Med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken jämte motion

NU 1977/78:65

Näringsutskottets betänkande 1977/78:65

med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken jämte motion

Ärendet

I propositionen 1977/78:100 bilaga 14 (handelsdepartementet) har regeringen under punkten B 7 (s. 47-52) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

I motionen 1977/78:1310 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen 1.

uttalar att Sverige snarast skall utträda ur Interamerikanska utvecklingsbanken,

2. avslår regeringens ovan angivna förslag.

Utrikesutskottet har avgett yttrande (UU 1977/78:3 y) i ärendet (bilaga, s. 11).

Propositionen

Sverige har i september 1977 inträtt som medlem i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Enligt överenskommelsen om svenskt medlemskap har Sverige tecknat sig för ett kapital om sammanlagt 21,9 milj. dollar, vilket motsvarar ca 106,6 milj. kr. Av Sveriges kapitaldel utgör ena hälften aktier som har tecknats i det interregionala kapitalet. Därav skall 1,8 milj. dollar, dvs. ca 8,8 milj. kr., betalas kontant under sjuårsperioden 1977-1983. Resterande aktieteckning utgör garantikapital. Den andra hälften av Sveriges kapitaldel består av en andel i fonden för särskild verksamhet. Likvid för denna andel skall erläggas kontant under sjuårsperioden 1977-1983. Sverige har hösten 1977 erlagt drygt 6,5 milj. kr. till IDB och skall år 1978 kontant betala ca 5 milj. kr.

I propositionen redogörs för Sveriges anslutning till IDB, för bankens kapital och Sveriges andel däri, för Sveriges röstetal och representation i banken samt för bankens utlåningsverksamhet under åren 1976 och 1977 - vad beträffar andra halvåret 1977 enligt plan. Sveriges röstetal kommer att motsvara mindre än 0,2 % av totala röstetalet. I bankens direktion företräds Sverige tillsammans med sju andra västeuropeiska länder av en västtysk exekutivdirektör.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 65

NU 1977/78:65

2 Motionen

1 motionen erinras om den kritik som våren 1977 från socialdemokratiskt håll riktades mot förslaget om att Sverige skulle ansluta sig till IDB. De skäl som då anfördes är fortfarande giltiga, säger motionärerna. De beräknade exportvinsterna är betydligt överdrivna, och kostnaderna för medlemskapet är stora i förhållande till exportökningen. Därtill kommer att medlemskapet i IDB får återverkningar på Sveriges utrikespolitik och biståndspolitik. Genom inträde i IDB stöder Sverige indirekt militärdiktaturer och andra förtryckarregimer. Förutsättningar för ekonomisk och social utveckling saknas i flertalet av de aktuella länderna under rådande samhällssystem. Dessutom går en dominerande del av bankens resurser till de rikare länderna i Latinamerika. Biståndspolitiska motiv kan knappast anföras för ett svenskt inträde i IDB. Omröstningsreglerna inom banken är sådana att Sverige inte kan påverka bankens inriktning. Regeringen har inte i budgetpropositionen kunnat visa att man från svenskt håll under förhandlingarna med banken har på något sätt lyckats påverka denna i positiv riktning.

Riksdagsbehandlingen av frågan om Sveriges anslutning till IDB

Riksdagen beslöt i juni 1977 bemyndiga regeringen att sluta avtal med IDB om svenskt medlemskap och att därvid göra åtaganden i fråga om garantikapital (prop. 1976/77:83, NU 1976/77:47, rskr 1976/77:332).

Beträffande biståndspolitiska och allmänt utrikespolitiska aspekter på frågan avgav utrikesutskottet yttrande till näringsutskottet. Enligt utrikesutskottets majoritet uppvisade banken och dess verksamhet både positiva och negativa drag. Det fanns inte tillräckliga biståndspolitiska motiv för svenskt deltagande, men detta innebar inte att det var uteslutet med ett inträde i banken av omsorg om exporten. Det borde vara naturligt för Sverige som medlem av IDB att sträva efter en ändring av omröstningsreglerna och att söka påverka bankens utlåningspolitik på sådant sätt att den främjade en ekonomisk och social utveckling i låntagarländerna. En minoritet inom utrikesutskottet ansåg att starka utrikespolitiska och biståndspolitiska skäl talade mot ett svenskt medlemskap i IDB.

Näringsutskottet framhöll att Sverige såsom icke-medlem skulle vara obehörigt att leverera till IDB-finansierade projekt. Kostnaderna för medlemskap -enligt ett räkneexempel 80 milj. kr., varav 45 milj. kr. kontant under en sjuårsperiod - fick vägas mot beräknade inkomster av den export till Latinamerika som anslutningen till IDB skulle möjliggöra. Dessa kunde komma att röra sig om mycket stora belopp. Referensvärdet av medverkan i IDB-projekt kunde bli betydande. Sammanfattningsvis talade ekonomiska skäl för Sveriges anslutning till IDB. Näringsutskottet tillstyrkte att regeringen skulle få bemyndigande att förhandla om medlemskap men tilläde:

NU 1977/78:65

3 Denna tillstyrkan är emellertid inte förbehållslös. Det uppenbara förtryck och den förföljelse av oppositionella som präglar de flesta latinamerikanska länder kräver oavlåtlig uppmärksamhet. Det är angeläget att vårt ekonomiska utbyte med Latinamerika inte kan utnyttjas som ett stöd av regimer som det i vårt land råder stor enighet om att fördöma. Utskottet förutsätter därför att regeringen under förhandlingsskedet ytterligare analyserar de aktuella omständigheterna och värderar de tecken på positiva förändringar i IDB:s politik som åberopas i propositionen. Om förhandlingarna resulterar i medlemskap måste IDB:s fortsatta utveckling noga följas från svensk sida. Som medlem i IDB måste Sverige aktivt verka för förändringar av bankens institutionella former och utlåningspolitik i sådan riktning att strävandena till social och ekonomisk utveckling och ökad demokrati i Latinamerika får stöd från banken. Om bankens politik inte blir sådan att den befordrar långsiktiga förändringar i positiv riktning bör detta, såsom framhålls i propositionen och av utrikesutskottet, föranleda att medlemskapet omprövas. Regeringen bör årligen - lämpligen i samband med sin framställning om erforderligt anslag för betalningar till IDB - lämna riksdagen en redogörelse för utvecklingen och de aktuella förhållandena inom bankens verksamhetsområde.

I en reservation anslöt sig de socialdemokratiska ledamöterna till vad minoriteten inom utrikesutskottet hade uttalat. De sade sammanfattningsvis: ”Ekonomiskt sett är ett svenskt inträde i IDB en relativt kostsam spekulation i mycket osäkra exportmöjligheter. I ett vidare perspektiv framstår denna åtgärd som ett flagrant brott mot principer som bör vara grundläggande för vår handelspolitik.”

Senare riksdagsdebatter om IDB

Handelsminister Burenstam Linder besvarade den 21 november 1977 (RD 1977/78:31 s. 75)en interpellation (1977/78:46) om IDB:s utlåningspolitik av Per Gahrton (fp). Denne hade frågat på vilket sätt regeringen under förhandlingarna om IDB-medlemskapet ytterligare hade analyserat de aktuella omständigheterna och värderat de tecken på positiva förändringar i IDB:s politik som hade åberopats i propositionen 1976/77:83.

Handelsministern meddelade att ytterligare uppgifter örn bankens politik hade insamlats under förhandlingsskedet. Bland de dokument som hade insamlats och studerats var bankens årsrapport för 1976 tillsammans med de uttalanden som hade gjorts vid bankens årsmöte samt dokument som var styrande för bankens långsiktiga policy och interna bankdokument över planerad verksamhet. Dessutom hade samtal förts med representanter för banken och för vissa medlemsländer.

Under riksdagsbehandlingen av propositionen med förslag till exportfrämjande åtgärder avseende u-länder hade, sade handelsministern, särskilt tagits upp frågan om bankens satsning på de minst utvecklade länderna och på den sociala infrastrukturen, till vilken räknas vatten- och avloppssystem, stadsutveckling, sjuk- och hälsovård m. m. Bankens policy att öka insatserna i denna riktning bekräftades enligt handelsministern ytterligare i det material

NU 1977/78:65

som hade samlats in. En rad uppgifter om utlåningen, dess länderfördelning och dess inriktning lämnades till belysning av detta.

Interpellanten menade att dessa uppgifter i sin huvuddel var kända redan när riksdagsbeslutet fattades. Det stöd till strävandena till social och ekonomisk utveckling och ökad demokrati i Latinamerika som näringsutskottet hade uttalat sig för var f. ö., sade interpellanten, inte med säkerhet detsamma som stöd till de fattigaste länderna.

Den 17 januari 1978 (RD 1977/78:61 s. 71) besvarade handelsministern en fråga (1977/78:213) rörande IDB av Bertil Måbrink (vpk). Frågan gällde om handelsministern ämnade vidta åtgärder för att ompröva Sveriges medlemskap i IDB. Den var ställd mot bakgrund av att IDB kort dessförinnan efter omröstning bland medlemsländerna hade beviljat Argentina och Chile vissa lån som Sverige motsatte sig. Handelsministern hänvisade till redogörelsen i budgetpropositionen och uttalade att regeringen avsåg att även i fortsättningen på olika vägar göra svenska synpunkter gällande. Dessa ansträngningar måste, sade handelsministern, i denna organisation liksom i andra internationella fora ske i medvetande om att det svenska inflytandet är begränsat men att vi likväl genom vår närvaro och vårt aktiva deltagande kan påverka utvecklingen på längre sikt. I svaret påpekades också att de åsyftade lånen inte innehöll något biståndsinslag utan hade beviljats på rent kommersiella villkor.

I riksdagens utrikes-, handels- och valutapolitiska debatt den 15 mars 1978 berördes IDB av Mats Hellström (s) och utrikesminister Karin Söder (RD 1977/78:96 s. 87-90).

Mats Hellström riktade kritik mot IDB:s utlåningspolitik. Under 1977 hade, hävdade han, en ökad andel av lånen gått till de rika länderna. Ett antal militärdiktaturer hade ökat sin andel av lånen. Talaren efterlyste vidare en redovisning av hur regeringen såg på en av IDB:s ledning aktualiserad ökning av medlemsländernas kapitalinsatser.

Utrikesministern hävdade att Sverige under den tid det varit medlem i IDB hade kunnat i hög grad påverka utlåningen till de länder som nämnts av Mats Hellström. En del låneansökningar hade dragits tillbaka. Varje lån analyserades mycket noggrant från svensk sida. Frågan om ökad kapitalinsats hade inte diskuterats av regeringen.

Kompletterande uppgifter

Näringsutskottet har vid sin behandling av ärendet haft tillgång till nyare material än det som kunnat redovisas i propositionen. Det rör sig om IDB:s årsberättelse för år 1977, en förteckning över projekt som har godkänts av IDB:s styrelse under år 1977 (med en summarisk utvärdering av 1977 års program) och styrelsens program för aktiviteter under år 1978. De uppgifter om IDB:s utlåningsverksamhet som lämnas i propositionen kan på grundval

NU 1977/78:65

därav kompletteras med följande.

Den totala beviljade utlåningen uppgick år 1977 till 1 809 milj. dollar. Därav finansierades 61 96 från de ordinarie och interregionala kapitalen med viss kompletterande finansiering och 32 96 från fonden för särskild verksamhet.

lDB:s utlåning resp. planerade utlåning fördelad på olika grupper av länder för åren 1976-1978 framgår av följande tabell, som kompletterar tabell 1 i propositionen (bil. 14 s. 51). De olika ländergrupperna definieras i propositionen. Grupp D omfattar emellertid numera tio länder, sedan Guyana har tillkommit under år 1977.

Län från IDB: procentuell fördelning pä ländergrupper

utfall

utfall

plan

Grupp A: Mera utvecklade länder

40 Grupp B: Medelutvecklade länder

13 Grupp C: Länder med begränsad

marknad

Grupp D: Mindre utvecklade län-

der

Regionala projekt

-

-

Totalt

100 De tio fattigaste ländernas andel av fonden för särskild verksamhet uppgick under år 1977 till 55 96. Utlåningen till Chile och Peru har till följd av speciella förhållanden i dessa länder varit mycket låg; mer än 70 96 av utlåningen i grupp B har gått till det tredje landet i gruppen, Colombia.

Totalt gick under år 1977 av IDB:s utlåning 20 96 till jordbruk och fiske, 26 96 till industri m. m., 23 96 till energi, 9 96 till transporter och kommunikationer, 19 96 till social infrastruktur (hälsovård, utbildning m. m.)och3 96 till andra ändamål. Bistånd - vid sidan av låneverksamheten - till tekniskt samarbete, projektering o. d. lämnades med totalt 44,5 milj. dollar.

För år 1978 planeras en utlåning om totalt 2 050 milj. dollar. Detta år är det sista i den nuvarande programperioden, 1975-1978. Fonden för särskild verksamhet beräknas tillhandahålla 47 96 av utlåningen år 1978.

Vissa allmänna riktlinjer för verksamheten åren 1979-1982 har dragits upp av lDB:s styrelse. Enligt dessa skulle utlåningen fördelas på olika investeringsområden på följande sätt: grundläggande mänskliga behov (föda, hälsovård, utbildning) 40 96, energi (vattenkraft, geotermisk energi) 25 96, exportutvidgning och importsubstitution (industri) 20 96 och övrigt (transporter, kommunikationer m. m.) 15 96.

NU 1977/78:65

6 Utskottet

Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) har till uppgift att bidra till en ökad ekonomisk utveckling av de latinamerikanska medlemsländerna. Våren 1977 gav riksdagen bemyndigande åt regeringen att sluta avtal om svenskt medlemskap i IDB och göra vissa ekonomiska åtaganden i samband därmed. Vad som hade gjort frågan om Sveriges medlemskap i IDB aktuell var särskilt att enligt nya regler, som hade trätt i kraft år 1976, upphandlingen för projekt som helt eller delvis finansieras genom medel från IDB är begränsad till bankens medlemsländer.

Som har redovisats i det föregående var beslutet att Sverige skulle ansluta sig till IDB kontroversiellt. Utrikespolitiska och biståndspolitiska skäl anfördes mot IDB-anslutningen. Näringsutskottets majoritet angav vissa förbehåll för sin tillstyrkan. Regeringen borde under det skede då man förhandlade med IDB ytterligare analysera de aktuella omständigheterna och värdera de tecken på positiva förändringar i IDB:s politik som hade åberopats i propositionen.

Förhandlingarna med IDB fördes under sommaren 1977 och resulterade i att en överenskommelse om svenskt medlemskap undertecknades i september. I sin redogörelse i budgetpropositionen uttalar handelsministern att det genom dokument och samtal under förhandlingsskedet blev bekräftat att IDB avsåg att öka sina insatser till de minst utvecklade länderna och den fattigare befolkningen i regionen.

Den punkt i budgetpropositionen som behandlas här gäller medelsanvisning för bidrag till IDB under budgetåret 1978/79. Det erforderliga beloppet beräknas till 5 milj. kr. Detta förslag avvisas i motionen 1977/78:1310. Motionärernas primära yrkande är att riksdagen skall uttala att Sverige snarast skall utträda ur IDB. De åberopar sin kritik förra året mot förslaget om IDB-anslutning och tillägger att regeringen inte i budgetpropositionen har kunnat visa att man under förhandlingarna på något sätt har lyckats påverka banken i positiv riktning.

I utrikesutskottets yttrande i ärendet hänvisar majoriteten till ställningstagandet våren 1977 och finner att det inte har tillkommit några omständigheter som skulle föranleda att Sverige nu drar sig ur sitt medlemskap i IDB. Minoriteten hävdar å sin sida att de argument som för ett år sedan anfördes mot inträde i IDB snarast har ökat i styrka genom utvecklingen i banken under år 1977.

Sveriges anslutning till IDB motiverades främst med de exportmöjligheter som medlemskapet skulle föra med sig. Det föreligger nu uppgifter om att ett par order inom ramen för IDB-finansierade projekt redan har gått till Sverige och att flera svenska företag deltar i anbudsgivning som bedöms ge utsikter till avsevärda leveranser. Motståndarna till IDB-anslutningen hävdade att exportmöjligheterna var osäkra och att nettovärdet av den export som kunde komma till stånd skulle bli ringa i förhållande till kostnaderna för medlem -

NU 1977/78:65

skåpet. Mot bakgrund av de affärskontakter som har etablerats framstår det som osannolikt att denna pessimistiska uppfattning kommer att visa sig välgrundad. Om IDB-medlemskapet skall sättas i fråga får det vara av andra skäl. Som utskottet framhöll förra året kan utrikespolitiska krav innebära restriktioner för engagemang som är invändningsfria från ekonomisk synpunkt.

När utskottet våren 1977 tillstyrkte IDB-anslutningen var det, som ovan sagts, med vissa förbehåll. I budgetpropositionen redovisas de bedömningar som regeringen har gjort med anledning därav. Det anförs också att lDB:s utlåningsverksamhet noga följs av regeringen och att denna anser sig ha fått god insyn i banken och möjlighet att påverka låneinriktningen då banken skall ta ställning till enskilda lån.

Minoriteten inom utrikesutskottet riktar invändningar mot regeringens redogörelse. Den klandrar regeringen för att lämna vilseledande uppgifter om de 15 fattigaste ländernas andel av lånen. Vidare hävdar den att inriktningen av lånen under den tid som Sverige har varit medlem i banken har ytterligare förskjutits mot rikare länder och länder som styrs av militärdiktaturer. Kritiken synes delvis föranledd av att de i IDB:s lånestatistik förekommande grupperna "länder med begränsad marknad” och "mindre utvecklade länder” i propositionen har betecknats som de 15 (numera 16) fattigaste länderna. Utrikesutskottets minoritet torde mena att en beräkning grundad på bruttonationalprodukten per capita i olika länder ger annat utfall.

Utvecklingen inom IDB - och Sveriges möjligheter att påverka denna - måste enligt näringsutskottets mening ses på längre sikt. Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att de vid riksdagsbeslutet angivna förutsättningarna för svenskt inträde i IDB var uppfyllda när anslutningen skedde. Det var som ovan sagts i september 1977 som Sveriges medlemskap tog sin början. Uppenbarligen kan därför inte iakttagelser rörande IDB:s utlåningsverksamhet under hela år 1977 tas till intäkt för omdömen om Sveriges större eller mindre framgång i att hävda sina ståndpunkter inom organisationen.

Utskottet vill över huvud taget varna för slutsatser baserade på marginella förskjutningar i relationer mellan olika låntagargrupper och olika låneändamål under en begränsad tidrymd. Utfallet under en viss period kan avvika från det planerade till följd av att en del projekt har försenats eller måst helt inställas. Vid utvärdering av IDB:s verksamhet måste man ta hänsyn bl. a. till låntagarländernas ekonomi och politiska förhållanden och till inriktningen av de projekt som lånen avser. När det gäller lån till länder på högre utvecklingsnivå uppkommer frågan om IDB har uppfyllt sina ambitioner att i sådana länder lägga speciell vikt vid att stödja underutvecklade regioner och sämre ställda grupper bland invånarna. Det kan inte uteslutas att vissa projekt, t. ex. på utbildningsområdet, är att bedöma positivt även när de avser länder med en regim som inte kan godtas. Sveriges röstetal i IDB är ringa. På längre sikt bör Sverige dock, här liksom i andra internationella organ, tillsammans med länder som företräder liknande värderingar kunna påverka

NU 1977/78:65

utvecklingen i gynnsam riktning.

En väsentlig utgångspunkt vid prövningen av det aktuella ärendet är att Sverige sedan en tid är medlem i IDB. Det var naturligt att de som hade en kritisk inställning till IDB-anslutningen med kraft hävdade sin ståndpunkt när frågan diskuterades förra året. När anslutningen nu är ett faktum synes de som gör gällande att Sverige bör stå utanför IDB behöva förete starkare skäl än tidigare. Ett utträde efter kort tid, utan att någonting dramatiskt har inträffat inom organisationen, skulle vara ägnat att allmänt minska trovärdigheten i Sveriges internationella åtaganden. I detta sammanhang konstaterar utskottet att Sverige genom avtal med IDB har bundit sig för vissa ekonomiska insatser i banken. Dessa förbindelser måste infrias, i den mån Sverige inte vid ett utträde kan genom förhandlingar vinna befrielse från dem. Även vid ett beslut - enligt huvudyrkandet i motionen 1977/78:1310 — att Sverige snarast skall utträda ur IDB måste riksdagen således anses förpliktad att anvisa de medel för bidrag till IDB som begärs i propositionen.

Sammanfattningsvis tar utskottet alltså avstånd från motionärernas argumentation och yrkanden. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen

1. avslår motionen 1977/78:1310 yrkandet 1,

2. med bifall till propositionen 1977/78:100 bilaga 14 punkten B 7 och med avslag på motionen 1977/78:1310 yrkandet 2 till Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1978/79 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000 kr.

Stockholm den 23 maj 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Eric Lorentzon (m), Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

NU 1977/78:65

9 Reservation

av Ingvar Svanberg, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum, Wivi-Anne Radesjö och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Interamerikanska utvecklingsbanken (= utskottet, s. 6) år

1977.

En del anhängare av det svenska medlemskapet i IDB har på sistone gjort stor sak av uppgifter om att ett par order inom ramen för IDB-finansierade projekt har gått till Sverige och att några svenska företag deltar i anbudsgivning avseende sådana projekt. Det behöver enligt utskottets mening på nytt understrykas att det är exportens nettovärde som är av intresse. Sysselsättningseffekten i Sverige blir obetydlig om leveranser görs från företagens utländska produktionsanläggningar eller om de exporterade varorna har stort importinnehåll. Resurser motsvarande de betydande kostnader som medlemskapet drar med sig skulle med god effekt kunna satsas på annan exportfrämjande verksamhet. I sista hand är det emellertid biståndspolitiska och allmänt utrikespolitiska synpunkter som måste bli avgörande när frågan om fortsatt medlemskap i IDB prövas.

Den majoritet inom näringsutskottet som våren 1977 tillstyrkte IDBanslutningen gjorde som ovan sagts vissa förbehåll. Den förutsatte att regeringen under förhandlingsskedet skulle ytterligare analysera de aktuella omständigheterna och värdera de tecken på positiva förändringar i IDB:s politik som regeringen hade åberopat. Att detta uttalande gjordes var uppenbarligen en förutsättning för att regeringens förslag skulle vinna majoritet inom riksdagen. Utskottet vill påtala det anmärkningsvärda i att regeringen kort därefter träffade överenskommelse om medlemskap, trots att en verklig analys av begärt slag inte hade gjorts och trots att de påstådda positiva förändringarna tydligt nog var en chimär. Såsom har påvisats i flera riksdagsdebatter under detta riksmöte och av minoriteten inom utrikesutskottet i det yttrande som har avgetts framstår IDB i hög grad som ett instrument för stöd till militärdiktaturer och andra förtryckarregimer. En dominerande del av bankens resurser går till de rikare länderna i Latinamerika. Regeringens uppgifter i budgetpropositionen om en utveckling som skulle vara positiv för de fattiga länderna är, som utrikesutskottets minoritet har påvisat, vilseledande. Att medlemskapet ger Sverige blott obetydliga möjligheter att påverka bankens politik framgår redan av det ringa röstetal som det medför och bestyrks av voteringsnederlag för Sveriges linje vid styrelsebehandlingen av betydelsefulla frågor rörande utlåningsverksamhetens inriktning.

Mot bakgrund av vad här sagts ansluter sig utskottet till yrkandet i motionen 1977/78:1310 om att riksdagen skall uttala att Sverige snarast skall utträda ur IDB. I samband med utträdet bör Sverige omedelbart uppta förhandlingarom befrielse från vidare ekonomiska insatser. För den händelse

NU 1977/78:65

att fullständig sådan befrielse inte kan erhållas bör till regeringens förfogande stå ett förslagsanslag med vilket det uppkommande medelsbehovet kan täckas. Detta förslagsanslag bör tas upp till ett formellt belopp av 1 000 kr.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till motionen 1977/78:1310 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om Sveriges utträde ur Interamerikanska utvecklingsbanken,

2. med anledning av propositionen 1977/78:100 bilaga 14 punkten B 7 och motionen 1977/78:1310 yrkandet 2 till Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken för budgetåret 1978/79 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

NU 1977/78:65

U

Bilaga

Utrikesutskottets yttrande 1977/78:3 y

om svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) m.m.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 11 april 1978 beslutat bereda utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1977/78:100, bilaga 14, punkten B 7 (Bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken) och motionen 1977/ 78:1310 om Sveriges medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken.

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag om 5 milj. kr. för fortsatt svenskt bidrag till Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), i vilken Sverige förvärvade medlemskap hösten 1977. I samband därmed lämnas en redogörelse för Sveriges anslutning till banken, som skedde på grundval av regeringens förslag därom (prop. 1976/ 77:83) och riksdagens beslut med anledning härav (NU 1976/77:47, rskr 1976/77:332), vidare för bankens kapital och Sveriges andel däri, Sveriges röstetal och representation i banken samt bankens utlåningsverksamhet under år 1976 och första halvåret 1977.

Motionen

I motionen yrkas dels att riksdagen måtte avslå regeringens förslag om fortsatt bidrag till IDB under budgetåret 1978/79, dels att riksdagen beslutar uttala att Sverige snarast skall utträda ur IDB.

Utskottet

Utskottet erinrar om att det i samband med riksdagsbehandlingen av regeringens förslag om svenskt medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB) under senare delen av 1976/77 års riksmöte, då likaledes motionsyrkanden som avvisade detta förslag behandlades, gavs tillfälle att yttra sig i ärendet till näringsutskottet (UU 1976/77:4 y, intaget i NU 1976/ 77:47).

Utrikesutskottet, som tillstyrkte svenskt medlemskap i IDB, fann att de då aktuella motionernas avstyrkan av svenskt medlemskap i hög grad motiverades av utrikespolitiska eller biståndspolitiska skäl. Med anledning härav

NU 1977/78:65 (UU 1977/78:3 y)

anförde utskottet bl. a. att förslaget inte hade sin grund i biståndspolitiska överväganden utan helt var motiverat av exportskäl samt att medlemskapet var avsett att finansieras med medel för exportfrämjande åtgärder under handelsdepartementets huvudtitel och ej med medel från biståndsanslagen. Utskottet konstaterade vidare att ett svenskt deltagande i IDB inte heller innebar någon ändring av vårt lands utrikespolitik eller dess målsättningar liksom heller inget ställningstagande till skilda regimer i Latinamerika. Utskottet underströk starkt uttalandet i prop. 1976/77:83 att Sverige löpande bör pröva sin ställning i IDB genom att mycket noga följa utvecklingen.

Utskottet finnér inte att några omständigheter under mellantiden tillkommit som skulle föranleda en annan bedömning än den som utskottet gjorde för mindre än ett år sedan. Utskottet tillstyrker därför för sin del det nu aktuella förslaget i budgetpropositionen om fortsatt bidrag till IDB i enlighet med det avtal härom som ingåtts med banken och avstyrker följaktligen motionen 1310.

Stockholm den 20 april 1978

På utrikesutskottets vägnar ALLAN HERNEL1US

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Allan Hernelius (m), Anna Lisa Lewén-Eliasson (s), förste vice talmannen Torsten Bengtson (c), Erik Adamsson (s), Anna-Lisa Nilsson (c), Sture Palm (s), Ingrid Sundberg (m). Sture Ericson (s), Sture Korpås (c), Gertrud Sigurdsen (s). David Wirmark (fp), Jan Bergqvist (s), Rune Ångström (fp) och Axel Andersson (s).

Avvikande mening

av Anna Lisa Lewén-Eliasson, Erik Adamsson, Sture Palm, Sture Ericson, Gertrud Sigurdsen, Jan Bergqvist och Axel Andersson (samtliga s) som anser att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka synpunkterna i motionen 1310 om att ett medlemskap i IDB får återverkningar på svensk utrikespolitik och biståndspolitik, vilket är ett avgörande skäl att motsätta sig ett svenskt medlemskap i IDB. Genom att verka i denna bank kommer vi att indirekt stödja regimer som visat synnerligen liten respekt för mänskliga rättigheter. Huvuddelen av bankens resurser går till militärdiktaturer och andra förtryckarregimer i Latinamerika. Förutsättningar för ekonomisk och social utveckling saknas också i flertalet av de aktuella länderna under rådande samhällssystem. Dessutom går en dominerande del av bankens resurser till de rikare länderna i Latinamerika.

Den riksdagsmajoritet som 1977 beslöt om svenskt inträde i IDB ställde sig

NU 1977/78:65 (UU 1977/78:3 y)

bakom näringsutskottets betänkande (NU 1976/77:47) där utskottet förutsatte att regeringen under förhandlingsskedet ytterligare skulle analysera de aktuella omständigheterna och värdera de tecken på positiva förändringar i IDB:s politik som åberopades i propositionen. Regeringen skulle vidare enligt utskottets betänkande årligen-”lämpligen i samband med sin framställning om erforderligt anslag för betalningar till IDB - lämna riksdagen en redogörelse för utvecklingen och de aktuella förhållandena inom bankens verksamhetsområde”.

I budgetpropositionen 1977/78:100, bil. 14 anför handelsministern att banken i sin utlåningsverksamhet i ökad utsträckning orienterats emot de minst utvecklade länderna i Latinamerika. I propositionen hävdas bl. a. att andelen beviljade lån i de 15 fattigaste länderna beräknades öka från 36 till 38 96 mellan 1976 och 1977. Propositionens uppgift på denna punkt är direkt felaktig och torde bygga på en missuppfattning om lDB:s länderindelning i grupper. De 15 fattigaste ländernas andel av lånen varken beräknades öka eller har i verkligheten ökat enligt IDB:s egna uppgifter. I själva verket har de 15 fattigaste ländernas andel av lånen minskat från 1976 till 1977 med ca 9 %. På denna för riksdagsmajoriteten uppenbarligen viktiga punkt lämnar sålunda regeringen i budgetpropositionen vilseledande uppgifter vid bedömningen av utvecklingen av IDB:s lånepolitik.

I stället har de rikaste ländernas andel av IDB:s långivning ökat under 1977. Sålunda har Argentinas, Brasiliens och Mexicos andel ökat från 1976 till 1977 från 42 96 till 51 96 av långivningen. Låneandelen för militärdiktaturerna Argentina, Bolivia, Chile, Brasilien, Uruguay och Paraguay har från 1976 till 1977 ökat från 40 96 till 45 96. Argentina har under 1977 beviljats det hittills största lånet i lDB:s historia (310 miljoner dollar).

Under den tid som Sverige varit medlem i banken har sålunda inriktningen av lånen ytterligare förskjutits mot rikare länder och länder som styrs av brutala militärdiktaturer. Mot denna bakgrund bör ses det argument som framförts från riksdagsmajoriteten att Sverige genom sitt medlemskap i banken skulle kunna påverka inriktningen av IDB:s utlåning.

Det är sålunda uppenbart att det förbehåll som åberopades av riksdagsmajoriteten för ett inträde i IDB inte på något sätt vunnit gehör. De argument som anfördes mot inträde i IDB för ett år sedan har snarast ökat i styrka genom utvecklingen inom banken under året. Mot denna bakgrund anser utskottet att Sverige bör begära utträde ur IDB. Utskottet avstyrker regeringens förslag om ytterligare bidrag till IDB.