Med anledning av motion om utredning rörande Statsföretag AB

NU 1977/78:43

Näringsutskottets betänkande 1977/78:43

med anledning av motion om utredning rörande Statsföretag AB Ärendet

I motionen 1977/78:1308 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om att utredningen om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål får en parlamentarisk sammansättning.

Utredningsdirektiv m. m.

Regeringen bemyndigade den 1 december 1977 industriministern att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om Statsföretag AB:s verksamhetsinriktning och mål m. m. Statssekreterare Gunnar Söder har utsetts till utredare (med tjänstledighet från statssekreterarbefattningen under år 1978).

I direktiven för utredningen (Dir 1977:125) lämnas inledningsvis en redogörelse för Statsföretag AB och Svenska AB Navigatör. Om utredningsuppdraget anges i stora drag följande.

Utredaren skall pröva frågan om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål mot bakgrund av bl. a. de motiv som angavs för bildandet av ett förvaltningsbolag. Även principerna för Statsföretagsgruppens organisation skall tas upp.

I olika branscher finns behov av industripolitiska åtgärder av skilda slag. I detta sammanhang kan det vara av intresse att belysa effekterna av statliga företagsengagemang i jämförelse med andra branschpolitiska åtgärder. En huvudfråga är i vilken utsträckning och på vad sätt staten genom Statsföretag skall engagera sig i branscher med strukturproblem och i kapitalkrävande basindustrier. Vidare bör Statsföretags medverkan i regionalpolitiken övervägas. Vid en bedömning av inriktningen och omfattningen av Statsföretags engagemang bör frågan om självfinansiering, ägartillskott och andra finansieringsmöjligheter beaktas.

Utredaren bör göra en bedömning av Statsföretags branschinsatser och sysselsättningsskapande uppgifter. Han bör vidare lämna förslag till en övergripande målsättning för gruppen. Kravet på lönsamhet skall även i fortsättningen ha en avgörande betydelse. De övriga mål som har angetts för Statsföretags verksamhet bör också ses över. Detta gäller inte minst de mål som har ställts upp i fråga om de anställdas inflytande och frågor som rör arbetsmiljön.

Mot bakgrund av sina förslag till mål bör utredaren pröva principerna för Statsföretagsgruppens organisation. Härvid bör en decentralisering av

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 43

NU 1977/78:43

gruppen eftersträvas. 1 dessa överväganden bör Statsföretags karaktär av konglomerat samt dess regionala betydelse beaktas.

De industripolitiska och andra motiv som har legat bakom statens engagemang i ett antal företag härefter hand förändrats. I den mån väsentliga motiv inte längre föreligger för ett statligt ägarengagemang i dessa företag kan frågan om en försäljning aktualiseras. Utredaren bör ange vilka kriterier som bör ligga till grund för att bedöma om företag inom Statsföretagsgruppen bör avyttras eller avvecklas.

Frågan om en utvidgning av de statliga företagens ägarkrets har aktualiserats i olika sammanhang. Härvid har nämnts spridande av aktierna såväl i moderbolaget som i vissa dotterbolag. Utredaren bör studera vilka verkningar ett vidgat ägande av företagen inom Statsföretagsgruppen kan få såväl vad beträffar möjligheterna att genomföra samhälleliga uppgifter som i ekonomiskt hänseende. Även praktiska konsekvenser t. ex. i fråga om möjligheterna att utnyttja koncernbidrag till delägda företag bör belysas.

Inom Statsföretagsgruppen finns företag från olika branscher och med skiftande lönsamhet. Det är därför svårt att formulera krav på avkastning på det engagerade kapitalet i koncernen i dess helhet. Utredaren bör dock söka belysa denna frågeställning och lämna en redogörelse för sin principiella syn på hur lönsamhetskravet bör tillgodoses. Staten som ägare avgör årligen i vilken utsträckning Statsföretags vinstkapacitet skall tas i anspråk för utdelning. Utredaren skall därför inte pröva utdelningspolitiken.

Svårigheterna att förena företagsekonomisk lönsamhet med sådana särskilda uppgifter som ägaren kan ålägga Statsföretag förutsågs vid koncernens bildande. Då anvisades det s. k. offertförfarandet som en teknik att förena samhällsintresset och det företagsekonomiska intresset. Utredaren bör mot bakgrund av vunna erfarenheter utvärdera offertförfarandet. Behöver förfarandet modifieras eller bör en helt annan form för ersättning väljas bör utredaren lämna förslag härom.

Affärsverksdelegationen har inte kommit att spela den roll för ökad kontakt och samverkan mellan affärsverken inbördes och mellan dessa och Statsföretag som ursprungligen förutsattes. En bedömning bör göras om delegationen skall fortsätta sin verksamhet och vilka uppgifter den i så fall bör ha.

I Navigatör har staten direkt och indirekt ett betydande inflytande i första hand genom ASSI, LKAB och Svenska Tobaksbolaget. Det är därför motiverat att utredaren lämnar förslag till hur statens inflytande i Navigatör lämpligen bör utövas.

Inom domänverket och ASSI prövas förutsättningarna för att bilda ett statligt skogsbolag i vilket ASSI och huvuddelen av verket skall ingå. Utredaren bör lämna synpunkter på konsekvenserna av olika former för samordning av verksamheten i domänverket och ASSI från såväl samhällelig som organisatorisk synpunkt.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med Statsföretags ledning

NU 1977/78:43

och med andra berörda företag och företrädare för de i utredningen berörda fackliga huvudorganisationerna.

Motionen

Utredaren har att behandla frågor av mycket stor näringspolitisk och ekonomisk betydelse, säger motionärerna. De betecknar det som anmärkningsvärt att så väsentliga och politiskt viktiga frågor görs till föremål för en enmansutredning. Karaktären hos de frågor som enligt direktiven skall beröras är enligt motionärernas mening sådant att utredningen självfallet skall ha en parlamentarisk sammansättning.

Utskottet

Enligt beslut av regeringen i december 1977 har en särskild utredare fått i uppdrag att göra en samlad översyn över Statsföretag AB:s verksamhetsinriktning och mål. Även några andra frågor rörande statliga företag berörs i direktiven (Dir 1977:125). I regeringens kommuniké om utredningen uttalades att utredningen kommer att bedrivas med stor skyndsamhet och beräknas vara avslutad före årsskiftet 1978-1979.

1 motionen krävs att utredningen skall få parlamentarisk sammansättning. Det gäller, framhåller motionärerna, frågor av mycket stor näringspolitisk och ekonomisk betydelse.

Det är enligt vad som uppgivits för utskottet tidsfaktorn som har varit avgörande för valet av utredningsform i detta fall. Ett kommittéarbete av traditionellt slag under medverkan av bl. a. parlamentariker har bedömts bli alltför tidskrävande. Avsikten är att utredningens resultat skall kunna ingå i underlaget för den proposition om den framtida näringspolitiken som regeringen planerar att lägga fram våren 1979.

Utskottet har förståelse för regeringens bevekelsegrunder. Samtidigt finner utskottet motionärernas synpunkt beaktansvärd. En lämplig lösning kan enligt utskottets mening vara att en parlamentarisk referensgrupp knyts till utredningen. Den bör inte delta i det fortlöpande arbetet men bör hållas orienterad om detta samt få tillfälle att överlägga med utredaren och att delta i utformningen av utredningens slutliga rekommendationer. Utskottet utgår från att en sådan ordning, som i det väsentliga tillgodoser motionärernas önskemål, inte behöver medföra att utredningsarbetet försenas. Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala sig för att en referensgrupp med här angivna uppgifter tillsätts.

NU 1977/78:43

4 Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1308 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

Stockholm den 7 mars 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s). Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp). Birgitta Hambraeus (c), Anders Wijkman (m), Karl-Anders Petersson (c). Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s). Rune Jonsson i Husum (s), Holger Bergqvist (fp) och Rune Johansson i Ljungby (s).

GOTAB 57771 Stockholm 1978