Med anledning av propositionen 1977/78:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

NU 1977/78:32

Näringsutskottets betänkande 1977/78:32

med anledning av propositionen 1977/78:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets verksamhetsområde jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas propositionen 1977/78:25 bilaga 11 (industridepartementet) punkterna 1-5, 7-16 och 18. I vad avser övriga punkter i denna bilaga har propositionen hänvisats till arbetsmarknadsutskottet (AU 1977/78:18, 19). Förslagen gäller medelsanvisning under ett flertal anslag, vissa andra ekonomiska åtaganden, bl. a. i form av borgen och garantier, samt ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder. Under skilda punkter behandlas tre motioner som har väckts med anledning av propositionen. En motion från allmänna motionstiden 1977, om sänkta elpriser på Gotland, m. m., tas upp under punkten Kraftstationer m. m., som innefattar förslag rörande Gotlands elförsörjning.

FJORTONDE HUVUDTITELN

A. Industridepartementet m. m.

1. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/ 78:25 bilaga 11 under punkten 1 (s. 79 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 22 800 000 kr.

B. Industri m. m.

2. Företags- och branschfrämjande åtgärder. Regeringen har i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 2 (s. 81) föreslagit riksdagen att godkänna de ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder som föredragande statsrådet har förordat.

I motionen 1977/78:202 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om marknadsföringsåtgärder på tekoområdet.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 32

NU 1977/78:32

2 Propositionen

I propositionen framhålls att gällande regler inte ger någon möjlighet att inom ramen för branschfrämjande åtgärder ge stöd för marknadsföringsåtgärder med inriktning på hemmamarknaden. Ett allt starkare intresse för sådana åtgärder har enligt föredraganden under senare tid kommit fram från tekoindustriernas sida. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att reglerna för bidrag till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte ändras så att bidrag kan ges för kollektiva marknadsföringsåtgärder såsom mässor, utställningar, försäljningskampanjer m. m. med inriktning på hemmamarknaden i syfte att stärka avsättningsmöjligheterna för svenska tekoprodukter.

Motionen

Motionärerna ställer sig positiva till syftet med regeringens förslag. En viktig utgångspunkt för det föreslagna stödet måste dock, anför de, vara att det gäller att främja avsättningen av svensktillverkade produkter och förstärka deras konkurrenskraft i förhållande till importerade varor. Motionärerna anser att det utan särskilda regler är risk för att stödet i stor utsträckning kommer att avse även den ofta mycket betydande del av produktionen som kommer från utlandet. För att det skall garanteras att så inte blir fallet förordar motionärerna att stöd ej skall kunna utgå till sådana företag som även bedriver en mer omfattande import av kläder eller i sin försäljning i stor omfattning samarbetar med företag som driver sådan importverksamhet. Vidare bör enligt motionärerna krävas att marknadsföringsinsatserna är utformade så, att de inte kan innefatta produkter som har importerats.

Utskottet

Enligt utskottets mening är det angeläget att, som föreslås i propositionen, öppna möjligheter att ge bidrag för kollektiva marknadsföringsåtgärder med inriktning på hemmamarknaden för att därigenom stärka avsättningsmöjligheterna för svenska tekoprodukter.

I motionen 1977/78:202 föreslås att särskilda regler skapas för att garantera att stödet inte kommer att avse produktion från utlandet. Som framhålls i propositionen skall stödet avse svenska tekoprodukter. Enligt utskottets mening finns det varken anledning eller möjlighet att genom särskilda regler formulera någon generell definition av vad som är att anse som svenska produkter. Statens industriverk får göra en rimlighetsbedömning i detta hänseende vid sin handläggning av enskilda ärenden. Motionen avstyrks.

NU 1977/78:32

3 Utskottet hemställer

att riksdagen, med avslag på motionen 1977/78:202 godkänner i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 2 angivna ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder.

3. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/ 78:25 bilaga 11 under punkten 3 (s. 81 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1977/78 ikläda staten förpliktelse i form av strukturgarantier, som inberäknat löpande garantier innebär åtaganden om högst 140 000 000 kr.,

2. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa industribranscher på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

4. Bidrag till AB Götaverken. Regeringen har i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 4 (s. 82-85) föreslagit riksdagen att till Bidrag till AB Götaverken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

Utskottet

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen om vissa varvsfrågor (prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343) gav riksdagen som sin mening till känna vad näringsutskottet anfört om det s. k. Lindholmenprojektet, nämligen att ett definitivt förslag om projektet borde föreläggas riksdagen under hösten 1977.

Ett sådant förslag har nu framlagts i förevarande avsnitt i propositionen, något som utskottet hälsar med tillfredsställelse. Förslaget baseras på analyser som har gjorts av en referensgrupp med representanter för lokala intressenter i Göteborg och av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Anläggningarna vid Lindholmens varv skall enligt förslaget utnyttjas för utbildning, forskning och produktion. Verksamheten beräknas sysselsätta ca 300 personer, av vilka en del kommer att kunna rekryteras från Göteborgsvarven. Därtill kommer ca 600 elevplatser i AMU-utbildning och gymnasieskola. Verksamheten väntas ge täckning för produktions- och driftskostnader men däremot inte för kapitalkostnader och avskrivningar. Mot denna bakgrund förordas i propositionen att 60 milj. kr. anvisas som bidrag till Götaverken för de nödvändiga investeringarna.

Utskottet tillstyrker att projektet genomförs på det sätt som föreslagits och att erforderliga medel anvisas.

NU 1977/78:32

4 Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag lill AB Götaverken på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.

5. Medelstillskott till förenade fabriksverken för överlåtelse av vissa tvätterier. Regeringen har i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 5 (s. 85-87) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till förenade fabriksverken för överlåtelse av vissa tvätterier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett reservationsanslag av 42 620 000 kr.

Utskottet

Riksdagen har fattat beslut om ändrat huvudmannaskap för tretton av de tvätterier som drivs av förenade fabriksverken (prop. 1976/77:155, NU 1977/ 78:11, rskr 1977/78:38). I propositionen 1977/78:25 lämnas nu förslag om de medelsanvisningar som behövs för att fullfölja avtalen.

Överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen innebär bl. a. att överlåtelsevärdena i huvudsak baseras på bokförda värden. Härifrån görs avdrag dels för bl. a. kompensation för att gällande tvättavtal upphör i förtid, dels med hänsyn till att de nya huvudmännen övertar pensionsansvaret för den personal som övergår från statlig till kommunal tjänst. Summan av avdragsbeloppen överstiger i flera fall det bokförda värdet, vilket medför att staten måste tillskjuta medel till vissa av de nya huvudmännen i samband med överlåtelsen. De belopp som staten sålunda skall erlägga beräknas i propositionen till sammanlagt 42 620 000 kr. för nio tvätterier. De belopp som de nya huvudmännen skall erlägga för de resterande fyra tvätteriema beräknas till sammanlagt 45 670 000 kr. Eftersom de belopp som flyter in skall inlevereras till statsbudgetens inkomstsida behöver 42 620 000 kr. ställas till förenade fabriksverkens förfogande för utbetalning till de nya huvudmännen för de nämnda nio tvätterierna.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott till förenade fabriksverken för överlåtelse av vissa tvätterier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 42 620 000 kr.

E. Energihushållning

6. Materialbidrag för energistudiecirklar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 7 (s. 91 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Materialbidrag för energistudiecirklar m. m. på

NU 1977/78:32

tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett förslagsanslag av 3 395 000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

7. Energiforskning. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/ 78:25 bilaga 11 under punkten 8 (s. 93 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Energiforskning på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett reservationsanslag av 7 000 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER

E. Förenade fabriksverken

8. Finansiering av stirlingprojektet. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 9 (s. 94-100) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att tillsammans med Kockums AB lämna garantiförbindelse avseende det betalningsansvar som kan komma att åvila United Stirling (Sweden) AB på grund av kapitalunderskott i KB United Stirling (Sweden) AB & Co,

2. bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att solidariskt med Kockums AB teckna borgen för lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co intill 29 800 000 kr. jämte ränta,

3. till Finansiering av stirlingprojektet på tilläggsbudget I till statsbudgeten förbudgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 7 100 000 kr.

9. Bemyndigande att teckna borgen. Regeringen har i propositionen 1977/ 78:25 bilaga 11 under punkten 10(s. 100 f.) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån till Telub AB intill 12 500 000 kr. jämte ränta.

Utskottet

Förenade fabriksverken (FFV) förvaltar statens aktier i ett antal rörelsedrivande aktiebolag med anknytning till FFV:s verksamhet. FFV har såsom förvaltare av aktierna inte rätt att utan riksdagens godkännande teckna borgen för lån som dessa bolag behöver ta upp. Ett av bolagen är Telub AB, vars verksamhet omfattar underhåll och tillverkning av elektronisk materiel m. m.

NU 1977/78:32

6 Den expansion som förutses inom Telub under verksamhetsåren 1978 och 1979 medför ett ökat kapitalbehov. En del av detta behov kan fyllas genom långfristig upplåning, där borgen från FFV påverkar lånevillkoren.

Det är, som anförs i propositionen, väsentligt att de rörelsedrivande aktiebolag vilkas aktier FFV förvaltar inte har sämre möjligheter än andra företag som ingår i större koncerner att lämna borgen från ägaren som säkerhet vid lån. Utskottet delar regeringens uppfattning att något generellt bemyndigande att i sådana fall teckna borgen inte bör lämnas FFV utan att dessa frågor får bedömas från fall till fall. Utskottet tillstyrker att FFV medges rätt att teckna borgen för lån till Telub AB i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån till Telub AB intill 12 500 000 kr. jämte ränta.

10. Bemyndigande att lämna aktieägartillskott. Regeringen har i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 11 (s. 102 f.) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att enligt de grunder som föredragande statsrådet har angett lämna aktieägartillskott till Industriaktiebolaget Gelfa.

Utskottet

I propositionen redovisas att förenade fabriksverken (FFV) under hänvisning till situationen i Industriaktiebolaget Gelfa i Gällö har hemställt om bemyndigande att från disponibla vinstmedel lämna aktieägartillskott för förlusttäckning i aktiebolag vilkas aktier förvaltas av FFV. I Gelfa-som utför underhålls- och plåtarbeten åt FFV - har verksamheten under räkenskapsåret 1976/77 medfört en förlust på 1,2 milj. kr. Företagets egna kapital, som uppgår till 1 milj. kr., är därmed helt förbrukat.

Utskottet tillstyrker att FFV får lämna aktieägartillskott till Gelfa så att likvidation kan undvikas. Utskottet delar regeringens uppfattning att något generellt bemyndigande att lämna aktieägartillskott däremot inte bör lämnas FFV.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att enligt i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 11 angivna grunder lämna aktieägartillskott till Industriaktiebolaget Gelfa.

NU 1977/78:32

7 F. Statens vattenfallsverk

11. Kraftstationer m. m. Regeringen har i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 12 (s. 103-116) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att den andra ombyggnadsetappen i Näs kraftstation lors till vattenfallsverkets projektreserv,

2. bemyndigar regeringen att godkänna [ett i propositionen redovisat] konsortialavtal mellan statens vattenfallsverk och Gotlands kommun i vad det innefattar ekonomiska förpliktelser för staten,

3. till Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisa ett investeringsanslag av 496 500 000 kr.

Med anledning av propositionen har väckts motionen 1977/78: 203 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen ger regeringen som sin mening till känna vad i motionen anförs om en ny elkabelförbindelse mellan Gotland och fastlandet.

I sammanhanget behandlar utskottet också motionen 1976/77: 1242 av Bernt Ekinge m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att eltaxan på Gotland i princip skall vara jämställd med förhållandena på fastlandet,

2. ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen (se s.

8).

Propositionen

I propositionen förordas att statens vattenfallsverks investeringsram för budgetåret 1977/78 utvidgas med sammanlagt 554,4 milj. kr. Med hänsyn till att medel finns reserverade från föregående budgetår beräknas behovet av ytterligare medel på investeringsanslaget Kraftstationer m. m. till 496,5 milj. kr. Av det senare beloppet avser större delen (310 milj. kr.) en uppräkning till aktuell pris- och lönenivå, tillkommande arbeten bl. a. för att förhindra rostbildning vid Ringhals kraftstation samt kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB avseende ökade kostnader för blocken 1 och 2 vid Forsmarks kraftstation.

Vidare föreslås att vattenfallsverkets investeringsprogram skall utökas med en gasturbin med en maximieffekt av ca 80 MW. Anläggningskostnaden uppskattas till ca 80 milj. kr., varav 70 milj. kr. under budgetåret 1977/78. Större delen av kostnaderna beräknas inte kunna förräntas.

I propositionen framläggs vidare förslag beträffande Gotlands elförsörjning. Syftet med förslagen är att elpriserna på Gotland skall kunna hållas i nivå med de priser som tillämpas på fastlandet. För att detta skall uppnås föreslås att vattenfallsverket övertar samtliga elproduktionsanläggningar på ön och svarar för råkraftförsörjningen medan ett av Gotlands kommun och vattenfallsverket gemensamägt bolag svarar för eldistributionen liksom för

NU 1977/78:32

handhavandet av produktionsanläggningarna. Avsikten är att vattenfallsverket skall tillämpa samma högspänningstariffer som på fastlandet. De berörda parternas åtaganden i det nya energibolaget på Gotland regleras i ett konsortialavtal. Det belopp vattenfallsverket i sammanhanget skall betala uppgår till sammanlagt 165 milj. kr., varav 116 milj. kr. under budgetåret 1977/78.

För komplettering av det gotländska kraftsystemet föreslås installation av en ny dieselanläggning bestående av två block om vartdera ca 20 MW. Anläggningskostnaden beräknas till ca 80 milj. kr. varav 45 milj. kr. faller på budgetåret 1977/78. I sammanhanget redovisas att vattenfallsverket också har analyserat alternativet att förse Gotland med en ny kabelförbindelse från fastlandet. Enligt föredragande statsrådet visar kalkylerna entydigt att det inte finns motiv för att nu besluta om utbyggnad av en ny kabel.

Om råkraftpriserna på Gotland skall hållas i nivå med fastlandets innebär detta merkostnader för vattenfallsverket. I propositionen förutskickas att verkets förräntningspliktiga kapital behöver skrivas ned med 305 milj. kr. för att verket skall få kompensation härför.

Motionerna

I motionen 1976/77:1242 framhålls att oljeproducerad elkraft har fått allt större betydelse för Gotlands elförsöijning och att detta genom de höga oljepriserna har lett till högre elpriser på Gotland än i närliggande regioner på fastlandet. En större elkabel är därför enligt motionärerna ett primärt önskemål från gotlänningarnas sida. Motionärerna hänvisar till riksdagens tidigare behandling av frågan om Gotlands elförsörjning (NU 1975:30,1975/ 76:46) och till vattenfallsverkets överläggningar med Gotlands kommun. Mot bakgrund härav begärs att riksdagen uttalar att eltaxan på Gotland i princip skall vara jämställd med förhållandena på fastlandet.

Även i motionen 1977/78:203 nämns att de högre elpriserna på Gotland framför allt beror på att en stor del av kraftförsörjningen baseras på oljekraft. Motionärerna framhåller vidare att elbehovet på Gotland kommer att öka väsentligt på grund av Cementa AB:s utbyggnad i Slite. Enligt motionärerna finns det, inte minst med tanke på risken för problem med oljeförsörjningen och kraftigt ökade priser på olja och andra bränslen, utomordentligt starka skäl för att genom en ny kabelförbindelse från fastlandet, finansierad med statliga medel, skapa en långsiktig och säker lösning av Gotlands elförsörjning.

Utskottet

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare behandlat frågan om Gotlands elförsörjning. Det förslag som regeringen nu har framlagt tillfredsställer tidigare framförda önskemål om en utjämning av den prisskillnad som nu

NU 1977/78:32

råder på elområdet mellan Gotland och fastlandet. Utskottet tillstyrker sålunda att regeringen bemyndigas att godkänna det ifrågavarande konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk och Gotlands kommun samt att vattenfallsverket erhåller medel för att förvärva lokala produktionsanläggningar på Gotland. Huvudyrkandet i motionen 1976/77:1242, vilket går ut på att Gotland i fråga om eltaxa skall bli jämställt med fastlandet, blir härigenom tillgodosett.

När det gäller den nödvändiga förstärkningen av det gotländska kraftsystemet tillstyrker utskottet att denna i första hand sker genom installation av en ny dieselanläggning. För utbyggnaden därefter bör, i enlighet med vad som framhålls i propositionen, ett mindre, kolbaserat kraftverk i Slite noga övervägas. I motionen 1977/78:203 förordas i stället en ny kabelförbindelse. Även i motionen 1976/77:1242 anges en sådan som ett primärt önskemål. Detta alternativ har, som nämns i propositionen, analyserats av vattenfallsverket. Kalkylerna uppges emellertid entydigt ha visat att det inte finns motiv för att nu besluta om utbyggnad av en ny kabel. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet motionen 1976/77:1242 i denna del och motionen 1977/ 78:203.

Vad som i övrigt föreslås under denna punkt i propositionen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att den andra ombyggnadsetappen i Näs kraftstation förs till vattenfal lsverkets projektreserv,

2. att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att godkänna konsortialavtalet mellan statens vattenfallsverk och Gotlands kommun i vad det innefattar ekonomiska förpliktelser för staten,

b) med bifall till regeringens förslag till Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 496 500 000 kr.,

c) avslår motionen 1977/78:203,

d) avslår motionen 1976/77:1242 såvitt den ej tillgodoses enligt utskottets hemställan i övrigt.

G. Domänverket

12. Förvaltningsbyggnad för domänverket. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 13 (s. 116 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Förvaltningsbyggnad för domänverket på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

NU 1977/78:32

10 STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

13. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 14 (s. 117 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. inom den kostnadsram som förordas i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 14,

2. till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 150 000 kr.

STATENS UTLÅNINGSFONDER

14. Statens hantverks- och industrilånefond. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 15 (s. 118-120) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1977/78 statlig garanti för lån till hantverks- och industriföretag m. m. beviljas med ytterligare 100 000 000 kr. till sammanlagt högst 300 000 000 kr.,

2. till Statens hantverks-och industrilånefond på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 30 000 000 kr.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

15. Lån till processutveckling i Ranstad. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 underpunkten 16 (s. 120-122) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till processutveckling i Ranstad på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 10 400 000 kr.

16. Beviljande av statliga investeringsgarantier. Regeringen har i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 18 (s. 126-129) föreslagit riksdagen att medge att statlig garanti till lån för investeringar får beviljas under år 1978 i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1977/78:201 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om villkoren för statliga investeringsgarantier,

NU 1977/78:32

1977/78:204 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen avslår förslaget i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 18 om statlig garanti till lån för investeringar under år 1978.

Propositionen

I propositionen föreslås att giltighetstiden för det system med statliga garantier för lån till angelägna industriprojekt som infördes våren 1977 (prop. 1976/77:95, NU 1976/77:35, rskr 1976/77:279) förlängs t. o. m. år 1978.

Den garantiram på 1 000 milj. kr. som ursprungligen beviljades har hittills inte utnyttjats. Några projekt är aktuella, men inga beslut har ännu fattats av industriverket. Med hänvisning till att investeringsviljan inom industrin fortfarande är svag och behöver stärkas, förordas i propositionen att systemet med investeringsgarantier förlängs. I huvudsak föreslås gällande regler gälla även vid förlängningen. Vissa förenklingar i reglerna föreslås dock. Garantiramen föreslås bli oförändrat 1 000 milj. kr. inkl. de garantier som lämnas under 1977.

Motionerna

I motionen 1977/78:201 hänvisas till vissa uttalanden från socialdemokratiskt håll i samband med inrättandet av systemet med statliga investeringsgarantier. 1 avvikande mening till finansutskottets yttrande FiU 1976/77:2 y anfördes att det föreslagna systemet inte kunde tillstyrkas på konjunkturpolitiska eller kreditpolitiska grunder. Motionärerna noterar att i det nu framlagda förslaget om förlängning anges att industriinvesteringarna under 1977 och 1978 beräknas minska med 25 % samt att garantisystemet inte har kommit att utnyttjas av något enda företag. I en reservation (nr 1) till näringsutskottets betänkande NU 1976/77:35 uttalades att garantier av den art det var fråga om kunde få en styrande effekt på strukturutvecklingen. De aktuella investeringarna måste därför enligt reservanterna i erforderlig utsträckning sättas in i ett övergripande planeringssammanhang. Detta innebar att investeringsprojekt inom järn- och stålindustrin borde prövas av regeringen och att andra projekt av strukturpåverkande karaktär borde prövas av styrelsen för den strukturfond som föreslagits från socialdemokratiskt håll. Ordningen med avlyft av lån lade på Sveriges Investeringsbank AB uppgiften att i stor utsträckning fungera som refinansieringsinstitut. Därför var det, sade reservanterna, angeläget att regeringen tog nödvändiga initiativ för att slå vakt om bankens möjlighet att fylla sina egentliga syften. Motionärerna står fast vid den syn som här redovisats. Under förutsättning att de synpunkter och villkor som anförts blir tillgodosedda vill motionärerna inte motsätta sig den i propositionen föreslagna förlängningen av garantisystemet.

1 motionen 1977/78:204 anförs att garantisystemet till sin konstruktion är

NU 1977/78:32

ett stöd för storbolagen. Garantisystemet har inte visat sig ha någon stimulerande effekt på investeringarna eftersom det inte utnyttjats, säger motionärerna, och om det utnyttjas innebär detta att staten tar risker för investeringar som storkapitalet beslutar om.

Utskottet

Som framhålls i propositionen är det ytterst angeläget att industriinvesteringarna i möjligaste mån stimuleras. En rad åtgärder i det syftet har också vidtagits eller föreslagits från regeringens sida. I detta sammanhang bör också systemet med statliga garantier för lån till angelägna industriprojekt kunna spela en roll. Utskottet tillstyrker att systemet förlängs t. o. m. 1978 i enlighet med vad regeringen föreslår. I motionen 1977/78:204 yrkas avslag på regeringens förslag. Motionen avstyrks följaktligen av utskottet.

I motionen 1977/78:201 anges vissa villkor och förutsättningar som bör gälla om systemet skall förlängas. Motionskraven är en upprepning av krav i en motion med anledning av förslaget om systemets införande. Utskottet anförde med anledning av den senare motionen i sitt betänkande NU 1976/ 77:35 bl. a. följande:

Som utskottet närmare utvecklar i det följande - med anledning av förslaget om en strukturfond-söker samhället på olika sätt öva inflytande på industrins strukturutveckling. Även de nu aktuella garantierna måste i erforderlig utsträckning inordnas i denna politik. Därifrån är dock steget långt till en sådan central styrning av alla mera omfattande investeringsbeslut inom industrin som tycks vara konsekvensen av motionärernas synsätt. Enligt utskottets mening ger den ordning som förordas i propositionen utrymme också för de samhälleliga bedömningar som bör göras i de aktuella investeringssammanhangen.

Utskottet står fast vid denna bedömning. I sammanhanget bör noteras att utskottet i betänkandet NU 1977/78:24 har avstyrkt motionsyrkanden om inrättande av en strukturfond. Utskottet avstyrker motionen 1977/78:201.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1977/78:201 och 1977/78:204 medger att statlig garanti till lån för investeringar får beviljas under år 1978 i enlighet med vad som förordas i propositionen 1977/78:25 bilaga 11 under punkten 18.

Stockholm den 7 december 1977

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

NU 1977/78:32

13 Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c). Rune Ångström (fp), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, KarlErik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. beträffande Företags- och branschfrämjande åtgärder (punkten 2) Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”1 motionen” och slutar med ”Motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

En förutsättning för att bidrag skall ges måste dock vara att det är svensktillverkade produkters avsättning som främjas. Därför bör, som föreslås i motionen 1977/78:202, det villkoret uppställas att stöd ej kan utgå till sådana företag som även bedriver en mer omfattande import av kläder eller i sin försäljning i stor omfattning samarbetar med företag som bedriver sådan importverksamhet. Vidare bör krävas att marknadsföringsinsatserna är utformade så, att de inte kan innefatta produkter som har importerats.

dels att utskottet under punkten 2 bort hemställa

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1977/78:25 bilaga 11 punkten 2 och med bifall till motionen 1977/78:202 godkänner av utskottet angivna ändringar i riktlinjerna för branschfrämjande åtgärder,

2. beträffande Kraftstationer m. m. (punkten 11)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”När det” och slutar med "motionen 1977/78:203” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill emellertid understryka att den huvudsakliga anledningen till de högre elpriserna på Gotland är att elförsörjningen i så hög grad baseras på oljekraft. En komplettering av det gotländska kraftsystemet med en ny dieselanläggning kan därför inte tillstyrkas. 1 stället finns det, som framgår av motionerna 1976/77:1242 och 1977/78:203, starka skäl för att genom en ny kabelförbindelse från fastlandet skapa en långsiktig och säker lösning av Gotlands elförsörjning. Det av regeringen föreslagna tilläggsanslaget bör räknas ner med de 45 milj. kr. som avser ny dieselanläggning på Gotland. Riksdagen bör anmoda regeringen att snarast lägga fram förslag om en ny kabelförbindelse. Utskottet tillstyrker motionen 1976/77:1242 i denna del och motionen 1977/78:203.

NU 1977/78:32

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av regeringens förslag till Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 451 500 000 kr.,

c) med bifall till motionen 1976/77:1242 i ifrågavarande del och motionen 1977/78:203 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en ny elkabelförbindelse mellan fastlandet och Gotland,

d) (= utskottet),

3. beträffande Beviljande av statliga investeringsgarantier (punkten 16)

Reservanterna anser att utskottets yttrande och hemställan under denna punkt bort ha följande lydelse:

Det finns f. n. ett starkt behov av att kraftigt öka industriinvesteringarna. Förslag till åtgärder i syfte att få till stånd en sådan ökning har nyligen framlagts i motionen 1977/78:39. Bl. a. begärs där en förstärkning av den branschpolitiska planeringen och inrättande av en strukturfond.

I propositionen 1977/78:25 föreslås en förlängning av systemet med statliga garantier för lån till angelägna industriprojekt. Som framhålls i motionen 1977/78:201 kan systemet inte motiveras från konjunkturpolitiska eller kreditpolitiska utgångspunkter. Den åsyftade stimulanseffekten synes också tvivelaktig, då ju systemet ännu inte kommit att utnyttjas. Utskottet vill dock, under vissa förutsättningar, inte motsätta sig en förlängning av systemet till att omfatta investeringar som påbörjas före utgången av 1978.

Garantier av den art det här är fråga om kan få en styrande effekt på strukturutvecklingen. Därför måste, som framhålls i motionen 1977/78:201, de aktuella investeringarna i den utsträckning som är nödvändig sättas in i ett övergripande planeringssammanhang. Detta innebär att investeringsprojekt inom järn- och stålindustrin bör prövas av regeringen och att andra projekt av strukturpåverkande karaktär bör prövas av styrelsen för den strukturfond som föreslagits i motionen 1977/78:39 och som utskottet har behandlat i betänkandet NU 1977/78:24. Vad i motionen 1977/78:201 anförts om Sveriges Investeringsbank AB bör beaktas av regeringen.

I motionen 1977/78:204 yrkas avslag på förslaget om förlängning av garantisystemet. Av vad utskottet anfört i det föregående följeratt utskottet avstyrker motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag,med bifall till motionen 1977/78:201 och med avslag på motionen 1977/ 78:204 medger att statlig garanti till lån för investeringar får

NU 1977/78:32

beviljas under år 1978 i enlighet med vad utskottet har förordat,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i övrigt anfört.

I

■

olm 1977