Med anledning av propositionen 1977/78:86 med förslag till lag om vissa rörledningar, m. m. jämte motion

NU 1977/78:47

Näringsutskottets betänkande 1977/78:47

med anledning av propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar, m. m. jämte motion

Ärendet

I propositionen 1977/78: 86 (industridepartementet) har regeringen — efter hörande av lagrådet — föreslagit riksdagen att antaga förslag till

1. lag om vissa rörledningar,

2. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387),

3. lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),

4. lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för

vissa kraftanläggningar.

Med anledning av propositionen har väckts en motion, som redovisas nedan.

Yttranden i ärendet har avgivits av jordbruksutskottet (JoU 1977/78:

3 y) och civilutskottet (CU 1977/78: 3 y). Yttrandena är fogade till detta betänkande som bilaga 1 (s. 5) resp. bilaga 2 (s. 8).

Propositionen

Lagförslagen finns på s. 2—9 i propositionen.

Den föreslagna rörledningslagen innebär att rörledning för transport av bl. a. råolja, naturgas eller produkter av sådana ämnen inte får framdragas eller begagnas utan särskilt tillstånd (koncession). Koncession krävs dock inte för ledning som har en längd av högst 20 kilometer eller som är avsedd för vissa lokala behov. I övrigt upptas i lagförslaget de grundläggande bestämmelserna om förutsättningar för koncession, villkor för koncession och upphörande av koncession. Lagförslaget innehåller inte några regler om ianspråktagande av mark för rörledning, eftersom regler om detta finns i annan lagstiftning.

Koncessionsbeslut enligt rörledningslagen föreslås få viss bindande verkan vid en prövning av rörledningsföretaget enligt miljöskyddslagen eller vattenlagen.

Lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar föreslås bli tillämplig på rörledning som är koncessionspliktig enligt rörledningslagen.

Lagstiftningen skall enligt förslaget träda i kraft den 1 maj 1978.

Motionen

Yrkande

I motionen 1977/78: 1751 av Per Bergman (s) och Birgitta Dahl (s)

1 Riksdagen 1977/78.17 sami. Nr 47

NU 1977/78: 47

hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förslag till åtgärder för att integrera planeringen av vissa rörledningar med den fysiska planeringen och därmed även med den fysiska riksplaneringen bör föreläggas riksdagen.

Motivering

Motionärerna erinrar om att de i en motion under allmänna motionstiden (1977/78: 1674) har framställt önskemål om att regeringen skall förelägga riksdagen förslag till åtgärder för att integrera planeringen av kraftledningar med den fysiska planeringen. I den motionen sade de sig förutsätta att motsvarande samordningsintressen skulle beaktas vid den fortsatta beredningen av förslag till rörledningslag. Den föreliggande propositionen visar att så inte har skett, anför de nu. En åtgärd från riksdagens sida är därför motiverad.

Utskottet

Förslaget till lag om vissa rörledningar bygger på ett utredningsbetänkande från år 1972. Att det har framlagts nu föranleds av en framställning från Swedegas AB. Detta företag, i vilket staten har aktiemajoriteten, har till uppgift att planera och samordna åtgärder för att främja landets försörjning med naturgas. Swedegas arbetar f. n. med ett importprojekt som kan komma att innebära att naturgasleveranser till Sverige börjar hösten 1981.

En sådan rörledning som därvid kan bli aktuell måste under nuvarande förhållanden prövas enligt flera olika lagar, bl. a. miljöskyddslagen (1969: 387), naturvårdslagen (1964: 822), vattenlagen (1918: 523) och byggnadslagen (1947: 385). Syftet med den nya lagen är att samhället skall få möjlighet att på ett tidigt stadium allsidigt pröva ett rörledningsföretag i alla de hänseenden där allmänna intressen gör sig gällande. Ett beslut om sådan lagstiftning innebär inte något ställningstagande i frågan huruvida naturgas skall utnyttjas som en energikälla i Sverige.

Fråga om koncession skall prövas av regeringen. Statens industriverk blir beredningsorgan och får också viss beslutanderätt enligt lagen. För koncession skall krävas att det från allmän synpunkt är lämpligt att rörledningen dräs fram och begagnas och att sökanden finnes lämplig att utöva verksamheten. Det är alltså delvis fråga om en i vid mening näringspolitisk bedömning. Det kan enligt lagen föreskrivas som koncessionsvillkor att staten får rätt att delta i verksamheten eller att koncessionshavaren skall betala särskild avgift till staten. Med koncession följer i princip skyldighet att mot ersättning låta annan än koncessionshavaren utnyttja ledningen.

Av stor betydelse i ärendet är hur förhållandet mellan rörledningslagen och annan lagstiftning regleras. Det kan noteras att lagförslaget inte upp -

NU 1977/78: 47

tar några bestämmelser om ianspråktagande av mark för rörledningar. Regler i ledningsrättslagen (1973: 1144) och expropriationslagen (1972: 719) blir tillämpliga härvidlag. I övrigt behandlas hithörande frågor relativt utförligt i de yttranden som näringsutskottet har fått från jordbruksutskottet beträffande naturvårds- och andra miljöskyddsintressen och från civilutskottet beträffande samhällsplaneringen. När det gäller samordningen mellan å ena sidan rörledningslagen och å andra sidan miljöskyddslagen, naturvårdslagen, vattenlagen och byggnadslagstiftningen — inkl. riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen — hänvisar näringsutskottet till dessa yttranden.

Civilutskottet behandlar i sitt yttrande också den motion, 1977/78: 1751, som har väckts med anledning av propositionen. Den går ut på att åtgärder bör vidtas för att integrera koncessionsprövningen enligt rörledningslagen med planering enligt byggnadslagen m. m.

Näringsutskottet instämmer i alla delar med vad de båda övriga utskotten har anfört. Vad motionen beträffar innebär detta att näringsutskottet finner det befogat med ett uttalande av riksdagen att den samordningsfråga som motionärerna har tagit upp bör beaktas i samband med arbetet på en ny byggnadslagstiftning.

I den energipolitiska debatten har på senare tid frågan om hetvattentransport i rörledningar över längre sträckor varit aktuell. Sådan transport berörs inte i förslaget till rörledningslag och dess förarbeten. Näringsutskottet utgår från att, om så visar sig motiverat, regeringen föranstaltar om en komplettering av det nu föreslagna koncessionssystemet så att det också kommer att omfatta rörledningar för transport av hetvatten.

I övrigt ger propositionen inte anledning till något särskilt uttalande från näringsutskottets sida. Utskottet tillstyrker alltså lagförslagen.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. antar de i propositionen 1977/78: 86 framlagda förslagen till

a) lag om vissa rörledningar,

b) lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387),

c) lag om ändring i vattenlagen (1918: 523),

d) lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar,

2. med anledning av motionen 1977/78: 1751 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 4 april 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

lf Riksdagen 1977/78.17 sami. Nr 47

NU 1977/78: 47

4 Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s) och Holger Bergqvist (fp).

NU 1977/78: 47

5 Bilaga 1

Jordbruksutskottets yttrande 1977/78: 3 y

över propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar, m. m.

Till näringsutskottet

Genom beslut den 7 februari 1978 har näringsutskottet berett bl. a. jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar, m. m. Jordbruksutskottet får med anledning härav anföra följande.

De i propositionen framlagda lagförslagen innebär att en viss samordning skall ske mellan rörledningslagen och annan lagstiftning, bl. a. miljöskyddslagen (ML), naturvårdslagen (NvL) och vattenlagen (VL). Syftet med samordningen är att undvika onödig dubbelprövning av ett rörledningsföretag. Enligt de remitterade förslagen skall således koncessionsprövning enligt rörledningslagen vara bindande vid prövning enligt miljöskyddslagen. Vidare avses att en faktisk samordning med naturvårdslagen skall äga rum, så att ledningens framdragande i en huvudsakligen bestämd sträckning enligt koncessionsbeslutet inte skall kunna hindras genom att länsstyrelse sedermera beslutar föreläggande enligt naturvårdslagen eller vägrar tillstånd som behövs på grund av lagen eller förordnande som meddelats med stöd av denna. I sistnämnda hänseende uttalar föredraganden, att det får förutsättas att länsstyrelsen i sitt yttrande till regeringen i koncessionsärendet inte bara har uppmärksammat att planerad rörledning kan komma att beröra mark som ingår i naturreservat eller naturvårdsområde utan även har tagit ställning till huruvida undantag från gällande föreskrifter kan medges för att möjliggöra ledningens framdragande.

Mot denna bakgrund erfordras att regeringen i koncessionsärendet gör en prövning av det tilltänkta företagets förenlighet med miljöskyddslagens krav och de intressen som skyddas genom naturvårdslagen och förordnanden som meddelats med stöd av denna.

Utredningen angående oljeledningar har inte ansett det möjligt att ge några närmare riktlinjer för prövningen i vad avser ledningens inverkan på natur- eller miljövården.

Lagrådet har dock ansett vissa i propositionen närmare redovisade uttalanden kunna göras om de allmänna riktlinjer som bör iakttas vid koncessionsprövningen.

Med anledning av vad lagrådet uttalat erinrar föredraganden om att

NU 1977/78: 47

en förutsättning för att koncessionsprövningen skall kunna göra en prövning enligt ML eller NvL obehövlig är att naturvårds- resp. miljöskyddsintresset sådant detta kommit till uttryck i NvL resp. ML kan beaktas i koncessionsärendet. Föredraganden framhåller att NvL:s och ML:s regler till den del detta kan ske givetvis skall tillämpas.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot vad föredraganden i detta hänseende har anfört. Som i propositionen på annat ställe framhålls bör en ordning som innebär att ett och samma företag måste prövas av olika myndigheter vid skilda tidpunkter naturligtvis upprätthållas endast om detta är sakligt befogat. Från de synpunkter utskottet har att anlägga finns inget att invända mot vad föredraganden i propositionen (s. 69—73) anför rörande förhållandet mellan den föreslagna rörledningslagen och den lagstiftning som ligger inom utskottets beredningsområde, alltså ML, NvL och VL. I förevarande sammanhang vill utskottet för sin del framhålla det angelägna i att natur- eller miljövårdsintressena beaktas redan på ett tidigt stadium av handläggningen av koncessionsärenden enligt rörledningslagen.

7 § i förslaget till rörledningslag innehåller en bestämmelse för det fall att verksamhet, för vilken koncession har meddelats enligt lagen, medför betydande olägenhet som inte förutsågs när koncessionen meddelades. I sådant fall får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk föreskriva villkor som är ägnat att förebygga eller minska olägenheten för framtiden. En liknande bestämmelse finns i 25 § ML. Utskottet finner för sin del naturligt att industriverket i dylikt fall, så snart natur- och miljöskyddsintressen är berörda, vidtar sina åtgärder i nära samråd med de miljövårdande samhällsorganen.

Utskottet förutsätter att frågan om samordning mellan den nu förordade rörledningslagen och ML kommer att tas upp på nytt, när utredningen (Jo 1976: 06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen lagt fram sitt förslag. Frågan om samordning av koncessionsprövning enligt rörledningslagen och prövning av företag enligt VL synes vidare böra ånyo prövas i samband med att slutlig ställning tas till vattenlagsutredningens förslag.

Utöver vad nu anförts föranleder det remitterade ärendet inte något särskilt uttalande från utskottets sida.

Stockholm den 14 mars 1978

På jordbruksutskottets vägnar EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m), Maj Britt Theorin (s)*, Bertil Jonasson (c), Eric Enlund

NU 1977/78: 47

(fp)*, Åke Wictorsson (s), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s), Ingemar Hallenius (c)*, Stig Alftin (s), Sven Eric Lorentzon (m), Wivi-Anne Radesjö (s)* och Ingrid Andersson (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

NU 1977/78: 47

8 Bilaga 2

Civilutskottets yttrande 1977/78: 3 y

över propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar, m. m., jämte motion

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett civilutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/78: 86 med förslag till lag om vissa rörledningar, m. m., jämte eventuella motioner. Härefter har väckts motionen 1977/ 78:1751 av Per Bergman (s) och Birgitta Dahl (s).

Civilutskottet har behandlat propositionen i de delar som närmast berör utskottets beredningsområde samt den väckta motionen. Utskottet avger följande yttrande.

Lagförslaget innebär i fråga om samordning med byggnadslagstiftningen att koncessionsbeslutet inte ges en formellt bindande verkan i förhållande till någon del av denna lagstiftning (prop. s. 70). Motivet för detta är att berörda kommuner skall få tillfälle att föra fram sin mening i ett koncessionsärende och att det därigenom bör bli möjligt att åstadkomma en faktisk samordning mellan ledningsintresset och de intressen som ligger bakom planbestämmelserna i byggnadslagen (BL).

Koncessionsprövningen innebär bl. a. att en i huvudsak bestämd sträckning av ledningen läggs fast. Prövningen medger emellertid inte en detaljreglering av ledningsföretaget med hänsyn till dess inverkan på motstående intressen. Expropriation anges i propositionen kunna bli ett medel för att genomföra företaget. En fråga som uppkommer när annan än markkommunen ansöker om tillstånd till expropriation är vilket medinflytande vid tillståndsprövningen som skall ges till markkommunen. Enligt grunderna för 2 kap. 12 § expropriationslagen bör kommunens åsikt frångås endast om mycket starka skäl talar därför (prop. 1972: 109 s. 219). Denna princip bör enligt utskottets mening vara vägledande även vid prövningen av koncessionsärende.

Riktlinjerna för hushållning med mark och vatten inom den fysiska riksplaneringen har i sig ingen rättsverkan. De förutsätts bli preciserade genom kommunal planering enligt BL och vid tillämpning av naturvårdslagen (NvL) m. fl. lagar. I propositionen (s. 77) har förutskickats att dessa riktlinjer kan kräva beaktande på samma sätt som en rad andra angivna samhälleliga intressen. Detta får med hänsyn till regeringens ansvar för hävdandet av riktlinjerna anses vara en självklarhet. Lagrådet har anfört (prop. s. 113) att ingrepp i strid mot vissa förordnan -

NU 1977/78: 47

den enligt NvL inte får företas utan tvingande skäl. Detta uttalande bör enligt utskottets uppfattning kunna få motsvarande tillämpning även när det gäller riktlinjerna för den fysiska riksplaneringen.

Det genom motionen 1977/78: 1751 (s) framförda kravet på förslag till åtgärder för att integrera koncessionsprövningen med planering enligt byggnadslagen m. m. står inte i strid med vad som anförts i propositionen eller här ovan. Förslaget syftar till att även när det gäller planeringen för rörledningar initiera ett arbete i dessa integrationsfrågor av samma typ som pågår beträffande planeringen av kraftledningar.

Civilutskottet har (CU 1973: 34, 1975/76: 1, 1975/76: 16 och 1977/78: 8) haft anledning att beröra integrationen av kraftledningsplaneringen med samhällsplaneringen i övrigt. Planverket, naturvårdsverket, vattenfallsverket och industriverket har i en utredning behandlat frågan om hur kraftledningsfrågorna skall integreras i samhällsplaneringen. Enligt vad utskottet erfarit har verkens utredning underställts vissa kommuner och länsstyrelser. Enligt civilutskottets mening bör initiativ tas för att även samordna planeringen av rörledningar med samhällsplaneringen. Det kan nämnas att civilutskottet senare under år 1978 kommer att behandla motioner om hur kraftledningsplaneringen skall samordnas med den fysiska planeringen och därmed även med den fysiska riksplaneringen. En samordning av planeringen för kraftledningar med planeringen för vissa rörledningar samt frågan om hur dessa båda slag av ledningar skall integreras med samhällsplaneringen i övrigt finner civilutskottet väsentlig.

Arbetet på en ny byggnadslagstiftning pågår inom bostadsdepartementet. Det nu lagda lagförslaget kan inte anses föregripa eller försvåra detta arbete. Det kan dock antas att förslag på bygglagområdet kommer att leda till ytterligare överväganden i bl. a. samordningsfrågorna.

Stockholm den 14 mars 1978

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Eric Hägelmark (fp), Göthe Knutson (m) och Per Olof Håkansson (s).

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780057

; ,:U';

i“- .'ii _ ! . ■ ’i ■ ' ' -■ i . .;

. ;v. : . :. ■ ’ • :

;/i,. :■!. ■ . ;iS ’ • ... / .■

.

’ri' n i... 1 'i h: . ' :ifi- 1i*.. '■ . .■ >\ r

■ j

. : ii- ;• ••i-ii.: . - i • ; ij; v. -y, ' •; \i

. . ’ . i. ..: . ' - ■, . ,

i; . ■ . »

. - . . . ■ ■ . • ■ :i ••

ino x • . i

•; • ■ ■ ■ :'ji ■ . . ; ; ■■ ■ ; ' ■ . . .- . ; -

. :<;'■> ' ✓ ..! ‘ : , i .■

. .

■ ■ •; I . ■. - ; v - ...... > ' : C;

.... .... ' .

: v ” " v; ■ ■ " ! ; : ■ yw; ' . ;! ' : .v:.- :1_< .c; .. i

. y • ■ ■ , ■■

• v : jTIj 1 • . i . . : . .11! ■■■ 1; . •!. ■.

... ■ ,

-.i. / ■ ' 'J ■' ■ ... . •• .

. : ■■ ' .■ . : ' ; .'i-.. •. • \ --i. j ... ■ '■■■

■ ! . ■. ' . •

. ' ■ v: ' ■ y, ■ h .:.

■ • . ... "

r ' ' ' * ' : ’ ' - ' . ....■'

! ii 1 : - . , -■-BiV.i {,'};■ ■< v=«.i

;. . SJ £ - . . : : . . '

* - . . - . \ .