Med anledning av motion om viss utbildning av offentliga styrelseledamöter i banker

NU 1977/78:40

Näringsutskottets betänkande 1977/78:40

med anledning av motion om viss utbildning av offentliga styrelseledamöter i banker

Ärendet

1 motionen 1976/77:864 av Åke Gillström (s) och Oskar Lindkvist (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtages, så att i motionen (se s. 2) angiven utbildning av bankernas offentliga styrelseledamöter snarast kommer till stånd.

Uppgifter i anslutning till motionen

Gällande bestämmelser, rn. m.

Bankaktiebolag skall enligt lagen (1955:183) om bankrörelse ha en styrelse bestående av minst fem och högst tjugotre ledamöter (71 §). Av dem äger regeringen utse högst fem ledamöter, s. k. offentliga styrelseledamöter, med uppgift att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet. Övriga styrelseledamöter väljs på bolagsstämma eller, enligt bestämmelser i bolagsordningen, i annan ordning. Mandatperioden för styrelseledamot är högst tre år (73 §). Styrelsen får uppdra åt annan än verkställande direktör att ensam eller i förening med annan avgöra ärenden som eljest skulle ankomma på styrelsens egen prövning (74 §). Regeringen äger förordna att uppdrag av detta slag som omfattar flera personer skall omfatta även offentlig styrelseledamot (74 a §). Om uppdraget avser regionstyrelse eller motsvarande organ får även person som inte är ledamot av bankens styrelse förordnas. Om uppdraget avser kontorsstyrelse, får i stället kommunfullmäktige i kommun där kontoret är beläget utse två personer med motsvarande uppgift. Är kontorsstyrelsen gemensam för kontor i två eller flera kommuner får fullmäktige i vardera kommunen resp. i de två kommuner som har flest invånare utse en person var.

Offentlig styrelseledamot eller, om flera sådana utses, den eller de som regeringen förordnar får närvara och delta i överläggningarna när ärende som senare skall avgöras av styrelsen förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter eller befattningshavare i banken. Offentlig ledamot i regionstyrelse har motsvarande rätt.

Ordningen med offentliga styrelseledamöter infördes år 1971. Den gällde till en början på central nivå. För Skandinaviska Enskilda Banken med dess tre centralkontor förordnades fem offentliga styrelseledamöter, för Svenska Handelsbanken och Götabanken två. För var och en av provinsbankerna förordnades en ledamot. Genom lagändring år 1976 (prop. 1975/76:53, NU

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 40

NU 1977/78:40

1975/76:37; SFS 1976:107), giltig fr. o. m. den 13 april 1976, fick regeringen rätt att också utse offentliga styrelseledamöter i regionstyrelserna hos de banker vilka hade genomfort en regionalisering liknande den som redan förekom hos Skandinaviska Enskilda Banken. Samtidigt infördes den kommunala representationen. Enligt regeringens förslag skulle det bli obligatoriskt för kommunerna att utse offentliga ledamöter i bankernas kontorsstyrelser. Riksdagen beslöt emellertid att systemet skulle vara fakultativt.

Uppgifter om nuvarande offentliga styrelseledamöter

Antalet offentliga styrelseledamöter i bankernas central- och regionstyrelser är f. n. 33, varav 15 i regionstyrelserna hos Götabanken, PKbanken och Svenska Handelsbanken. Av de 33 ledamöterna är 22 riksdagsmän (9 s, 8 c och 5 m). Bland övriga elva är ytterligare ett par politiker och några som kan betraktas som företrädare för fackföreningsrörelsen.

Finansdepartementet resp. ekonomidepartementet har vid några tillfällen anordnat möten med de offentliga ledamöterna i centrala och regionala bankstyrelser för informationsutbyte. Senast ägde ett sådant möte - omfattande en kväll - rum i oktober 1977. Därvid informerade riksbankschefen och statssekreteraren i ekonomidepartementet om aktuella ekonomiska frågor. Om de kommunala styrelserepresentantema har Svenska bankföreningen lämnat följande uppgifter, avseende förhållandena i november 1977:

Hos Svenska Handelsbanken finns kommunalt utsedda styrelseledamöter i 37 [av 276] kontorsstyrelser. I 16 av dessa har kommunerna utsett endast en styrelseledamot. I S-E-banken finns kommunalt utsedda styrelseledamöter i 19[av 154] kom muner och det sammanlagda antalet sådana ledamöter är 38.1 Götabanken finns kommunalt utsedda styrelseledamöter i 8 kontorsstyrelser och det sammanlagda antalet sådana ledamöter är 13.

Även i de sex provinsbankerna har kommunala styrelseledamöter utsetts endast i en mindre del av kontorsstyrelserna.

I Bohusbanken och Jämtlands Folkbank har berörda kommuner inte utsett några styrelseledamöter alls.

De personer, som är utsedda till ledamöter av kontorsstyrelserna, är i de flesta fall politiker. Av 151 styrelseledamöter, utsedda av kommuner, är 132 stycken politiker, 13 kommunala tjänstemän och 6 stycken att hänföra till annan kategori.

Motionen

1 motionen anförs att det är viktigt att de offentliga ledamöterna i bankernas styrelser är väl insatta i de frågor som styrelserna handlägger. Många av frågorna är grannlaga och kräver en verklig insats av de offentliga styrelseledamöterna, säger motionärerna. Som exempel nämns att kritik har riktats mot bankers åtaganden i samband med spekulationsköp av fastigheter. I propositionen år 1976 om utvidgad offentlig styrelserepresentation togs

ND 1977/78:40

frågan om utbildning och introduktion av styrelseledamöterna inte upp, framhålls det. 1 forsta hand borde kontinuerlig utbildning och fortbildning ordnas för kommunalt nyvalda ledamöter. Eftersom huvudmannaskapet är delat mellan staten, kommunerna och berörda banker bör övervägas hur utbildningen skall organiseras och kostnaderna fördelas.

Utskottet

I lagen (1955:183) om bankrörelse finns numera bestämmelser om offentliga ledamöter i affärsbankernas styrelser. När det gäller styrelser på central och regional nivå är det regeringen som utser de offentliga ledamöterna. Sådana finns nu inom alla affärsbanker. Sedan år 1976 får vidare kommunerna genom sina fullmäktige utse offentliga ledamöter i de lokala kontorsstyrelserna. I november 1977 fanns - enligt uppgifter som Svenska bankföreningen har inskaffat åt utskottet och som återges ovan - ca 150 kommunalt utsedda styrelseledamöter. Endast en minoritet av kommunerna hade sålunda utnyttjat den möjlighet att utse ledamöter i bankernas kontorsstyrelser som lagen ger dem. Enligt vad utskottet har inhämtat från Svenska kommunförbundet torde förhållandena inte ha ändrats väsentligt sedan i november.

De offentliga styrelseledamöternas uppgift är enligt lagen ”att särskilt verka för att samhällets intressen beaktas i bankens verksamhet”. Som framgår av uppgifterna i det föregående är det stora flertalet av de offentliga styrelseledamöterna politiker - i de centrala och regionala styrelserna oftast riksdagsmän. Bland de övriga är de flesta antingen kommunala tjänstemän eller fackliga förtroendemän. För de offentliga ledamöterna på central och regional nivå ordnas ibland av ekonomidepartementet (tidigare av finansdepartementet) möten för informationsutbyte. Någon motsvarande verksamhet på det lokala planet torde inte förekomma.

I motionen understryks vikten av att de offentliga styrelseledamöterna är väl insatta i sådana frågor som styrelserna handlägger. 1 första hand förde nya styrelseledamöter som kommunerna utser borde, menar motionärerna, ordnas kontinuerlig utbildning och fortbildning. Riksdagen föreslås begära att regeringen tar initiativ till en dylik utbildning, som staten, kommunerna och bankerna gemensamt skulle kunna svara för.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om de krav som kan ställas på de offentliga styrelseledamöternas insatser. Motionärernas önskemål tycks avse de kommunalt utsedda ledamöterna. Såvitt kan bedömas har, som naturligt är, kommunerna vid val av personer för styrelseuppdragen inriktat sig på kommunalt verksamma - politiker eller tjänstemän - som bör ha grundläggande förutsättningar för att bevaka samhällets intressen i bankverksamheten. Mångsidig och grundlig erfarenhet av kommunalt arbete synes härvidlag vara särskilt betydelsefull. När det gäller att förvärva speciella insikter beträffande bankrörelsen torde styrelseledamöterna i första hand få

NU 1977/78:40

söka bistånd hos de banker som de är knutna till. Utskottet finner inte skäl för en sådan framställning till regeringen som motionärerna föreslår.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1976/77:864.

Stockholm den 2 mars 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s). Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Sivert Andersson (s) och Lars Ljungberg (m).

GOTAB 57679 Slockholm 1978