Med anledning av propositionen 1977/78:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 i vad avser teckning av aktier i ett bolag för export av tjänster till u-länder jämte motion

NU 1977/78:44

Näringsutskottets betänkande 1977/78:44

med anledning av propositionen 1977/78:101 med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 i vad avser teckning av aktier i ett bolag för export av tjänster till u-länder jämte motion

Ärendet

I propositionen 1977/78:101 bilaga 8 (handelsdepartementet) har regeringen under punkten 2 (s. 34) föreslagit riksdagen att till Teckning av aktier i ett bolag för export av tjänster till u-länder på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

Med anledning av detta förslag i propositionen har väckts en motion, som redovisas i det följande (s. 2).

Företrädare för handelsdepartementet har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Propositionen

Riksdagen beslöt i juni 1977 (prop. 1976/77:83, NU 1976/77:47, rskr 1976/ 77:332) att staten skall bilda ett bolag tillsammans med näringslivet för försäljning av tjänster till u-länder. Bolagets uppgift skall vara att mot betalning ställa svensk kompetens och kapacitet inom tjänstesektorn till förfogande för u-länderna. Bolaget skall till en början vara inriktat mot utbildningsområdet men skall senare kunna vara verksamt inom hela den tjänstesektor som offentliga myndigheter är ansvariga för. Det skall ha karaktären av ett konsultbolag och bedrivas på affärsmässiga grunder. Regeringen har i samarbete med Sveriges industriförbund undersökt frågor om bolagets ägarstruktur, organisation och budget. Staten och representanter för näringslivet står nu i beredskap att bilda ett aktiebolag av vars aktiekapital, som får uppgå till högst 10 milj. kr., staten skall teckna hälften. Näringslivets andel kommer att ägas av ett holdingbolag som bildas av intressentföretagen. Bland dessa finns representanter för verkstadsindustrin, läromedelsindustrin och konsultverksamhet. Bolaget kommer att erbjuda sina tjänster till myndigheter, organisationer och företag i u-länder och i Sverige.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 44

NU 1977/78:44

2 Motionen

Yrkande

i motionen 1977/78:1309 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen 1.

avslår regeringens förslag att till Teckning av aktier i ett bolag för export av tjänster till u-länder skall på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 anvisas ett investeringsanslag av 5 milj. kr.,

2. hos regeringen begär ett preciserat förslag om inrättande av ett helstatligt aktiebolag för export av utbildningstjänster till u-länder.

Motivering

Motionärerna hänvisar till den kritik som från deras håll i en motion våren 1977 framfördes mot regeringens förslag om inrättande av ett bolag för export av utbildningstjänster till u-länder. De betecknade då materialet i propositionen såsom alltför bristfälligt för att ett närmare ställningstagande skulle kunna ske. Bristerna i redovisningen gällde bolagets principer för projektval, former för samverkan med biståndsorganen, organisation, ägarstruktur och finansiering. Förslaget i den nu aktuella propositionen är lika bristfälligt, anser motionärerna. De betecknar det som otillständigt att ett så undermåligt bakgrundsmaterial presenteras för riksdagen som underlag för beslut. Ett aktiebolag för det avsedda ändamålet bör enligt motionärerna vara helstatligt. Då bolaget är tänkt som konsultföretag bör verksamheten inte kopplas samman med leverantörsintressen. Som ett särskilt skäl mot att riksdagen nu fattar beslut i frågan hänvisar motionärerna till att en proposition om den framtida biståndspolitiken har aviserats. Den bedöms ge anledning till diskussion av verksamheter som skulle överföras till det nu föreslagna bolaget. Även industribiståndsutredningens förslag skall tas upp i den väntade propositionen. Förslaget om ett bolag för export av tjänster till uländer borde därför behandlas parallellt med denna.

Kompletterande uppgifter

Uppgifterna i det följande grundar sig delvis på propositionen 1976/77:83 (s. 21 f., 45) och i övrigt på upplysningar som har lämnats från handelsdepartementet.

Bolagets verksamhetsområde

Det planerade bolagets verksamhetsområde kan översiktligt beskrivas på följande sätt.

Bolaget skall mot betalning ställa svensk kompetens för kapacitet inom tjänstesektorn till förfogande för u-länderna. Det skall kunna marknadsföra

NU 1977/78:44

tjänster både från den offentliga och från den privata sektorn. Huvudvikten beräknas komma att ligga på tjänster från den offentliga sektorn.

Verksamheten skall enligt planerna börja i liten skala med några projekt som medför begränsad risk. Målet är att bolaget så snart som möjligt skall bli självbärande och ge avkastning på satsat kapital.

I ett längre perspektiv torde verksamheten utvecklas till att bolaget blir ”main contractor”, dvs. projektsammanhållande vid leverans av kompletta anläggningar med betydande tjänsteinnehåll, t. ex. inom skolsektorn och sjukvårdssektorn. Bolaget skall inte bedriva biståndsarbete utan bli helt kommersiellt inriktat. Kundkretsen beräknas komma att bestå av myndigheter, institutioner och företag i köparländerna, svenska myndigheter -1, ex. styrelsen för internationell utveckling (SIDA) - och svenska företag som i sin export av industriprojekt inte bedömer sig kunna genomföra utbildningsdelen lika bra som ett specialiserat bolag.

Det statliga engagemanget i bolaget motiveras bl. a. av att u-ländernas myndigheter ofta vill förhandla med officiella instanser i leverantörsländerna. Bolaget bedöms vidare kunna underlätta samverkan mellan utbildningsresurserna inom näringslivet och inom den offentliga sektorn. Att det blir halvstatligt beräknas underlätta rekrytering av specialister till utbildningsprojekten. Dess egen organisation kommer inte att inkludera all erforderlig expertis, utan bolaget får karaktären av ett konsultbolag med förmedlarfunktioner och projektstyrningsorganisation och skall vara samordnare mellan kund och leverantör eller leverantörer. Bolaget skall ta på sig uppdrag som totalentreprenör, underentreprenör eller konsult. Som totalentreprenör skall det knyta samman projekt vari ingår både varor och tjänster. Varorna avses då komma från den svenska industrin. Bolagets egna produkter är tjänster och produktsamordning. Bolaget skall också kunna förmedla uppdrag inom sitt verksamhetsområde till andra svenska företag.

Bolagets ägarstruktur och organisation

Intressenterna inom näringslivet avses bilda ett holdingbolag, vars enda uppgift skall vara att äga näringslivets aktier i utbildningsbolaget. Sveriges industriförbund svarar förde praktiska arrangemangen kring holdingbolagets tillkomst.

Bolagets organisation planeras bli sådan att inflytandet fördelas lika på ägargrupperna. Relationerna mellan staten och holdingbolaget skall regleras genom ett konsortialavtal. Styrelsen avses inledningsvis bestå av nio personer, nämligen fyra från näringslivet och fyra från den offentliga sektorn samt en ordförande som utses gemensamt av parterna. Ordföranden skall ha gedigen erfarenhet av internationellt förhandlingsarbete, gärna från den offentliga sektorn.

Bolagets centrala administration beräknas till en början bestå av fyra å fem personer för att senare öka, under de närmaste åren dock till högst 15 å 20

NU 1977/78:44

personer. Övriga expertresurser får hyras på konsultbasis. Inom organisationen bör finnas kvalificerat kunnande i vad avser upphandling, projektsamordning och administration, marknadsföring, det svenska näringslivet och det svenska utbildningsväsendet, utbildningsförhållanden i u-länderna samt personalrekrytering och personaladministration.

Bolagets aktiekapital skall i begynnelsen vara minst 2,5 milj. kr. och högst 5 milj. kr. Aktierna skall tecknas till 100 % överkurs. Bolaget får därigenom en reservfond som kan tjäna som buffert mot eventuella ekonomiska problem i starten. En utvärdering av verksamheten planeras ske i början av år 1980.

Riksdagsbehandlingen år 1977 av frågan om inrättande av ett aktiebolag för export av tjänster till u-iänder

Förslaget i propositionen 1976/77:83 om inrättande av ett aktiebolag med statligt delägarskap för export av tjänster till u-länder var baserat på departementspromemorian (Ds H 1976:5) Ökade insatser för svensk export till u-länder, vilket hade remissbehandlats. Handelsministern anförde i propositionen att ett aktiebolag var den lämpligaste organisationsformen med hänsyn till statens och näringslivets gemensamma intressen i det planerade organet och till att verksamheten skulle bedrivas på affärsmässiga grunder. Representanter för näringslivet hade visat stort intresse för att delta i och finansiera en del av bolaget. Vilka intressenter som borde ingå i det föreslagna bolaget skulle emellertid undersökas närmare. De slutliga formerna för bolagets organisation, ägarstruktur och finansiering skulle bli föremål för förhandlingar mellan berörda statliga myndigheter, Sveriges exportråd och intressenter från näringslivet. Bemyndigande för regeringen att teckna aktier i det planerade bolaget intill ett belopp av 5 milj. kr. begärdes för att bolagsbildandet inte skulle fördröjas onödigt.

Regeringens förslag i propositionen antogs av riksdagen på hemställan av näringsutskottet (NU 1976/77:47 s. 9 f.). Utskottet betecknade förslaget om inrättande av ett aktiebolag för export av framför allt utbildningstjänster som ett konstruktivt bidrag till strävandena att finna nya vägar för svensk export. Utskottet utgick från att vid det kommande undersöknings- och förhandlingsarbetet på ett tidigt stadium skulle klarläggas vilka regler som skulle behöva föreskrivas för bolagets verksamhet. Riksdagen borde,sade utskottet, när frågan om anslag för aktieteckning förelädes den få en närmare redogörelse för bolagets organisation och planerade verksamhet. De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet uttalade i en reservation att det var anmärkningsvärt att förslag i en viktig fråga förelädes riksdagen i så ofullständig form. Det föreslagna principbeslutet innebar långtgående åtaganden. Riksdagen hade emellertid på väsentliga punkter inte fått ens en grundläggande information, och de principiella problem som kunde vara förknippade med att staten nöjde sig med att vara hälftendelägare vid näringslivets sida fanns inte ens antydda. Reservanterna ville att regeringens

NU 1977/78:44

förslag skulle avslås och att riksdagen skulle begära ett preciserat förslag om inrättande av ett helstatligt aktiebolag för export av utbildningstjänster till uländerna.

Utskottet

Riksdagen beslöt i juni 1977 om olika exportfrämjande åtgärder avseende u-länder. En av dessa åtgärder var att staten tillsammans med näringslivet skulle bilda ett aktiebolag för försäljning till u-länder av tjänster, främst på utbildningsområdet. Regeringen bemyndigades att teckna aktier i det planerade bolaget inom ramen av 5 milj. kr. Planerna beträffande det nya bolaget presenterades i propositionen endast översiktligt. Näringsutskottet uttalade i sitt betänkande i ämnet att riksdagen borde få en närmare redogörelse för bolagets organisation och planerade verksamhet när frågan om anslag för aktieteckning förelädes den. Ett motionsyrkande som gick ut på att i stället ett helstatligt aktiebolag skulle bildas för ändamålet avslogs av riksdagen.

På grundval av riksdagens beslut har förberedelserna för bolagets inrättande fortsatt. Regeringen har tillsammans med Sveriges industriförbund undersökt frågor om bolagets ägarstruktur, organisation och budget. I den nu föreliggande propositionen hänvisar regeringen till att staten och representanter för näringslivet står i beredskap att bilda ett aktiebolag enligt de intentioner som statsmakterna tillkännagav år 1977. Näringslivets hälften andel

av aktiekapitalet skall enligt planerna ägas av ett holdingbolag, som

/

bildas av intressentföretagen. För att staten skall kunna tillskjuta sin motsvarande andel begärs i propositionen ett anslag av 5 milj. kr. enligt riksdagens principbeslut i våras.

Det nämnda riksdagsbeslutet var inte enhälligt. En minoritet önskade i stället få ett preciserat förslag om inrättande av ett helstatligt bolag för export av utbildningstjänster till u-länder. Minoriteten hävdade att beslutsunderlaget var bristfälligt och att frågan borde tas upp i ett senare, biståndspolitiskt sammanhang. Denna linje fullföljs nu i motionen 1977/78:1309. Motionärerna motsätter sig alltså att riksdagen anvisar medel för teckning av aktier i det planerade halvstatliga bolaget.

Även denna gång riktar motionärerna kritik mot det beslutsunderlag som propositionen erbjuder. Utskottet har inför sin behandling av ärendet genom handelsdepartementets försorg fått en grundlig redovisning av de aktuella planerna beträffande exportbolaget. Efter den tidpunkt vid årsskiftet då propositionen avgavs har förberedelserna för bolagets tillkomst inträtt i ett mera aktivt skede.

Den redogörelse som har lämnats återges i sina väsentliga delar i detta betänkande (s. 2 f.). Riksdagens önskemål i våras att den skulle få en närmare redogörelse för bolagets organisation och planerade verksamhet när frågan om anslag för aktieteckningen förelädes den får anses vara uppfyllt genom

NU 1977/78:44

den dokumentation som nu föreligger.

Sedan riksdagen har fattat beslut om att staten tillsammans med näringslivet skall engagera sig i det tillämnade bolaget och förberedelserna för bolagsbildningen har fortskridit krävs det enligt utskottets mening särskilt starka skäl för att samarbetsprojektet skulle avbrytas. De invändningar mot planerna på ett halvstatligt bolag som i våras framfördes från motionärernas sida var enligt utskottets mening omotiverade. Några nya skäl för sin ståndpunkt har motionärerna inte anfört. 1 dagens läge ter sig deras argumentation sålunda ännu mindre övertygande än tidigare. Utskottet vill erinra om att ett samarbete mellan staten och näringslivet under former likartade med dem som det nu är fråga om förekommer i betydande utsträckning. Ett flertal aktiebolag - bl. a. kreditinstitut och industriföretag - och stiftelser erbjuder exempel. Ett par dagar efter sitt principbeslut om det nu aktuella bolaget godtog riksdagen enhälligt ett liknande projekt. Det gällde bildandet av Swedish Power Industry Service AB(SwedPower), som till 55 % ägs av statens vattenfallsverk och i övrigt av icke-statliga företag och vars uppgift är att tillhandahålla tjänster åt utländska kraftföretag (prop. 1976/ 77:125 s. 62 f., NU 1976/77:40 s. 5). Att näringslivets ägarintressen i det nu aktuella bolaget samlas hos ett holdingbolag bidrar ytterligare till att motionärerna måste anses skjuta över målet med sina invändningar mot bolagskonstruktionen.

Den redovisning av de närmare planerna och det pågående arbetet beträffande exportbolaget som utskottet har fått ger inte anledning till erinran. 1 konsekvens med riksdagens beslut i våras att bemyndiga regeringen att teckna aktier i ett sådant bolag inom ramen av 5 milj. kr. tillstyrker utskottet det nu föreliggande förslaget om medelsanvisning. Motionen avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:101 bilaga 8 punkten 2 och med avslag på motionen 1977/78:1309 till Teckning av aktier i ett bolag för export av tjänster till u-länder på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 5 000 000 kr.

Stockholm den 16 mars 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s). Birgitta Hambraeus (c), Anders Wijkman (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Sivert Andersson (s) och Rune Johansson i Ljungby (s).

NU 1977/78:44

7 Reservation

av Ingvar Svanberg, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström, Lennart Pettersson, Sivert Andersson och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt (= utskottet, s. 5 f.) nu föreligger.

De grundläggande invändningarna mot projektet kvarstår emellertid. I ett konsultföretag av den typ som är avsedd bör leverantörsintressena inte fä den möjlighet att göra sig gällande som den nu aktuella bolagskonstruktionen ger. Om riksdagen skall anvisa medel till kapital i ett sådant bolag är det ett oavvisligt krav att staten ensam blir bolagets ägare. Regeringen bör alltså, som begärs i motionen, lägga fram ett nytt förslag av denna innebörd.

Förslaget bör, som motionärerna säger, vara preciserat. Detta innebär att regeringen bör presentera ytterligare riktlinjer för bolagets verksamhet. Denna måste därvid sättas in i ett biståndspolitiskt sammanhang. Som motionärerna påpekar skall riksdagen senare i vår ta ställning till en proposition om biståndspolitiken, grundad bl. a. på industribiståndsutredningens förslag (SOU 1972:90). Det är angeläget att riktlinjerna för bolaget utformas med hänsyn till riksdagens beslut i detta sammanhang.

Utskottet tillstyrker motionen och avstyrker alltså det här behandlade förslaget i propositionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1309

1. avslår propositionen 1977/78:101 bilaga 8 punkten 2,

2. hos regeringen begär ett preciserat förslag om inrättande av ett helstatligt aktiebolag för export av utbildningstjänster till uländer.

.