Med anledning av motioner om vissa investeringsfrämjande åtgärder

NU 1977/78:24

Näringsutskottets betänkande 1977/78:24

med anledning av motioner om vissa investeringsfrämjande åtgärder

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionsyrkanden om inrättande av en strukturfond, inventering av investeringsobjekt i statliga företag, ökning av Sveriges Investeringsbank AB:s kapital.

Yrkanden i alla tre ämnena framförs - såsom närmare redovisas nedan - i motionen 1977/78:39 med anledning av propositionen 1977/78:45 om inriktningen av den ekonomiska politiken. Denna motion behandlas i övrigt av finansutskottet i betänkandet FiU 1977/78:10, av skatteutskottet i betänkandet SkU 1977/78:15, av näringsutskottet i betänkandet NU 1977/ 78:34 och av civilutskottet i betänkandet CU 1977/78:3.

Yrkande om inrättande av en strukturfond framförs också i motionen 1977/78:192 med anledning av propositionen 1977/78:47 om åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin. Denna motion behandlas i övrigt av näringsutskottet i betänkandet NU 1977/78:32.

Motionerna

Yrkanden

De båda motioner som behandlas här är följande:

1977/78:39 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

2. beslutar inrätta en strukturfond fr. o. m. den 1 januari 1978 i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

3. hos regeringen anhåller om utfärdande av de närmare föreskrifter som erfordras för inrättande av strukturfonden i enlighet med vad som anges i motionen,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inventering av investeringsprojekt i statliga företag,

5. till Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 24

NU 1977/78:24

1977/78:192 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller yrkandet (3) att riksdagen begär att regeringen utarbetar förslag till en strukturfond enligt de riktlinjer som angetts i motionen.

Motivering

Inför trycket av en skärpt utländsk konkurrens måste vi acceptera strukturomvandlingen inom industrin, anförs i motionen 1977/78:39. Den måste emellertid genomföras i socialt godtagbara former under en aktiv medborgarmedverkan och får inte leda till en försvagning av den svenska industrin. Både för omstrukturering av basindustrierna och för utveckling av den framtida industristrukturen krävs omfattande resurser. Kravet på en strukturfond innebär upprepande av ett förslag som i samråd med Landsorganisationen i Sverige lades fram i en motion (1976/77:1327) i januari 1977. Nu behövs emellertid betydligt större belopp. Det rör sig ofta om insatser under risktagande och med ovissa möjligheter till återbetalning under de första åren. Många från samhällsekonomisk synpunkt angelägna projekt är först i ett längre perspektiv företagsekonomiskt räntabla och torde inte komma till stånd utan samhällets medverkan. Samhällsekonomiska avvägningar behövs också inför oplanerade företagsnedläggningar.

Den strukturfond som motionärerna föreslår avses svara för samhällsfinansiering av sådana projekt inom branscher, grupper av företag eller i särskilda fall enstaka företag som syftar till att lägga grunden till en nödvändig framtida branschstruktur med utvecklingsdugliga och livskraftiga företag. Finansieringen skall gälla investeringar som är förenade med detta. Större insatser i fråga om utvecklingsarbete och marknadsföring skall likställas härmed. Formella krav på säkerheter skall inte ställas. Förräntningskraven skall kunna ställas lågt och för viss tid kunna efterges helt. Däremot skall en hög grad av inflytande från samhällets sida utgöra ett villkor. Som en viktig uppgift nämns medverkan i finansieringen av investeringsprojekt som företagen i brist på riskkapital har skjutit upp. Direkta insatser i statliga företag skall göras i annan ordning.

Olika former för fondens kapitaltillskott är enligt motionärerna tänkbara. Aktieteckning genom nyemission och förvärv av konvertibla skuldebrev bör kunna vara aktuella. Strukturfondens insatser skall kunna kombineras med kapitaltillskott från Sveriges Investeringsbank AB.

Strukturfonden bör enligt motionen under det första verksamhetsåret tilldelas ett belopp som motsvarar kostnaderna för den nedsättning av allmänna arbetsgivaravgiften under år 1978 som regeringen har föreslagit i propositionen 1977/78:54, dvs. 4 miljarder kronor. Motionärerna har i annat sammanhang yrkat avslag på regeringens förslag. Fonden skall, sägs det vidare i motionen, läggas vid sidan av statsbudgeten och få möjlighet att låna upp pengar utomlands med statlig garanti. Med hänsyn till den föreslagna finansieringen och löntagarorganisationernas starka intresse för den närings -

NU 1977/78:24

politiska utvecklingen föreslår motionärerna att dessa organisationer får ett avgörande inflytande i fondens styrelse. Denna bör enligt motionen ha tio ledamöter, av vilka löntagarorganisationerna utser sex, näringslivsorganisationerna två och staten två.

Den ovan refererade motiveringen återfinns i praktiskt taget identisk form i motionen 1977/78:192.

Alla möjligheter att åstadkomma en ökning av industriinvesteringarna bör prövas, sägs det fortsättningsvis i motionen 1977/78:39. Stål-, skogs- och gruvföretagens ekonomiska problem under senare tid har slagit särskilt hårt mot Statsföretagsgruppen, vars finansiella resurser därför torde bli väsentligt reducerade. Särskilda åtgärder behövs, hävdar motionärerna, för att öka investeringarna i de statliga företagen så att dessa kan spela en mera aktiv näringspolitisk roll. 1 den inventering av investeringsobjekt i statliga företag som begärs bör de anställda och deras organisationer ta aktiv del, säger motionärerna, och förslag om samhällsinsatser för att möjliggöra projektens igångsättande bör snarast föreläggas riksdagen.

Med hänvisning till kapitalbehovet för stora och riskfyllda projekt som sammanhänger med strukturomvandlingen betecknar motionärerna det också som angeläget att Investeringsbanken kan öka sin utlåning. Betydande kursförluster under senare tid på bankens utländska upplåning kan enligt motionärerna medverka till att minska bankens möjligheter till engagemang i projekt med viss risk.

Uppgifter i anslutning till motionen 1977/78:39

Sveriges Investeringsbank AB

Sveriges Investeringsbank AB har till uppgift att medverka vid finansieringen av lönsamma investeringar inom näringslivet, inriktade på rationalisering, strukturanpassning och utveckling. Bankens verksamhet omfattar även exportfinansiering. Kreditgivningen skall i första hand gälla finansiering av investeringsprojekt och exportaffärer som inte kan tillgodoses av övriga kreditinstitut. Banken verkar sålunda i stor utsträckning som kompletterande kreditgivare. Företagareföreningarna och Investeringsbanken hårde senaste åren i samarbete lämnat s. k. kombinationslån.

Investeringsbanken får enligt bolagsordningen låna upp medel eller ingå garantiförbindelser till ett belopp som högst motsvarar åtta gånger bankens eget kapital. Den angivna multipeln var från början fem men har höjts efter bemyndigande av riksdagen i mars 1977 (prop. 1976/77:100 bil. 17 s. 80, NU 1976/77:20). Bankens upplåningsrätt har härigenom ökat från ca 5 500 milj. kr. till ca 9 000 milj. kr. Samtidigt ökades den statliga garantin för bankens förpliktelser från 2 000 milj. kr. till 4 000 milj. kr. Banken har f. n. beviljat krediter till ett belopp av ca 5 800 milj. kr. och garantier till ett belopp

1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 24

NU 1977/78:24

av ca 400 milj. kr. Summan av bankens engagemang uppgår alltså till ca 6 200 milj. kr. År 1976 uppgick de nya engagemangen till ca 1 300 milj. kr. Av bankens upplåning avser i runt tal hälften lån i utländska valutor.

Regeringens förslag om de ovan angivna förändringarna var grundat på en framställning från Investeringsbanken. Statens garanti hade banken dock velat ha ökad till 5 000 milj. kr. Vidare hade banken begärt att dess aktiekapital skulle ökas med 500 milj. kr.

I sitt anförande i budgetpropositionen 1977 (se ovan) om ökade lånemöjligheter för Investeringsbanken uttalade industriminister Åsling att han med tanke på att det snart gått tio år sedan banken bildades ansåg det motiverat att bankens dittillsvarande verksamhet utvärderades och att det samtidigt skedde en översyn av de gällande riktlinjerna för bankens verksamhet. Enligt uppgift från industridepartementet har en sådan utvärdering och översyn genomförts under året. Dess resultat avses bli publicerat i en departementspromemoria i december 1977.

Svar pä fråga i riksdagen om vissa investeringar inom Statsföretagsgruppen

Industriminister Nils Åsling besvarade den 20 oktober 1977 (RD 1977/ 78:12 s. 63) en fråga (1977/78:2) av Ingvar Svanberg (s) huruvida han var beredd att medverka till att de statsägda företagen i Norrbottens län skulle få tillgång till behövligt kapital för att nu kunna förverkliga sina planerade investeringar. Industriministern meddelade att han för att sysselsättningseffekterna av krisen i Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) skulle dämpas hade bett företagsledningen att presentera de investeringsprojekt som kan tidigareläggas och genomföras med statlig finansiell medverkan. LKAB hade gått igenom de projekt som kunde komma i fråga, och regeringen var beredd att i positiv anda pröva sådana investeringar som är företagsekonomiskt motiverade och som medför gynnsam sysselsättningseffekt. Statsföretag hade hemställt om statlig finansiell medverkan till en om- och tillbyggnad av den fiberfabrik som AB Statens Skogsindustrier (ASSI) har vid sina anläggningar i Karlsborgs bruk. Frågan om finansiell medverkan i denna investering, som av ASSI anses nödvändig för fortsatt drift vid Karlsborgs bruk, övervägdes inom regeringen. Slutligen framhöll industriministern att mycket stora kapitalinsatser från statens sida är en förutsättning för det planerade samgåendet mellan de tre stora handelsstålverken i Sverige och att en betydande del av dessa insatser kan väntas komma Norrbottens Järnverk AB (NJA) till godo.

Utredning rörande Statsföretag AB

Regeringen har - enligt meddelande den 18 november 1977 - beslutat tillsätta en utredning om Statsföretag AB:s verksamhetsinriktning och mål.

NU 1977/78:24

5 Utredningsman är statssekreterare Gunnar Söder. Utredningen skall göra en bedömning av Statsföretags branschinsatser och sysselsättningsskapande uppgifter. Den skall vidare lämna förslag till övergripande målsättning för företagsgruppen. Utredningsarbetet skall bedrivas med stor skyndsamhet och beräknas vara avslutat före årsskiftet 1978-1979.

I ett uttalande i samband med offentliggörandet av regeringens beslut säger industriminister Åsling bl. a. följande. En huvudfråga är i vilken utsträckning och på vilket sätt staten genom Statsföretag skall engagera sig i branscher med strukturproblem och i kapitalkrävande basindustrier. Vidare bör man överväga Statsföretags medverkan i regionalpolitiken. Genom att bl. a. skapa nya arbetstillfällen eller ersättningsindustrier inom utsatta regioner kan Statsföretag bli ett betydelsefullt medel inom regionalpolitiken. Samtidigt bör Statsföretags medverkan ses i relation till andra möjligheter som staten har när det gäller att lösa sysselsättningsuppgifter.

Tidigare riksdagsbehandling av motsvarande förslag

Förslag om inrättande av en strukturfond har tidigare framförts i en motion under den allmänna motionstiden år 1977. Förslaget hade väsentligen samma innebörd som det nu föreliggande. Beträffande fondens storlek uttalades att den redan första året borde ha resurser för engagemang inom en ram av 750 milj. kr. Finansieringen föreslogs ske i särskild ordning dels genom en arbetsgivaravgift, dels genom en skärpt beskattning av juridiska personer.

Näringsutskottet (NU 1976/77:35) anförde på tal om motionen inledningsvis att det numera föreligger enighet om principen att staten måste ta på sig ett långtgående ansvar också i ekonomiskt avseende för industrins strukturutveckling. Utskottet nämnde en rad aktuella fall där detta förhållande manifesterades. Motionärernas förslag, som syftade till att staten skulle få ytterligare ett instrument för strukturpolitiska insatser, gav emellertid anledning till invändningar. Detta gällde bl. a. principen att finansieringen skulle ske genom att avgiftsmedel specialdestinerades till fonden. Till följd av styrelsesammansättningen skulle fonden i realiteten bli ett instrument inte för samhällets utan för löntagarorganisationernas strukturpolitik. Det kunde icke utan vidare förutsättas, sade utskottet, att en sådan ordning stod i överensstämmelse med hänsyn till såväl samhällets som andra intressenters berättigade intressen. Staten kunde inte delegera till löntagarorganisationerna att - låt vara under medverkan av bl. a. representanter för staten - svara för statligt finansierade åtgärder av det slag som det var fråga om i motionen. Motionen avstyrktes av utskottet - med reservation av de socialdemokratiska ledamöterna - och avslogs av riksdagen.

Ett förslag om teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB med samma innebörd som det nu aktuella framlades i en motion under allmänna motionstiden år 1977. Det behandlades i anslutning till det förslag i budgetpropositionen om ökade lånemöjligheter för Investeringsbanken som

NU 1977/78:24

har redovisats ovan (s. 3) och avslogs alltså av riksdagen. Näringsutskottet (NU 1976/77:20) uttalade att den ökning av bankens utlåningskapacitet som regeringen hade föreslagit måste anses helt till fyllest för åtminstone det närmaste året. Den ytterligare ökning som motionärerna förordade skulle inte få någon direkt betydelse för bankens engagemang under den period som närmast var aktuell. Utskottet hänvisade också till den planerade översynen av bankens verksamhet samt åberopade ett uttalande av industriminister Rune Johansson år 1975, enligt vilket statens garanti hade variten bidragande orsak till att Investeringsbanken hade kunnat låna utomlands på gynnsamma villkor. Utskottets socialdemokrater stödde i en reservation motionsyrkandet.

Utskottet

Tre olika förslag som syftar till att åstadkomma ökade investeringar i industrin behandlas i detta betänkande. Genom inrättande av en strukturfond och genom ökning av Sveriges Investeringsbank AB:s aktiekapital skall - direkt eller indirekt - nya finansiella resurser ställas till företagens förfogande. Vidare skall en inventering göras av investeringsprojekt i de statliga företagen. Alla tre förslagen presenteras i motionen 1977/78:39, som har föranletts av propositionen 1977/78:45 om inriktningen av den ekonomiska politiken. Förslaget om inrättande av en strukturfond upprepas i motionen 1977/78:192, där i övrigt - med anledning av propositionen 1977/ 78:47 - en rad önskemål rörande specialstålindustrin läggs fram.

Strukturfonden är avsedd för investeringar i branscher som för att bli livskraftiga måste undergå en strukturomvandling. I första hand åsyftas projekt som är gemensamma för en hel bransch eller för en grupp av företag. Statliga företag skall dock inte hämta medel från strukturfonden. De regler för fondens insatser som skisseras i motionen är mycket flexibla. Motionärerna vill f. ö. att riksdagen skall överlämna till regeringen att utfärda närmare föreskrifter. Enligt förslaget får löntagarorganisationerna ett avgörande inflytande över användningen av fonden. De skall nämligen besätta sex av tio platser i fondens styrelse. Staten och näringslivets organisationer skall dela på de övriga fyra. Den ekonomiska ramen för strukturfonden i begynnelseskedet anges till 4 miljarder kronor. Det motsvarar statens kostnader för den nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2 % som föreslås i propositionen 1977/78:54. Motionärerna avvisar i en annan motion denna minskning av avgiftsuttaget. Deras förslag om en strukturfond, tidigare framfört under allmänna motionstiden 1977, är denna gång - vilket klart utsägs i motionen 1977/78:39 - villkorligt. Det förutsätter att staten genom oförändrad arbetsgivaravgift skaffar sig medel som kan avsättas till strukturfonden. Denna skall läggas utanför statsbudgeten och kunna öka sina resurser genom upplåning utomlands. Frågan om den allmänna arbetsgivaravgiftens storlek har behandlats av skatteutskottet (SkU 1977/78:16). Majo -

NU 1977/78:24

riteten går där på regeringens linje, medan en minoritet motsätter sig att avgiften sätts ned.

Mot bakgrund av skatteutskottets ställningstagande förutsätter näringsutskottet att det villkor som motionärerna har ställt upp inte kommer att uppfyllas och att förslaget om inrättande av en strukturfond således inte kommer att kvarstå. Oavsett detta avstyrker utskottet förslaget. Argumenten fördetta ställningstagande är desamma som tidigare (jfr s. 5). Statliga insatser för olika branscher bör bestämmas av statsmakterna med hänsyn till förhållandena i det speciella fallet. Så har redan - med avsevärd politisk enighet - skett fyrfaldiga gånger. Exempel på branscher där sådana insatser just nu är aktuella är specialstålindustrin och dataindustrin. Löntagarna skall givetvis få utöva det vidsträckta inflytande som har tillerkänts dem enligt lagstiftning och praxis. Staten bör däremot inte, såsom motionärerna de facto föreslår, delegera till löntagarorganisationerna att svara för statligt finansierade näringspolitiska insatser av det slag som det här är fråga om.

Sveriges Investeringsbank AB har viktiga uppgifter inom näringspolitiken.

I första hand skall den medverka vid finansieringen av stora och utvecklingsbetonade projekt i näringslivet. Exportkreditgivning står också på dess program. Ett uppmärksammat inslag i bankens verksamhet under de senaste åren är kreditgivning till mindre och medelstora företag i samarbete med företagareföreningarna.

Investeringsbankens upplåningsrätt och därigenom indirekt dess utrymme för utlåning och garantigivning har utökats väsentligt enligt beslut av statsmakterna våren 1977. Såsom framgår av redogörelsen i det föregående uppgår upplåningsrätten f. n. till ca 9 000 milj. kr. och summan av bankens kreditengagemang till ca 6 200 milj. kr. De nya engagemangen år 1976 uppgick till ca 1 300 milj. kr. Bankens verksamhet har, enligt vad utskottet erfarit, under år 1977 varit föremål för en utvärdering och översyn vars resultat beräknas komma att redovisas före årsskiftet.

I motionen 1977/78:39 föreslås att staten genom aktieteckning skall förstärka Investeringsbankens eget kapital med 500 milj. kr. Motionärerna hänvisar även i detta sammanhang till det kapitalbehov som industrins strukturomvandling medför. De berör också de kursförluster som på senare tid har uppstått på bankens upplåning utomlands och menar att dessa kan medverka till att minska bankens möjligheter att engagera sig i riskfyllda projekt.

Såsom framgår av det föregående har Investeringsbanken utrymme för att göra mycket betydande kreditåtaganden innan den når det utlåningstak som bestäms av dess upplåningsrätt. En bedömning av bankens verksamhet och ett ställningstagande i fråga om dess utveckling på längre sikt kommer inom kort att kunna grundas på redogörelsen för den översyn som just har verkställts. Därvid kommer även frågan om ökade resurser för banken att prövas. Under dessa omständigheter har riksdagen enligt utskottets mening inte anledning att nu besluta om ökning av Investeringsbankens aktiekapital.

NU 1977/78:24

8 Yrkandet därom i motionen 1977/78:39 avstyrks alltså.

Det tredje av de förslag i motionen 1977/78:39 som behandlas här gäller inte i första omgången tillhandahållande av resurser för investeringar utan framtagande av investeringsobjekt som staten bör medverka till att få genomförda. Motionärerna vill att de statliga företagen skall öka sina investeringar och framhåller att detta kan bli svårt eftersom Statsföretagsgruppens finansiella resurser har väsentligt reducerats till följd av gruv-, ståloch skogsföretagens ekonomiska problem. Regeringen bör därför, menar motionärerna, föranstalta om en inventering av investeringsprojekt i de statliga företagen som kan genomföras snabbt och föreslå riksdagen erforderliga samhällsinsatser.

Utskottet finner inte en särskild inventering av detta slag motiverad. Regeringen står redan inför anspråk på finansiering av en rad omfattande investeringsprojekt inom statliga företag. För Statsföretagsgruppens del hör dessa projekt särskilt hemma inom de basindustrier som har sin tyngdpunkt i Norrbotten. Det är här fråga om just de problembranscher som motionärerna nämner. Industriministern har nyligen (se ovan s. 4) inför riksdagen redogjort för vilka projekt det rör sig om. Ytterligare kan nämnas det s. k. Oxoprojektet vid Berol Kemi AB i Stenungsund.

Regeringen har nyligen beslutat om utredning rörande Statsföretag. Vad som hittills har meddelats om direktiven för utredningen visar att regeringen betraktar medverkan av Statsföretag som en viktig möjlighet när det gäller att skapa nya arbetstillfällen i samband med strukturomvandlingen. Genom att staten tillskjuter särskilda medel för vissa kostnadskrävande investeringar av bl. a. regionalpolitisk betydelse skapas ökade möjligheter för Statsföretag att medverka till finansieringen av företagsekonomiskt välmotiverade investeringsprojekt inom koncernen. Framom och vid sidan av de stora företagen inom Statsföretagsgruppen svarar en del av affärsverken för de största investeringarna inom den statliga företagssektorn. Deras investeringsplaner prövas på sedvanligt sätt i budgetarbetet. Sammanfattningsvis torde för de statliga företagens del inte råda någon brist på väl övervägda investeringsprojekt. Problemet är uppenbarligen främst att staten har begränsade

möjligheter att tillskjuta investeringsmedel i det rådande statsfinansiella

läget.

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av en strukturfond att riksdagen avslår

a) motionen 1977/78:39 yrkandena 2 och 3,

b) motionen 1977/78:192 yrkandet 3,

2. beträffande teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB att riksdagen avslår motionen 1977/78:39 yrkandet 5,

3. beträffande inventering av investeringsprojekt i statliga företag att riksdagen avslår motionen 1977/78:39 yrkandet 4,

NU 1977/78:24

9 Stockholm den 30 november 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Sten Svensson (m), Holger Bergqvist (fp) och Wivi-Anne Radesjö (s).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. beträffande inrättande av en strukturfond (mom. 1)

Reservanterna anser

dets att det stycke i utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Mot bakgrund” och slutar med "fråga om” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att de instrument för företagens kapitalförsörjning som nu står till buds inte är tillräckliga när det gäller att lösa de problem som hänger samman med den nödvändiga strukturomvandlingen inom näringslivet. Ytterligare resurser behövs. Dessa måste vara avsedda för selektiv användning och ge möjligheter till stort risktagande från statens sida och till gynnsamma ränte- och amorteringsvillkor för företagen. Genom den föreslagna strukturfonden skulle samhällets förutsättningar att positivt påverka strukturutvecklingen inom industrin förbättras på ett avgörande sätt. Det skulle bli möjligt att låta samhällsekonomiska kriterier få sin rättmätiga vikt vid sidan av de företagsekonomiska. Den konstruktion av fondens styrelse som motionärerna förordar ter sig välmotiverad. Det är inte bara så att löntagarna i första hand drabbas av onödiga eller illa planerade strukturförändringar. Såväl på företagsnivå som centralt har de genom sina organisationer visat ett intresse och ett ansvar för strukturutvecklingen som har kunnat väsentligt underlätta sådana svåra omställningar som det ofta är fråga om.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslagen i motionerna 1977/78:39 och 1977/78:192 att en strukturfond med en ekonomisk ram av 4 miljarder kr. skall inrättas. Utskottet förutsätter härvid att riksdagen skapar resurser för finansiering av strukturfonden genom att avslå propositionen 1977/78:54 om nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften. Regeringen bör med det snaraste förelägga riksdagen förslag rörande fonden.

NU 1977/78:24

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen - under angiven förutsättning - med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 3 och med anledning av motionen 1977/78:39 yrkandena 2 och 3 hos regeringen begär att förslag till en strukturfond enligt av utskottet angivna riktlinjer snarast föreläggs riksdagen,

2. beträffande teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB (mom. 2) Reservanterna anser

dels att det stycke i utskottets yttrande på som börjar på s. 7 med ”Såsom framgår” och slutar på s. 8 med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse: Investeringsbanken har visserligen genom åtgärder tidigare i år fått sin upplåningsrätt utvidgad så att det finns ett inte obetydligt utrymme för att skaffa medel till ytterligare kredit- och garantiåtaganden. Detta utgör emellertid inget avgörande argument mot motionärernas förslag. Utom till upplåningsrätten måste hänsyn också tas till de reella upplåningsmöjligheterna. Bankens nuvarande kapitalstruktur kan befaras negativt påverka dess möjligheter att låna utomlands på tillfredsställande villkor. För att banken skall vara rustad införde krav som inte minst industrins strukturomvandling kommer att ställa den inför bör riksdagen därför omedelbart förstärka dess eget kapital på det sätt som föreslås i motionen 1977/78:39. dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39 yrkandet 5 till Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.,

3. beträffande inventering av investeringsprojekt i statliga företag (mom. 3) Reservanterna anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”statsfinansiella läget” bort ha följande lydelse: Utskottet vill starkt understryka vikten av att en sådan inventering kommer till stånd. Det är angeläget att statsmakterna får full överblick över de möjligheter till sysselsättningsskapande och på annat sätt fruktbärande investeringar som den statliga företagssektorn kan erbjuda. En investeringsmässig stagnation för de statliga företagens del skulle ofelbart få förödande verkningar genom att undan för undan beröva staten det offensiva medel i kampen för trygg sysselsättning som en stark och väl konsol iderad statlig företagssektor utgör. Utskottet tillstyrker alltså det nu berörda yrkandet i motionen 1977/78:39.

NU 1977/78:24

il

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:39 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.