsfrö och beträffande möjligheter att minska erukasyrahalten. Slutligen kan nämnas att prisstöd för odling av åkerbönor och foderärtor utgår genom Svensk spannmålshandels försorg. Kostnaderna för stödet, som införts bl. a. för att minska beroendet av importerade proteinfodermedel, uppgick budgetåret 1976/77 till 2,5 milj. kr.

Utskottet finner med hänsyn till det nu anförda inte tillräckliga skäl att föreslå någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida med anledning av här behandlade yrkanden i motionerna 472, 586 och 633.

I sammanhanget bör erinras om att riksdag och regering hösten 1977 vid fastställandet av de nya riktlinjerna för jordbrukspolitiken i likhet med 1972 års jordbruksutredning fann att hittillsvarande reglering av fodermedelspriserna var ändamålsenligt utformad och därför i huvudsak borde bibehållas.

JoU 1977/78: 34

15 Åtgärder för att åstadkomma bättre kostvanor

I motionen 1271 betonas att vår dagliga kost är livets bränsle och en viktig utvecklingsfaktor för kropp och själ. För barn och ungdom är kosten grundläggande för deras fysiska utveckling. Men kosten kan, särskilt för vuxna och äldre, bli en bland andra sjukdomsorsaker, om den är felaktig eller för kraftig. Enligt motionen är detta fallet i ökande utsträckning. Av statens jordbruksnämnd gjord sammanställning visar sålunda att energiförbrukningen genom livsmedelskonsumtion per person och dag ökade med 2 % under åren 1960—1976 och att man kunde notera en ökning av mera lyxbetonade varor, t. ex. choklad- och konfektyrvaror och kaffebröd och en minskning av smör, potatis, socker m. m. I motionen framhålls att det under åren 1974—1976 har skett en kraftig konsumtionsökning av kött och fläsk. Konsumtionen av grönsaker, frukt och bär samt fisk och potatis och potatisprodukter är rätt liten, trots dessa livsmedels billiga pris i förhållande till näringsvärdet. Det framhålls i motionen att i Sverige insatser för kostupplysning, näringsforskning, livsmedelsproduktion och lagstiftning samt prispolitik kring livsmedlen är splittrade på många myndigheter och institutioner. Motionärerna understryker att en mera näringsriktig, giftfri och allsidig kost är en viktig målsättning för hela den svenska befolkningen. De nuvarande insatserna till trots finns det fortfarande, anför motionärerna, allvarliga brister från näringssynpunkt vid produktion och konsumtion av livsmedel. Motionärerna lägger i ett fyrapunktersprogram fram förslag till olika insatser för att tillfredsställa konsumenternas väsentliga behov av näringsriktiga livsmedel till låga priser. Förslagen innebär i korthet följande.

1. Regeringen bör förelägga riksdagen ett samlat program för hur produktion, marknadsföring, prisreglering och prissubventioner av livsmedel samt kostupplysning och livsmedelskontroll bättre samordnas.

2. Kostupplysning i samhällets regi bör vara fri från kommersiella inslag och präglas av allsidighet samt balans mellan olika branschintressen.

3. Brett upplagda kostundersökningar bör ske successivt med hänsynstagande till konsumenternas yrken, ålder och hemvist.

4. Ett centralt råd för näringsfrågor bör skapas med anknytning till något centralt verk som har kunnighet och resurser på närings- och livsmedelsområdet.

Förslag syftande till ändrade kostvanor förs fram även i motionen 631 och i den till densamma hörande följdmotionen 633. Enligt dessa måste våra kostvanor ändras, så att de får sin huvudinriktning på vegetabiliska näringsmedel. Motionären framhåller att det finns sådana produkter odlingsbara även i Sverige.

Utskottet delar uppfattningen att ökade insatser för att förbättra kostvanorna är angelägna. Detta framhöll också utskottet vid riksdagsbe -

JoU1977/78: 34

handlingen av regeringens förslag till nya riktlinjer för jordbrukspolitiken. Som bl. a. framgår av jordbruksutredningens betänknade har från landets näringsexperter framförts vissa synpunkter på önskvärda förändringar av det svenska folkets kostvanor. I korthet innebär dessa synpunkter att konsumtionen av socker och fett bör minska, att mättat fett bör bytas ut mot fleromättat samt att konsumtionen av grönsaker, frukt, potatis, fettfattiga mjölkprodukter, fisk, matbröd m. m. bör öka.

En annan aspekt som framförts i debatten är att man i Sverige, liksom i övriga industriländer, bör ändra sina kostvanor genom att minska konsumtionen av animaliska och öka konsumtionen av vegetabiliska livsmedel. En sådan omläggning skulle — förutom att ge näringsriktigare kostvanor i i-ländema — frigöra resurser för en ökad livsmedelshjälp till u-länderna. I det internationella samarbetet har man dock ännu inte kommit fram till någon enhetlig linje härvidlag.

Mot nu angivna bakgrund ställer sig utskottet positivt till åtskilliga av de synpunkter till förmån för bättre kostvanor som förs fram i nu behandlade motioner. Det är bl. a. uppenbart att det behövs en kostupplysning från samhällets sida, som konsumenterna kan vara säkra på är fri från kommersiella inslag och som präglas av allsidighet. Det är också nödvändigt att man söker bredda vårt vetande om kostvanor hos olika befolkningsgrupper genom successiva kostundersökningar. Det förefaller dock inte lämpligt att i förevarande sammanhang ge detaljerade anvisningar för hur de fortsatta insatserna bör ske. Bl. a. synes inte tillräckligt underlag finnas för ett uttalande från riksdagens sida om att, som föreslås i motionen 1271, ett centralt råd för näringsfrågor bör inrättas. I sammanhanget vill utskottet dock erinra om att det inom socialstyrelsen finns ett särskilt organ, nämnden för hälsoupplysning, som bl. a. har till uppgift att initiera och utforma förslag inom områdena kost och motion, beroendeframkallande medel, sex och samlevnad och övrig hälsoupplysning. Nämnden är det centrala samordnande organet. Även statens livsmedelsverk och konsumentverket har arbetsuppgifter som berör kostfrågorna.

Utskottet vill vidare erinra om sina uttalanden i hithörande frågor i samband med 1977 års riksdagsbeslut rörande nya riktlinjer för jordbrukspolitiken, där utskottet bl. a. framhöll att utskottet fann det naturligt att man — även om hithörande frågor primärt faller utanför jordbrukspolitikens ansvarsområde — i samband med övervägandena rörande produktionsinriktning och prissättning inom prisregleringens ram även beaktar de näringsfysiologiska synpunkterna. Att en viss påverkan på kostvanorna kunde ske genom avvägningen av livsmedelssubventionerna påpekades också av utskottet. Jordbruksministern har också framhållit att näringseffekterna bör beaktas vid subventionernas fastställande.

Utskottet ansåg i likhet med jordbruksministern att huvudmedel i

JoU1977/78: 34

strävandena att förbättra näringsstandarden borde vara informationsoch upplysningsverksamhet. Samtidigt konstaterade utskottet att ett mera samlat grepp på hithörande frågor borde bedömas som angeläget om åtgärderna skall kunna förväntas få erforderlig effekt. Som i sammanhanget redovisades övervägde man också inom regeringskansliet på vad sätt närings- och kostsynpunkter bättre än hittills skall kunna beaktas bl. a. vid avvägningen av livsmedelssubventionerna.

Enligt vad utskottet inhämtat pågår diskussioner i ämnet f. n. mellan företrädare för jordbruks- och socialdepartementen. Mot bakgrund av det intresse som visats hithörande frågor från såväl riksdagens som regeringens sida utgår utskottet från att pågående resonemang snart bör kunna leda till konkreta åtgärder i syfte att åstadkomma förbättrade förhållanden i fråga om det svenska folkets kostvanor. Något ytterligare initiativ från riksdagens sida till följd av nu behandlade motionsyrkanden synes inte erforderligt. Motionerna 633 och 1271 synes därmed, såvitt nu är i fråga, kunna anses besvarade.

Hemställan

Med hänvisning till vad utskottet anfört hemställer utskottet

att riksdagen

dels antar förslaget till

1. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område,

dels

2. godkänner de i propositionen förordade grunderna för reglering av priser m. m. på vissa jordbruksprodukter för tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1981,

3. avslår motionen 1977/78: 1956,

4. godkänner de i propositionen förordade grunderna för reglering av sockernäringen för tiden den 1 juli 1978—den 30 juni 1979,

5. avslår motionen 1977/78: 792 om sockerbetsodling i Östergötlands län,

6. anser motionen 1977/78: 1613 besvarad med vad utskottet anfört om prisstöd till fjäderfäskötseln i norra Sverige,

7. godkänner vad i propositionen förordats i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret 1978/ 79 eller har influtit under tidigare regleringsår,

8. medger att den rörliga kredit på högst 120 milj. kr. som år 1973 ställdes till statens jordbruksnämnds förfogande i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel får under regleringsåret 1978/79 användas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens

JoU 1977/78: 34

jordbruksnämnd, för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockemäringen,

9. lämnar motionen 1977/78: 1621 om exportstöd för potatisutsäde utan åtgärd,

10. i fråga om åtgärder i syfte att öka den inhemska produktionen av proteinfoder, m. m. lämnar utan åtgärd motionerna

a. 1977/78:472,

b. 1977/78: 586 och

c. 1977/78: 633 i förevarande del,

11. i fråga om åtgärder syftande till bättre kostvanor

a. avslår motionen 1977/78: 1271, såvitt avser inrättande av ett centralt råd för näringsfrågor,

b. anser motionen 1977/78: 1271 i återstående del samt motionen 1977/78: 633 såvitt den ej behandlats i det föregående besvarade med vad utskottet anfört,

12. godkänner de i propositionen förordade grunderna för ändrat stöd till vallfröodlingen,

13. godkänner vad i propositionen förordats om avveckling av det särskilda övergångsbidraget åt jordbrukare,

14. godkänner de i propositionen förordade grunderna för företagshälsovården och socialförsäkringsskyddet för lantbrukarna,

15. godkänner de i propositionen förordade grunderna för utbyggd avbytarverksamhet inom jordbruket,

16. till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 3 666 000 000 kr.,

17. till Särskilt övergångsbidrag åt jordbrukare, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.,

18. medger att de för budgetåren 1970/71 och 1977/78 anvisade medlen till investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1978/79 får användas för det med anslaget avsedda ändamålet,

19. till Lagring av jordbruksprodukter för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Stockholm den 18 maj 1978

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s), Eric Enlund (fp), Sven Lindberg (s), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Gunnar Johansson (m), Rune Johnsson i Mölndal (c) och Ingrid Andersson (m).

JoU 1977/78: 34

19 Reservation

Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Sven Lindberg, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson och Håkan Strömberg (alla s) anser att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Mot nu” och slutar med ”berör kostfrågorna” bort ha följande lydelse:

Mot nu (lika med utskottet) successiva kostunder sökningar.

Även om det, som i motionen 1271 anförs, inte är möjligt att helt samla beslutsfunktionerna för detta stora område, borde åtminstone kostupplysning och livsmedelskontroll samt näringsforskning få ett gemensamt språkrör utåt mot allmänhet och institutioner. Enligt utskottets mening talar starka skäl för att ett speciellt rådgivande organ i näringsfrågor ges uppdraget att biträda regeringen vid de svåra avvägningar som ofta kan behöva göras. Det förslag som förs fram i motionen 1271 om skapande av ett centralt råd för näringsfrågor i nära anknytning till centralt verk som har kunnighet och resurser på näringsooh livsmedelsområdet synes sålunda väl värt att pröva. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under lia bort ha följande lydelse:

lia. att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1271, såvitt avser inrättande av ett centralt råd för näringsfrågor, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780056

HH

ir-e -V X£ :1 JW;.

ta ■??>:> 2