Med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser Datasaab AB jämte motioner

NU 1977/78:58

Näringsutskottets betänkande 1977/78:58

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser Datasaab AB jämte motioner

Ärendet

J detta betänkande behandlas

dels förslag i propositionen 1977/78:100 bilaga 17 (industridepartementet) till anslag avseende Datasaab AB, dels tre motioner rörande dataindustrin och elektronikindustrin.

Propositionen

Under angivna punkter i propositionen 1977/78:100 bilaga 17 föreslås följande:

F 18. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB(s. 229-231) att riksdagen till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret 1978/ 79 anvisar ett reservationsanslag av 48 750 000 kr.

F 19. Medelstillskott till Datasaab AB(s.231) att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 56 250 000 kr.

VI: 1. Teckning av aktier i Datasaab AB(s. 250) att riksdagen till Teckning av aktier i Datasaab AB för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som behandlas här är följande:

1977/78:1313 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär förslag till näringspolitiska åtgärder som innebär förstatligande av dataindustrin och en planmässig satsning på den nya minioch mikrodatorteknologin inom denna industri,

2. hos regeringen begär förslag till uppbyggnad av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse,

1977/78:1627 av Sven Andersson i Örebro (fp), vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen om en snabb branschutredning avseende svensk elektronikindustri.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 58

NU 1977/78:58

1977/78:1640 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller hemställan

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statens inflytande i databolaget,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om databolagets produktionsinriktning.

Motivering

I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1640 presenteras allmänna riktlinjer för näringspolitiken och en rad förslag till specifika åtgärder. Motionärerna menar att samhällets insatser när det gäller utredningsverksamhet, samråd och finansiellt stöd i alltför hög grad har koncentrerats till de s. k. problembranscherna. Om Sverige på ett effektivt sätt skall kunna anpassa sig och utnyttja framtida möjligheter på världsmarknaden krävs emellertid att produktionen inriktas på områden där svenskt näringsliv har goda möjligheter att snabbt öka produktionen, uttalas i motionen. En sådan omställning kan i hög grad underlättas av samhället genom olika näringspolitiska insatser. För att insatserna skall få största möjliga effekt bör de koncentreras till ett antal områden där förutsättningarna kan anses vara särskilt goda. Motionärerna menar att det är nödvändigt att tillskapa ett system med en mera rullande framtidsplanering för utvecklingen av den svenska industrin. Ett första steg bör vara att identifiera de branschområden som på grund av sin utvecklingspotential och storlek kan bli betydelsefulla för den framtida industritillväxten. Bland områden där intensifierade planeringsoch samrådsinsatser skulle kunna vara av betydelse nämns elektroindustrin, arbetsmiljöteknik och datastyrda produktionsprocesser. Datasaab AB behandlas i det avsnitt i motionen som rör forsknings- och utvecklingsarbetet i företagen. Bolagets tillkomst innebär enligt motionärerna en riktig och nödvändig satsning på ett för svensk industri viktigt framtidsområde. Den samordning av insatserna som nu kommer till stånd bör emellertid ske under samhällets ledning. Motionärerna kräver därför att staten skall aktualisera frågan om att få ett avgörande inflytande i databolagets styrelse. Vidare kritiserar de det avtal mellan staten och Saab-Scania AB som ligger till grund för bildandet av Datasaab. De anser att det för bolagets verksamhet är en allvarlig brist att vissa delar av kvarvarande dataverksamhet vid Saab-Scania, främst processtyrning och robotteknik, inte omfattas av avtalet. Det finns enligt motionärerna starka skäl för att dessa delar bör ingå i det nya databolaget. Regeringen bör därför undersöka möjligheterna till en sådan utvidgning av verksamheten.

I motionen 1977/78:1313 från vänsterpartiet kommunisterna efterlyses en samlad planering av datasektorn. De tendenser som har funnits sedan 1950- talets början till en utveckling av en nationell statlig kompetens på detta område harenligt motionärerna slukats upp eller krossats av kapitalintressen.

NU 1977/78:58

3 Statens roll har, hävdar de, här som inom många andra industrisektorer blivit att garantera kapitalets vinster genom att överta eller subventionera olönsamma delar. Elektronik- och dataindustrin är, säger motionärerna, en viktig expansiv sektor. Viktiga delar av svensk verkstadsindustri baseras på elektromekaniska system, där den nya mini- och mikrodatorteknologin med prisbilliga komponenter som sätts samman till för varje ändamål specialkonstruerade system ger stora möjligheter till förbättringar och rationaliseringar om den kopplas till högvärdiga program. Om dataindustrin förstatligades och samhället planmässigt satsade på den nya teknologin, skulle det skapas förutsättningar för att ta till vara svenskt teknologiskt kunnande. Härigenom skulle sysselsättningen inom dataindustrin öka och verkstadsindustrins konkurrenskraft bibehållas och utvecklas.

1 motionen berörs även möjligheterna att utnyttja datatekniken för kunskapsinsamling i folkflertalets tjänst. Motionärerna anger som exempel på sådan kunskap det material som har samlats in av låginkomstutredningen och levnadsnivåundersökningen och de medicinska data som har använts för att bevisa vissa arbetsmiljöers hälsofarlighet. De anför att man med datateknik kan systematiskt kartlägga dessa och andra viktiga men i dag okända delar av svensk verklighet. De nuvarande informationssystemen i samhället är enligt motionärerna alltför statiska och i huvudsak uppbyggda för administration. De är därför ofta otillräckliga även för att ge faktaunderlag inför föreslagna reformer.

1 motionen 1977/78:1627 anförs att elektronikbranschen, och särskilt då teleproduktindustrin, tillhör de industribranscher vilka räknas till framtidsbranschema och inom vilka svensk industri skulle kunna utveckla internationell slagkraft. Elektronikbranschen i Sverige domineras volymmässigt av ett litet antal mycket stora multinationella företag, säger motionären. De små och medelstora företagen inom industrin är dock av stor betydelse. Där finns stort tekniskt kunnande, flexibilitet och korta utvecklingstider. Om inte konstruktiva motåtgärder snabbt sätts in kan elektronikindustrin emellertid komma att drabbas av en kris. En rad faktorer pekar enligt motionären i denna riktning, bl. a. högt kostnadsläge, hård exportkonkurrens, avsaknaden av möjligheter att inom landet utveckla och tillverka många viktiga elektronikkomponenter och delsystem, främst inom halvledarområdet, vikande försvarsbeställningar samt inte minst bristen på ett samlat grepp om branschen, såväl vad gäller forskning och teknisk utveckling som vad gäller specialiserad företagsservice och stimulans för företagsetablering. Motionären menar att det är nödvändigt med en långsiktig planering och ett statligt utvecklingsstöd. Detta förekommer i en rad andra länder, exempelvis Norge. I Sverige inskränker man sig f. n. till att göra prognoser och delutredningar. I andra länder lämnas ett betydande statligt stöd för forskning och utveckling inom elektronikindustrin. I Sverige svarar teleproduktindustrin värde- och sysselsättningsmässigt för ca 5 % av industrins volym. Den andelen är

NU 1977/78:58

internationellt sett låg för en industrination och räcker inte för en ”självgenererande” utveckling. Motionären erinrar om att det svenska försvaret i många år genom sina materielbeställningar och utvecklingsuppdrag har erbjudit en omfattande och välplanerad bas för svensk elektronikindustri. De minskade försvarsanslagen leder till en drastisk reduktion av det stöd som på det sättet har getts till teleproduktindustrin. Detta kan få återverkan på utvecklingen inom branschen. En första åtgärd för att stödja den svenska elektronikindustrin är enligt motionären en snabb och bred branschutredning i nära samverkan mellan olika intressenter. Utredningen bör, utöver kartläggning av nuläge och utvecklingstendenser, också innefatta förslag avseende bl. a. behovsanalyser, långsiktig planering, produktutveckling, samordning av branschintressen, branschservice, provningsverksamhet, utbildning och systematisk uppföljning av den internationella utvecklingen.

Uppgifter i anslutning till motionerna

Dataindustrin och elektronikindustrin

Vid sin behandling år 1977 av motioner om dataindustrin redovisade utskottet (NU 1976/77:27) bl. a. följande uppgifter.

Elektroni kindustrin bestod - enligt statistiska centralbyrån - år 1974 av 166 arbetsställen med ca 50 700 anställda och en omsättning på ca 6 500 milj. kr. Härutöver förekommer elektronikverksamhet inom många företag som hänförs till andra näringsgrenar på grund av att elektroniken utgör en mindre del av den totala verksamheten. Utvecklingen bedöms gå mot att allt fler företag blir beroende av elektroniken som ett hjälpmedel i sina produkter eller processer och därför skaffar egna elektronikavdelningar. Ibland tar företag upp försäljning av produkter som från början var avsedda endast för deras egen användning. Gränsen för vad som skall klassificeras som elektronikindustri är således svår att dra. Inom ramen för ett av styrelsen för teknisk utveckling bedrivet projekt rörande elektronikindustrin har även visst arbete med kartläggning av den svenska elektronikindustrin utförts. I denna kartläggning uppskattas antalet företag inom branschen år 1975 till ca 300 med tillsammans ca 60 000 anställda och med en total omsättning av 8 500 milj. kr. Elva företag med vartdera mer än 1 000 anställda svarade för närmare 80 % av omsättningen och en koncern - LM Ericsson - stod för 40 %. Bland de större svenskägda företagen med elektronikverksamhet nämndes ASEA AB, AB Bofors, AB Electrolux, Telefon AB LM Ericsson, Hugin Kassaregister AB, Incentive AB, Luxor Industri AB, Ellemtel Utvecklings AB samt de företag som numera tillsammans har bildat Datasaab AB. Därtill kom utlandsägda företag, såsom AEG-Telefunken Elektriska AB, IBM Svenska AB, Svenska AB Philips, Siemens AB och Standard Radio & Telefon AB.

Dataindustriutredningen har i lägesrapporten (SOU 1973:6) Data och

NU 1977/78:58

näringspolitik (s. 99-110) lämnat en redogörelse för dataindustrin i Sverige. Huvudparten av maskinvara, komponenter och tillbehör produceras i andra länder och importeras samt marknadsförs genom dotterbolag till de utländska tillverkarna eller genom svenska agenter, konstateras det i rapporten. Viss tillverkning förekommer dock inom landet. Utredningen redogör översiktligt för dataindustrins struktur och lämnar mera detaljerade uppgifter om sex svenskägda och tolv utlandsägda datorföretag. I betänkandet (SOU 1974:10) Data och näringspolitik 74 (s. 174-196) behandlas även komponentindustrin, varjämte för datorindustrin lämnas en kompletterande redogörelse för utvecklingen sedan lägesrapporten skrevs.

Stålens industriverks dataindustri- och datatjänstutredning har nyligen lagt fram rapporten (SIND 1978:1) Datamarknaden inför 1980-talet. Utredningen påpekar att dataindustrin kan indelas i en varu- och en tjänsteproducerande delbransch. Den förra benämns dator- eller datamaskinindustrin och den senare datatjänstebranschen. Denna uppdelning är emellertid inte entydig, eftersom datorindustrin även producerar datatjänster (programvaror, databehandlingstjänster m. m.).

I rapporten lämnas bl. a. följande uppgifter om den internationella utvecklingen på datormarknaden.

Värdet av installerade datorsystem i världen uppgick år 1975 till ca 76 miljarder dollar. 1980 beräknas det samlade installationsvärdet ha ökat till 120-135 miljarder dollar. Vad gäller värdet av installerade generella datorer beräknades detta under 1975 uppgå till 65 miljarder dollar. Värdet av datorbeståndet 1972-1973 uppgick till ca 2,6 96 av bruttonationalprodukten (BNP) i USA och till ca 1,4 % av BNP i de europeiska gemenskaperna (EG) och Japan. Motsvarande andel för Sverige var 1975 ca 1,6 96. Datormarknaden i USA och Västeuropa har under perioden 1970-1975 ökat med ca 15 96 per år. Av de totala datorleveranserna till västvärlden svarar amerikanska företag för ca 90 96, europeiska för ca 5 96 och japanska för ca 5 96.

Med hänsyn till datorindustrins tillväxttakt är det troligt att denna bransch i betydelse, mätt i procentuell andel av BNP, kommer att passera stål- och flygindustrierna före utgången av detta årtionde.

Datorindustrin och datatjänstebranschen har haft en relativt likartad marknadsutveckling. Betydande skillnader föreligger däremot vad gäller industristrukturen. Datorindustrin, som började växa fram under 1950-talet, blev multinationell redan från början. De första datortillverkarna hade långt före datateknikens genombrott en etablerad utlandsproduktion och utlandsförsäljning, framför allt inom kontorsmaskinområdet.

Datorindustrin är i hög grad beroende av utländska marknader. Av IBM:s totala intäkter från data verksamheten år 1976-12,7 miljarder dollar-svarade de utomamerikanska marknaderna för ca 50 96. För de åtta största amerikanska datorföretagen låg motsvarande andel mellan 34 96 och 55 96.

NU 1977/78:58

6 Datamaskinindustrin är en av de mest forskningsintensiva industribranscherna. I USA uppgick kostnaderna för forskning och utveckling (FoU) under 1976 till 5,4 % av omsättningen och 2 350 dollar per anställd. De totala FoU-kostnaderna för branschen uppgick till inemot 2 miljarder dollar, varav IBM svarade för drygt hälften. I Sverige uppgick hela tillverkningsindustrins samlade FoU-kostnader under 1975 till ca 3,1 miljarder kronor.

Datorindustrins internationella struktur är en följd av bl. a. de mycket påtagliga stordriftsfördelar som föreligger i många av dess produktionsprocesser. För att ett datorföretag skall kunna tillgodogöra sig stordriftsfördelarna, vilket är nödvändigt för att företaget skall kunna finansiera en kontinuerlig utveckling av nya datormodeller och kompensera sig för sjunkande maskinvarupriser, måste företaget vara etablerat på världsmarknaden. Även om vissa länder har vidtagit åtgärder för att skydda delar av hemmamarknaden åt de inhemska företagen torde varje marknad vara så pass konkurrensutsatt att inget datorföretag på sikt kan existera enbart utifrån hemmamarknaden.

Rapporten berör även datorindustrin och datapolitiken i Europa och Japan. De europeiska och japanska datorindustrierna svarar som ovan nämnts för ca 5 % vardera av marknaden i OECD-länderna. Endast i Japan har den inhemska datorindustrin en större marknadsandel (54 %) än de amerikanska företagen. I samtliga länder har IBM en större marknadsandel än något annat företag.

I fråga om statliga stödåtgärder redovisas att den inhemska datorindustrin i Västtyskland, Frankrike, Storbritannien och Japan erhåller statligt stöd i olika former. Direkta bidrag för FoU och marknadsföring uppgick under perioden 1971-1975 i Västtyskland till 927 milj. dollar, i Frankrike till 355 milj. dollar och i Japan till 1 196 milj. dollar. Under perioden 1976-1979 beräknas Västtyskland satsa ytterligare 1 575 milj. DM. Det franska stödet är huvudsakligen inriktat mot ett fransk-amerikanskt bolag, CII-HoneywellBull, och kan för en fyraårsperiod uppskattas till ca 2,2 miljarder francs i direkta bidrag. Vidare garanteras det nybildade företaget under en fyraårsperiod statliga beställningar till ett värde av sammanlagt 4 miljarder francs. Andra former för statligt stöd är lån och kreditgarantier, huvudsakligen för export- och leasingverksamheterna, samt skyddad statlig och kommunal upphandling.

Den japanska datorindustrin har utvecklats i nära samarbete med staten. Det japanska stödprogrammet till datorindustrin omfattar 50 % täckning av FoU-kostnaderna, lån för att finansiera uthyrning av datorer samt lån för ombyggnad av äldre datorer. År 1974 bidrog japanska staten med över 350 milj. dollar för utveckling av dataverksamheten. Det statliga stödet utgår via ett antal fonder för maskin- och programvaruutveckling samt för förbättringar av grundläggande teknologier inom datortekniken.

NU 1977/78:58

7 Aktuella dataprojekt

Beträffande pågående större dataprojekt i Sverige kan - i anslutning till den redogörelse som utskottet förra året lämnade i betänkandet NU 1976/77:26 - meddelas följande.

Miljödatanämnden, som inrättades år 1974, leder en systematiskt bedriven översyn av informationshantering på miljövårdsområdet. Verksamheten syftar till att åstadkomma en samordnad planering av åtgärder som kan underlätta och effektivisera myndigheternas informationsbearbetning och till att därigenom utveckla ett samlat informationssystem för miljövården.

Miljödatanämndens verksamhet behandlas i årets budgetproposition (prop. 1977/78:100 bil. 13 s. 17). Nämnden har på regeringens uppdrag redovisat resultatet av sitt utvecklingsarbete och avgett förslag till den framtida utformningen och organisationen av arbetet inom miljövårdens informationssystem (Ml). Av rapporten framgår att nämnden hittills bedrivit 17 projekt, varav 14 pågått under budgetåret 1976/77. Inför det fortsatta arbetet har nämnden föreslagit att en mera ändamålsenlig indelning görs av verksamheten i två program, betecknade Samordning av ADB och Informationsservice på miljöområdet. Miljödatanämnden pekar också på vissa inslag i verksamheten som är av sådan karaktär att de bör betraktas som permanenta funktioner. Vidare har uppmärksammats vissa frågor som enligt nämnden är av sådan vikt att de bör föranleda särskilda åtgärder, nämligen behovet av toxikologisk informationsservice, samlad redovisning av forsknings- och undersökningsverksamhet på miljöområdet, samordning av epidemiologiska undersökningar, information om naturresurser och energi samt rationalisering av insamling av uppgifter om miljöförhållanden. Miljödatanämnden har övervägt olika alternativ för den fortsatta verksamheten och funnit att nämnden t. v. bör leda det fortsatta utvecklingsarbetet med MI. Nämnden avser att i en rapport till regeringen under budgetåret 1979/80 återkomma med en redovisning av erfarenheterna av verksamheten och att då också lämna förslag om framtida organisation.

Jordbruksministern uttalar i budgetpropositionen att en samlad redovisning av arbetet med MI med förslag om den framtida verksamheten bör lämnas till regeringen före utgången av år 1979. Riksdagen har lämnat detta uttalande utan erinran (JoU 1977/78:12).

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) stöder inom behovsområdet informationsbehandling, styr- och komponentteknik, projekt som syftar till att upprätthålla och vidareutveckla kunskapsnivån inom flera teknologi- och metodområden, däribland datateknik och elektronik. Behovsområdets insatser för kunskapsutveckling har riktats bl. a. åt sjukvårdssektorn, där ett ökat behov av datateknisk metodik har noterats.

LO:s dataråd utgör referensgrupp för forskningsprojektet Demokratisk styrning och planering i arbetslivet. Projektet, som har pågått sedan juli 1975, stöds ekonomiskt av Riksbankens jubileumsfond och Arbetarskyddsfonden.

NU 1977/78:58

8 Syftet med projektet är bl. a. att bidra till löntagarnas och deras fackliga organisationers kunskapsuppbyggnad inom områdena planering, styrning och datoranvändning samt till utveckling av arbetsformer för planerings- och utredningsverksamhet inom fackföreningsrörelsen. Forskningsarbetet sker till stor del i arbetsgrupper tillsammans med löntagar- och fackklubbar på olika arbetsplatser.

Centrum för arbetslivsfrågor inrättades den 1 januari 1977 som forskningsinstitut inriktat på arbetsmarknadsparternas behov av praktiskt utredningsoch utvecklingsarbete. Syftet är att stödja strävandena att förnya arbetslivet. Ett forskningsprogram håller på att utformas. De fackliga organisationerna har visat på omfattande behov av forskning om bl. a. datafrågor samt tekniska och administrativa styrsystem.

Utöver de projekt som har redovisats ovan kan följande nämnas. Socialstyrelsen har ett register för sambandet mellan arbetsmiljö och cancer. Arbetsmarknadsstyrelsen har nyligen upprättat ett landsomfattande arbetsförmedlingsregister. Justitiedepartementet häri anslutning till rättsväsendets informationssystem byggt upp ett informationssystem i vilket finns en del databaser av allmänt intresse.

Ett datorbaserat informationssystem om arbetsskador skall enligt riksdagens beslut (SoU 1977/78:24, rskr 1977/78:147) ersätta nuvarande yrkesskadestatistik fr. o. m. den 1 januari 1978. 1 propositionen 1977/78:74 med förslag till riktlinjer för ett informationssystem om arbetsskador, m. m. framhålls att syftet är att förbättra underlaget för arbetarskyddets förebyggande arbete. Systemet skall i princip omfatta alla skador, fysiska och psykiska, som förvärvsarbetande och vissa andra grupper ådragit sig i arbetet. Arbetsmarknadsministern understryker att redovisningen av skademönstret i arbetslivet och riskerna för skador bör vara så heltäckande som möjligt. Av grundläggande betydelse är därför att alla skador och sjukdomar som har uppstått på grund av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet skall redovisas.

Pågående utredningsarbete m. m.

Datalagsutredningen (Ju 1976:05; ordförande: riksdagsman Anders Wijkman) har till uppgift att göra en allmän översyn av datalagstiftningen. Enligt direktiven bör utredningens arbete i det inledande skedet koncentreras till frågorna om integritetsskyddet. Därefter bör utredningen i en andra etapp ta upp frågan om möjligheterna att med hjälp av ADB-tekniken öka tillgängligheten av den information som finns samlad hos olika samhällsorgan. Beträffande den senare frågan skall enligt direktiven målet för utredningens arbete vara att den information som hos det allmänna är lagrad på ADBmedier såvitt möjligt skall göras mera lättillgänglig för allmänheten, så att den i ökad omfattning kan komma samhällsdebatt och forskning till del. I första hand bör kommittén kartlägga vilka medel som står till buds för att öka

NU 1977/78:58

tillgången till de datorlagrade informationerna.

Regeringen har i september 1977 tillsatt en samrädsgrupp under ordförandeskap av budgetminister Ingemar Mundebo. Gruppen har enligt direktiven till uppgift att utarbeta de riktlinjer som krävs för en medveten datapolitik. Riktlinjerna skall i första hand avse förhållandena inom statsförvaltningen. Gruppen skall avge förslag till sådan organisation för beredning av datafrågorna att en fastare samordning på området blir möjlig. Vidare skall anges mål för datapolitiken i vad avser framtida systemstruktur, drifts- och funktionssäkerhet, användarinflytande m. m. I övrigt nämns integritets- och säkerhetsfrågorna samt möjligheterna att använda mer decentraliserade system och smådatorer. Det påtalas att dataproducerade besked av olika slag som går ut till skilda medborgargrupper ofta inte motsvarar de krav på begriplighet som mottagarna kan ställa. Det uppdras även åt gruppen att följa beredningen av datapolitiska frågor inom olika departement. I fråga om användarnas och övriga personalgruppers inflytande över systemutveckling m. m. anförs följande:

Erfarenheterna av de gångna årens systemutveckling talar för att ADBsystemen kommer till störst nytta om olika användargrupper har inflytande över systemutveckling, driftsfrågor etc. Det är angeläget och naturligt att systemanvändarna, både myndigheterna och deras personal, aktivt kan följa och medverka i utvecklingen av systemen och planeringen av driften.

Regeringen har nyligen uppdragit åt styrelsen för teknisk utveckling, i samarbete med statens industriverk, och Ingenjörsvetenskapsakademien att var för sig utreda frågor om Sveriges tekniska och industriella kompetens. Myndigheterna skall dock samverka när det gäller framtagandet av underlagsmaterial. Syftet med utredningsarbetet är bl. a. att ange branscher eller tekniska områden där Sverige har eller kan väntas få en fördelaktig ställning gentemot utlandet i industriellt hänseende. På motsvarande sätt bör utredningarna påvisa områden där den svenska konkurrenssituationen på lång sikt kan väntas bli så dålig att uppoffringarna i fråga om ekonomiska och personella resurser blir orimliga. Slutsatserna skall grundas bl. a. på analyser av hur existerande och framtida teknik kan utnyttjas med hänsyn till konsekvenserna fört. ex. miljön och energihushållningen. Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt. Delrapporter bör kunna avlämnas.

Vidare har regeringen i februari i år uppdragit åt riksrevisionsverket, statskontoret och försvarets rationaliseringsinstitut att utreda hur beslutsunderlaget när det gäller införande av datateknik i statsförvaltningen kan förbättras. Detta uppdrag omfattar även metoder för att i en rad övriga hänseenden förbättra statens användning av automatisk databehandling.

Statens industriverks dataindustri- och datatjänstutredning avser att kartlägga och analysera den svenska dataindustrins (inkl. datatjänstproduktionens) utveckling samt marknadsutvecklingen för datorer och datakommunikationsutrustning. Branschens utveckling kommer löpande att följas med hjälp av ett informationssystem som kan ge svar på frågor om sådant som

NU 1977/78:58

sysselsättning, investeringar, produktion, utrikeshandel, produktutveckling samt forskning och utvecklingsarbete.

Utredningen har, som berörts i föregående avsnitt, i februari 1978 lagt fram rapporten (SIND 1978:1) Datamarknaden inför 1980-talet. Rapporten omfattar en kartläggning och bedömning av den svenska datamarknadens omfattning, sammansättning och utveckling fram till år 1980. Vidare redovisas hur datorutrustningen är fördelad på olika näringsgrenar och regioner. Rapporten innehåller dessutom en kartläggning av den internationella dataindustrin, datamarknaden och datapolitiken. De följande utredningsrapporterna avses bl. a. komma att omfatta en närmare kartläggning och analys av den svenska datorindustrin och datatjänstebranschen samt olika datatekniska tillämpningar, framför allt datorstyrda produktionssystem.

Tidigare riksdagsbehandling av liknande frågor

Näringsutskottet har hösten 1977 i samband med behandlingen av regeringens förslag om bildande av ett av staten och Saab-Scania AB gemensamt ägt databolag (prop. 1977/78:17) avstyrkt motionsyrkanden om att staten skulle skaffa sig majoritet i styrelsen för det nybildade databolaget och att Saab-Scanias tillverkning av industriell och militär elektronik borde överföras till det nybildade databolaget. Utskottet (NU 1977/78:31) fann i likhet med regeringen att samarbetsvillkoren för statens del var tillfredsställande. 1 fråga om en utvidgning av databolagets verksamhet påpekade utskottet att regeringens förslag innebar att databolaget i en uppbyggnadsperiod inte går in på industrielektronik utan koncentrerar sin verksamhet till dataområdet. Utskottet ansåg denna begränsning befogad i dagsläget och avstyrkte alltså motionen. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottet har åren 1972 och 1976 behandlat motionsyrkanden som syftar till ett förstatligande av elektronikindustrin. Utskottet (NU 1972:17, 1975/76:59) har avstyrkt motionerna, som avslogs av riksdagen. År 1976 uttalade utskottet att ett förstatligande av dataindustrin inte erfordrades för att samhället skulle fä önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet. Än mindre, anförde utskottet, synes det finnas anledning att aktualisera frågan om ett förstatligande av elektronikindustrin i dess helhet. Utskottet noterade att staten genom vissa engagemang i branschen har insyn i utveckling, produktion och marknadsföring av elektroniska produkter.

År 1977 behandlade näringsutskottet (NU 1976/77:27) ett motionsyrkande om att en allsidigt sammansatt utredning skulle tillsättas för att klarlägga problemen med elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin. Utskottet underströk att de frågor som togs upp i motionen var betydelsefulla. Utvecklingen på elektronikområdet och effekterna härav för svensk industri uppmärksammas också, framhöll utskottet, av berörda myndigheter. Med hänsyn till industriverkets planer ansåg utskottet inte att det fanns skäl att föreslå att en särskild utredning enligt yrkandet i motionen skulle

NU 1977/78:58

tillsättas. De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet reserverade sig till förmån för en utredning med uppgift att allsidigt och ingående belysa problemen rörande elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin. Motionsyrkandet avslogs av riksdagen.

Förslag om en höjning av anslaget till styrelsen för teknisk utveckling (STU), avsett för att STU skulle kunna initiera forsknings- och utvecklingsprojekt som syftade till uppbyggande av arbetsmiljö- och näringslivsregister i statlig och kommunal regi, avstyrkte utskottet (NU 1976/77:26) år 1977. Riksdagen följde utskottet. Utskottet hänvisade bl. a. till att en viss forsknings- och utvecklingsverksamhet med användande av datateknik och med syfte bl. a. att kartlägga arbetsmiljöns påverkan på de anställda pågick inom olika myndigheter och organisationer.

Arbetsmarknadsutskottet behandlade hösten 1977 ett motionsyrkande om att en parlamentarisk utredning med facklig representation skulle tillsättas för att utreda datoriseringens påverkan på sysselsättning och arbetsmiljö. Därvid uttalade utskottet (AU 1977/78:4) att det är nödvändigt för Sverige att liksom hittills ligga långt framme i användningen av datatekniken. Utskottet påpekade att motionärerna uppenbarligen hade samma synsätt. Vidare anförde utskottet följande:

Mot denna bakgrund och med hänsyn till vad som ovan anförts är det angeläget att man bygger vidare på tidigare gjorda undersökningar och gören bred kartläggning av datateknikens framtida effekter på arbetsliv och sysselsättning. En sådan kartläggning skulle utgöra en betydelsefull komplettering av den utredningsverksamhet på andra centrala delar av dataområdet

som redan har satts i gång. Vad gäller formerna för utredningsarbetet har

väckts tanken att kartläggningen bör utföras av sysselsättningsutredningen. I och för sig är detta en möjlighet men enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på regeringen att bestämma vilken form utredningsarbetet bör ha. Arbetet bör dock ske under medverkan av parlamentariska företrädare och arbetsmarknadens parter.

Utskottet

Datasaab AB, som till lika delar ägs av staten och Saab-Scania AB, bildades hösten 1977 (prop. 1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98). Syftet med samgåendet var att skapa en konkurrenskraftig svensk dataindustri. Enligt det huvudavtal som ligger till grund för samarbetet mellan parterna har staten åtagit sig att under åren 1978-1981 lämna bolaget visst stöd för att dels bidra till det tekniska utvecklingsarbetet, dels täcka det underskott i rörelsen som väntas de närmaste åren. De i budgetpropositionen föreslagna ekonomiska insatserna i Datasaab AB innebär att beslutade åtaganden fullföljs. De tre motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang ifrågasätter inte det föreslagna stödet till bolaget. Utskottet tillstyrker propositionen såvitt gäller de tre anslagen till Datasaab AB.

I motionen 1977/78:1640 uttalas att samordningen av insatserna på

NU 1977/78:58

dataområdet bör ske under samhällets ledning, bl. a. med hänsyn till samhällets stora kapitalinsatser. Motionärerna föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande om att staten bör få ett avgörande inflytande i Datasaabs styrelse.

Förslag om att staten skulle skaffa sig majoritet i databolagets styrelse har utskottet - som framgår av redovisningen i det föregående - avvisat i samband med behandlingen av regeringens förslag om bildandet av databolaget. Utskottet delade då regeringens uppfattning att samarbetsviilkoren för statens del var tillfredsställande. Utskottet har inte funnit anledning att nu ändra inställning.

Ett annat förslag i motionen syftar till en utvidgning av Datasaabs verksamhet. Motionärerna anser att områdena processtyrning och robotteknik bör ingå i Datasaabs produktion och önskar ett uttalande av denna innebörd.

Även denna fråga aktualiserades vid behandlingen av ovan nämnda regeringsförslag. Utskottet påpekade då att propositionens förslag innebar att Databolaget i en uppbyggnadsperiod skulle koncentrera sin verksamhet till dataområdet och inte gå in på industrielektronik. Denna begränsning fann utskottet befogad i dagsläget. Utskottet vidhåller denna uppfattning.

Enligt motionen 1977/78:1313 bör regeringen lägga fram förslag till näringspolitiska åtgärder som innebär dels att dataindustrin förstatligas, dels att denna industri gör en planmässig satsning på den nya mini- och mikrodatorteknologin. Utskottet har åren 1976 och 1977 avstyrkt liknande förslag med hänvisning till att ett förstatligande av dataindustrin inte är erforderligt för att samhället skall få önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet. Tillkomsten av Datasaab AB innebär att samhällets inflytande på och kontroll över branschen har utökats väsentligt. Föredragande statsrådet understryker i budgetpropositionen att de bidrag som föreslås utgå till Datasaab skall skapa förutsättningar för ett omfattande utvecklingsarbete inom ett område som är av central betydelse för vårt lands framtida konkurrenskraft när det gäller leveranser av avancerade produkter och system. Han påpekar att det statliga utvecklingsstödet kan förknippas med villkor angående insyn och tillhandahållande av information. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkande.

I samma motion föreslås att riksdagen skall begära förslag till uppbyggnad av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse. Ett skäl som regeringen har angivit för att staten skall engagera sig i dataindustrin är den betydelse som en inhemsk dataindustri har för möjligheterna att tillgodose de speciella samhällskrav som kan ställas på framtida datasystem. Ett aktuellt exempel är det av riksdagen i år beslutade datorbaserade informationssystemet om arbetsskador (prop. 1977/78:74, SoU 1977/78:24). Detta har till syfte bl. a. att alla skador och sjukdomar som har uppstått på grund av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet skall

NU 1977/78:58

kunna redovisas. Av den föregående redogörelsen framgår att en viss forsknings- och utvecklingsverksamhet med användande av datateknik och med syfte bl. a. att kartlägga arbetsmiljöns påverkan på de anställda pågår inom olika myndigheter och organisationer. Utskottet finnér inte att riksdagen bör göra en särskild framställning till regeringen i denna fråga.

Den svenska elektronikindustrin kan komma i en krissituation om inte konstruktiva motåtgärder snabbt sätts in, hävdas i motionen 1977/78:1627. Motionären föreslår att elektronikindustrins nuläge och utvecklingstendenser utreds. Denna branschutredning skulle även få i uppdrag att lägga fram förslag avseende bl. a. långsiktig planering, produktutveckling samt samordning av branschintressen.

Utvecklingen på datateknikens område och inom elektronikområdet i stort har under de senaste åren vid flera tillfällen uppmärksammats av riksdagen. Näringsutskottet behandlade år 1977 ett motionsyrkande om att problem med elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin skulle utredas. Utskottet underströk att de frågor som aktualiserades i motionen var betydelsefulla men ansåg sig med hänsyn till pågående och planerat utredningsarbete inte böra förorda en sådan särskild utredning som hade föreslagits. Med anledning av motionsyrkanden om en kartläggning av datateknikens sysselsättningseffekter har riksdagen i oktober 1977 uttalat sig för en bred kartläggning av datateknikens effekter på arbetsliv och sysselsättning. Enligt vad näringsutskottet har inhämtat övervägs f. n. inom regeringskansliet frågan om en utredning rörande datateknikens och elektronikens effekter på produktion och arbetsliv. Elektronikområdet kännetecknas av stark expansion och tekniskt nydanande. Den internationella utvecklingen har redan i flera avseenden förändrat och kommer ytterligare att förändra förutsättningarna för den svenska industrin. Mot denna bakgrund anser utskottet att en utredning som kartlägger elektronik- och databranschens nuläge och analyserar möjliga utvecklingsvägar bör komma till stånd. Inom olika myndigheter och organisationer uppmärksammas f. n skilda aspekter av elektronikbranschen. Utskottet delar motionärens uppfattning att statmakternas fortsatta handlande bör utgå från en helhetssyn på elektronikområdets utveckling. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt och i nära samverkan med de organ som redan är aktiva på området. Även i övrigt torde de synpunkter på utredningsuppdragets omfattning som motionären för fram vara värda att beaktas. Särskilt bör utredningen uppmärksamma möjligheterna att främja en utveckling av produktion på elektronikområdet i Sverige.

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidrag till Datasaab AB

att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:100 bilaga 17 punkterna F 18, F 19 och VI: 1 för budgetåret 1978/79 anvisar

NU 1977/78:58

a) till Utvecklingsbidrag tillDatasaab AB ett reservationsanslag av 48 750 000 kr.,

b) till Medelstillskott till Datasaab AB ett reservationsanslag av 56 250 000 kr.,

c) till Teckning av aktier i Datasaab AB ett investeringsanslag av 75 000 000 kr.,

2. beträffande statlig majoritet i Datasaab AB:s styrelse

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 6,

3. beträffande verksamheten vid Datasaab AB

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 7,

4. beträffande dataindustrins organisation och verksamhet att riksdagen avslår motionen 1977/78:1313 yrkandet 1,

5. beträffande databaserade informationssystem

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1313 yrkandet 2,

6. beträffande utredning om svensk elektronikindustri

att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1627 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.

Stockholm den 27 april 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp). Anders Wijkman (m), Lilly Hansson (s), KarlAnders Petersson (c). Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), KarlErik Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Erik Johansson i Hållsta (c). Lars Ljungberg (m) och Bertil Dahlén (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. beträffande statlig majoritet i Datasaab AB:s styrelse (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Förslag om” och slutar med "ändra inställning” bort ha följande lydelse:

Samhället har enligt det huvudavtal som ligger till grund för bildandet av Datasaab AB gjort mycket stora ekonomiska åtaganden. Med hänsyn härtill anser utskottet i likhet med motionärerna att staten bör ha ett avgörande inflytande i Datasaabs styrelse.

NU 1977/78:58

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande verksamheten vid Datasaab AB (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Även denna” och slutar med ”denna uppfattning” bort ha (oljande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att Datasaabs verksamhet bör utvidgas till att omfatta även kvarvarande verksamhet vid Saab-Scania på industrielektronikområdet, främst i vad avser robotteknik och processtyrning.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

Särskilt yttrande

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Lennart Pettersson, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Wivi-Anne Radesjö (alla s):

Näringsutskottet behandlade förra året ett motionsyrkande från socialdemokratiskt håll om att en allsidigt sammansatt utredning skulle tillsättas för att klarlägga problemen med elektronikens påverkan på den elektromekaniska industrin. Motionen avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. De socialdemokratiska ledamöterna i utskottet reserverade sig till förmån för motionen. Förslaget i motionen 1977/78:1627 av Sven Andersson i Örebro (fp) om en snabb branschutredning avseende svensk elektronikindustri överensstämmer till stor del med det nämnda socialdemokratiska önskemålet. Denna gång föreslår ett enhälligt utskott bifall till motionsyrkandet.

I detta sammanhang vill vi erinra om att riksdagen i oktober 1977 har ställt sig bakom motionsyrkanden från det socialdemokratiska partiet om en bred utredning av datateknikens effekter på arbetsliv och sysselsättning. Vi utgår från att detta utredningsuppdrag även omfattar en analys av det slag som förslås i motionen 1977/78:1627. Vi vill nu -genom att tillstyrka motionen - understryka att regeringen snarast bör tillsätta den breda utredning om sysselsättnings- och struktureffekter på dataområdet som under föregående år har förordats från socialdemokratiskt håll.

GOTAB 58093 Slockholm 1978