Med anledning av motion om livsmedelsförädlingsindustrin i Skaraborgs län

NU 1977/78:3

Näringsutskottets betänkande 1977/78:3

med anledning av motion om livsmedelsförädlingsindustrin i Skaraborgs län

Ärendet

1 motionen 1976/77:1240 av Arne Blomkvist m. fl. (s) hemställs att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att framlägga förslag om hur livsmedelsförädlingsindustrin inom Skaraborgs län skall vidareutvecklas.

Motionen

I Skaraborgs län finns enligt motionärerna ett behov att utveckla livsmedelsförädlingsindustrin. Odling av köksväxtkultureroch bär hävdar sig inte i samma utsträckning som i andra jordbrukslän. Den främsta anledningen till detta kan vara att det inte finns någon större konservindustri för trädgårdsprodukter i länet, säger motionärerna. De anser vidare att slakteri-, charkuteri- och mejeriindustrin inom länet också har mycket goda förutsättningar för en expansion. En utredning bör nu tillsättas med uppgift att föreslå åtgärder som kan utveckla förädlingsindustrin inom livsmedelssektorn i Skaraborgs län. Därvid bör, uttalar motionärerna, också prövas statliga ägarengagemang i all den omfattning som är nödvändig för att tillgodose betydelsefulla läns- och konsumentpolitiska intressen. Motionärerna pekar också på lokaliseringsstöd som ett medel för statsmakterna att aktivt medverka till en väsentlig ökning av förädlingen av jordbruksprodukter i länet.

Tidigare riksdagsbehandling av ärenden om statliga insatser till stöd för livsmedelsförädlingsindustrin i Skaraborgs län

I motioner vid 1966 års riksdag föreslogs att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle hemställa bl. a. om utredning angående förläggning av en statlig industri för förädling av jordbruksprodukter till Vara-regionen i Skaraborgs län. Bankoutskottet (BalJ 1966:29) uttalade att det givetvis inte var uteslutet med statliga produktionsinitiativ inom livsmedelsbranschen (en formulering som dock representanterna för centerpartiet, folkpartiet och högerpartiet reserverade sig mot). Någon särskild utredning därvidlag fann utskottet emellertid inte skäl att förorda. Utskottet hänvisade också till en utredning om utbyggnad av livsmedelsindustrin i Skaraborgs län som vid detta tillfälle pågick i regi av länets näringsråd. Utskottets hemställan att motionerna inte skulle föranleda någon riksdagens åtgärd bifölls av riksdagen.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 3

NU 1977/78:3

2 Under den allmänna motionstiden 1976 väcktes en motion (1975/76:848), vari hemställdes att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående det angelägna i att fortlöpande stödja en utbyggnad av förädlingsindustrin inom livsmedelssektorn i Skaraborgs län. Motionen behandlades av arbetsmarknadsutskottet i december 1976 i betänkandet AU 1976/77:7 med anledning av propositionen 1975/76:211 om samordnad sysselsättnings- och regionalpolitik.

Utskottet erinrade härvid (s. 62) om att lokaliseringsstöd enligt gällande bestämmelser kan utgå till orter utanför allmänna stödområdet då skäl, bl. a. strukturomvandling, härför bedöms föreligga. Utskottet, som i detta sammanhang också omnämnde vissa aktuella planer på utbyggnad av vidareförädlingsindustrin inom livsmedelssektorn i länet,ansåg att motionen inte borde föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Detta blev också riksdagens beslut.

Vissa uppgifter om livsmedelsindustrin i Skaraborgs län

Billingenutredningen (I 1977:03; ordförande: f. d. landshövding Gösta Netzén) har nyligen - som ett underlag för sina bedömningar av alternativ för den ekonomiska utvecklingen i Billingenområdet - redovisat vissa uppgifter om livsmedelsindustrin i Skaraborgs län. Följande redogörelse bygger i huvudsak på framställningen i utredningens betänkande (SOU 1977:47) ”Billingen. 4 exempel” (s. 71-77). Avslutningsvis ges några uppgifter om det arbete som f. n. pågår inom länet i syfte att vidareutveckla livsmedelsindustrin.

Sammanlagt arbetar ca 3 000 personer inom länets livsmedelsindustri. Sysselsättnings- och produktionsmässigt är slakteri- och charkuteri- samt mejeriindustrierna av störst betydelse.

Slakteri- oell charkuteriindustri

Länets andel av den totala slakten i landet år 1973 var 11 96. Andelen var betydligt lägre då det gäller styckning och charkuteriprodukter. En stor mängd hela slaktade djurkroppar transporteras alltså från bl. a. Skaraborgslän till andra delar av landet, främst till Stockholm och Göteborg.

1 länet finns två större slakterier, ett jordbrukskooperativt (Scan-Västs slakteri- och charkuterifabrik i Skara) och ett konsumentkooperativt (det KFägda Skövde Kontrollslakteri). Därutöver finns två mindre, privatägda slakterier i Håkantorp och Lovene.

Slakten och tillverkningen av charkuterivaror i Scan-Västs anläggning i Skara har ökat med 3-5 % per år under 1970-talet. Ökningen av slakten beräknas fortgå i ungefär samma takt under de närmaste åren. En expansiv del av verksamheten har varit djupfrysta produkter för detaljhandel och storhushåll. Också denna del beräknas öka ytterligare, och nya lokaler är

NU 1977/78:3

aktuella i Skara inom några år. Antalet anställda uppgick år 1975 till ca 870 och beräknas öka med något tiotal per år under den närmaste framtiden. - ScanVäst har också en konverteringsanläggning för slakteriavfall och en djurmatsfabrik i Stenstorp med ca 35 anställda.

Det KF-ägda AB Skövde Kontrollslakteri sysselsätter ett 70-tal personer. KF driver dessutom en charkuterifabrik i Skara med ett 60-tal anställda.

En del av slakten från Scan-Västs anläggning i Skara går till det fristående livsmedelsföretaget Gunnar Dafgård AB. Företaget,som är beläget i närheten av Lidköping, sysselsätter ca 500 personer.

Billingenutredningen bedömer att den fortgående mekaniseringen och automatiseringen inom slakteri- och charkuteriindustrin kommer att medföra en koncentration till ett fåtal större enheter i landet. Utredningen finner det vanskligt att bedöma Skaras och Skövdes möjligheter i detta sammanhang. Med hänsyn till att Skara ligger centralt i förhållande till producenter och marknad är det enligt utredningen mycket som talar för att en större anläggning kommer att finnas i Skara under överskådlig tid.

Mejeriindustri

Den starka inriktningen på nötboskap i jordbruket har slagit igenom i mejeriindustrin i Skaraborgs län. Hela mjölkproduktionen förädlas till konsumtionsvaror; ingen förädling av länets råvaror sker på annat håll. En betydande intransport av råvaror sker.

I länet finns fyra mejeriföretag. Dominerande är Mjölkcentralen Arla med en stor anläggning i Götene och ett mejeri specialiserat på osttillverkning i Skara. De tre övriga är Skövde andelsmejeriförening, Falköpingsortens andelsmejeriförening och Axvalls andelsmejeriförening.

A rias anläggning i Götene har kapacitet för att under sommarmånaderna ta emot ett överskott av mjölk från de tre andra mejeriernas upptagningsområde. Dessa tre mindre företag är specialiserade på osttillverkning.

Anläggningen i Götene är Sveriges största mejeri. Där tillverkas bl. a. mjölkpulver, bordsmargarin, flingor, barnmat och välling, delvis i så stora kvantiteter att hela landets behov täcks. För tillverkningen av bordsmargarin fordras mer kärnmjölk än som produceras inom länet, varför intransport sker från Ariamejerier i andra delar av Sverige. I Götene kärnas också allt smör som tillverkas i länet.

Osttillverkningen i landet förutses expandera de närmaste åren. Utbyggnad pågår f. n. i Falköpingsortens mejeriförening. Ytterligare utbyggnader är troliga. Inom Arla i Götene och Skara planeras dock inte ökad ostproduktion.

Billingenutredningen bedömer att de tre mindre mejeriföretagen, som är specialiserade på ost, sannolikt kommer att bestå. En möjlig utveckling är att tillverkningen av konsumtionsmjölk koncentreras till Skövde, som ligger centralt i förhållande till förbrukningen. De anläggningar som är specialise -

NU 1977/78:3

rade på ost - Skövde, Axvall, Falköping och Skara - kommer troligen att successivt förnyas när nuvarande anläggningar blivit nedslitna. Företagens ekonomi är god och tål därför ökade investeringskostnader. Någon drastisk nedgång i invägningen är inte trolig. Storleken på mjölkproduktionen här liksom i andra delar av landet beror till stor del på jordbrukspolitiken. Det som talar för en minskad mjölkproduktion är den hårda konkurrensen om arbetskraften från andra näringar. Denna konkurrens kan medföra en påverkan på jordbrukets inriktning och därmed mjölkproduktionen, eftersom boskapsskötseln kräver mer arbetskraft än annan jordbruksproduktion.

Fjäder/aproduktion

Jordbrukskooperationen driver i Skara tre anläggningar inriktade på fjäderfä. Äggcentralen har äggpackeriverksamhet med ca 50 anställda. Kronfågel AB har ett slakteri och en förädlingsfabrik -ett kök för fardiglagade produkter - med tillsammans ca 150 anställda. Råvarorna härrör huvudsakligen från Skaraborgs län. De nämnda anläggningarna svarade 1976 för 10,5 % av fjäderfäslakten i landet.

Övrig livsmedelsindustri

Kvarn- och fodermedelsindustrin i Skaraborgs län är huvudsakligen lokaliserad till Lidköping. Där ligger huvudkontoret för Västsvenska Lantmän Förening u. p. a. med ca 1 000 anställda. Harald Fors & Co AB har 40-talet anställda i Lidköping. AB Rosén & Söner AB i Skara tillverkar foderblandningar m. m. och har 80-talet anställda. Nötboskap förekommer i störst utsträckning kring Falköping, medan Vara-slätten numera uteslutande används för produktion av säd och fodermedel.

Bagerierna i Falköping, Skara, Skövde och Tidaholm är som regel små och har lokal marknad. Den enda större enheten är KF:s bageri i Skövde, som har drygt 30 anställda.

Pågående arbete inom Skaraborgs län i syfte att vidareutveckla livsmedelsindustrin Ett

långsiktigt arbete i syfte att utveckla köksväxtodlingen i Skaraborgs län pågår i samarbete mellan länsstyrelsen, Lidköpings kommun och Skaraborgs läns hushållningssällskap. Projektet syftar bl. a. till att stimulera jordbrukare till en ökad odling av köksväxter. Avsikten är att produkterna skall kunna säljas dels som färskvaror, dels för vidareförädling. En ökad färskvaruförsäljning torde emellertid förutsätta att insatser görs på lagerhållnings- och distributionssidan, en ökad vidareförädling att befintlig förädlingsindustri har överkapacitet eller är beredd att bygga ut sina anläggningar. Projektet går bl. a. ut på att närmare granska dessa förutsättningar och möjligheterna att

NU 1977/78:3

uppfylla dem.

Exempel på industrier inom länet som redan f. n. arbetar med vidareförädling av köksväxter är det privatägda AB Toppfrys i Lidköping, som har slutit kontrakt med odlare om produktion av ärter och i viss mån bönor. Ett annat exempel är det till övervägande delen statsägda Ekströms LivsmedelsProdukter AB (dotterbolag till Svenska Tobaks AB), som i en anläggning i Mariestad använder en ny teknik för konservering av potatis.

Föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i Skaraborgs län

Under sommaren 1977 utfärdade industriministern en promemoria med föreskrifter och riktlinjer för regionalpolitiken i Skaraborgs län.

I denna promemoria - som riktar sig till länsstyrelsen - konstateras bl. a. att jordbruket i länet har stor betydelse både direkt och indirekt genom livsmedelsindustrin. Sysselsättningen inom jordbruket kommer genom en fortsatt rationalisering att minska. På grund av jordbrukssektorns stora omfattning blir bortfallet av sysselsättningstillfällen inom länet relativt stort. Då det är angeläget att sysselsättningen och befolkningsunderlaget i länets glesbygder upprätthålls bör länsstyrelsen enligt promemorian i samarbete med jordbrukets organisationer undersöka möjligheterna till en integrerad utveckling inom livsmedelsindustrin och jordbruket.

Statens industriverks livsmedelsindustriutredning

Kungl. Maj:t uppdrog år 1973 åt statens industriverk att utreda vissa frågor inom livsmedelsindustrins område. Utredningsuppdraget skulle så långt som möjligt utmynna i förslag till lämpliga industripolitiska riktlinjer och härpå baserade förslag till konkreta åtgärder.

I en promemoria med direktiv för utredningsarbetet uttalas - under rubriken Strukturförhållanden - bl. a. följande. Livsmedelsindustrin är i viss utsträckning lokaliserad nära avsättningsmarknaderna och råvaruproduktionen, dvs. till storstadsregioner och södra Sverige, främst Skåne. Delar av den utmärks dock av en spridd regional fördelning. Utvecklingen på senare år har inneburit uttalade tendenser till en fortsatt koncentration, vilket i vissa fall har bidragit till en fördjupning av redan existerande obalansproblem. En utförlig belysning av den nuvarande regionala fördelningen inom de olika branscherna är därför av intresse. Vidare är det angeläget att analysen av den strukturella utvecklingen utmynnar i en redovisning av konsekvenserna för sysselsättningen i regionalt avseende.

Inom ramen fördetta uppdrag har industriverket hittills publicerat följande sex utredningar:

- Slakteri- och charkuteriindustri (SIND 1975:3)

- Sockerindustri (SIND 1976:4)

- Malt- och läskedrycksindustri (SIND 1976:6)

NU 1977/78:3

- Bageriindustri (SIND 1976:8)

- Djupfrysnings- och konservindustri (SIND 1977:3)

- Choklad- och konfektyrindustri (SIND 1977:4).

Mejeriindustrin samt fett- och fettvaruindustrin utreds i samarbete med statens pris- och kartellnämnd. Vidare pågår studier av mer branschövergripande karaktär som omfattar arbetsmiljö, utbildning, forskning och utveckling, konsekvenser för branschen av frihandelsavtalet med EG samt andra exportpåverkande faktorer. Vissa av dessa studier genomförs av andra myndigheter eller institutioner på uppdrag av industriverket. Inom ramen för uppdraget till verket pågår även en utredning rörande det utländska ägandet inom den svenska livsmedelsindustrin.

Utredningarna om slakteri- och charkuteriindustrin, sockerindustrin, malt- och läskedrycksindustrin, bageriindustrin samt choklad- och konfektyrindustrin innehåller inga uttalanden om behovet av statliga stödåtgärder till resp. bransch.

I utredningen om djupfrysnings- och konservindustrin skisseras den framtida utvecklingen av konsumtion, produktion och sysselsättning för bl. a. frukt- och grönsakskonservindustrin. Industriverket väntar inte några drastiska strukturomvandlingsproblem inom denna industri. Vissa svårigheter kan dock möta saft- och sylttillverkande företag, vilka är utsatta för konkurrens från Danmark och Norge där tillverkarna gynnas av ett lägre sockerpris. Verket aktualiserar tanken på stöd till frukt- och grönsakskonservindustrin inom ramen för de av verket administrerade branschfrämjande åtgärderna (de s. k. branschprogrammen) men bedömer att läget inte nu påkallar behov av sådana åtgärder (SIND 1977:3 s. 130).

Industriverket räknar med att publicera en slutrapport om livsmedelsindustrin under första kvartalet 1978.

Utskottet

En särskild utredning bör enligt motionen tillkallas för att utarbeta förslag om hur livsmedelsförädlingsindustrin i Skaraborgs län skall kunna vidareutvecklas.

Sedan motionen väcktes har regeringen utfärdat riktlinjer för regionalpolitiken i Skaraborgs län. Dessa innehåller uttalanden till förmån för en sådan utveckling som motionärerna vill främja. Vidare samverkar länsstyrelsen. Lidköpings kommun och länets hushållningssällskap i ett projekt med syfte att utveckla livsmedelsindustrin i länet. I sammanhanget kan också nämnas att statens industriverk räknar med att under första kvartalet 1978 redovisa slutresultatet av ett omfattande utredningsarbete om livsmedelsindustrin.

NU 1977/78:3

7 Enligt utskottets mening finns mot denna bakgrund inte anledning för riksdagen att göra en sådan framställning som föreslås i motionen. Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:1240.

Stockholm den 27 oktober 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Arne Blomkvist (s), Birgitta Hambraeus (c). Lilly Hansson (s), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s), Holger Bergqvist (fp), Wivi-Anne Radesjö (s). Erik Johansson i Hållsta (c). Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

GOTAB 55727 Stockholm 1977