Med anledning av propositionen 1977/78:47 om åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin jämte motioner
NU 1977/78:30
Näringsutskottets betänkande 1977/78:30
med anledning av propositionen 1977/78:47 om åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin jämte motioner
Ärendet
1 propositionen 1977/78:47 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att
1. godkänna de riktlinjer och den organisation för stödåtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin som framgår av vad chefen för industridepartementet har anfört,
2. bemyndiga regeringen att under åren 1978 och 1979 ikläda staten garantier för lån till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin med sammanlagt högst 600 000 000 kr.,
3. till Lån för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 700 000 000 kr.
Med anledning av propositionen har väckts tio motioner, som redovisas nedan.
Samtidigt behandlas av arbetsmarknadsutskottet propositionen 1977/78:59 om särskilt arbetsmarknadspolitiskt stöd inom stålindustrin m. m. (AU 1977/78:17) och förslag i propositionen 1977/78:25 om lån till Uddeholms AB (AU 1977/78:18).
Propositionen
1 propositionen läggs fram förslag om tidsbegränsade åtgärder för specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin. För att underlätta strukturomvandlingen inom dessa branscher föreslås dels att statliga lån skall kunna ges till ett sammanlagt belopp av 700 milj. kr., dels att staten ikläder sig garantier till ett sammanlagt belopp av högst 600 milj. kr.
För att handlägga låne- och garantiärendena föreslås en särskild delegation bli inrättad.
Motionerna
Motionerna är följande:
1977/78:113 av Rolf Hagel (-) och Alf Lövenborg (-), vari hemställs att riksdagen
1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 30
NU 1977/78:30
1. avslår propositionen 1977/78:47,
2. anhåller om utredning och förslag för förstatligande av specialstålindustrin,
3. hos regeringen anhåller om förslag om anvisning av medel ur det i propositionen förutsedda anslaget för att trygga sysselsättningen på berörda orter,
1977/78:114 av Ingemar Konradsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen 1.
uttalar att statligt ägarkapital bör tillföras specialstålindustrin för att säkra en tillräcklig investeringsvolym inom denna industri under det närmaste årtiondet,
2. hos regeringen begär åtgärder som garanterar ny sysselsättning i kommunerna vid större personalminskningar inom specialstålverken i Degerfors, Karlskoga, Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg,
1977/78:115 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av ytterligare insatser i vad avser särskilt utsatta orter med stålproduktion i Kopparbergs län,
1977/78:116 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående strukturomvandlingen inom specialstålindustrin,
1977/78:132 av Bengt Gustavsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tekniska och regionalpolitiska synpunkter på specialstålindustrins utveckling,
1977/78:133 av Nils Hjorth m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar
1. att i det fortsatta arbetet med strukturomvandlingen inom specialstålindustrin de mindre produktionsenheternas problem och behov av ekonomiskt stöd särskilt beaktas,
2. att åtgärder vidtas för att ge arbete och trygghet åt de människor och orter som drabbas vid en strukturomvandling,
3. att speciell uppmärksamhet skall ägnas åt enföretagsortemas behov av differentierad sysselsättning,
1977/78:161 av Sune Johansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen uttalar
1. att regeringen bör lägga fram en konkret redovisning av vilka arbetstillfällen som avses bli lokaliserade till de värmländska stål- och gruvindustriorterna som ersättning för de sysselsättningstillfällen som försvinner på grund av strukturomvandlingen inom specialstålindustrin,
2. att ökade resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser bör ställas till länets förfogande för att klara de övergångsproblem som kan uppstå i
NU 1977/78:30
samband med strukturomvandlingen,
3. att de åtgärdsfdrslag som förts fram från länet inom ramen för länsplaneringsverksamheten och i länets regionala utvärdering av stålindustrins framtida struktur bör beaktas av regeringen,
1977/78:162 av Gösta Karlsson m. fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen med bifall till propositionen uttalar
1. att särskild hänsyn skall tas till de i motionen påpekade speciella arbetsmarknadsmässiga problemen i Södermanland,
2. att särskild hänsyn likaledes skall tas till de vid Gränges Nyby AB initierade åtgärderna för process- och produktutveckling i avsikt att finna tekniska lösningar som möjliggör god produktionsekonomi,
3. att garantier för den fortsatta verksamheten vid Gränges Nyby AB bör kunna lämnas redan innan den i propositionen omnämnda delegationen trätt i verksamhet,
1977/78:163 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs
1. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:47 hos regeringen hemställer om att förslag snarast föreläggs riksdagen innebärande
a) ett förbud mot alla avskedanden och personalminskningar inom stålindustrin,
b) ett förstatligande av hela stålindustrin med följande utvecklingsinriktning: -
inga personalminskningar,
- satsning på ny teknik och nya produkter, utarbetande av program för högt driven förädling,
- samordning av gruv-, stål- och verkstadsindustrin där planer görs upp för lokalisering av förädlingsindustrier till hotade och drabbade bruksorter,
- ett avgörande inflytande för de anställda genom vetorätt över centrala beslut,
2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:47 uttalar att de föreslagna lånen och garantierna inordnas i uppbyggnaden av en ny stålpolitik som föreslås i motionen,
1977/78:192 av Olof Palme m. fl. (s), vari, såvitt här är i fråga, hemställs att riksdagen
1. godkänner de riktlinjer som angetts i motionen för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuterierna,
2. begär att regeringen lägger fram förslag för riksdagen till strukturprogram för specialstålindustrin,
4. begär att regeringen i samband med förslaget till strukturprogram redovisar behovet av krediter och kreditgarantier,
5. bemyndigar regeringen att i avvaktan på strukturplan ikläda staten garantier för lån till specialstålindustrin och stålgjuterierna med sammanlagt högst 600 000 000 kr.,
1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 30
NU 1977/78:30
6. anvisar 700 000 000 kr. i avvaktan på strukturplan på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd,
7. beslutar att sådana investerings- och likviditetslån, som lämnas inom ramen för de i punkt 6 yrkade medlen, skall kunna ges i form av konvertibla skuldebrev,
8. ger regeringen till känna vad som anförts om löntagarnas ställning i den föreslagna delegationen för långivning till specialstålindustrin,
9. ger regeringen till känna vad som anförts om riktlinjerna för finansiering av forsknings- och utvecklingsarbete inom specialstålindustrin,
10. ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en fast och långsiktig energipolitik som tryggar specialstålindustrins energiförsörjning,
11. ger regeringen till känna vad som anförts om behovet av en utökad prospekteringsverksamhet för att säkra tillgången av legeringsmetaller för specialstålindustrin,
12. begär att regeringen för riksdagen redovisar den i stålortsgruppen utlovade planen för ersättningsindustrier till bruksorterna.
Yrkandet 3 i motionen 1977/78:192, om inrättande av en strukturfond, har behandlats i näringsutskottets betänkande NU 1977/78:24.
Utskottet
Den svenska specialstålindustrins utveckling under de senaste åren kännetecknas av en starkt försämrad lönsamhet och en minskad konkurrenskraft såväl på hemmamarknaden som internationellt. Branschens situation i dag är delvis en följd av konjunkturutvecklingen. Till stor del beror den dock på mer långsiktiga strukturförändringar på det internationella planet, vilka påverkar den svenska specialstålindustrins konkurrensläge. Betydande strukturförändringar är ofrånkomliga om branschen skall kunna hävda sig även i framtiden.
Specialstålindustrin omfattar f. n. nio företag med 24 anläggningar. Den svarade år 1976 med ca 34 000 anställda för större delen av sysselsättningen inom stålbranschen och för ca 3 % av den totala industrisysselsättningen. Omsättningen uppgick till 7 180 milj. kr. Av produktionen uppgår exportandelen värdemässigt till tre fjärdedelar. Specialstålindustrin är koncentrerad till Mellansverige. På de orter där specialstålverken är belägna är stålverket i regel den helt dominerande arbetsgivaren. I elva kommuner står specialstålverken för mer än hälften av den samlade industrisysselsättningen. Strukturförändringar får alltså genomgripande regionalekonomiska effekter.
Det är mot denna bakgrund som förslagen i propositionen bör ses. De utgår från de bedömningar och förslag som specialstålutredningen har lagt fram i rapporten (Ds I 1977:3) 1977 års specialstålutredning. Sammanfattningsvis anser utredningen att kraftiga förändringar i fråga om struktur samt marknads- och produktionsinriktning krävs för att den svenska specialstål -
NU 1977/78:30
industrin skall överleva. Specialstålföretagen måste satsa på både specialprodukter med begränsade volymer och kvalificerade standardprodukter i stora volymer. En ökad koncentration inom den svenska specialstålindustrin är enligt utredningen nödvändig med hänsyn till de krav som ställs i fråga om marknadsföring, finansiering samt forsknings- och utredningsarbete.
1 propositionen understryker industriministern att företagen bör fortsätta sina ansträngningar att förskjuta sin produktion uppåt i kvalitetsregistret. Vidare påpekas att investeringar av betydande omfattning krävs för att nödvändiga strukturrationaliseringar skall kunna genomföras. Fortsatta och intensifierade forsknings- och utvecklingsinsatser är viktiga. Industriministern anser i likhet med utredningen att på sikt huvuddelen av den svenska specialstålindustrin har möjligheter att hävda sig på världsmarknaden. Branschen har alltjämt en stark ställning på många marknader, bl. a. genom sin höga tekniska kompetens och väl utbyggda försäljningsorganisation. En fortsatt svensk konkurrenskraft är, anförs i propositionen, i hög grad beroende av i vilken utsträckning man inom branschen kan genomföra effektiviseringsåtgärder såväl inom de enskilda företagen som över företagsgränsema.
Även inom stålgjuteribranschen, som omfattar tolv gjuterier, är en omstrukturering nödvändig. Stålgjuteriernas nuläge och framtidsutsikter har utretts av statens industriverk. Verket konstaterar i denna studie att investeringar är nödvändiga i de enskilda anläggningarna om driften skall kunna fortsätta. Om dessa investeringar kommer till stånd blir resultatet en betydande överkapacitet. Antalet stålgjuterier måste alltså minskas och specialiseringen inom gjuterierna ökas. För att företagen skall få lättare att genomföra en strukturomvandling bör enligt propositionen även stålgjuteriindustrin omfattas av de föreslagna strukturpåverkande åtgärderna.
De omställningar som är nödvändiga inom dessa båda branscher kommer att ställa stora krav på berörda företag bl. a. i fråga om produktionsteknik och produktionsinriktning. Stora investeringar kan bli nödvändiga, vilket ställer krav på finansiella insatser.
De strukturpåverkande åtgärder som föreslås i propositionen avser att underlätta företagens egna ansträngningar. De syftar till att stärka industrins konkurrenskraft och därmed skapa en ökad trygghet i sysselsättningen för de anställda. Åtgärderna är av såväl regionalpolitisk som näringspolitisk art. Avsikten med de näringspolitiska åtgärderna är i första hand att tillgodose företagens behov av riskvilligt kapital för sådana investeringar som är en förutsättning för eller en följd av strukturella förändringar. För sådana investeringar bör enligt propositionen kunna lämnas dels statliga lån - investeringslån - dels statliga garantier för företagens upplåning på kapitalmarknaden. Vidare föreslås att lån även skall kunna utgå till företagen för att likviditetsmässigt överbrygga de inledande förlustår som kan följa på en strukturomvandling. Lånen liksom de statliga kreditgarantierna tidsbegränsas till en tvåårsperiod. För dessa strukturinsatser beräknas en ram om sammanlagt 1 300 milj. kr., varav 700 milj. kr. för lånen och 600 milj. kr. för
NU 1977/78:30
lånegarantierna. Villkoren för investeringslånen bör enligt propositionen anknyta till motsvarande villkor för lokaliseringslån till industrin. De bör normalt inte utgå med ett högre belopp än vad som svarar mot hälften av den sammanlagda investeringskostnaden. I vissa fall skall dock investeringslån kunna utgå med ett belopp som motsvarar hela investeringskostnaden. Investeringslån skall kunna lämnas som lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Sådant lån bör dock inte överstiga en tredjedel av den sammanlagda kostnaden för investeringen.
Ytterligare ett ändamål för vilket lån skall kunna lämnas är s. k. kunskapsförsäljning. Härmed avses försäljning utomlands av know-how, patent, licenser o. d. I propositionen uttalas att det är angeläget att svenska företag bygger ut sin verksamhet på detta område. Detta kan ske genom samverkansprojekt i särskilda dotterbolag.
I propositionen föreslås att en särskild delegation skall inrättas för att pröva frågor om de statliga lånen och kreditgarantierna. Över delegationens beslut i låne- och garantiärenden skall besvär inte kunna anföras. Delegationen bör enligt propositionen även ta aktiv del i strukturomvandlingsprocessen.
Med anledning av propositionen har ett flertal motioner väckts. Med undantag för vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1977/78:163 och motionen 1977/78:113 godtas i huvudsak förslagen i propositionen.
1 den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:192 anges vissa riktlinjer för ett strukturprogram för specialstålindustrin. Motionärerna efterlyser ett samlat regeringsprogram för att lösa specialstålindustrins problem samt en redovisning för de regional- och sysselsättningspolitiska konsekvenserna av den strukturomvandling som regeringen vill genomföra. Industriministern begär, säger de, att riksdagen skall anvisa krediter och kreditgarantier till ett strukturprogram utan att riksdagen får en redovisning av innebörden av ett sådant strukturprogram och de finansiella anspråk som följer av ett sådant program.
Vissa riktlinjer för en aktiv stålindustripolitik anges i motionen. Statsmakterna måste utforma en strukturplan. Splittringen på olika ägargrupper är enligt motionärerna ett allvarligt hinder för en rationell struktur inom specialstålindustrin och kan leda till att befintliga resurser inte utnyttjas effektivt. Den strukturfond varom motionärerna har framlagt förslag även i annat sammanhang (se NU 1977/78:24) bör komma till stånd. Genom denna fond skulle skapas möjligheter att genomföra en strukturplan och en ägarsamordning inom de berörda branscherna.
Till de kreditstöd som föreslås i propositionen bör, hävdar motionärerna, knytas särskilda villkor som ger samhället möjlighet att få ett inflytande över strukturförändringarna. Staten skall vidare initiera och finansiera forskningsoch utvecklingsarbete genom bl. a. strukturfonden. I övrigt tar motionärerna upp frågor rörande råvarutillgång och energiförsörjning samt sysselsättningsproblemen. Utskottet behandlar dessa olika riktlinjer i den följande framställningen.
NU 1977/78:30
7 I motionen 1977/78:113 yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anser att branschens framtid och utveckling inte kan säkras genom de begränsade stödåtgärder som föreslås i propositionen. Härför krävs att hela stålindustrin nationaliseras. Ytterligare ett yrkande i motionen syftar till att frågan om förstatligande av specialstålindustrin skall utredas och förslag härom utarbetas. Enligt hemställan i motionen 1977/78:163 bör förslag om förstatligande av hela stålindustrin snarast föreläggas riksdagen. Detta förslag bör ange följande riktlinjer för en ny stålpolitik: bibehållande av alla sysselsättningstillfällen, ökad satsning på förädling, nya produkter och ny teknik, samordning av gruv-, stål- och verkstadsindustrierna, planering för att lokalisera förädlingsindustrier till bruksorter som hotas eller drabbas av minskning i sysselsättningen. Den nya stålpolitiken skall även inriktas på att ge de anställda ett avgörande inflytande genom vetorätt över centrala beslut. Motionärerna anser att det krävs en ny stålpolitik som utgår från andra värderingar än dem som nu råder. Stålpolitiken får inte vara beroende av storfinansen. Den bör ses i ett vidare perspektiv och inte endast som en branschpolitik, säger de. Förstatligande av stålindustrin skall vara ett led i en ny, progressiv politik, präglad av självständiga målsättningar och grundad på arbetarklassens långsiktiga intressen.
Att de nu aktuella branscherna helt förstatligas är enligt utskottets mening inte nödvändigt för att samhällets intressen skall kunna tillgodoses. De förslag till konkreta åtgärder som förs fram i motionen 1977/78:163 överensstämmer i några fall med vad som anförs i propositionen. De bygger dock på värderingar som utskottet inte kan dela. Motionerna 1977/78:113 och 1977/78:163 avstyrks i här ifrågavarande delar.
Regeringen bör lägga fram förslag till riktlinjer för ett strukturprogram för specialstålindustrin, uttalas i motionen 1977/78:192. Motionärerna finnér det anmärkningsvärt att frågor av genomgripande industripolitisk, regionalpolitisk och arbetsmarknadspolitisk natur skulle överlämnas till den särskilda delegationen utan att riksdagen har fått möjlighet att dra upp riktlinjer för verksamheten.
De åtgärder som föreslås i propositionen är temporära och syftar i första hand till att minska de finansiella hindren för angelägna strukturförändringar. Ansvaret för dessa åvilar enligt propositionen främst företagen och de anställda. Utskottet instämmer i industriministerns bedömning att det inte är möjligt att gradera angelägenheten av olika strukturförändringar inom specialstålindustrin. Effekterna av olika konkreta åtgärder bör i första hand utvärderas i samarbete mellan företagen och de anställda. Utskottet finnér det ändamålsenligt att den särskilda delegationen får samma ansvar i fråga om specialstålindustrins strukturomvandling som statens industriverk har beträffande gjuteribranschens. I den mån delegationens arbete skulle komma att leda till mera genomgripande förändringar i branschens struktur förutsätter utskottet att dessa redovisas för riksdagen. En sådan framställning till
NU 1977/78:30
regeringen som föreslås i motionen 1977/78:192 är enligt utskottets mening inte påkallad.
Propositionens ovan redovisade förslag till finansiellt stöd för specialstålindustrin kritiseras i motionen 1977/78:192. Det är enligt motionärerna illa underbyggt - sammankopplingen med lokaliseringspolitiken är löslig och fullföljs inte på det organisatoriska planet, de angivna beloppsramarna är otillräckliga. Investeringslånen bör enligt propositionen normalt motsvara högst hälften av investeringskostnaden men skall i vissa fall kunna täcka denna helt. Motionärerna vill sätta maximum vid två tredjedelar. Den återstående delen bör, menar de, täckas genom lokaliseringslån. Härigenom skulle regeringen komma att mera direkt medverka i handläggningen av finansieringsfrågorna och en nödvändig samordning med andra statliga insatser komma till stånd. De föreslagna ramarna accepteras av motionärerna som ett provisorium i avvaktan på att medelsbehovet närmare redovisas för riksdagen i samband med att förslag till strukturprogram läggs fram och under förutsättning att en strukturfond inrättas.
Utskottet har ingenting att erinra mot de föreslagna riktlinjerna för finansiellt stöd till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin. Såsom framhålls i propositionen kan det bli fråga om mycket genomgående omvandlingar av de berörda produktionsenheterna. En effektiv statlig medverkan i finansieringen framstår i detta läge som oundgänglig, och det synes angeläget att stor flexibilitet tillåts när insatserna i det enskilda fallet skall bestämmas. Mot den bakgrunden finner utskottet motionärernas kritik av riktlinjerna för låne- och garantigivningen opåkallad och deras förslag om sänkt maximum för andelen investeringslån vid finansieringen av ett projekt olämpligt.
Mot de i propositionen föreslagna ramarna för lån och garantier har utskottet ingen erinran. Om de skulle visa sig otillräckliga är regeringen givetvis oförhindrad att - om statsfinansiella förutsättningar föreligger - komma med förslag om utvidgade ramar. Utskottet har i det föregående tagit ställning till motionärernas begäran om ett strukturprogram och i annat sammanhang (NU 1977/78:24) till deras förslag om en strukturfond. Utskottet har svårt att förstå varför motionärerna med sina utgångspunkter framställer sin tillstyrkan av förslagen till ramar för lån och garantier som villkorlig. Frågan om hur finansieringsstödet skall administreras tar utskottet upp i det följande. Vad gäller det finansiella stödet vill utskottet alltså tillstyrka propositionen och avstyrka motionen 1977/78:192.
De villkor som föreslås för kreditstödet är, sägs i motionen 1977/78:192, mycket generösa - i själva verket skall staten som långivare ta risker som annars är förknippade med ägarkapital. Staten borde ställa villkor som svarar mot detta förhållande. Motionärerna föreslår att detta sker genom att lånen delvis lämnas mot konvertibla skuldebrev. Frågan om konvertering till aktier skulle kunna tas upp efter förslagsvis fem år. Efter genomförd omstrukturering skulle staten sålunda som aktieägare kunna få del i framtida utdelning och värdetillväxt.
NU 1977/78:30
9 Utskottet finnér det inte lämpligt att det föreslagna kreditsystemet används för att bereda staten delägarskap i stålföretag som utnyttjar den erbjudna stödformen. Strukturstödet bör enligt utskottets uppfattning ses som en hjälp till självhjälp, inte som en väg att - i en på förhand svårförutsebar utsträckning - åstadkomma ökat statligt ägande. Inflytande över de låntagande företagen bör kunna vinnas genom villkor som knyts till lånen. Motionärernas yrkande rörande konvertibla skuldebrev avstyrks alltså.
Förslag om statligt ägarkapital till stålföretagen framförs också i motionen 1977/78:114, vilken - som nämns nedan - tar sikte på problem för stålföretagen i Örebro län. Motionärerna betecknar den föreslagna statliga investeringsstimulansen som helt otillräcklig med tanke på de behov som föreligger både i Örebro län och på andra håll i Mellansverige. De kräver att staten i syfte att för det närmaste årtiondet säkra tillräcklig investeringsvolym skall gå in i specialstålföretagen med ägarkapital.
Motionärerna förutsätter tydligen stora och delvis omedelbara kapitaltillskott från statens sida utöver det stöd i form av lån och garantier som enligt propositionens förslag skall stå till buds för specialstålföretagen. Utan att gå in på de olika värderingar som kan knytas till statliga insatser av detta slag konstaterar utskottet att det inte nu finns underlag för ett beslut av denna innebörd. Utskottet avstyrker följaktligen motionsyrkandet.
I motionen 1977/78:163 yrkas att riksdagen skall uttala att de föreslagna lånen och garantierna skall inordnas i den nya stålpolitik som föreslås i motionen. Utskottet finner det självklart att ett statligt finansiellt stöd till stålindustrin måste vara inordnat i den stålpolitik som statsmakterna har fastställt. I det föregående har utskottet emellertid avstyrkt motionärernas yrkande att riksdagen skall hos regeringen begära ett nytt förslag beträffande specialstålindustrin enligt grunder som anges i motionen. Därför avstyrker utskottet också det nu aktuella motionsyrkandet.
Önskemål beträffande sammansättningen av den särskilda delegationen som föreslås inrättad förs fram i motionen 1977/78:192.1 propositionen uttalas att bl. a. representanter för anställda och företag i de berörda branscherna bör ingå. Delegationens arbete kommer enligt propositionen att ske i nära samverkan med Sveriges Investeringsbank AB. Banken är beredd att ställa personal med särskild kompetens i finansieringsfrågor till delegationens förfogande för handläggningen av konkreta låneärenden. Med hänsyn till den betydelse som kreditgivningen kommer att få för branschen kräver motionärerna att de anställda ges en stark ställning i delegationen. Riksdagen skall, yrkas i motionen, göra ett uttalande av denna innebörd.
Av propositionen framgår klart att företrädare för de anställda och berörda företag kommer att ingå i delegationen. Utskottet anser sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra något särskilt uttalande om delegationens sammansättning.
NU 1977/78:30
10 I motionen 1977/78:192 behandlas även frågan hur forsknings- och utvecklingsarbetet skall finansieras. Motionärerna hävdaratt vid både enskilda företag och kollektiva institutioner forskningsinsatserna har minskat till följd bl. a. av företagens ekonomiska svårigheter. De i propositionen föreslagna stödåtgärderna innebär inte, anser de, att branschens forsknings- och utvecklingsarbete förstärks och rationaliseras. De statliga stödinsatserna bör enligt motionärerna utformas så att stöd kan utgå även för forskning, utveckling och marknadsföring. Detta stöd bör lämnas bl. a. från den i motionen föreslagna strukturfonden. Ur denna strukturfond skulle medel även kunna utgå för speciella, särskilt resurskrävande utvecklingsprojekt, t. ex. i fråga om nya processer. Motionärerna vill att riksdagen skall ansluta sig till vad de har anfört om riktlinjer för hur forsknings- och utvecklingsarbetet inom specialstålindustrin bör finansieras.
I propositionen betonas att fortsatta och intensifierade forskningsinsatser är nödvändiga om svensk specialstålindustri skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det är, framhåller industriministern, angeläget att forsknings- och utvecklingsarbetet, vars resultat är långsiktigt, bedrivs oberoende av konjunkturella variationer i branschens lönsamhet. I propositionen uttalas vidare att statsmakterna även fortsättningsvis aktivt måste bidra till att angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser kommer till stånd inom järn- och stålområdet. Ett flerårigt forsknings- och utvecklingsprogram med förslag till ökade insatser inom järn- och stålområdet har utarbetats inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Detta förslag behandlas, aviseras i propositionen, i ett kommande förslag rörande statliga insatser inom forsknings- och utvecklingsområdet. Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att ett ökat statligt stöd till detta forskningsområde kommer att lämnas. Utskottet, som i annat sammanhang (NU 1977/78:24) har avstyrkt inrättande av den i motionen åberopade strukturfonden, avstyrker nu ifrågavarande yrkande.
Specialstålindustrins behov av andra råvaror än järn - främst legeringsmetaller - täcks f. n. helt genom import, påpekas i motionen 1977/78:192. Motionärerna anför att det enligt de bedömningar som har gjorts skulle finnas goda möjligheter att finna brytvärda tillgångar av legeringsmetaller inom landet. Detta förutsätter dock att prospekteringsverksamheten på området byggs ut. De föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av en utökad prospekteringsverksamhet för att säkra tillgången av legeringsmetaller för specialstålindustrin.
Utvecklingen inom prospekteringstekniken under senare tid går mot s. k. fullprospektering, dvs. en total, förutsättningslös genomsökning av stora arealer i syfte att samtidigt systematiskt leta efter olika mineralfyndigheter eller malmer. Insatserna från såväl statens som privata intressenters sida för att utvärdera fynd av legeringsmetaller har ökat väsentligt. I fråga om legeringsmetaller är Sverige praktiskt taget helt beroende av import. Produk -
NU 1977/78:30
tionen av dessa metaller är koncentrerad till ett fåtal länder. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har i ett remissyttrande över nämndens för statens gruvegendom anslagsframställning för budgetåret 1977/78 (prop. 1976/ 77:100 bil. 17 s. 141) understrukit prospekteringens stora betydelse för att på sikt minska utlandsberoendet i försörjningen av sådana metaller. Överstyrelsen har därvid särskilt betonat vikten av att undersökningarna av nickelförekomster i mellersta Norrland intensifieras.
Utskottet anser bl. a. mot denna bakgrund att alla möjligheter att öka den inhemska produktionen bör tas till vara. Härför krävs en väsentligt ökad satsning på prospekteringsverksamheten. I propositionen aviseras också att regeringen inom en nära framtid kommer att lägga fram förslag rörande gruvindustrin.
Specialstålindustrins behov av järnråvara tillgodoses till stor del genom skrot. Enligt motionärerna skulle flera företag nu överväga att övergå från malmbaserad till skrotbaserad tillverkning. Detta skulle, anför de, komma att leda till nedläggning av gruvor och malmmetallurgi. Motionärerna anser att i de fall då företagen med statligt stöd genomför en strukturrationalisering, som medför att gruvdrift läggs ner, staten bör kunna förbehålla sig rätten att överta utmål samt gruvor som har tagits ur drift. I huvudsak samma synpunkter förs fram i motionen 1977/78:115.
Med anledning av motionärernas synpunkter att det borde finnas en möjlighet för staten att överta utmål och gruvor vid vilka driften har lagts ner vill utskottet erinra om att staten, enligt såväl den nuvarande gruvlagen (1974:342) som den tidigare, har rätt till hälftendel, s. k. kronoandel. Önskemålen om att även en i nuläget inte företagsekonomiskt motiverad gruvdrift under en övergångstid skall kunna upprätthållas för att härigenom gruvan skall kunna utnyttjas i framtiden är förståeliga. Frågan om ett statligt övertagande av utmål och gruvor som hotas av nedläggning bör lämpligen lösas genom förhandlingar i varje enskilt fall. Härvid är det dock enligt utskottets mening rimligt att hänsyn tas inte endast till företagsekonomiska utan även till långsiktiga samhällsekonomiska värderingar.
En ansvarsfull och framsynt energipolitik är ett viktigt led i ett samlat program för stålindustrin, anförs i motionen 1977/78:192. Motionärerna hävdar att avsaknaden av klara besked från regeringen i fråga om den framtida energipolitiken har inverkat negativt på bl. a. stålindustrins investeringsvilja. En förutsättning för att näringslivet skall kunna genomföra en nödvändig strukturomvandling och sätta i gång stora investeringar är att regeringen beslutar om den framtida energiförsörjningen. Motionärerna kräver därför en återgång till 1975 års energipolitiska beslut. De hemställer att riksdagen i ett uttalande till regeringen ställer sig bakom dessa synpunkter.
Utskottet utgår från att regeringen vid utformningen av den framtida energipolitiken gör den nödvändiga avvägningen mellan olika samhällsin -
NU 1977/78:30
tressen. Näringslivets energiförsörjning spelar i detta sammanhang en viktig roll. Det finns enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att nu göra någon framställning till regeringen i denna fråga.
Omstruktureringen av specialstålindustrin kommer att medföra att sysselsättningen minskar vid flera produktionsenheter. För att moia sysselsättningsproblemen pä stålörterna föreslår regeringen en rad åtgärder. De berörda länsstyrelserna skall tilldelas särskilda resurser för att utarbeta förslag till konkreta åtgärder och för att samordna insatserna på länsnivå. För dessa uppgifter skall särskilda arbetsgrupper med företrädare för länsstyrelser, länsarbetsnämnder och företagareföreningar tillsättas. Dessa arbetsgrupper skall samarbeta med bl. a. berörda kommuner och fackföreningar. Inom regeringskansliet skall en särskild arbetsgrupp tillkallas för att dels utarbeta egna förslag till åtgärder, dels tillse att länsstyrelsernas förslag får en snabb behandling. Detta arbete skall bedrivas i nära samråd med den särskilda arbetsgrupp - stålortsgruppen - som tillkallades i april 1977. Industriministern erinrar vidare om att enligt propositionen 1977/78:40 ett regionalt investmentbolag skall inrättas på försök i Värmland-Bergslagen-regionen. Regeringen har i propositionen 1977/78:59 - som behandlas av arbetsmarknadsutskottet (AU 1977/78:17) - lagt fram förslag om tillfälligt särskilt sysselsättningsbidrag till företag inom stålindustrin. Detta förslag innebär att bidrag för övertalig personal skall kunna utgå till företag med dominerande ställning på en ort. Bidraget, som är avsett för åren 1978 och 1979, skall utgå med 75 96 av företagets lönekostnader inkl. sociala avgifter.
De regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska följderna av stålindustrins strukturomvandling tas upp i en rad motioner. Utskottet redogör först för de olika motionernas innebörd och anger sedan i ett sammanhang sitt ställningstagande till dem.
Motionerna 1977/78:132 och 1977/78:162 tar upp de problem som en neddragning av verksamheten vid Gränges Nyby får för resp. kommuner och för hela Södermanlands län. I båda motionerna erinras om att Gränges Nyby AB hos regeringen har begärt stöd för att investera i en stränggjutningsanläggning och i en ny pulvermetallurgisk process för framställning av rostfria sömlösa rör. I den förra motionen uttalas att en samordning är nödvändig för att stärka branschens ställning. Inom ramen för en samordning bör enligt motionärerna en eventuell satsning på stränggjutning ske i Gränges Nyby. De förordar att lån eller bidrag av investeringsmedel skall utgå för teknisk förnyelse vid Gränges Nyby enligt de planer som företaget har gjort upp. Hemställan i motionen går ut på att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.
I motionen 1977/78:162 yrkas att riksdagen skall uttala dels att särskild hänsyn skall tas till de vid Gränges Nyby initierade åtgärderna för processoch produktutveckling i avsikt att finna tekniska lösningar som möjliggör god produktion, dels att garantier för den fortsatta verksamheten vid Gränges
NU 1977/78:30
13 Nyby skall lämnas innan den i propositionen föreslagna särskilda delegationen har börjat sin verksamhet. Enligt en tredje punkt i hemställan skall särskild hänsyn tas till de speciella arbetsmarknadsproblemen i Södermanland.
Förslag som syftar till att motverka sysselsättningsminskningen i Örebro län och Värmlands län förs fram i motionerna 1977/78:114 och 1977/78:161. Enligt hemställan i den förra motionen skall riksdagen begära åtgärder som garanterar ny sysselsättning i kommunerna vid större personalminskningar inom specialstålverken i Degerfors, Karlskoga, Hällefors, Ljusnarsberg och Lindesberg. Regeringen skall, yrkas i motionen 1977/78:161, lägga fram en konkret redovisning för de arbetstillfällen som avses bli lokaliserade till de värmländska stål- och gruvindustriorterna som ersättning för de sysselsättningstillfällen som försvinner till följd av specialstålindustrins strukturomvandling. Vidare bör ökade resurser för arbetsmarknadspolitiska insatser ställas till länets förfogande så att man klarar de övergångsproblem som kan uppstå i samband med strukturomvandlingen. Ytterligare ett yrkande går ut på att regeringen skall beakta de åtgärdsförslag som förts fram från länet inom ramen för länsplaneringsverksamheten och i länets regionala utvärdering av stålindustrins framtida struktur.
I motionen 1977/78:115 påtalas behovet av ytterligare insatser för Kopparbergs län. Motionärerna anför att särskild hänsyn måste tas till Avesta och Hedemora kommuner, som är mycket beroende av specialstålföretagen.
Utvecklingen i Gävleborgs län tas upp i motionen 1977/78:116. Motionärerna påpekar att tre specialstålverk inom länet kommer att beröras av strukturomvandlingen. Detta innebär att Hofors, Sandvikens och Gävle kommuner kommer att få stora svårigheter. Särskilda åtgärder måste enligt motionärerna vidtas för att skapa ersättningsindustri för dessa kommuner.
De mindre produktionsenheternas och enföretagsorternas problem behandlas i motionen 1977/78:133. Motionärerna framhåller att Uppsala län och speciellt den norra delen av länet kommer att få stora sysselsättningsproblem. De problem och det behov av ekonomiskt stöd som de mindre produktionsenheterna har bör särskilt beaktas i det fortsatta arbetet med specialstålindustrins strukturomvandling. Vidare bör åtgärder vidtas för att ge arbete och trygghet åt de människor och orter som drabbas vid en strukturomvandling. Enligt ett tredje yrkande skall speciell uppmärksamhet ägnas åt enföretagsorternas behov av differentierad sysselsättning.
I motionen 1977/78:192 hemställs att riksdagen skall begära att regeringen redovisar en plan för ersättningsindustrier till bruksorterna. Motionärerna anför att industriministern bl. a. i en TV-debatt har utlovat en sådan plan.
Med anledning av samtliga dessa motionsyrkanden vill utskottet understryka att kraftiga insatser måste till för att på allt sätt motverka de negativa effekter som specialstålindustrins strukturomvandling kan komma att medföra. Att riksdagen skulle, såsom förordas i motionerna, särskilt peka ut vissa orter eller regioner, där stödinsatser skulle vara särskilt motiverade,
NU 1977/78:30
finner utskottet inte möjligt. De åtgärder som föreslås från såväl lokal som regional och central nivå måste noga samordnas. Härigenom säkras en effektiv användning av tillgängliga resurser. Som nämnts innehåller ett par av motionerna konkreta förslag om stöd till investeringar i ny teknik. I sak stöder motionärerna härvid de investeringsplaner som ett visst företag, Gränges Nyby AB, har presenterat för regeringen. Utan att ta ställning till det aktuella projektet vill utskottet framhålla vikten av att företagen får ett effektivt stöd i arbetet på att utveckla nya stålprodukter och framställningsprocesser.
De insatser som regeringen avser att vidta - enligt vad som har angetts i det föregående - finner utskottet väl motiverade. Utskottet förutsätter att en kontinuerlig uppföljning av detta arbete kommer att ske. Resultatet av denna uppföljning bör redovisas för riksdagen. I denna redovisning bör även ingå det material som länsstyrelserna har utarbetat.
Utskottet har härmed i anslutning till motionerna tagit ställning till det förslag till riktlinjer och organisation för stödåtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin som framläggs i propositionen. Vad regeringen har föreslagit tillstyrks av utskottet, såvitt inte annat framgår av det som sagts ovan. Utskottet har härmed också behandlat de motsvarande - inledningsvis (s. 6) refererade - riktlinjer som presenteras i motionen 1977/78:192. Utskottet föreslår sammanfattningsvis att riksdagen godkänner de riktlinjer och den organisation för stödåtgärderna som utskottet har angivit. Hemställan i den nämnda motionen att riksdagen skall godkänna de av motionärerna angivna riktlinjerna kan därmed anses besvarad.
I motionen 1977/78:163 yrkas att regeringen skall lägga fram förslag om förbud mot alla avskedanden och personalminskningar inom stålindustrin. Utskottet har i det föregående framhållit vikten av kraftfulla insatser för att lösa sysselsättningsproblemen på de berörda orterna. En åtgärd av det slag som motionärerna önskar - lagtekniskt och praktiskt svårgenomförbar - skulle motverka den nödvändiga omstruktureringen av branschen och på sikt även branschens förmåga att hävda sig. Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.
Enligt ett yrkande i motionen 1977/78:113 bör regeringen lägga fram förslag om att medel skall anvisas för att trygga sysselsättningen på berörda orter. Dessa medel bör enligt motionärerna utgå från det investeringsanslag om 700 milj. kr. som föreslås i propositionen. Enligt motionärernas - av utskottet avstyrkta - inledande yrkande om avslag på propositionen skulle något sådant investeringsanslag inte komma till stånd. Utskottet hänvisar ånyo till sina uttalanden i det föregående om sysselsättningsproblemen och avstyrker det nu ifrågavarande yrkandet.
NU 1977/78:30
15 Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motionen 1977/78:113 yrkandet 1,
2. beträffande förstatligande av specialstålindustrin att riksdagen avslår
a) motionen 1977/78:113 yrkandet 2,
b) motionen 1977/78:163 yrkandet 1 b,
3. beträffande strukturprogram
att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 2,
4. beträffande finansiellt stöd att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1977/78:47 momenten 2 och 3 dels bemyndigar regeringen att under åren 1978 och 1979 ikläda staten garantier för lån till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin med sammanlagt högst 600 000 000 kr.,
dels till Lån för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 700 000 000 kr.,
b) avslår motionen 1977/78:192 yrkandena 4-6 såvitt motionen inte i denna del har tillgodosetts enligt utskottets hemställan under a,
5. beträffande investerings- och likviditetslån mot konvertibla skuldebrev att
riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 7,
6. beträffande inordnande av det finansiella stödet i en ny stålpolitik att riksdagen avslår motionen 1977/78:163 yrkandet 2,
7. beträffande insats av statligt ägarkapital
att riksdagen avslår motionen 1977/78:114 yrkandet 1,
8. beträffande sammansättning av den särskilda delegationen att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 8,
9. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete
att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 9,
10. beträffande prospekteringsverksamhet
att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 11,
11. beträffande energipolitik
att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 10,
12. beträffande specialstålindustrin i Södermanlands län att riksdagen avslår
a)motiönen 1977/78:132,
b) motionen 1977/78:162,
13. beträffande specialstålindustrin i Örebro län
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1-14 yrkandet 2,
NU 1977/78:30
14. beträffande specialstålindustrin i Värmlands län att riksdagen avslår motionen 1977/78:161,
15. beträffande specialstålindustrin i Kopparbergs län att riksdagen avslår motionen 1977/78:115,
16. beträffande specialstålindustrin i Gävleborgs län att riksdagen avslår motionen 1977/78:116,
17. beträffande specialstålindustrin i Uppsala län att riksdagen avslår motionen 1977/78:133,
18. beträffande plan för ersättningsindustrier
att riksdagen avslår motionen 1977/78:192 yrkandet 12,
19. beträffande propositionens förslag i stort att riksdagen
a) med anledning av propositionen 1977/78:47 moment 1 godkänner de riktlinjer och den organisation för stödåtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin som framgår av vad utskottet har anfört,
b) finner motionen 1977/78:192 yrkandet 1 därmed ha besvarats,
20. beträffande förbud mot avskedanden och personalminskningar att riksdagen avslår motionen 1977/78:163 yrkandet 1 a,
21. beträffande anvisande av medel för att trygga sysselsättningen på stålverken
att riksdagen avslår motionen 1977/78:113 yrkandet 3.
Stockholm den 7 december 1977
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Arne Blomkvist (s), Ingvar Carlsson (s), Karl-Anders Petersson (c), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).
NU 1977/78:30
17 Reservationer
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Ingvar Carlsson, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (alla s)
1. beträffande strukturprogram (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”De åtgärder” och slutar på s. 8 med ”inte påkallad” bort ha följande lydelse:
Förslagen i propositionen innebär att statligt stöd om totalt 1,3 miljarder kronor tillförs de båda branscherna utan att något konkret program för strukturomvandlingen presenteras. Detta är så mycket mer anmärkningsvärt som enligt specialstålutredningen betydande omstruktureringar och ökad koncentration inom specialstålindustrin är nödvändig. Utredningen har också föreslagit vissa samgåenden mellan företagen. Statsmakterna kan inte i en fråga som är av så genomgripande betydelse för det svenska samhället inta en passiv hållning. Det är inte rimligt att ansvaret för utformningen av ett strukturprogram läggs på den föreslagna särskilda delegationen för lånefrågor utan att några riktlinjer för dess handlande lämnas. Utskottet anser liksom motionärerna att riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till strukturprogram för specialstålindustrin.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 2 hos regeringen begär förslag till strukturprogram för specialstålindustrin,
2. beträffande finansiellt stöd (mom. 4)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”motionen 1977/78:192” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill starkt understryka motionärernas kritik. Det stöd som nu skall sättas in måste vara tillräckligt omfattande. Endast som ett provisorium, i avvaktan på en genomgripande reform av det statliga strukturstödet till bl. a. de nu aktuella branscherna, kan de i propositionen angivna låne- och garantiramarna accepteras. Stödet måste vidare på ett ändamålsenligt sätt samordnas med det finansiella stöd som staten ger på andra grunder inom ramen för regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Från den utgångspunkten bör den regeln uppställas att inte mer än två tredjedelar av kostnaderna för ett investeringsprojekt får täckas med investeringslån. För den återstående delen blir det då aktuellt med lokaliseringslån, vilket gör att regeringen - som önskvärt är - kommer att mera direkt medverka i handläggningen. Att så sker synes nödvändigt för erforderlig samordning mellan de olika stödformerna. Utskottet ansluter sig alltså, vad beträffar det
NU 1977/78:30
finansiella stödet, till vad som yrkas i motionen 1977/78:192.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen
a) med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 4 hos regeringen begär redovisning av specialstålindustrins behov av lån och kreditgarantier i enlighet med vad utskottet anfort,
b) med anledningav propositionen 1977/78:47 momenten 2 och 3 och med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandena 5 och 6
dels bemyndigar regeringen att under åren 1978 och 1979 ikläda staten garantier för lån till specialstålindustrin och stålgjuteriindustrin med sammanlagt högst 600 000 000 kr., dels till Lån för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 700 000 000 kr.,
3. beträffande investerings- och likviditetslån mot konvertibla skuldebrev (mom. 5)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det uppenbart att staten inte bör lämna ett så frikostigt kreditstöd som det här är fråga om till privata företag utan att kräva ett skäligt inflytande i företagen. Det kan visa sig värdefullt att detta inflytande är förankrat i ett statligt delägarskap, grundat på att lånemedel via konvertibla skuldebrev omvandlas till aktier. Utom ett ökat inflytande över företagens fortsatta utveckling skulle staten, som motionärerna framhåller, på detta sätt kunna få ekonomiskt utbyte genom andel i utdelning och värdetillväxt.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. beträffande sammansättning av den särskilda delegationen (mom. 8) Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Av propositionen” och slutar med ”delegationens sammansättning” bort ha följande lydelse:
Delegationen kommer enligt propositionen att få ett omfattande ansvarsområde. Den skall behandla frågor rörande lån och kreditgarantier samt utarbeta riktlinjer för ett strukturprogram för specialstålindustrin. Med
NU 1977/78:30
hänsyn till den betydelse som kreditgivningen kommer att få för strukturomvandlingen av och sysselsättningen inom branschen anser utskottet att skilda fackliga organisationer som företräder de anställda skall vara representerade i delegationen.
dels att utskottet under 8 bort hemställa
8. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande forsknings- och utvecklingsarbete (mom. 9)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 propositionen” och slutar med ”ifrågavarande yrkande” bort ha följande lydelse:
En utbyggd och intensifierad forsknings- och utvecklingsverksamhet är nödvändig om specialstålindustrin skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. Det är därför en allvarlig brist i regeringens förslag att det statliga stödet inte skall kunna utgå för sådan verksamhet. Utvecklingsprojekt inom järn- och stålområdet ställer krav på stora ekonomiska resurser som svårligen ryms inom företagens och institutionernas ordinarie forskningsanslag. Det kommer därför att bli nödvändigt att staten går in och stöder särskilt angelägna projekt. Detta kan lämpligen ske genom bidrag från den i motionen 1977/78:192 föreslagna strukturfonden.
dels att utskottet under 9 bort hemställa
9. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande energipolitik (mom. 11)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”Utskottet utgår” och slutar på s. 12 med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:
Specialstålindustrin är en mycket energikrävande bransch och är därför starkt beroende av en säker tillgång på elenergi. En långsiktig energipolitik som tillgodoser näringslivets energibehov är en nödvändig förutsättning för att specialstålindustrin skall kunna genomföra en strukturomvandling och göra de investeringar som krävs. Utskottet vill därför understryka att den energipolitik som statsmakterna lade fast år 1975 bör genomföras.
dels att utskottet under 11 bort hemställa
11. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:192 yrkandet 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
: '.y-A
; '■ .-‘V. ->i-: ,-i:.
' ■ .. ■ ' ' ' : ■ ’.rr •
.. ■ i.w.: .■: ... v .
! y'-v!
I
I
GOTAB 57158
»1977