Med anledning av motion om anslag till teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB

NU 1977/78:72

Näringsutskottets betänkande 1977/78:72

med anledning av motion om anslag till teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB

Ärendet

I detta betänkande behandlas motionen 1977/78:1640av OlofPalmem. fl.

(s), såvitt gäller hemställan (10) att riksdagen till Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget II för budgetåret 1977/78 anvisar ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.

Motionen

För ökade investeringar i företagen och samtidigt för ökad forsknings- och utvecklingsverksamhet kommer att ställas starkt ökade krav på företagens kapitalförsörjning, säger motionärerna. Det problem som skapas härigenom kan inte lösas enbart genom bättre tillgång till normala bankkrediter. Det är fråga om sådana behov - stora belopp och ett inte obetydligt risktagande - som Sveriges Investeringsbank AB har till uppgift att tillgodose. Motionärerna finnér det angeläget att Investeringsbanken snarast får möjlighet att öka sin utlåning och sitt risktagande. Betydande kursförluster till följd av devalveringarna har minskat bankens förmåga till engagemang i projekt med viss risk, anför de.

Gällande bestämmelser, m. m.

Sveriges Investeringsbank AB, som bildades år 1967, har enligt 2§ bolagsordningen till föremål för sin verksamhet att bidra till finansiering av sådana investeringar inom näringslivet som inriktas på rationalisering, strukturanpassning och utveckling samt att medverka vid finansieringen av svensk export.

Investeringsbanken har rätt att ta upp lån eller ingå garantiförbindelser till ett belopp högst motsvarande åtta gånger bankens eget kapital. Med nuvarande kapitalbas uppgår bankens upplåningsrätt till drygt 8 000 milj. kr.

Banken har därmed möjlighet att låna ut över 9 000 milj. kr. Banken kan vidga sin upplåningsrätt genom att ta upp förlagslån som får räknas in i det egna kapitalet. Denna möjlighet har dock inte utnyttjats eftersom den av banken anses medföra alltför höga upplåningskostnader. Staten har utfärdat garantier för bankens förpliktelser upp till 4 000 milj. kr.

1 Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 72

NU 1977/78:72

2 Framställning från Investeringsbanken år 1976; riksdagsbeslut år 1977

I en framställning till industridepartementet hösten 1976 framhöll Investeringsbanken att det för utlåning och garantigivning tillgängliga utrymmet på 6 500 milj. kr. inte räckte till för de kreditanspråk som då riktades mot banken. Vid den tidpunkten hade banken en återstående utlåningsmarginal på ca 1 000 milj. kr., vilket skulle ställas mot kreditanspråken, som tydde på en ökning av ca 2 000 milj. kr. under kommande tolvmånadersperiod. Banken ansåg att upplåningsmöjligheterna borde ökas, dels genom att den skulle få ett ytterligare tillskott av eget kapital med 500 milj. kr., dels genom att den multipel som reglerar bankens upplåningsrätt ökades från högst fem gånger bankens egna kapital till högst åtta gånger det egna kapitalet, samt att den statliga garantin för bankens förpliktelser samtidigt borde öka från 2 000 milj. kr. till 5 000 milj. kr.

Regeringens förslag(prop. 1976/77:100 bil. 14 s. 80 f.joch riksdagens beslut (NU 1976/77:20, rskr 1976/77:151) med anledning av Investeringsbankens framställning innebar att multipeln ökades från fem till åtta gånger det egna kapitalet. Därtill ökades den statliga garantin med 2 000 milj. kr. till 4 000 milj. kr. Industriministern förutskickade dessutom en utvärdering av bankens hittillsvarande verksamhet samt en översyn av de riktlinjer som gäller för bankens verksamhet.

I en socialdemokratisk partimotion begärdes att Investeringsbanken skulle få även det önskade tillskottet till det egna kapitalet. Näringsutskottet anförde att den ytterligare ökning av utlåningskapaciteten som skulle följa därav inte skulle få någon direkt betydelse för bankens engagemang under den period som närmast var aktuell. De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig till förmån för motionsyrkandet. Riksdagen avslog motionen.

Departementspromemoria om Investeringsbanken

Investeringsbankens verksamhet har nyligen analyserats i departementspromemorian (Ds I 1978:4) Sveriges Investeringsbank AB:s framtida verksamhet.

Promemorian innehåller ett relativt omfattande material till underlag för bedömning av frågan om Investeringsbankens verksamhet och därav föranledda behov av kapital etc. Sålunda behandlas investerings-, lönsamhets- och soliditetsutvecklingen inom industrin under perioden 1968-1977 och de nya möjligheter för finansiering av industriinvesteringar som har tillkommit under senare år. Bankens upplåning, utlåning, garantigivning och ägarengagemang studeras. Bland frågor som därefter diskuteras är bankens utlåningspolitik, kursrisker i bankens upplåning, industrins framtida lånebehov och kreditmarknadens institutionella förutsättningar att tillgodose dessa behov.

Investeringsbankens utlåning belyses med följande tabell.

NU 1977/78:72

3 Investeringsbankens utlåning åren 1968-1977

1967/68

(prel.)

Under året bevil- jade krediter och garantier antal

milj. kr.

1 212

1 525

2 073

1 398

2 100

Beviljade krediter och garantier milj. kr.

1 068

1 583

2 090

2 921

2 867

4 865

5 676

6 444

Under året utbeta- lade lån milj. kr.

1 021

1 337

Utestående lån milj. kr.

1 389

1 653

2 127

2 795

3 286

4 088

I anslutning därtill lämnas bl. a. följande uppgifter. Vid slutet av år 1977 beräknas beviljade krediter och garantier uppgå till 6 400 milj. kr. Utestående lån var vid 1976 års utgång 3 286 milj. kr. och vid slutet av år 1977 ca 4 100 milj. kr. Som nämnts tidigare kan banken låna ut medel eller ställa garantier för sammanlagt ca 9 000 milj. kr., vilket sålunda lämnar en kvarstående marginal för utlåning på ungefär 2 600 milj. kr. Bankens utlåningsvolym har följt utvecklingen i industrins investeringar och finansiella situation.

Vidare diskuteras Investeringsbankens inriktning. Vissa förslag läggs också fram beträffande samarbetet mellan de regionala utvecklingsfonderna och Investeringsbanken.

I fråga om Investeringsbankens kreditkapacitet anförs bl. a. följande (s. 62 f.):

Anspråken på krediter från banken beräknas bli mycket stora de närmaste åren. Förutom den normala utlåningsexpansionen som beror på utvecklingen av industrins finansiella sparande och på investeringsutvecklingen kräver strukturförändringarna i vissa branscher under de närmaste åren stora insatser. Kreditbehovet på dessa områden kan uppskattningsvis bli 1 å 2 miljarder kronor per år under åren 1978-1980. Kreditbehovet därefter för dessa ändamål kan inte beräknas nu. Därtill kommer sannolikt en ökad efterfrågan på utlåning till mindre företag i samarbete med de blivande regionala utvecklingsfonderna.

Mycket talar för att de krav som de närmaste åren riktas mot banken blir något större än den mera långsiktiga tendensen i bankens hittillsvarande verksamhet. Åren efter år 1980 går inte nu att överblicka. I den mån industriföretagens självfinansiering ökar kan behovet av insatser från banken stabiliseras.

NU 1977/78:72

4 Investeringsbankens möjligheter att möta ökade krav beror på storleken på bankens eget kapital samt på den svenska och den utländska upplåningen. Det egna kapitalet uppgick vid 1977 års utgång till ca 1 400 milj. kr., inklusive reserveringar. Den svenska upplåningen, huvudsakligen i AP-fonderna, uppgick till ca 1 700 milj. kr. Investeringsbankens utländska upplåning uppgick till ca 1 300 milj. kr. Därtill kommer icke realiserade kursförluster på 400 milj. kr. Banken har möjlighet att öka sin upplåning och garantigivning till totalt ca 8 000 milj. kr., dvs. med ytterligare knappt 5 000 milj. kr. Av detta är 3 000 milj. kr. redan intecknat i form av beviljade krediter och garantier.

Möjligheten för banken att utnyttja detta upplåningsutrymme äremellertid begränsat. Upplåningen i Sverige begränsas av en avtagande tillväxt i APfondernas utlåning och deras möjligheter till ytterligare insatser minskar därför. Däremot verkar likviditeten på utlandsmarknaden, åtminstone för närvarande, kunna utgöra en fortsatt källa till finansiering för institut av Investeringsbankens typ. Större delen av bankens resurser kommer under de närmaste åren att få sökas på de utländska kapitalmarknaderna och bankens utländska låneandel kommer därför att öka. Utlandsupplåningen ställer dock höga krav på soliditeten eller andra former av garantier för en låg risk för långivaren. Dels bör andelen utländska lån, med tanke på valutarisken, inte bli alltför stor. Dels ställer utländska långivare höga krav på soliditeten och en god soliditet underlättar att erhålla bra villkor på utlandslånen.

Investeringsbankens soliditet ligger, om hänsyn tas till de icke realiserade valutaförlusterna, f. n. på 21 96. De utländska lånens andel av det totala kapitalet är 36 96. I detta läge anser sig banken inte kunna öka sin utlandsupplåning. För att göra det möjligt för Investeringsbanken att ytterligare utnyttja den utländska kapitalmarknaden bör åtgärder övervägas för att höja bankens soliditet. Detta kan i första hand åstadkommas om aktiekapitalet ökas genom ytterligare statliga tillskott. En statlig valutakursgaranti kan begränsa storleken på det erforderliga tillskottet. En retroaktiv valutakursgaranti höjer soliditeten genom att lyfta bort de icke realiserade valutaförlusterna, och möjliggör en högre andel utländska lån.

Investeringsbanken har f. n. en allmän statlig garanti för sina förbindelser intill 4 000 milj. kr. Garantin träder in ifall banken kommer på obestånd och är inte en garanti för de enskilda lånen. Många långivare - särskilt i utlandet - kräver att bankens statliga garanti tillsammans med det egna kapitalet överstiger den totala upplåningen. För att undvika en fortlöpande försämring av upplåningsvillkoren bör den statliga garantin, som hittills skett, ökas beloppsmässigt i takt med att kreditkapaciteten ökar.

I ett följande avsnitt i promemorian presenteras förslag till konstruktion av en valutakursgaranti för Investeringsbankens upplåning. Två möjligheter anges. Den ena är att staten garanterar en viss andel av kursförlusterna. Den andra är att staten garanterar kursförluster gentemot en korg av valutor.

För att illustrera effekten under de närmaste tre åren av några tänkbara alternativ för utvecklingen av Investeringsbankens kreditkapacitet framläggs slutligen ett par räkneexempel. De sammanfattas i följande tabell:

NU 1977/78:72

5 Investeringsbanken: Ökning i eget kapital och utbetalda län åren 1978-1980, tvä räkneexempel (miljarder kr.)

Ökning i eget kapital Utbetalda lån

1978 1979 1980 Summa 1978 1979 1980

I a. Ett tänkt lånebe- hov tillfredsställs genom kapitalök- ning

0,7

0,4

0,6

1,7

1,8

2,3

2,9

1 b. Ett tänkt lånebe- hov tillfredsställs genom kapitalök- ning och valuta- kursgaranti

0,3

0,3

0,2

0,8

1,8

2,3

2,9

II a. Kreditkapacite- ten med ett givet kapitaltillskott år 1978

0,3

0,3

1,2

1,1

1,1

II b. Kreditkapacite- ten med ett givet kapitaltillskott år 1978 och en va- lutakursgaranti

0,3

0,3

1,8

2,0

1,2

Sammanfattningsvis mynnar analysen alltså ut i förslag om att staten ökar sitt engagemang i Investeringsbanken genom att under åren 1978-1980 tillskjuta ytterligare aktiekapital.

Remissyttranden över departementspromemorian

Departementspromemorian om Investeringsbanken har remissbehand lats.

Vad gäller Investeringsbankens kreditkapacitet instämmer flertalet remissinstanser i att denna bör vara sådan att bankens betydelse på kreditmarknaden blir minst oförändrad. Remissopinionen är däremot delad rörande förslaget att banken skall få en begränsad statlig garanti för valutaförluster i upplåningen. Detta förslag tillstyrks av bl. a. bankinspektionen, konjunkturinstitutet, allmänna pensionsfondens andra och tredje fondstyrelser, LO, Svenska sparbanksföreningen och LRF. Det avstyrks däremot av fullmäktige i riksbanken, Sveriges industriförbund, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Svenska bankföreningen. Några remissinstanser är tveksamma.

Kritiken mot förslaget är i huvudsak av följande innebörd. Bankofullmäktige anser att de insatser som Investeringsbanken gör som låntagare i utlandet i allt väsentligt bör äga rum på likartade villkor som för andra låntagare. Det statliga stödet bör inriktas på att ställa erforderligt eget kapital till förfogande som hittills skett. Industriförbundet anför att ett direkt statligt kapitaltillskott till Investeringsbanken jämfört med en valutakursgaranti medger bättre möjligheter för statsmakterna att överblicka såväl Investeringsbankens som

NU 1977/78:72

statens engagemang i den riskfyllda långivningen. En valutakursgaranti skulle kunna medföra risk för snedvridning av konkurrensen mellan sådana företag som får möjlighet att låna i Investeringsbanken och sådana vilkas upplåning sker i affärsbankerna. SAF menar att en valutakursgaranti skulle innebära att de företag som får lån i Investeringsbanken skulle få en med statliga medel subventionerad förmån som inte står till förfogande för andra företag som lånar i utlandet. Bankföreningen gör samma bedömning.

Aviserad proposition

I statsrådsberedningens översedda propositionsförteckning den 24 februari 1978 aviserades en proposition om ökat aktiekapital i Investeringsbanken till den 7 april. Propositionsarbetet har blivit försenat och pågår alltjämt. F. n. kan inget bestämt datum för avlämnande av propositionen anges.

Utskottet

En analys av Sveriges Investeringsbank AB:s verksamhet har nyligen framlagts i en promemoria (Ds I 1978:4) som har utarbetats inom industridepartementet. Promemorian utmynnar i förslag att staten skall öka sitt engagemang i Investeringsbanken genom att under åren 1978-1980 tillskjuta ytterligare aktiekapital. Dessutom föreslås att banken skall få en begränsad statlig garanti för valutakursförluster i samband med bankens upplåning utomlands. Syftet med förslagen är att bankens soliditet skall stärkas, så att banken får större möjligheter att utnyttja sitt upplåningsutrymme genom lån på utlandsmarknaden. Regeringen har tidigare i år meddelat att en proposition på grundval av promemorian och remissyttrandena däröver beräknades bli avlämnad den 7 april. Propositionen harblivit försenad och föreligger ännu inte, något som torde sammanhänga med svårigheterna att lösa de problem som är förenade med förslaget om valutakursgaranti. Den kan därför inte föranleda något beslut av riksdagen förrän hösten 1978.

I motionen 1977/78:1640, som väcktes under allmänna motionstiden, dvs. innan den nämnda promemorian hade publicerats, påyrkas att staten under innevarande budgetår skall utöka Investeringsbankens aktiekapital - som f. n. är 900 milj. kr. - med 500 milj. kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en förstärkning av Investeringsbankens aktiekapital är motiverad. Beslutet härom bör emellertid anstå tills den aviserade propositionen i ämnet föreligger. Därför avstyrker utskottet motionen i den del som här är aktuell.

NU 1977/78:72

7 Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1640 yrkandet 10.

Stockholm den 23 maj 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sven Eric Lorentzon (m), Rune Johansson i Ljungby (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).

Reservation

av Ingvar Svanberg, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum, Wivi-Anne Radesjö och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I en analys (= utskottet) 500 milj. kr.

För att Investeringsbanken skall kunna utnyttja sina upplåningsmöjligheter och sålunda få erforderligt kapital att ställa till företagens förfogande är det angeläget att bankens soliditet förstärks. Detta kräver en höjning av aktiekapitalet. Regeringen har på ett oacceptabelt sätt förhalat arbetet på den proposition i ämnet som har aviserats. I detta läge bör riksdagen besluta om aktieteckning utan att invänta regeringens förslag. Utskottet tillstyrker sålunda motionen i den del som här är aktuell.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1640 yrkandet 10 till Teckning av aktier i Sveriges Investeringsbank AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.

GOTAB 58235 Stockholm 1978