Med anledning av propositionen 1977/78:9 om spel på s. k. enarmade banditer jämte motioner

NU 1977/78:15

Näringsutskottets betänkande 1977/78:15

med anledning av propositionen 1977/78:9 om spel på s. k. enarmade banditer jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1977/78:9 (handelsdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna av chefen för handelsdepartementet förordade riktlinjer för regleringen av automatspelet,

2. antaga förslag till lag om ändring av lagen (1972:820) om skatt på spel.

Med anledning av propositionen har väckts fem motioner. I detta sammanhang behandlar utskottet också två motioner som har väckts under den allmänna motionstiden. Motionerna redovisas nedan (s. 2).

Skatteutskottet har avgivit yttrande (SkU 1977/78:2 y) i ärendet såvitt gäller förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på spel (bilaga, s. 13).

Synpunkter och önskemål i ärendet har inför utskottet framförts av företrädare för Sveriges hotell- och restaurangförbund, SARA Sveriges allmänna restaurangaktiebolag, Sveriges automatägares riksförbund och Cherryföretagen AB. Vissa av de nämnda organisationerna har härvid gett in skrivelser. Vidare har företrädare för Sveriges redareförening och för Sveriges tivoliägareförening framfört synpunkter. Motorförarnas helnykterhetsförbund har inkommit med en skrivelse. En sammanfattning av de till utskottet framförda synpunkterna återges i det följande (s. 4).

Propositionen

Frågan om ett eventuellt förbud mot spel på s. k. enarmade banditer har efter hemställan av riksdagen utretts av 1972 års lotteriutredning (H 1972:03). Utredningen har i ett delbetänkande föreslagit en långtgående begränsning av sådant spel. Utredningen väntas emellertid redan under våren 1978 i sitt slutbetänkande lämna förslag till en samlad reglering av hela lotteri- och spelkomplexet. Regeringen anser bl. a. därför att spelet på s. k. enarmade banditer inte nu bör brytas ut ur en sådan samlad reglering. I propositionen tas därför inte slutlig ställning till spelet på s. k. enarmade banditer.

Regeringen anser det dock påkallat att redan nu vidta en rad åtgärder i syfte att sanera automatspelet och eliminera avarter och olägenheter som har uppkommit under senare år. Dessa åtgärder redovisas i propositionen. Bl. a. åsyftas en restriktivare tillståndsgivning än f. n., en begränsning av antalet

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 15

NU 1977/78:15

spelautomater framfor allt på restauranger och förbud mot s. k. jackpotvinster. Kommunerna avses i vissa fall få tillfälle att yttra sig över ansökan om tillstånd att anordna automatspel. I propositionen läggs också fram förslag till en väsentlig höjning av skatten på automatspel. Erfarenheterna av den åtstramning av spelverksamheten som regeringen sålunda avser att genomföra förväntas bli av värde för det slutliga ställningstagandet till regleringen av automatspelet.

Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på spel innebär att spelskatt fr. o m. den 1 januari 1978 skall utgå med oförändrat 100 kr. per månad för 25- öres automater, med 1 000 kr. per månad för apparater med högre insats och med 2 000 kr. per månad för sådana apparater uppställda i samband med restaurangrörelse. De båda sistnämnda beloppen innebär att nu gällande skattesatser i stort sett fördubblas.

Motionerna

Yrkanden m. m.

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande:

1977/78:7 av Sven Andersson i Örebro m. fl. (fp), vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagom förbud fr. o. m. den 1 januari 1979 mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande spelautomater,

2. att intill den dag som förbudet träder i kraft de spelbegränsande åtgärder och förhöjd spelskatt som föreslås i propositionen skall gälla,

1977/78:8 av Birgitta Hambraeus (c) och Arne Fransson (c), vari hemställs att riksdagen beslutar om förbud för spel på s. k. enarmade banditer,

1977/78:14 av Margareta Andrén (fp) och Elver Jonsson (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar att spel på s. k. enarmade banditer förbjuds,

1977/78:15 av Ivar Nordberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att spel på s. k. enarmade banditer bör förbjudas med verkan fr. o. m. den 1 januari 1979,

1977/78:16 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med avslag på regeringens förslag till riktlinjer för regleringen av automatspelet hos regeringen hemställer om förslag om förbud av s. k. enarmade banditer.

Enligt motionerna 1977/78:8 och 1977/78:14 bör erforderlig lagtext utarbetas av vederbörande riksdagsutskott.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:

NU 1977/78:15

1976/77:127 av Hans Petersson i Röstånga (fp), vari hemställs att riksdagen beslutar att enarmade banditer endast får ställas ut på tivolin och i samband med offentliga nöjestillställningar och att högsta insatsen får utgöra 25 öre,

1976/77:216 av Alf Lövenborg m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för förbud mot s. k. enarmade banditer och hos regeringen hemställer om utarbetande av erforderlig författningstext.

Motivering

I samtliga sju motioner hänvisas till de risker för sociala skadeverkningar som lotteriutredningen i betänkandet (Ds H 1976:3) Enarmade banditer har anfört som motiv för långtgående reglering av spelet.

Utfallet av betänkandets remissbehandling åberopas uttryckligen i motionerna 1977/78:7, 1977/78:8, 1977/78:14 och 1977/78:15. Enligt motionen 1977/78:16 utgör propositionen ett svek mot opinionen och en skenmanöver. I motionerna 1977/78:7 och 1977/78:15 understryks att en övervägande del av remissopinionen antingen stöder utredningens förslag eller är beredd på att spel på enarmade banditer blir helt förbjudet. Härvid framhålls i motionen 1977/78:7 att bland dem som förordar åtgärder av ungefär den art som nu föreslås i propositionen återfinns företag som har stora inkomster av automatspel.

I detta sammanhang uttalas i motionen 1977/78:7 också att det är stötande - och i strid med huvudprinciperna i den svenska lotterilagstiftningen - att allmänhetens spelbenägenhet skall få utnyttjas i enskilt vinstsyfte på det sätt som de nuvarande reglerna för automatspel medger och som de i propositionen föreslagna reglerna kommer att medge. Denna uppfattning uttrycks också i motionen 1977/78:15.

I motionen 1977/78:15 betecknas regeringens ställningstagande som märkligt med hänsyn till att riksdagen begärt att få en skyndsam utredning och att lotteriutredningen själv ansett att det är möjligt att särbehandla regleringen av spelet på enarmade banditer. Det är enligt motionärerna en fördel för det fortsatta arbetet inom utredningen att riksdagen nu tar ställning till om, och eventuellt i vilken omfattning, spel på enarmade banditer i fortsättningen skall tillåtas.

I propositionen (s. 31 f.) har anförts farhågor för att det illegala spelet skulle öka vid ett totalt förbud. Dessa farhågor är föga troliga, uttalas i motionen 1977/78:7. Formerna för illegalt spel påverkas nämligen föga av regler i lotteriförordningen. Större effekt har enligt motionärerna den skärpning av straffbestämmelserna i brottsbalken mot dobbleri som genomfördes år 1972 samt polisens aktioner mot illegalt spel. Vidare torde illegalt spel motverkas genom att - som lotteriutredningen föreslagit - det skall fordras tillstånd för att få inneha enarmad bandit. Samma uppfattning uttrycks i motionerna 1977/78:14 och 1977/78:15.

NU 1977/78:15

4 De ekonomiska konsekvenserna för främst restaurangnäringen av ett förbud diskuteras i motionerna 1977/78:7 och 1977/78:15 och berörs också i motionerna 1977/78:14 och 1977/78:16. Motionärerna vänder sig mot att denna näring skall vara beroende av intäkter från enarmade banditer. I motionen 1977/78:7 förutsätts att hotell- och restaurangutredningen (H 1974:01) vid utformandet av sina förslag beaktar de effekter som ett förbud mot enarmade banditer medför. I motionen 1977/78:14 anförs att det faktum, att endast restauranger med rätt att servera alkohol f. n. kan få tillstånd för enarmade banditer, ytterligare snedvrider konkurrensförhållandena inom restaurangbranschen.

Till utskottet framförda synpunkter

Sveriges hotell- och restaurangförbund yrkar att beslut om skattehöjning och intäktsbegränsning enligt propositionens förslag ges en sådan utformning att hotell- och restaurangföretagen får rimlig tid för anpassning till ändrade förutsättningar. Förbundet hemställer att hänsyn härvid tas till trygghetslagstiftningens och därtill anslutande avtalskonstruktioners krav på företagen och att riksdagsbeslutet i övrigt utformas så, att därav föranledd intäktsreduktion och kostnadsökning drabbar företagen successivt och så att beslutet tar hänsyn till de allmänna konjunkturförutsättningarna.

Som motiv anför förbundet bl. a. följande. I en gemensam skrivelse till skatteutskottet från Sveriges hotell- och restaurangförbund, SARA Sveriges allmänna restaurangaktiebolag, Hotell- och restauranganställdas förbund och Handelstjänstemannaförbundet har bl. a. angivits att de genom propositionen föreslagna åtgärderna per den 1 januari 1978 skulle medföra ett omedelbart inkomstbortfall med mer än hälften av spelintäkterna och kan föranleda friställning av mer än 1 000 personer. Hotell- och restaurangförbundet har därefter analyserat branschens lönsamhet ytterligare. Förbundets slutliga bedömning är att friställningarna vid ett genomförande den 1 januari 1978 av förslagen i propositionen blir av storleksordningen 2 500 personer. Bedömningen har gjorts utan beaktande av eventuella balanserande åtgärder genom kommunala subventioner och liknande. Vid ett totalförbud mot enarmade banditer blir följderna enligt förbundet givetvis ännu svårare. Särskilt kommer mindre och medelstora orter att drabbas. Den varsel- och uppsägningstid som erfordras vid en nödvändig minskning av personalstyrkan uppgår enligt förbundet till 1 å 1 1/2 år.

Motorförarnas helnykterhetsforbund instämmer i den kritik mot förslagen i propositionen som framförs i de motioner som väckts i ärendet och föreslår att spel på enarmade banditer förbjuds. Förbundet erinrar om att dess dotterbolag MHF Motell AB bedriver hotell- och restaurangrörelse utan servering av alkohol. Enarmade banditer förekommer inte - och får inte förekomma - på dessa anläggningar. MHF Motell AB har härigenom i nuläget en nackdel i konkurrenshänseende. Det kan enligt förbundet inte

NU 1977/78:15

vara rimligt att företag som av ideologiska skäl avstår från vissa merinkomster av alkoholutskänkning därtill också skall drabbas av dessa negativa följdverkningar av de enarmade banditerna. Principiellt kan man aldrig försvara att en bransch skall vara beroende av hasardspel, uttalar förbundet.

Enligt Sveriges automatägares riksförbund sysselsätter spelautomatbranschen ca 1 000 personer. Förbundet föreslår bl. a. att formen för beskattningen av spelautomater ändras, att ett kontrollsystem införs för automaternas myntflöde, att hela år 1978 får tas i anspråk för ombyggnad av apparaterna om den s. k. förhöjda vinstchansen tas bort, att förslagen i propositionen om skattehöjning och minskat antal automater tidigast får träda i kraft den 1 januari 1979 och att frågan om inlösen och ersättning till branschföretagen vid ett eventuellt förbud tas upp till behandling. De två sistnämnda förslagen framförs också av Cherryföretagen AB.

Sveriges redareförening understryker att konsekvenserna av den typ av internationella överenskommelser om spel på fartyg som antyds i propositionen (s. 40) inte är tillräckligt analyserade.

Sveriges tivoliägareförening framhåller att det automatspel som dess medlemmar anordnar nästan uteslutande sker på 25-öresautomater. Föreningen anser att sådant spel är ett traditionellt tivolinöje av ren förströelsekaraktär och bör få bestå i framtiden.

Utskottet

Efter hemställan av riksdagen gav regeringen i slutet av år 1975 i uppdrag åt 1972 års lotteriutredning (H 1972:03) - som har direktiv att utreda alla spelformer i Sverige - att med största skyndsamhet utreda frågan om förbud mot spelautomater. Utredningen överlämnade sommaren 1976 ett delbetänkande med förslag till reglering av spelet på s. k. enarmade banditer och liknande apparater (Ds H 1976:3, ”Enarmade banditer”). Utredningens slutbetänkande väntas bli färdigt under våren 1978.

Utredningen konstaterade sammanfattningsvis att spelet på enarmade banditer har utsatts för åtskillig kritik. Utredningen fann denna berättigad och anförde bl. a. följande. Även om majoriteten av spelare inte drabbas, orsakar spelet på enarmade banditer betydande problem för många människor. Särskilt gäller detta inkomstsvaga grupper och dem som i sitt arbete kommer i kontakt med spelapparaterna. Risk finns för att spelare drabbas av ekonomisk misär. På restauranger är de enarmade banditerna från arbetsmiljösynpunkt dessutom besvärande. Spelet på restaurangerna har enligt utredningens mening inte fått en från social synpunkt acceptabel form. Det har gjorts omfattande, attraktivt och lättillgängligt. Automaterna placeras så att de skall locka så många som möjligt. Penningspelets dragningskraft har förstärkts genom den förhöjda vinstchansen. Förströelsemomentet har kommit i skymundan för strävan efter att få inkomster från spelet. På tivolin och nöjesfält har 25-öresspelet till viss del kvar tidigare förströelsekaraktär,

NU 1977/78:15

men enkronasautomaterna börjar alltmera vinna insteg på dessa spelställen.

Det sätt på vilket spelet med enkronasautomater bedrivs inger enligt utredningen starka betänkligheter från social synpunkt. Dessutom är det principiellt otillfredsställande och stötande att allmänhetens spelbenägenhet får utnyttjas i enskilt vinstsyfte på det sätt och i den omfattning som nuvarande regler medger. Vid en internationell jämförelse visar sig de svenska bestämmelserna om automatspel vara anmärkningsvärt liberala. Dessa omständigheter talar enligt utredningens mening för ett förbud mot allt annat spel med s. k. enarmade banditer än sådant som har karaktär av förströelsespel av ringa ekonomisk betydelse för såväl spelare som anordnare.

Utredningen påpekade också att mot ett förbud för enarmade banditer har åberopats den ekonomiska betydelse dessa apparater har kommit att få, främst för restaurangnäringen. För restaurangerna innebär ett förbud att en betydande intäktskälla faller bort. Utredningen sade sig vara medveten om att detta innebär risk för nedläggningar av restaurangrörelser och friställning av personal. Den fann det dock i längden ohållbart att branschen stöttas upp med intäkter från enarmade banditer och anförde att sådana inkomster påverkar strukturen inom branschen på ett oriktigt sätt och på sikt leder till nya och större svårigheter.

Utredningens förslag innebar i huvudsak att spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater skulle få anordnas - efter tillstånd - bara på tivolin och i samband med offentliga nöjestillställningar i folkparker, att högsta tillåtna insats skulle utgöra 25 öre, att högsta vinsten inte skulle få överstiga 20 gånger insatsen, dvs. högst 5 kr., och att s. k. förhöjd vinstchans inte skulle få förekomma. De nya reglerna borde enligt utredningen träda i kraft efter en övergångstid, förslagsvis per den 1 januari 1978. Utredningen förordade vidare att regeringen skulle söka få till stånd överenskommelser med andra länder i syfte att spel på fartyg i trafik på Sverige skulle inskränkas.

Utredningens förslag remissbehandlades. En grupp remissinstanser tillstyrkte uttryckligen i princip utredningens förslag. En andra grupp menade att allt spel på s. k. enarmade banditer borde förbjudas. En tredje, mindre grupp menade att det var möjligt att genom mindre långtgående regleringar komma till rätta med spelets negativa följder utan att begränsa det så hårt som utredningen föreslog.

Regeringen har genom propositionen 1977/78:9 gett uttryck för uppfattningen att spelet på s. k. enarmade banditer inte nu bör brytas ut ur den samlade reglering av hela lotteri- och spelkomplexet som 1972 års lotteriutredning under våren 1978 väntas lämna förslag till. I propositionen tas därför inte slutlig ställning till spelet på s. k. enarmade banditer. Genom att avvakta lotteriutredningens slutbetänkande skulle man enligt propositionen få bättre överblick över konsekvenserna av regleringen, bl. a. i fråga om riskerna för

NU 1977/78:15

ökat illegalt spel. Vidare behöver restaurangnäringen en övergångstid; i detta sammanhang påpekas i propositionen att hotell- och restaurangutredningen (H 1974:01) beräknas slutföra sitt arbete kring årsskiftet 1977-1978. Vad lotteriutredningen anfört om automatspelets sociala skadeverkningar anser föredragande statsrådet inte vara av sådan art att en särreglering i lotteriförordningen bör forceras fram just beträffande s. k. enarmade banditer.

Vissa åtgärder bör enligt propositionen dock vidtas redan nu. Sålunda föreslås att riksdagen dels godkänner vissa riktlinjer för regleringen av automatspelet, dels beslutar om höjning av spelskatten för sådant spel.

De i propositionen förordade riktlinjerna, vilka avses komma till uttryck genom verkställighetsföreskrifter till lotteriförordningen (1939:207), innebär i huvudsak följande. Kommunerna bör i vissa fall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningar om tillstånd till automatspel. Tillstånd skall avse bestämt antal apparater av viss typ. Antalet spelautomater i samband med restaurangrörelse maximeras och deras placering regleras närmare. S. k. förhöjd vinstchans förbjuds uttryckligen. Spelanordnaren skall på apparaten upplysa om bl. a. vinstutdelningens genomsnittliga andel av insatserna. Tillstånd bör återkallas om bestämmelserna för automatspel inte följs. Vidare aviseras i propositionen ansträngningar för att om möjligt reglera det spel på fartyg som förekommer på internationellt vatten, varvid möjligheterna att fä till stånd överenskommelser med andra berörda länder skall prövas. Fr. o. m. den 1 januari 1978 skall spelskatt enligt propositionen utgå med 100 kr. per månad för 25-öresautomater (oförändrat belopp), med 1 000 kr. per månad för apparater med högre insats och med 2 000 kr. per månad för sådana apparater uppställda i samband med restaurangrörelse. De båda sistnämnda beloppen innebär att nu gällande skattesatser i stort sett fördubblas.

Alla de fem motioner som har väckts med anledning av propositionen innehåller yrkanden av innebörd att spel på s. k. enarmade banditer skall helt förbjudas. Utskottet behandlar i detta betänkande även två motioner från allmänna motionstiden. Också i en av dessa, 1976/77:216, föreslås förbud mot s. k. enarmade banditer. Yrkandet i motionen 1976/77:127 ansluter sig närmare till förslagen i lotteriutredningens tidigare nämnda delbetänkande.

I samtliga de sju motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang hänvisas till de risker för sociala skadeverkningar som lotteriutredningen har anfört som motiv för sitt förslag.

Utskottet instämmer i att sociala synpunkter måste bli avgörande för bedömningen. En övervägande del av remissopinionen stöder utredningens förslag eller uttalar sig för att s. k. enarmade banditer helt skall förbjudas. I de flesta motionerna framförs - som nyss sagts - den sistnämnda uppfattningen. Utskottet är av samma mening och anser alltså att spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater helt bör förbjudas. Förbudet bör gälla allt automatspel som ger vinst i form av penningar eller polletter.

Utskottets ställningstagande innebär att förbudet bör gälla inte bara automater där insatsen är en krona eller högre utan även automater med lägre

NU 1977/78:15

insats. Ett förbud mot de s. k. 25-öresautomatema torde visserligen knappast - annat än i undantagsfall - kunna motiveras med risker för sociala skadeverkningar. Det eventuella förströelsevärdet hos s. k. 25-öresautomäter kan dock enligt utskottets uppfattning inte vara ett tillräckligt starkt skäl för att motivera avsteg från principen att enarmade banditer och liknande apparater bör vara förbjudna. Från kontrollsynpunkt är det angeläget med enhetliga bestämmelser.

1 detta sammanhang vill utskottet understryka vikten av att förbudsbestämmelserna utformas så, att de aktivt motverkar illegalt automatspel. Som bekant förekom sådant i stor omfattning innan de nuvarande bestämmelserna i lotteriförordningen trädde i kraft den 1 april 1973. Bl. a. bör övervägas, som också lotteriutredningen har påpekat i delbetänkandet om enarmade banditer(prop. 1977/78:9 s. 105), huruvida förbud mot spel på s. k. enarmade banditer m. m. bör kombineras med förbud mot innehav av sådana apparater.

Vad gäller frågan om lämplig tidpunkt för införande av förbudet vill utskottet anföra följande. Hotell- och restaurangutredningen väntas lägga fram ett slutbetänkande i början av år 1978. Inom kort kommer sålunda att föreligga en aktuell och ingående analys av restaurangbranschens ekonomiska förhållanden. Företrädare för branschen har inför utskottet redovisat bedömningar enligt vilka ett genomförande av de i propositionen föreslagna åtgärderna redan per den 1 januari 1978 skulle orsaka väsentliga ekonomiska problem. De har också erinrat om de varsel- och uppsägningstider som gäller om personalstyrkan måste minskas som följd av starkt försämrad lönsamhet. Utskottet bedömer att en lämplig tidpunkt för förbudets ikraftträdande är den 1 januari 1979. Härvid har utskottet också beaktat att det kan behövas viss tid för överväganden av lagteknisk art och att dessa måhända kan underlättas om man avvaktar det till våren 1978 aviserade slutbetänkandet från 1972 års lotteriutredning jämte den remissbehandling av nämnda betänkande som får förutsättas komma till stånd.

Utskottet avstyrker sålunda det förslag till riktlinjer för regleringen av automatspelet som har framlagts i propositionen 1977/78:9 och föreslår att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till lagstiftning om förbud mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater fråi den 1 januari 1979.1 motionerna 1977/78:7 och 1977/78:15 finns yrkanden av just denna innebörd. Även motionerna 1976/77:216 samt 1977/78:8, 1977/78:14 och 1977/78:16 tillgodoses i allt väsentligt genom ett sådant beslut. Enligt motionen 1976/77:127 skulle förbudet bli mindre omfattande. Utskottets ställningstagande innebär att denna motion avstyrks.

Särskilda problem är förknippade med regleringen av spel på fartyg. Det totalförbud mot spel på enarmade banditer och liknande apparater som utskottet förordar blir tillämpligt också på fartyg som befinner sig på svenskt territorialvatten. I propositionen har skisserats ett system med internationella överenskommelser i syfte att begränsa spel på fartyg i linjetrafik mellan

NU 1977/78:15

9 Sverige och närliggande länder. Utskottet anser att regeringen bör pröva möjligheterna att få till stånd sådana överenskommelser som antyds i propositionen. Förslaget till lagstiftning om förbud mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater bör därför utformas på sådant sätt, att regeringen - om det behövs för att överenskommelser med detta syfte skall kunna ingås - kan ge dispens från förbudet såvitt gäller fartyg som befinner sig på svenskt territorialvatten.

I motionen 1977/78:7 yrkas bl. a. att de spelbegränsande åtgärder som föreslås i propositionen skall gälla fram till den dag då ett totalt förbud träder i kraft, dvs. den 1 januari 1979. Utskottet anser att en sådan ordning skulle bli onödigt betungande - administrativt och ekonomiskt - för berörda myndigheter och företag. Motionen avstyrks därför i denna del.

I propositionen framläggs också förslag om en väsentlig höjning av skatten på automatspel från den 1 januari 1978.1 motionen 1977/78:7 yrkas bl. a. att den i propositionen föreslagna höjningen skall gälla från den tidpunkten fram till den dag då det av motionärerna förordade förbudet mot s. k. enarmade banditer träder i kraft, dvs. den 1 januari 1979. Utskottet har inhämtat yttrande över nu nämnda delar av propositionen och motionen från skatteutskottet (SkU 1977/78:2 y), som anser att det inte finns några hinder för att genomföra en sådan höjning som förordas i motionen.

Näringsutskottet har i det föregående uttalat sig för att ett förbud mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater skall träda i kraft den 1 januari 1979. Tidpunkten har valts under hänsynstagande till främst förhållandena inom restaurangbranschen. Dessa hänsyn motiverar enligt näringsutskottets uppfattning också att beskattningen inte höjs under den tid som återstår innan ett totalförbud blir genomfört. Förslaget i propositionen 1977/78:9 om lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel, liksom motionen 1977/78:7 i här behandlad del, avstyrks alltså av näringsutskottet.

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för regleringen av automatspelet

att riksdagen med bifall till motionen 1976/77:216, motionen 1977/78:7 yrkandet 1 och motionen 1977/78:15, med anledning av motionerna 1977/78:8, 1977/78:14 och 1977/78:16 och med avslag på propositionen 1977/78:9 moment 1 samt motionen 1976/77:127 och motionen 1977/78:7 yrkandet 2 i frågavarande del hos regeringen begär förslag till lagstiftning om förbud mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater från den 1 januari 1979,

NU 1977/78:15

2. beträffande spelskatt

att riksdagen avslår propositionen 1977/78:9 moment 2 samt motionen 1977/78:7 yrkandet 2 i ifrågavarande del.

Stockholm den 22 november 1977

På näringsutskottets vägnar FRITZ BÖRJESSON

Närvarande: Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Lilly Hansson (s), KarlAnders Petersson (c), Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s), Pär Granstedt (c) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Reservationer

av Erik Hovhammar (m) och Sten Svensson (m)

1. beträffande riktlinjer för regleringen av automatspelet (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet instämmer” och slutar på s. 9 med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Liksom föredragande statsrådet är utskottet självfallet angeläget att skadeverkningar av spel och lotterier begränsas i största möjliga utsträckning. Det är emellertid svårt att av det föreliggande materialet dra några bestämda slutsatser rörande omfattningen av automatspelets sociala skadeverkningar. I vart fall synes det inte ha framkommit sådana fakta som gör det motiverat att frångå de riktlinjer för reglering av automatspel som förordas i propositionen.

Sex av de sju motionerna innehåller yrkanden av innebörd att ett förbud mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater bör vara totalt och alltså bör innefatta också s. k. 25-öresautomater. En så långtgående begränsning har avvisats av lotteriutredningen, bl. a. med hänvisning till att spel på 25-öresautomater har ren förströelsekaraktär. Utskottet delar denna uppfattning och anser att ett förbud även mot sådant spel knappast kan motiveras med sakskäl.

Utskottet tillstyrker det förslag till riktlinjer för regleringen av automatspelet som framläggs i propositionen. Motionsyrkandena om att riksdagen nu skall ta ställning för mera långtgående ingripanden mot s. k. enarmade banditer avstyrks sålunda.

Under utskottets behandling av propositionen har framkommit att ett

NU 1977/78:15

snabbt genomförande av de nya riktlinjerna för automatspel kan vålla svårigheter för restaurang- och spelautomatbranscherna. Utskottet vill med anledning härav erinra om att, med hänsyn till tidpunkten för riksdagens beslut i ärendet, de nya riktlinjerna i praktiken kommer att genomföras successivt efter ingången av år 1978. Härigenom underlättas dessa branschers omställning till förändrade förutsättningar för verksamheten.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1977/78:9 moment 1 och med avslag på motionerna 1976/77:127 och 1976/77:216, motionen 1977/78:7 yrkandet 1 samt motionerna 1977/78:8, 1977/78:14, 1977/78:15 och 1977/78:16 godkänner de riktlinjer för regleringen av automatspelet som chefen för handelsdepartementet har förordat,

b) finner motionen 1977/78:7 yrkandet 2 i ifrågavarande del icke föranleda någon riksdagens åtgärd,

2. beträffande spelskatt (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”1 propositionen” och slutar med ”av näringsutskottet” bort ha följande lydelse:

1 propositionen framläggs också förslag om en väsentlig höjning av skatten på automatspel från den 1 januari 1978. Skatteutskottet har i yttrande (SkU 1977/78:2 y) till näringsutskottet över propositionen i denna del tillstyrkt förslaget under förutsättning att riksdagen godtar de i propositionen angivna riktlinjerna för reglering av spelet.

Under näringsutskottets behandling av propositionen har framkommit att ett genomförande av förslaget om skatteskärpningar kan vålla svårigheter inom restaurangnäringen. Önskemål har framförts om en viss övergångstid innan den skärpta beskattningen träder i kraft. Utskottet har viss förståelse för dessa synpunkter men vill erinra om att det förslag till reglering av spelet som lotteriutredningen lade fram sommaren 1976 - och som avsågs träda i kraft den 1 januari 1978 - för restaurangnäringens del var väsentligt mer långtgående än det som nu framläggs i propositionen. Restaurangbranschen har sålunda sedan mitten av år 1976 haft anledning räkna med begränsningar av automatspelet och har alltså haft möjligheter att planera för ett läge då detta spel inte står till buds som en väsentlig inkomstkälla. Det kan mot denna bakgrund knappast hävdas att det i propositionen framlagda förslaget om ändring av spelskatten utgör ett icke väntat ingrepp mot branschen som förändrar dess ekonomiska förutsättningar. I detta sammanhang vill utskottet också erinra om att hotell- och restaurangutredningen i början av år 1978 väntas avlämna sitt slutbetänkande och att regeringen sålunda inom kort får anledning att uppmärksamma förhållandena inom branschen.

NU 1977/78:15

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen

a) antager i propositionen 1977/78:9 moment 2 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,

b) finner motionen 1977/78:7 yrkandet 2 i ifrågavarande del icke föranleda någon riksdagens åtgärd.

NU 1977/78:15

13 Bilaga

Skatteutskottets yttrande 1977/78: 2 y

över propositionen 1977/78: 9 om spel på s. k. enarmade banditer jämte motioner

Till näringsutskottet

Sedan näringsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen 1977/78: 9 om spel på s. k. enarmade banditer i vad avser ändring i lagen (1972: 820) om skatt på spel jämte eventuella motioner, får skatteutskottet anföra följande.

I propositionen föreslås i avvaktan på ett slutligt ställningstagande till en samlad reglering av hela lotteri- och spelkomplexet vissa åtgärder i syfte att sanera automatspelet. Bland åtgärderna ingår en väsentlig höjning av skatten på vissa automatspel.

Skatteförslagct innebär att den nuvarande månadsskatlcn på 100 kr. för spelautomater inrättade för 25-öres myntspel bibehålls oförändrad, medan skatten per månad för andra apparater höjs från 900 lill 2 000 kr., om spelet bedrivs i samband med servering av spritdrycker, vin eller starköl, och i övriga fall från 500 till 1 000 kr. Den oförändrade skattesatsen för 25-öresapparaterna motiveras med att spclanordnarna vid cn höjd beskattning av dessa apparater skulle kunna stimuleras att gå över till mera lönsamma apparater med högre insatser. Någon närmare motivering tili de föreslagna skattesatsernas höjd lämnas inte i propositionen, men utskottet förutsätter att riktpunkten främst varit att nå det resultat som 1969 års punktskatteutredning eftersträvade i sitt förslag, nämligen en skatt på 50 % av behållningen.

1 propositionen konstateras att det numera finns tekniska förutsättningar för att gå över från en skatt med fasta månadsbelopp till en skatt som utgår på behållningen av spelet. Med hänsyn till att cn dylik omläggning förutsätter tekniska ändringar av apparaterna med därav följande kostnader anser föredragande departementschefen att det skulle vara olämpligt att genomföra cn sådan åtgärd innan slutlig ställning tagits till automatspelets fortsatta bedrivande.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna yrkas totalt förbud mot automatspcl. I vissa motioner hävdas att sådant förbud bör genomföras med verkan från och med den I januari 1979 och att de i propositionen förordade saneringsåtgärderna, däri inbegripet höjningen av spelskatten, bör genomföras i avvaktan på förbudets ikraftträdande. I övrigt har inga invändningar riktats mot skatteförslagct i propositionen.

NU 1977/78:15

14 Utskottet finner den i propositionen föreslagna skattehöjningen väl ägnad att tillgodose de ursprungliga intentionerna bakom spelbeskattningen, och utskottet delar departementschefens bedömning att en övergång til! beskattning av automaternas behållning inte bör ske innan slutlig ställning tagits till frågan om automatspelets fortsatta bedrivande. Utskottet anser sig därför under förutsättning att riksdagen godtar de i propositionen angivna riktlinjerna för frågans behandling kunna tillstyrka bifall till förslaget om höjd spelskatt. Det finns enligt utskottets mening inte heller några hinder för att genomföra höjningen om riksdagen med bifall till motionsyrkandena beslutar om förbud mot automatspel fr. o. m. den 1 januari 1979.

Utskottet vill slutligen i anslutning till uttalandena i propositionen om den framtida regleringen av automatspel på fartyg framhålla, att konsekvenserna av den svenska spelbeskattningen för sådant spel inte närmare belysts. Utskottet förutsätter att regeringen inte vidtar åtgärder som ensidigt gynnar utländska fartyg.

Stockholm den 25 oktober 1977 På skatteutskottets vägnar FRIK. WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson* (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson* (s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Johan Olsson* (c), Margit Odelsparr (c), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s) och Börje Stensson (fp).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.