Med anledning av propositionen 1977/78:123 om statliga garantier för lån till skogsindustrin och propositionen 1977/78:180 om lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB jämte motioner
NU 1977/78:74
Näringsutskottets betänkande 1977/78:74
med anledning av propositionen 1977/78:123 om statliga garantier för lån till skogsindustrin och propositionen 1977/78:180 om lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB jämte motioner
Ärendet
1 detta betänkande behandlas
dels propositionen 1977/78:123 om statliga garantier för lån till skogsindustrin och en motion som har väckts med anledning av denna proposition,
dels propositionen 1977/78:180 om lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB och tre motioner som har väckts med anledning av denna proposition,
dels fem motioner om skogsindustrin som har väckts under allmänna motionstiden.
Propositionerna och motionerna redovisas nedan.
Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av ordföranden i utredningen (I 1978:02) om vissa frågor rörande skogsägareföretagen, landshövding Mats Lemne samt av företrädare för Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Svenska Cellulosa- och pappersbruksföreningen, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund, Norrlands Skogsägares Cellulosa AB samt Svenska pappersindustriarbetareförbundet, Svenska träindustriarbetareförbundet, Svenska industritjänstemannaförbundet och Sveriges arbetsledareförbund.
Sågverkens råvaruförening har överlämnat en skrivelse med anledning av propositionen 1977/78:180.
Med anledning av förslagen i propositionen 1977/78:180 har utskottet från industridepartementet inhämtat ytterligare skriftligt beslutsunderlag.
Propositionen 1977/78:123
Förslag
I propositionen föreslås att riksdagen
1. godkänner de av föredragande statsrådet anförda riktlinjerna för åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning,
2. bemyndigar regeringen att under år 1978 ikläda staten garantier för lån till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 000 000 kr.,
3. till Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för
1 Riksdagen 1977178. 17 sand. Nr 74
NU 1977/78:74
budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
Huvudsakligt innehåll
Förslag läggs fram om tidsbegränsade åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning i likviditetsförstärkande syfte. Regeringen föreslås fl bemyndigande att under år 1978 ikläda staten garantier för sådan upplåning till ett sammanlagt belopp av högst 900 milj. kr. Till kreditgarantierna avses knytas vissa villkor i fråga om bl. a. ökning av ägarkapitalet i företagen.
Propositionen 1977/78:180
Förslag
I propositionen föreslås att riksdagen till Lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd an visar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.
Huvudsakligt innehåll
Det föreslagna beloppet är avsett för lån med villkorlig återbetalningsskyldighet till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB). Avsikten är att regeringen vid behov skall, helt eller delvis, kunna ställa lånet till NCB:s förfogande. Regeringens beslut kommer enligt propositionen att ske på grundval av bl. a. den analys och de förslag till åtgärder i syfte att säkerställa företagets fortsatta drift i rationella former som kan komma att läggas fram av en särskilt tillkallad kommitté.
Motionerna
Yrkanden
Den motion som har väckts med anledning av propositionen 1977/78:123
är
1977/78:1817 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen godkänner de i motionen redovisade riktlinjerna för åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning.
De motioner som väckts med anledning av propositionen 1977/78:180 är följande:
1977/78:1954 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen [som sin mening] ger regeringen till känna vad som anförts [i motionen] beträffande villkoren för lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,
NU 1977/78:74
1977/78:1963 av Hans Lindblad (fp)och PerGahrton (fp), vari hemställs att riksdagen
1. i enlighet med motionens tankegångar uttalar att regeringen inte bör fatta beslut om eventuellt finansiellt stöd till NCB förrän konsekvenserna för sysselsättning och skogsindustrins exportmöjligheter vid olika alternativ blivit belysta,
2. som sin mening ger regeringen till känna att målsättningen för de föreslagna stödåtgärderna bör vara att om möjligt bevara arbetsplatser och sysselsättning,
1977/78:1964 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs
1. i första hand att riksdagen för bifall till propositionen uppställer följande villkor:
a) ovillkorlig återbetalningsskyldighet,
b) att sysselsättningen vid fabrikerna i Sandviken och Hissmofors garanteras intill dess annan sysselsättning ordnats av företaget,
c) att riksdagen ges full insyn i hur pengarna används,
2. i andra hand om yrkandet under 1 icke vinner riksdagens bifall att riksdagen avslår propositionen 1977/78:180.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta sammanhang är följande:
1977/78:347 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för ett överförande av den privatägda skogsindustrin i statlig ägo,
1977/78:480 av Gunnar Olsson (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om lämpliga styrmedel för att användas i de fall driftstopp hotar en skogsindustri på grund av brist på råvara,
1977/78:599 av Åke Gillström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en strukturutredning för skogsindustrin i allmänhet och pappers- och massaindustrin i synnerhet och att därvid övervägs behovet av ytterligare förädling av skogsråvaran, varvid lokalisering av behövlig industri till Gävleborg prövas,
1977/78:602 av Ivar Högström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till statligt stöd för uppförande av stubbupparbetningsanläggningar,
1977/78:1638 av Gustav Lorentzon m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen 1.
uttalar sig för bildandet av ett bolag, bestående av staten och skogsbolagen som medintressenter, med uppgift att omhänderta och i största möjliga utsträckning i produktion utnyttja fiberbankarna i sjöar och vattendrag,
2. hos regeringen hemställer om omedelbara åtgärder för bildandet av
NU 1977/78:74
detta bolag och att förslag föreläggs riksdagen, vari även innefattas fördelning av kostnadsansvaret.
Motivering
I det följande lämnas en särskild redogörelse för motiveringen för de under den allmänna motionstiden väckta motionerna om skogsindustrin.
Ett förstatligande av den privatägda skogsindustrin krävs i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1977/78:347. Motionärerna hänvisar till en facklig opinion och anför att de privata skogsbolagen bedriver en hänsynslös skogsskövling och under senare år har gjort rekordprofiter. När konjunkturerna dämpats har dessa bolag från staten tagit emot miljongåvor, vilka enligt regeringen är sysselsättningsskapande åtgärder, uttalar motionärerna. De anför vidare att skogsföretagens export av kapital har mer än sexdubblats på fem år, att nedläggningar av massaindustrier och sågverk fortsätter i en strukturomvandling helt på profitörernas villkor och att bolagen satsar på utlandet medan Sverige i allt väsentligt får tjänstgöra som råvaru- och halvfabrikatbas. 1 stället bör en framtida skogsindustripolitik bygga på en höggradig förädling inom landet, anser de.
I motionen 1977/78:599 behandlas skogsindustrins struktur, varvid förhållandena i Gävleborgs län uppmärksammas särskilt. Motionärerna nämner åtgärderna inom specialståls- och handelsstålsbranscherna som exempel på statlig medverkan i en nödvändig strukturöversyn och menar att motsvarande översyn och omorganisation av skogsindustrin är nödvändig. Gävleborgs län är enligt dem ett typexempel på län som är sysselsättningsmässigt starkt beroende av pappers- och massaindustrin. De erinrar i detta sammanhang om att länsstyrelsen i Gävleborgs län i Länsplanering -77 har aktualiserat frågan om strukturutredning för pappers- och massaindustrin efter mönster av specialstålutredningen. Enligt motionärerna skulle en strukturutredning dels ge en utgångspunkt för att hålla skogsnäringen långsiktigt slagkraftig, dels på ett tidigt stadium ge möjlighet att i strukturbedömningarna väga in riskerna för problem på de orter som är ensidigt beroende av pappers- och massafabriker.
Råvaruförsörjningen för skogsindustrin tas upp i tre motioner. I motionen 1977/78:480 skisseras ett system i vilket skogsägarna skulle avkrävas obligatoriska skogsbruksplaner. Ett sådant system kommer att bli nödvändigt, uttalar motionären, om inte skogsägarna tar sitt ansvar när det gäller att förhindra att sågverk och andra virkesförbrukande enheter tvingas lägga ner driften på grund av brist på råvara. För att säkerställa råvaruförsörjningen för framförallt sådana köpsågverk som kan bedömas ha en avgörande betydelse för sysselsättningen i glesbygderna kan det enligt motionären behöva införas ett system med regionala kvoter.
Som bakgrund för förslaget i motionen 1977/78:602 om statligt stöd för uppförande av stubbupparbetningsanläggningar lämnas en redogörelse för
NU 1977/78:74
det s. k. Projekt Helträdsutnyttjande. Detta forsknings- och utvecklingsprojekt har genomförts av företrädare för skogsnäringen och skogshögskolan och har syftat till att utreda förutsättningarna för ett bättre utnyttjande av befintliga fibertillgångar. Resultatet visar enligt motionärerna att stubbar utgör det största potentiella råvarutillskottet för massaindustrin. En första anläggning för upparbetning av stubbar har nyligen tagits i bruk i Mackmyra, och ytterligare en anläggning planeras i Ådalen. Kostnaderna för sådana anläggningar blir emellertid särskilt höga i Norrland, varför ett särskilt statligt stöd bör utgå. Motionärerna anser att ett sådant stöd kan utgå antingen inom ramen för lokaliseringsstöd vid investeringar eller i form av ett särskilt skogsvårdsstöd.
I motionen 1977/78:1638 påpekas att under årens lopp stora mängder cellulosafibrer har samlats i de vattendrag som ligger i anslutning till massafabriker. Dessa s. k. fiberberg utgör en svår miljöpåverkan. Det borde emellertid vara möjligt att ta till vara fiberbergen för återanvändning i massaprocessen.
Utredningsarbete rörande skogsindustrin
Näringspolitiskt program, m. m.
Näringsutskottet lämnade våren 1977 en redogörelse för visst utredningsarbete rörande skogsindustrin som pågick vid denna tidpunkt och för vissa uttalanden om skogsnäringen som hade gjorts av regeringen (NU 1976/77:43 s. 5-9). Som komplettering av denna redogörelse bör följande nämnas.
1973 års skogsutredning har avlämnat sitt slutbetänkande (SOU 1978:6) Skog för framtid, vilket f. n. remissbehandlas.
Statens industriverk har färdigställt utredningen (S1ND 1977:7) Sågverksindustri och skivindustri.
En särskild av industriministern tillkallad utredare har överlämnat rapporten (Ds 1 1978:6) Träfiberskiveindustrin - förslag till framtida struktur.
Inom ramen för industridepartementets pågående arbete med skogsindustrifrågorna har färdigställts två utredningar, nämligen Konkurrenskraften hos Sveriges massa- och pappersindustri (konsultrapport) och Skogsbrukets lönsamhetsutveckling 1970-1987 (konsultrapport).
I ett svar på tre interpellationer (1977/78:136, 1977/78:141 och 1977/ 78:142) om skogsindustrins framtid informerade industriminister Åsling i riksdagen den 3 april 1978 om att resultatet av dels det pågående utredningsarbetet inom industridepartementet rörande skogsindustrin, dels den pågående beredningen av skogsutredningens betänkande SOU 1978:6 avses utgöra underlag för ett näringspolitiskt program för skogsnäringen.
Industriministern uttalade härvid att förutsättningarna för skogsindustrins framtida utveckling har ändrats i flera viktiga hänseenden under den tid
NU 1977/78:74
arbetet med detta näringspolitiska program har pågått. Marknadsutvecklingen har för flertalet produkter varit mycket ogynnsam. Stora överlager, lågt kapacitetsutnyttjande och prisfall på färdigvaror är några faktorer som samverkat till att flertalet av de större skogsföretagen har fått vidkännas betydande förluster. Den finansiella styrkan i branschen har därmed försämrats starkt. Samtidigt har vissa tecken framkommit som tyder på att man får räkna med dels en långsammare ökning av konsumtionen av skogsindustriprodukter än som tidigare beräknats, dels en successivt ökad konkurrens om marknadsutrymmet på våra traditionella exportmarknader. De ändrade förutsättningarna för skogsindustrin har lett till att tidsplanen för utredningsarbetet måste förskjutas, uttalade industriministern. Någon exakt tidpunkt för ett förslag till riksdagen var han för dagen inte beredd att ange. Avsikten är emellertid att regeringen skall lägga fram en proposition senast i början av år 1979. De frågor som härvid kommer att tas upp kommer i första hand att avse de mer långsiktiga frågorna för skogsnäringen.
I en av dessa interpellationer (1977/78:141) ville interpellanten ha besked om vad regeringen kommer att föreslå i den kommande propositionen vad gäller styrmedel föratt påverka skogsindustrins framtida regionala struktur. I svaret påpekade industriministern att formerna för samhällets medverkan i skogsindustrins långsiktiga utveckling självfallet är en av de frågor som nu övervägs i arbetet med ett näringspolitiskt program för skogsindustrin.
Också i andra sammanhang pågår utredningsarbete med anknytning till de frågor som tas upp i de här behandlade motionerna från allmänna motionstiden. Sålunda har skogsindustrins branschföreningar och skogshögskolan underåren 1974-1977 genomfört dets. k. Projekt Helträdsutnyttjande, vilket har finansierats gemensamt av branschen och staten via skogshögskolan och styrelsen för teknisk utveckling. Kostnaderna för projektet har utgjort sammanlagt ca 12 milj. kr., vilka delats lika mellan de två parterna. Dessutom har enskilda företag satsat 19-20 milj. kr. på förslag inom projektets intressesfär. Projektet har syftat till att undersöka förutsättningarna att ta till vara och utnyttja även de delar av trädets biomassa som med konventionella avverkningsmetoder lämnas kvar i skogen, såsom toppar, grenar, stubbar, rötter och klena träd. En sammanfattande slutrapport har publicerats av Sveriges skogsvårdsförbund. I denna rapport återfinns bl. a. en förteckning över ett 80-tal delrapporter.
På initiativ av länsstyrelsen i Västernorrlands län undersöker sedan år 1976 en informell arbetsgrupp, den s. k. Kramforsgruppen, olika sysselsättningsskapande projekt i regionen. I gruppen ingår företrädare för bl. a. skogsnäringen. Gruppen diskuterar bl. a. vilka möjligheter som kan finnas att ta till vara sjunktimmer i vattendragen. Också frågan om tillvaratagande av s. k. fiberberg i dessa har berörts. Arbetet med dessa uppslag har dock ännu inte lett till några konkreta slutsatser eller förslag.
NU 1977/78:74
7 Utredning om vissa frågor rörande skogsägareföretagen
1 anslutning till framläggandet av propositionen 1977/78:180 om lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB tillkallades en kommitté med uppdrag att utreda visa frågor rörande skogsägareföretagen (I 1978:02; ordförande: landshövding Mats Lemne).
Enligt direktiven (Dir 1978:38) står det klart att problemen i skogsägareföretagen är omfattande. Det erinras om förslaget i propositionen 1977/ 78:180 om lån till NCB. Innan ytterligare åtgärder övervägs från samhällets sida bör en samlad analys och bedömning göras av skogsägareföretagens nuvarande situation och utveckling på något längre sikt. Kommitténs uppgift är att göra en sådan analys och bedömning och lämna förslag till åtgärder som syftar till att säkerställa denna företagsgrupps fortbestånd i rationella former. Kommitténs arbetsuppgifter preciseras enligt i huvudsak följande.
I ett första skede bör kommitténs arbete inriktas på en närmare analys av de akuta problem av främst finansiell natur som har uppstått inom NCB. Kommittén skall därvid utreda de åtgärder som kan vara erforderliga för att åstadkomma en långsiktigt rationell struktur i företaget. Förslag till åtgärder bör utformas så att de inte utgör hinder för de strukturella och andra åtgärder som kan aktualiseras som resultat av kommitténs fortsatta arbete.
Kommittén bör därefter analysera frågan om lämplig struktur inom skogsägareföretagen. Härvid bör uppmärksammas bl. a. de eventuella effektivitetsvinster som kan uppnås genom ökat samarbete mellan skogsägareföretagen. Kommittén är oförhindrad att också undersöka om positiva effekter kan uppnås genom strukturåtgärder där även andra skogsindustriföretag berörs. Också skogsägareföretagens långsiktiga finansiering bör studeras närmare. Som ett huvudalternativ bör undersökas möjligheterna att konsolidera företagen utan särskilda statliga finansiella insatser. För det fall samhällets medverkan i en eller annan form kan komma att föreslås bör kommittén beakta dels förslagens eventuella konkurrenspåverkande effekter gentemot andra typer av skogsindustriföretag, dels att förslagen skall ges sådan utformning att de är förenliga med Sveriges handelspolitiska åtaganden.
Kommittén är oförhindrad att pröva även andra frågor som hänger samman med de förhållanden som har berörts i direktiven. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samarbete med skogsägareföreningarna och företagsledningarna hos berörda företag samt i nära kontakt med berörda fackliga organisationer och även andra berörda parter. Kommittén bör redovisa resultatet av sitt arbete successivt och bedriva utredningsarbetet med stor skyndsamhet.
NU 1977/78:74
8 Tidigare riksdagsbehandling av frågan om förstatligande av den privata skogsindustrin
På förslag av näringsutskottet har riksdagen alltsedan år 1974 varje år avslagit motionsyrkanden från vänsterpartiet kommunisterna om förstatligande av den privata skogsindustrin. 1 det betänkande, NU 1976/77:43, som våren 1977 låg till grund för riksdagens beslut anfördes (s. 12) att utskottet mot bakgrund av bl. a. pågående utredningsarbete inför ett näringspolitiskt program för skogsindustrin ansåg att det inte fanns anledning för riksdagen att uttala sig i frågan. -I samma betänkande finns också (s. 9 f.)en redogörelse för frågans tidigare riksdagsbehandling.
Vissa uppgifter om NCB-koncernens ekonomiska ställning
I bilaga till detta betänkande (s. 20 f.) återges, som komplettering av de upplysningarom NCB-koncernen som lämnas i propositionen 1977/78:180, vissa uppgifter ur NCB:s redovisning av verksamheten år 1976. Någon motsvarande, offentligt tillgänglig, redogörelse för år 1977 föreligger inte, eftersom nästa bokslutsperiod omfattar tiden den 1 januari 1977- den 30 juni 1978.
Ur materialet i bilagan kan utläsas bl.a. att moderbolagets aktiekapital uppgick till 72 milj. kr. vid utgången av år 1976. NCB:s ägare har vidare tecknat s. k. industrilån till ett belopp som vid nämnda tidpunkt uppgick till ca 146 milj. kr. Summan av industrilån, aktiekapital och fonder utgjorde för moderbolagets del ca 259 milj. kr. och för koncernen som helhet ca 240 milj. kr. Som långfristiga skulder redovisade moderbolaget ca 736 milj. kr. och koncernen som helhet ca 965 milj. kr.
Med ledning av uppgifterna i bokslutet för år 1976 kan soliditeten räknas fram. Denna kan för moderbolagets del anges till 19 % om industrilånen inte beaktas och 26 96 om hänsyn tas till dessa. För koncernen som helhet var soliditeten, framräknad på samma sätt, 11 96 resp. 17 96.
Utskottet har haft tillgång till ytterligare uppgifter om koncernens och moderbolagets finansiella situation. De bedömningar som har presenterats för utskottet tyder på att förlusten för verksamhetsperioden 1 januari 1977-30 juni 1978 kan komma att uppgå till storleksordningen 500 milj. kr. för koncernen som helhet. Det bör i detta sammanhang erinras om att i propositionen anges den beräknade förlusten för perioden 1 januari-31 december 1977 till ca 300 milj. kr. för koncernen.
Skrivelse från Sågverkens råvaruförening
Sågverkens råvaruförening är intresseorganisation för köpsågverken, dvs. för sågar utan egen skog. Föreningen har i skrivelse till utskottet krävt att NCB-stödet skall inordnas i det generella skogsindustristöd av lånegarantityp
NU 1977/78:74
som föreslås i propositionen 1977/78:123. Om ett särskilt stöd till NCB skall utgå bör det enligt föreningen föreskrivas att NCB inte får expandera sin industri förrän lånet har åberbetalts. Föreningen anför bl. a. följande.
Skogsindustrin är f. n. kraftigt överetablerad. Om samhället stöder ekonomiskt svaga skogsföretag är risken stor att hittills ekonomiskt sunda enheter inte klarar den snedvridna konkurrensen på såväl råvaru- som färdigvarumarknaden.
Enligt föreningen kommer i framtiden en ökad andel av skogsråvaran att förädlas till sågade varor. F. n. gäller att cellulosaindustrins råvaruförsörjning baseras till en tredjedel på råvara från träindustrin i form av flis och spån och till en tredjedel på oomtvistlig massaved från skogen. Den sista tredjedelen inköps som rotposter i konkurrens med sågverken och omfattar såväl timmer som massaved. Ett samhällsstöd till massaindustrin påverkar därför råvaruförsörjningen för sågverken, vilka enligt föreningens uppfattning betalar sådana priser att det är de som håller skogsbruket vid liv.
Utskottet
Inledning
Skogsindustrin spelar en central roll i det svenska näringslivet. De senaste åren har inneburit kraftiga påfrestningar för många företag i branschen. Analyser inom regeringskansliet av ett tjugotal av de största skogskoncernerna har visat att akuta likviditetsproblem kan komma att uppstå i vissa av företagen inom en snar framtid. Mot denna bakgrund har regeringen i propositionen 1977/78:123 föreslagit tidsbegränsade åtgärder - i form av kreditgarantier om högst 900 milj. kr. - för att underlätta skogsindustrins upplåning i likviditetsförstärkande syfte. Regeringen har därefter - sedan ytterligare analyser visat att den finansiella situationen för Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) är så allvarlig att företagets fortbestånd är i omedelbar fara - i propositionen 1977/78:180 föreslagit att 400 milj. kr. skall ställas till NCB:s förfogande såsom lån. Utskottet behandlar i det följande först dessa båda frågor och därefter ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden rörande skogsindustrin.
Si a iliga garantier för lån lill skogsindustrin
Innebörden av förslagen i propositionen 1977/78:123 är i huvudsak följande. Staten ikläder sig särskilda garantier inom en ram av 900 milj. kr. för att möjliggöra en kortfristig upplåning, avsedd att överbrygga likviditetsproblem i företagen. Prövningen av frågor om garantier ankommer på regeringen. Garantier lämnas endast under år 1978. Löptiden för garantierna begränsas till högst fem år. Låntagaren erlägger en årlig garantiavgift till staten, motsvarande 1 % ränta på det under resp. år genomsnittligt utestå -
1* Riksdagen 1977/78. 17 sami. Nr 74
NU 1977/78:74
ende garantibeloppet. För lån mot garanti ställs säkerhet som regeringen godkänner. Lån mot statliga garantier får inte användas (orätt minska andra kreditgivares åtaganden.
Som villkor för kreditgaranti skall enligt propositionen gälla att företaget under garantitiden skall tillföras externt riskvilligt kapital, varvid ett riktmärke bör vara att sådant kapitaltillskott motsvarar en fjärdedel av garantibeloppet och till en väsentlig del har formen av bundet eget kapital. Vidare skall som villkor föreskrivas att kapital som är disponibelt för utdelning på aktier stannar kvar i företaget under hela eller delar av kreditgarantins löptid.
I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1817 tillstyrks förslaget att staten skall ikläda sig särskilda garantier för upplåning i syfte att förstärka likviditeten hos skogsindustriföretagen. Förslaget bör emellertid enligt motionärerna kompletteras i följande avseenden. Det bör finnas möjlighet för regeringen att under de två första åren medge amorteringsfrihet på lånen, liksom anstånd med räntebetalningar. Löptiden för garantin bör utsträckas till sju år. För att underlätta för företagen att uppfylla det av regeringen föreslagna villkoret om tillförsel av externt riskvilligt kapital bör samhället vidta aktiva åtgärder för att förstärka företagens eget kapital. Motionärerna pekar på möjligheten till nyemission eller konvertibla skuldebrev, finansierade av Sveriges investeringsbank eller av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse.
Som allmänt villkor för att erhålla garantier bör vidare enligt motionärerna gälla att företaget åtar sig att inte vidta några nedläggningar av fabriksenheter under de två första åren, såvida inte alternativ ny sysselsättning har tillskapats av företaget dessförinnan. Motionärerna föreslår, i syfte att företagens möjligheter att uppfylla detta villkor skall ökas, att ett system med 75 % bidrag till övertalig personal tillämpas under de närmaste två åren för skogsindustrin efter mönster från stålindustrin.
Systemet med tillfälligt sysselsättningsbidrag till vissa företag med dominerande ställning på orten, det s. k. 75 ‘Ai-bidraget, infördes våren 1977(prop. 1976/77:95, AU 1976/77:26, rskr 1976/77:281). Systemet innebär att tillfälligt sysselsättningsbidrag kan utgå till större industriföretag med avgörande betydelse för sysselsättningen på den lokala arbetsmarknaden, vilka måste minska produktionen avsevärt och därför har en långsiktigt övertalig arbetsstyrka som måste sägas upp. Bidrag utgår med 75 % av företagets lönekostnader och sociala kostnader för de arbetstagare som ingår i den övertaliga arbetsstyrkan. Från bidraget är textil- och konfektionsindustrierna samt varvsindustrin undantagna. Systemets giltighetstid har successivt förlängts. I kompletteringspropositionen 1978 (prop. 1977/78:150 bil. 3) föreslås en förlängning t. o. m. den 31 december 1978. Hösten 1977 infördes ett särskilt för stålindustrin avpassat stöd, vars giltighetstid omfattar tiden t. o. m. år 1979 med möjlighet för regeringen att förlänga giltigheten t. o. m. år 1980 (prop. 1977/78:59, AU 1977/78:17, rskr 1977/78:85). Enligt beslut av
NU 1977/78:74
riksdagen nyligen kan även gruvföretag komma i åtnjutande av detta stöd (prop. 1977/78:172, AU 1977/78:35, rskr 1977/78:306).
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i propositionen 1977/ 78:123 att det behövs statliga kreditgarantier till skogsindustrin i syfte att likviditeten inom branschen skall förstärkas. Utskottet har heller ingen erinran mot den föreslagna omfattningen, 900 milj. kr., av dessa garantier.
Med anledning av förslagen i motionen 1977/78:1817 konstaterar utskottet att det inte finns några hinder för att det tillfälliga sysselsättningsbidraget kan utgå också till företag inom skogsindustrin.
De ovannämnda reglerna för det tillfälliga sysselsättningsbidraget och för bidraget till övertalig personal inom stålindustrin är i allt väsentligt desamma. För stålindustrins del föreligger dock, som har framgått av det föregående, redan nu beslut om att bidrag skall utgå även under år 1979 och med möjlighet för regeringen att förlänga stödet till att omfatta också år 1980. Utskottet förutsätter att regeringen är beredd att pröva frågan att låta det tillfälliga sysselsättningsbidraget utgå även efter den 31 december 1978 om strukturomvandlingen inom vissa branscher, t. ex. skogsindustrin, skulle motivera detta. Något uttalande av riksdagen behövs därför inte, och motionen avstyrks i den del frågan om införande av s. k. 75 % -bidrag för skogsindustrin behandlas.
De övriga i motionen 1977/78:1817 förordade kompletteringarna av förslaget beträffande åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning är utskottet inte berett att tillstyrka. De riktlinjer som föreslås i propositionen 1977/78:123 synes väl avvägda. Förslagen i motionen om möjligheter till viss amorteringsfrihet och anstånd med räntebetalning, utökad löptid för garantierna och medverkan av Sveriges investeringsbank eller av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse vid kapitalanskaffning i form av nyemission eller konvertibla skuldebrev avstyrks sålunda.
Lån till NCB
NCB har i den situation som företaget befinner sig i gjort framställning om statligt stöd. Regeringen har i propositionen 1977/78:180 föreslagit att 400 milj. kr. skall anvisas för att av regeringen ställas till företagets förfogande såsom lån med villkorlig återbetalningsskyldighet. Föredragande statsrådet uttalar att förluster i företaget har uppstått i en sådan takt och omfattning att ägarna ensamma knappast har möjlighet att inom den tid som står till buds skjuta till de belopp som är nödvändiga för att skapa en tillfredsställande finansiell bas i företaget. En snabb och okontrollerad utslagning av företagets anläggningar kan därför komma att ske om inte särskilda åtgärder vidtas under samhällets medverkan. I propositionen framhålls i detta sammanhang att företagets situation har utvecklats så att rationaliseringar och strukturförändringar är nödvändiga för att göra företaget långsiktigt konkurrenskraftigt
NU 1977/78:74
och lönsamt.
I anslutning till att propositionen 1977/78:180 lades fram har regeringen tillsätten särskild kommitté, utredningen (I 1978:02) om vissa frågor rörande skogsägareföretagen (ordförande: landshövding Mats Lemne). Kommitténs uppgift är att göra en samlad analys och bedömning av skogsägareföretagens nuvarande situation och utveckling på något längre sikt samt lämna förslag till åtgärder som syftar till att säkerställa denna företagsgrupps fortbestånd i rationella former. I ett första skede skall kommitténs arbete inriktas på en närmare analys av främst de finansiella problemen inom NCB. Kommittén skall härvid utreda vilka åtgärder som kan behövas för att få till stånd en långsiktigt rationell struktur i företaget.
Det bör enligt propositionen 1977/78:180 ankomma på regeringen att besluta om den närmare utformningen av villkoren för det aktuella lånet, bl. a. i vilken takt och omfattning lån skall ställas till förfogande. Härvid bör regeringens beslut, sägs det i propositionen, grundas på bl. a. den analys och de förslag till åtgärder i syfte att säkerställa NCB:s fortsatta drift i rationella former som kan komma att läggas fram av den nyssnämnda kommittén.
Med anledning av propositionen har väckts tre motioner.
Såväl i den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1954 som i den av två företrädare för folkpartiet undertecknade motionen 1977/78:1963, liksom också i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1977/78:1964, anförs att det beslutsunderlag som presenteras i propositionen är otillräckligt. Krav på ytterligare underlag finns i de två förstnämnda motionerna. 1 motionerna 1977/78:1954 och 1977/78:1964 föreslås att lån skall ges endast på vissa villkor. Enligt den sistnämnda motionen bör propositionen avslås om inte de i motionen föreslagna villkoren vinner riksdagens bifall.
Som motiv för att staten bör medverka till en förstärkning av NCB:s finansiella ställning anförs i motionen 1977/78:1954 att företaget har en utomordentlig betydelse för sysselsättningen inom delar av landet där betydande problem redan råder. Riksdagen bör emellertid enligt motionärerna fastställa följande fyra villkor för lånet till NCB. För det första bör detta lämnas mot s. k. konvertibla skuldebrev, som efter en viss tid kan bytas ut mot aktier. Motionärerna hänvisar till att det statliga lånet tar över mycket av de risker som annars är förknippade med företagets eget kapital och att det därför är rimligt att långivaren kan ställa ungefär samma villkor som de som bidrar med aktiekapital. För det andra borstaten få utse två styrelseledamöter i företaget. Som tredje villkor bör gälla att en av staten utsedd person får uppdrag som revisor i bolaget. För det fjärde bör företaget åtaga sig att inte vidta några nedläggningar av fabriksenheter under de två första åren, såvida inte någon ny alternativ sysselsättning har skapats av företaget.
Vänsterpartiet kommunisterna har, anförs det i motionen 1977/78:1964, inga invändningar mot att i ett fall som detta en bondekooperativ rörelse beviljas statliga lån. Dessa får dock inte ha karaktär av gåva eller subvention. Återbetalningsskyldigheten för lånet bör därför vara ovillkorlig. Vidare måste riksdagen ha full insyn i företaget. Ett krav för lån bör enligt motionärerna
NU 1977/78:74
också vara att sulfatfabriken i Sandviken och sulfitfabriken i Hissmofors inte läggs ner förrän annan sysselsättning har ordnats av NCB.
I motionen 1977/78:1963 framförs farhågor för att vissa former för finansiellt stöd till NCB kan av utlandet uppfattas som ett otillbörligt gynnande av företaget. Innan regeringen fattar beslut om lån bör därför granskas i vad mån ett sådant innebär risker för utländska motåtgärder mot svensk skogsindustri. Vidare kritiserar motionärerna den hittillsvarande skötseln av företaget och framhåller att NCB-ledningens agerande måste granskas förutsättningslöst av den ovan nämnda kommittén. Motionärerna understryker att det statliga lånet skall användas till att bevara arbetsplatser och sysselsättning, men inte nödvändigtvis en viss företagsstruktur eller en viss företagsledning. Kommittén bör enligt motionärerna undersöka om stödet bör ges till ett oförändrat NCB eller till ett NCB med annan utformning. Motionärerna pekar härvidlag på möjligheten av samarbete eller fusion med andra företag. Också alternativet konkurs eller uppgörelse med företagets fordringsägare och delägare bör granskas. Motionärerna ser det som mycket angeläget att kommittén skapar klarhet om vilket ansvar som NCB:s delägare är beredda till i olika alternativ. Delägarna får antas vara beredda till väsentliga insatser om de själva tror på att NCB har en framtid, anför motionärerna. Tror inte delägarna att NCB i framtiden kan betala tillbaka lån, uttalar motionärerna, måste man allvarligt fråga sig om statsmakterna skall äventyra skattebetalarnas pengar i sammanhanget.
Med hänsyn till i första hand sysselsättningsläget inom NCB:s verksamhetsområde anser utskottet det befogat att företaget beviljas statliga lån för att en fortsatt verksamhet skall säkerställas. Utskottet har tagit del av uppgifter om företagets ekonomiska situation och förordar att det i propositionen 1977/ 78:180 begärda beloppet 400 milj. kr. ställs till regeringens förfogande för angivet ändamål. 1 fråga om regeringens handläggning av ärenden om utbetalning av lån och om de villkor som bör uppställas vill utskottet framhålla följande.
Utskottet finner det tillfredsställande att regeringen har tillkallat en särskild kommitté för att närmare granska det akuta läget inom NCB och dessutom studera och diskutera förutsättningarna för den skogskooperativa rörelsen, med uppmärksamhet särskilt på möjligheterna till samordning.
Kommittén har påbörjat sitt arbete och har inför utskottet redovisat vissa bedömningar. Självfallet kommer regeringen att, vid utformningen av villkoren för lån till NCB, finna det angeläget att ta till vara sådana kunskaper om i första hand NCB:s läge som kommittén har skaffat sig. Det synes naturligt att så sker och att regeringen kommer att infordra förslag från kommittén såväl beträffande den ordning i vilken lån bör utbetalas, som beträffande eventuella strukturella och organisatoriska förändringar inom NCB eller andra i utredningsdirektiven omnämnda företag. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen understryker betydelsen av kommitténs medverkan vid beredningen av ärenden om utbetalning av lån
NU 1977/78:74
till NCB. Ett sådant uttalande innebär också att syftet med motionen 1977/ 78:1963 är tillgodosett, varför de uttalanden som föreslås i motionen inte behövs. Denna bor sålunda avslås.
Utskottet har i det föregående anfört sysselsättningsläget inom NCB:s verksamhetsområde som ett avgörande skäl för statligt stöd till företaget. De av företaget redovisade skälen för nedläggning av Hissmofors sulfitfabrik och Sandvikens sulfatfabrik har utskottet inte funnit skäl att ifrågasätta. Nedläggning av vissa enheter kan sålunda inte uteslutas som nödvändiga inslag i den fortgående strukturförändringen inom skogsindustrin. Utskottet vill emellertid med hänvisning till den allvarliga sysselsättningssituationen på de berörda orterna betona det angelägna i att en ersättningsindustri tillskapas i Hissmofors och att den planerade utbyggnaden av företagets fabrik i Väja kommer till stånd så snart som möjligt. För dessa projekt bör erforderliga finansiella resurser kunna ställas till förfogande bl. a. inom ramen för lokaliseringsstödet. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad utskottet anfört i det föregående (s. 11) rörande möjligheterna för företag inom skogsindustrin att använda det s. k. 75 %-bidraget. Utskottets uttalanden bör bringas till regeringens kännedom som riksdagens mening. Därigenom tillgodoses i väsentliga avseenden vad som anförs i motionerna 1977/78:1954 och 1977/78:1964 beträffande sysselsättningen vid nedläggningshotade anläggningar inom NCB.
Som villkor för lån bör enligt utskottets mening gälla att staten utser en revisor i företaget. Det är viktigt att denne har goda möjligheter att aktivt följa den löpande verksamheten i företaget. Ett av förslagen i motionen 1977/ 78:1954 tillgodoses om så blir fallet. Att staten, såsom också föreslås i denna motion, skulle förbehålla sig att få tillsätta två styrelseledamöter vill utskottet däremot inte medverka till. Utskottet finner det olämpligt att staten, som har egna skogsindustriföretag som är verksamma i samma geografiska område som NCB, genom styrelserepresentation skaffar sig insyn i ett konkurrerande företag.
I motionen 1977/78:1954 föreslås också att lånet skall ställas till NCB:s förfogande mot konvertibla skuldebrev, som kan omvandlas till aktier efter viss tid.
Mot tanken på konvertibla skuldebrev är enligt utskottets uppfattning i detta fall den främsta invändningen att det gäller ett producentkooperativt företag. Detta drivs visserligen formellt sett i aktiebolagsform, men företaget ägs helt av producentkooperativa föreningar och utgör en integrerad del av den producentkooperativa skogsägarerörelsen. Om skuldebreven i en framtid byts ut mot aktier, skulle staten kunna bli den helt dominerande ägaren av företaget. En sådan utveckling skulle kunna helt rycka undan grunden för producentkooperationens insatser i vårt lands näringsliv. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1977/78:1954 såvitt avser förslaget om konvertibla skuldebrev.
NU 1977/78:74
15 Motionen 1977/78:1964 tillgodoses i väsentliga delar om riksdagen bifaller vad utskottet här föreslagit. I övrigt avstyrker utskottet denna motion.
Motioner från allmänna motionstiden
1 motionen 1977/78:347 föreslås att riksdagen skall uttala sig för ett förstatligande av den privata skogsindustrin. Utskottet avstyrkte våren 1977 ett motionsyrkande av samma lydelse som det nu aktuella med hänvisning till bl. a. det utredningsarbete inför ett näringspolitiskt program för skogsindustrin som fortfarande pågår. Någon anledning till ändrat ställningstagande finns inte. Motionen avstyrks.
Enligt motionen 1977/78:480 bör riksdagen hos regeringen begära förslag om lämpliga styrmedel för att användas i de fall då driftstopp hotar en skogsindustri på grund av brist på råvara. I motionen 1977/78:599 begärs en strukturutredning för skogsindustrin i allmänhet och pappers- och massaindustrin i synnerhet. Enligt denna motion bör därvid behovet av ytterligare förädling av skogsråvaran övervägas och lokalisering av behövlig industri till Gävleborgs län prövas. Utskottet konstaterar att regeringen har aviserat en skogspolitisk proposition till våren 1979 och utgår från att de önskemål, bl. a. beträffande regionalpolitiska hänsyn, som förs fram i motionen uppmärksammas i detta sammanhang. Någon särskild framställning av riksdagen synes inte erforderlig. Utskottet avstyrker sålunda de båda nu nämnda motionerna.
Statligt stöd för uppförande av stubbupparbetningsanläggningar begärs i motionen 1977/78:602. Motionärerna åberopar resultat av undersökningar inom det av skogshögskolan och skogsbranschen gemensamt genomförda s. k. Projekt Helträdsutnyttjande, vilka tyder på att stubbar utgör ett stort potentiellt råvarutillskott för massaindustrin. En första anläggning har nyligen tagits i bruk i Mackmyra. Utskottet förutsätter att de erfarenheter som successivt vinns vid anläggningen i Mackmyra, utnyttjas under arbetet med det aviserade programmet för skogsnäringen och att behovet av statligt stöd blir prövat i detta sammanhang. Någon särskild framställning i saken till regeringen finner utskottet inte motiverad, varför motionen avstyrks.
I motionen 1977/78:1638 föreslås att ett särskilt bolag, ägt av staten och skogsbolagen, skall bildas för att ta till vara de s. k. fiberberg som under årens lopp har samlats i vattendrag i anslutning till massafabriker. Vissa diskussioner om de praktiska och ekonomiska möjligheterna för sådant tillvaratagande har ägt rum i regi av den s. k. Kramforsgruppen, som utgör en informell arbetsgrupp med anknytning till länsstyrelsen i Västernorrlands län. Några mer ingående och konkreta undersökningar har dock inte utförts. Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar hithörande frågor vid beredningen av den aviserade propositionen om en ny skogspolitik. Motionen avstyrks sålunda.
NU 1977/78:74
16 Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande användning av s. k. 75 % -bidrag till företag inom skogsindustrin
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande del,
2. beträffande statliga garantier för lån till skogsindustrin att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1977/78:123 moment 1 och med avslag på motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande del godkänner de i propositionen angivna riktlinjerna för åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning,
b) med bifall till propositionen 1977/78:123 moment 2 bemyndigar regeringen att under år 1978 ikläda staten garantier för lån till skogsindustrin med sammanlagt högst 900 000 000 kr.,
c) med bifall till propositionen 1977/78:123 moment 3 till Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
3. beträffande ovillkorlig dterbetalningsskyldighet som villkor för län till NCB
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 a,
4. beträffande insyn i NCB som villkor för län
att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande del och motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 c som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statlig revisor i företaget,
5. beträffande konvertibla skuldebrev som villkor för lån till NCB att riksdagen avslår motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande del,
6. beträffande anslag för lån till NCB
att riksdagen med bifall till propositionen 1977/78:180 och med avslag på motionen 1977/78:1964 yrkandet 2 till Lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.,
7. beträffande handläggningen av ärenden om utbetalning av lån till NCB
att riksdagen med avslag på motionen 1977/78:1963 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande sysselsättningen vid nedläggningshotade anläggningar inom NCB
att riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1954 i
NU 1977/78:74
ifrågavarande del och motionen 1977/78:1964yrkandet 1 bsom sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande förstatligande av den privata skogsindustrin att riksdagen avslår motionen 1977/78:347,
10. beträffande skogsindustrins strukturfrågor att riksdagen avslår motionen 1977/78:599,
11. beträffande skogsindustrins råvaruförsörjning att riksdagen
a) avslår motionen 1977/78:480,
b) avslår motionen 1977/78:602,
c) avslår motionen 1977/78:1638.
Stockholm den 25 maj 1978
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c). Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c). Ivar Högström (s). Rune Jonsson i Husum (s), Sven Eric Lorentzon (m). Rune Johansson i Ljungby (s). Olle Wästberg i Stockholm (fp) och Bertil Dahlén (fp).
Reservationer
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s)
1. beträffande statliga garantier för lån till skogsindustrin (mom. 2) Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”De övriga” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till de grundläggande delarna av de i propositionen föreslagna reglerna och villkoren för garantierna. Dessa regler och villkor bör emellertid kompletteras i de avseenden som föreslås i motionen 1977/ 78:1817. Skälet härtill är att ansträngningarna på likviditeten torde bli betydande hos ett antal skogsindustriföretag, varför ett mer omfattande samhällsstöd behövs än vad som föreslås i propositionen 1977/78:123. Förslagen i motionen gäller möjligheter till viss amorteringsfrihet och anstånd med räntebetalning, utökad löptid för garantierna och medverkan av Sveriges investeringsbank eller av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse vid kapitalanskaffning i form av nyemission eller konvertibla skulde -
NU 1977/78:74
brev. Utskottet tillstyrker de här angivna förslagen i motionen.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen
a) med anledning av propositionen 1977/78:123 moment 1 och med bifall till motionen 1977/78:1817 i ifrågavarande del godkänner de av utskottet angivna riktlinjerna för åtgärder för att underlätta skogsindustrins upplåning,
b) (= utskottet),
c) (= utskottet),
2. beträffande insyn i NCB sorn villkor för lån (mom. 4)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Sorn villkor” och slutar med ”konkurrerande företag” bort ha följande lydelse:
Som villkor för lån bör enligt utskottets mening gälla att staten utser två styrelseledamöter och en revisor i företaget. Utskottet vill understryka att avsikten med dessa villkor inte är att ge staten ett dominerande inflytande inom den på producentkooperativ grund arbetande skogsägarerörelsen. De producentkooperativa skogsindustriföretagen utgör ett från samhällets synpunkt värdefullt komplement till de statsägda och privatägda företagen i branschen. Med hänsyn till dels det besvärliga sysselsättningsläget inom NCB:s verksamhetsområde, dels storleken av de belopp som här är aktuella måste dock enligt utskottets uppfattning en effektiv statlig insyn i företagets löpande verksamhet säkerställas under den tid lånet löper. Detta sker bäst genom styrelserepresentation, kompletterad med en av staten utsedd revisor. Utskottet tillstyrker sålunda förslaget härom i motionen 1977/78:1954.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande del och med anledning av motionen 1977/78:1964 yrkandet 1 c som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om statlig revisor och statliga styrelserepresentanter i företaget,
3. beträffande konvertibla skuldebrev sorn villkor för län lill NCB (mom. 5)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Mot tanken” och slutar med ”konvertibla skuldebrev” bort ha följande lydelse:
Syftet med ett system med konvertibla skuldebrev som kan omvandlas till aktier är att finna en form som markerar att långivaren/staten med detta lån tar ungefär samma risk som de som bidrar med aktiekapital - och s. k. industrilån - till företaget. Utskottet utgår från att det aktuella statliga lånet.
NU 1977/78:74
jämte de övriga åtgärder som kan komma att vidtas för att sanera NCB:s ekonomi, kommer att leda till avsett resultat. Det statliga lånet kommer då att kunna betalas tillbaka.
Som framhållits i det föregående visar emellertid analyser av läget för NCB att den finansiella situationen är så allvarlig att företagets fortbestånd är i allvarlig fara. Om besvärligheterna icke kan bemästras trots det stöd som nu föreslås är riskerna givetvis stora för ägarbyte och för att nedläggningar av flera företagsenheter kan bli aktuella. Detta kan fl betydande regionalpolitiska konsekvenser.
Av dessa skäl och med hänsyn till den mycket omfattande ekonomiska satsning som staten på medborgarnas vägnar är beredd genomföra, anser utskottet det finnas anledning att lånet till NCB utlämnas mot konvertibla skuldebrev, som i ett förvärrat krisläge helt eller delvis kan omvandlas till aktier. För de anställda kan det vara en trygghetsfaktor om staten har möjligheter att som aktieägare vara med och ta ett ägaransvar. Utskottet tillstyrker sålunda motionen 1977/78:1954 i nu angiven del.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1954 i ifrågavarande del som sin meni ng ger regeri ngen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
beträffande användning av s. k. 75 %-bidrag lill företag inom skogsindustrin (mom. 1) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s):
I den socialdemokratiska partimotionen 1977/78:1817 föreslås som villkor för statliga garantier för lån till skogsindustrin att företaget åtar sig att inte vidta några nedläggningar av fabriksenheter under de två första åren, såvida inte alternativ sysselsättning har tillskapats av företaget dessförinnan. I syfte att ge företagen möjligheter att uppfylla detta villkor har också föreslagits att ett system med 75 %-bidrag till övertalig personal tillämpas under de närmaste två åren för skogsindustrin efter mönster från stålindustrin. Motsvarande förslag har framförts i partimotionen 1977/78:1954 med anledning av regeringens förslag om lån till NCB.
Utskottet har enats om en skrivning som i princip kan komma att tillgodose våra intressen av att det 75-procentiga stödet tillämpas på företag med svårigheter även inom skogsindustrin, vilka därmed kan klara sysselsättningen under den närmaste tiden. Vi vill nu avvakta regeringens kommande beslut i denna fråga och avstår därför t. v. från vårt krav om att som villkor för garanti eller lån skall gälla att ingen nedläggning får förekomma under de närmaste två åren.
NU 1977/78:74
20 Bilaga
Vissa uppgifter om NCB-koncernen
I propositionen 1977/78:180 lämnas vissa uppgifter om koncernens ägarförhållanden och om anläggningar, sysselsättning, produktion, m. m. Det framgår av redogörelsen att företaget under år 1976 redovisade en förlust på 26 milj. kr. efter avskrivningar och räntor. För år 1977anges den beräknade förlusten till ca 300 milj. kr. Utvecklingen under år 1978 har enligt propositionen medfört fortsatta kraftiga förluster. Cellulosafabrikerna i Hissmofors och Sandviken bedöms ge omfattande förluster även på sikt, varför NCB för dessa fabriker har beslutat uppta förhandlingarom varsel med berörda fackliga organisationer.
I det följande återges, som komplettering av de i propositionen lämnade upplysningarna, vissa uppgifter ur NCB:s redovisning av verksamheten år 1976. Någon senare redovisning föreligger inte, eftersom nästa bokslutsperiod omfattar tiden 1 januari 1977 - 30 juni 1978.
Koncernens organisation har i verksamhetsberättelsen för år 1976 återgetts i form av nedanstående tablå.
Organisation
50 000 skogsägare
V
. Skogsägareforenmgen ! Mellanskog
y
/
'
r
r'
Norrskog ek.för.
Medelpads. Ådalarnas
Örnsköldsviks
Västerbottens
och Jämtlands
Skoqsagareföreninq
' Skoqsagareföreninq
y
Skogsägareföreningar
1 Norrbottens Skogsagareföreninq
Ncbs bolagsstämma
Ncb-föreningarnas förtroenderåd
X)
Koncernledning
_
1 r
| Dalaträ
Moderbolaget
Edsbyn Johannedal -
fl
^Hannover
P3D.W Loosbroek Trävaru AB faVL,
j53%i [y j i5o%i \y \y 1149,81 \y
NU 1977/78:74
380 Resultat- och balansräkningar för koncernen och moderbolaget avseende
381 åren 1976 och 1975 har följande utseende inkl. bokslutskommentarer.
Koncernens resultaträkning
1975 RÖRELSEN
tkr
tkr
Försäljning och övriga rörelseintäkter (Not 1)
1 673 926
Statligt bidrag till lagerökning
53 638
Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader
1 550 506
Rörelseresultat före avskrivningar och räntor
177 058
Avskrivningar enligt plan (Not 31
88 983
Rörelseresultat efter avskrivningar
88 075
Pris- och värderingsdifferenser i ingående
varulager (Not 4)
12 352
FINANSIELLA INTÄKTER
OCH KOSTNADER
Utdelning på aktier i utomstående företag .
15 Räntor från utomstående
3 898
3 562
Räntor till utomstående
130 253 126 344
97 979
Resultat efter avskrivningar och räntor. . . .
-25 917
EXTRAORDINÄRA INTÄKTER
OCH KOSTNADER
Extraordinära intäkter (Not 5)
19 724
Extraordinära kostnader
1 648
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
- 7 841
BOKSLUTS DISPOSITIONER
Avskrivningar utöver plan
-4 051
- 17 623
Förändring av lagerreserv (Not 6)
+ 603
- 26 547
Avsättning till investeringsfond för rörelse .
- 278
- 298
Fonder och övriga avsättningar (Not 7) . .
+ 4 103 + 377
+ 25 788
Resultat före skatt
-7 464
Skatt (Not 8)
+ 5 004
Redovisat resultat
-2 460
Varav minoritetens andel
-2 215
KONCERNENS ÅRSRESULTAT
-4 675
/
1 274 326
1 115 056 159 270 80 123 79 147
37 763
94 402 22 508
2 369 243 24 634
- 18 680 5 954 7 000 - 1 046 + 2 459 1 413
NU 1977/78:74
22 Koncernens balansräkning
31/121976
TILLGÅNGAR
tkr
Omsättningstillgångar
Kassa- och bankmedel
57 462
Kortfristiga fordringar
322 903
Varulager (Not 9>
852 867 1 233 232
Spärrkonton hos Riksbanken (Not 10) .
2 291
Anläggningstillgångar
Aktier och andelar i andra bolag
58 658
Långfristiga fordringar
10 780
Fastigheter, maskiner och inventarier.
1 181 029
Anläggningar under uppförande ....
76 730
Goodwill, organisationskostnader etc
2 380 1 329 577
Ej fullgjorda inbetalningar å industrilån. .
5 635
SUMMA TILLGÅNGAR
2 570 735
SKULDER OCH EGET KAPITAL
Kortfristiga skulder (Not 13)
932 877
Långfristiga skulder (Not 14)
Obligationslån
113 040
Avsatt till pensioner (Not 15)
43 639
övriga långfristiga skulder
808 432 965 111
Särskilda avsättningar
Arbetsmiljöfond
1 391
Särskild investeringsfond
1 138
Investeringsfond för rörelse
3 311
Ackumulerade avskrivningar
utöver plan
221 704
Lagerreserv
155 941
övriga avsättningar
4 771 388 256
Koncernreserv
10 352
Minoritetsintressen (Not 16)
33 763
Industrilån (Not 17)
146 556
Eget kapital
Aktiekapital
72 000
Bundna medel
8 523 80 523
Fria medel
Fria fonder och balanserade
vinstmedel
17 972
Årets resultat
-4 675 13 2971)
Summa industrilån och eget kapital....
240 376
SUMMA SKULDER O. EGET KAPITAL
2 570 735
31/121975
tkr
31 303 225 600
636 834 893 737
72 000 7 376
15 996 1 413
300 8 831 1 125 396 48 594 3 471
7 061
1 186 592
1 732
2 089 122
51 570 38 805 659 598
3 774
2 804
3 141
226 782 152 323
4 352
128 091
79 376
691 331
749 973
393 176 5 595 24 171
17 409
V
224 876 2 089 122
') Härav åtgår för avsättning till bundna medel 557 tkr
NU 1977/78:74
23 Moderbolagets
resultaträkning
1975 tkr
763 903
620 370
143 533
40 24 10 076 34 193 99 200 36 327
1 489 6
1 312 6 975 73 137
72 014
3 100 12 400
62 714
-19 000 -30 000
13 714 3 607 10 107
/ 7
1976 RÖRELSEN
tkr
Försäljning och övriga rörelseintäkter
869 484
Statligt stöd för lagerökning
53 193
Tillverknings-, försäljn.- och adm,kostn. (Not 2). .
781 754
Rörelseresultat före avskrivningar och räntor
140 923
Avskrivningar enligt plan (Not 3)
Kraftstationer och vattenrätter
66 Skogs- och jordbruksfastigheter
25 Industri- och övriga fastigheter
11 540
Maskiner och inventarier
35 390 47 021
Rörelseresultat efter avskrivningar
93 902
Pris- och värderingsdiff. i ing. varulager (Not 4) . .
5 177
FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Utdelning på aktier i dotterbolag
51 Utdelning på aktier i utomstående företag
2 Räntor från utomstående
1 163
Räntor från dotterbolag
7 066
Räntor till utomstående
97 833
Räntor till dotterbolag
384 89 935
Resultat efter finansiella intäkter och kostnader . , ,
9 144
EXTRAORDINÄRA INTÄKTER OCH KOSTNADER
Koncernbidrag från dotterbolag
—
Koncernbidrag till dotterbolag
—
Nedskrivning av aktier i dotterbolag (Not 12) ....
2 000
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt
7 144
BOKS LUTS DISPOSITION ER
Avskrivningar utöver plan å anläggningstillgångar .
-3 182
Förändring av lagerreserv
—
Avsättning till arbetsmiljöfond
—rr
Avsättning till särskild investeringsfond
—
lanspråktagande av arbetsmiljöfond (Not 7)
+ 2211
lanspråktagande av särskild investeringsfond
+1 658 + 687
Resultat före skatt
7 831
Skatt
3 423
NETTORESULTAT
4 408
/
Medeltal
åren
1972-76
tkr
713 203 13 715 581 185
145 733
33 28 8 782 28 558 108 332 15 959
308 4 931 4 099 62 960 114 66 559
620 2 480 400 64 299
-29 363 -27 359
- 442
- 332
+ 442
+ 332
7 577 2 671 4 906
NU 1977/78:74
24 Moderbolagets balansräkning
31/121976
TILLGÅNGAR
tkr
Omsättningstillgångar
Kassa- och banktillgodohavanden
29 647
Kundfordringar
132 676
Övriga fordringar
48 325
Främmande växlar
9 487
Fordringar hos koncernföretag
86 560
Lager (Not 9)
673 708
980 403
Spärrkonton hos Riksbanken
Särskild investeringsfond
—
Arbetsmiljöfond
Anläggningstillgångar
Aktier i dotterbolag (Not 11 och 12) ....
184 553
Aktier och andelar i andra bolag (Not 11)
49 236
Fordringar hos koncernföretag
324 Fordringar
7 498
Maskiner och inventarier
406 748
Kraftstationer och vattenrätter
1 778
Skogs- och jordbruksfastigheter
25 294
Industrifastigheter (Not 12)
243 845
övriga fastigheter
23 392
Anläggningar under uppförande
72 279
1 014 947
Ej fullgjorda inbetalningar å industrilån
5 635
SUMMA TILLGÅNGAR
2 000 985
31/12 1975 tkr
5 944 104 331
39 468 4 011 90 575 446 515
783 2 211
177 483 83 399
6 937 419 876
1 844 25 364 224 194 24 099 29 045
690 844
2 994
909 324
1 732 1 604 894
NU 1977/78:74
25 SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder
Leverantörs- o. övr. skulder (Not 13)
Skulder till koncernföretag
Oguldna skatter
Långfristiga skulder (Not 14)
Skulder till koncernföretag
Obligationslån
Avsatt till PRI-pensioner (Not 15) . . . Avsatt till andra pensioner (Not 15) . övriga låneskulder
Särskilda avsättningar
Arbetsmiljöfond
Särskild investeringsfond
Ackumulerade avskrivningar
utöver plan
Lagerreserv
Industrilån, som bolaget efter viss tid har rätt att utbyta mot B-aktier (Not 17).
Eget kapital
Aktiekapital
Reservfond
Dispositionsfond
Summa industrilån, aktiekapital och fonder
Vinstmedel
Enligt föreg, års balansräkning
Avgår: avsättning till reservfond ....
Avgår: avsättning till disp. fond
Årets nettovinst
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL
STÄLLDA PANTER
Aktier
Fastighetsinteckningar
Företagsinteckningar
Inteckningar i såväl fastigheter som
näringsverksamhet
Ansvarsförbindelser
31/12 1976 tkr
656 298 13 292
669 590 1 608
3 459 113 040 27 406 14 728 577 843
736 476
178 782 151 348
330 130
146 556
72 000 8 165 32 000
112 165
258 721
10 152 1 100 9 000
52 4 408
2 000 985
27 048 631 889 295 000
79 507
31/121975
tkr
437 499 11 292
3 215 51 570 23 402 12 769 492 521
2 211 1 658
175 600 151 348
128 091
72 000 7 065
23 000 102 065
5 046 501 4 500
448 791 1 501
583 477
330 817
230 156
45 10 107
1 604 894
27 048 458 971 160 620
50 000 49 787
NU 1977/78:74 26
Bokslutskommentarer
Bokslutskommentarer till koncernens och moderbolagets redovisning.
I koncernens bokslut ingår moderbolaget, de bolag vilka ägs till mer än 50% samt 50% av beloppen för hälftenägda Kilafors Trävaru AB och Kamphuys Loosbroek Beheer N V. De under 1976 förvärvade dotterbolagen Sacallain S A och Kamphuys Loosbroek Beheer N V ingår i koncernbokslutet för perioden 1976-07-01 — 1976-12-31.
Koncernredovisningen har upprättats enligt den s k förvärvsmetoden. Denna metod innebär att inköpskostnaden för aktier i förvärvade dotterbolag elimineras mot vid förvärvstidpunkten befintligt eget kapital inklusive 50% av obeskattade reserver i respektive dotterbolag vid förvärvstidpunkten. Resterande 50% av obeskattade reserver redovisas som latent skatteskuld i koncernens balansräkning.
De svenska bolagens fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till svenska kronor efter de kurser som rådde vid årsskiftet liksom de utländska dotterbolagens resultat- och balansräkningar och det förvärvade egna kapitalet. Kursvinster som därvid uppkommit har balanserats som koncernreserv på balansräkningens passivsida.
NOT 1 - NETTOFÖRSÄLJNINGSVÄRDE Nettoförsäljningsvärdet fördelar sig på produktgrupper på följande sätt:
1976 1975
mkr mkr
Massa och papper .... 1 078,3 886,3
Trävaror, spånskivor, plywood samt hård
och porös board 241,7 116,2
Hus 171,2 157,7
Säckar, skrivblock och
ritblock 120,8 85,5
övrigt 61,9 28,6
Totalt 1 673,9 1 274,3
NOT 2 - FÖRVALTNINGSKOSTNADER Moderbolagets allmänna förvaltningskostnader ingår 1976 med 18 692 tkr, 1975 med 15 040 tkr och genomsnittligt 1972— 1976 med 12 990 tkr.
NOT 3 - AVSKRIVNINGAR Fastigheter avskrivs med skattemässigt högsta tillåtna belopp.
Maskiner och inventarier avskrivs enligt plan med procentsatser fastställda efter bedömning av tillgångarnas ekonomiska och tekniska livslängd. Avskrivningarna beräknas å verklig anskaffningskostnad.
Följande procentsatser har använts:
Kontorsmaskiner och inventarier 20 %
Mobilier 20 %
Maskiner för skrivblockstillverkning 20 %
Maskiner för säcktillverkning 10 %
Maskiner för hustillverkning 10 %
Maskiner för spånskivetillverkning 10 %
Maskiner i äldre sågverk 10 %
Maskiner i nya sågverk 6,67 %
Maskiner i äldre massafabriker 6,67 %
Maskiner i äldre pappersbruk 6,67 %
Maskiner i nya massafabriker 5 %
Maskiner i nya pappersbruk 5 %
Skillnaden mellan inköpskostnaden och förvärvat eget kapital i förvärvade företag avskrives enligt plan med 6,67% per år vad avser anläggningstillgångar och 20% per år vad avser goodwill.
NOT 4 - PRIS- OCH VÄRDERINGSDIFFERENSER I INGÅENDE VARULAGER Med
pris- och värderingsdifferenser i ingående varulager avses de differenser som uppstått genom att det ingående lagret omvärderats till årets anskaffningskostnad.
NOT 5 - EXTRAORDINÄRA KOSTNADER OCH INTÄKTER Extraordinära intäkter i koncernen avser till större delen statligt konjunkturstöd som Ncb’s tyska dotterbolag Hannover Papier erhållit under 1976.
NOT 6 - FÖRÄNDRING AV VARULAGERRESERV Varulagerreserven
har varit oförändrad i moderbolaget och en mindre varulagerreservupplösning på 603 tkr har skett i koncernen. (Se även not 8)
NOT 7 - FONDER OCH ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR
Beloppet avser i huvudsak ianspråktagande av arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond. Av det ianspråktagna beloppet avser 687 tkr kostnader i moderbola -
NU 1977/78:74
get som finns redovisade under tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader 781 754 tkr.
NOT 8 - SKATT
AB Elementhus har upplöst en del av de vid Ncb's förvärv befintliga reserverna och därmed har den latenta skatteskulden i dessa reserver återförts och reducerat skattekostnaden.
NOT 9 - LAGER
Varulagret är upptaget till det lägsta av anskaffningskostnad enligt först-in först-ut principen respektive återanskaffningskostnad i enlighet med skatteregler och praxis i respektive länder. Vid lagerinventeringen har hänsyn tagits till beräknad inkurans.
NOT 10 - SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV SPÄRRKONTON HOS SVERIGES RIKSBANK.
Ncb-koncernen 1976 1975
tkr tkr
Insättning av spärrmedel för
Investeringsfond 28 603
Särskild investeringsfond — 1 928
Arbetsmiljöfond — 3 662
28 6 193
Uttag av spärrmedel för
Investeringsfond 707
Särskild investeringsfond 1 726
Arbetsmiljöfond 2 365
4 798
Nettoförändring —4 770 6 193
NOT 11 -AKTIER OCH ANDELAR I samband med nyemission i Hannover Papier har Ncb tecknat 91 526 aktier å nominellt 50 DM per aktie.
Under 1976 har Ncb vidare förvärvat aktier i Sacallain S A, Kamphuys-Loosbroek Beheer N V, Lilla Edets Pappersbruks AB samt Dalaträ Persson & Co AB (numera Dalaträ i Mockfjärd AB).
NOT 12 - UPP- OCH NEDSKRIVNING Ncb's fastigheter har uppskrivits med 25 000 tkr. Uppskrivningen, som ligger inom fastigheternas taxeringsvärden, har
tillsammans med 2 000 tkr som extraordinär kostnad använts till nedskrivning med 27 000 tkr av Ncb's aktieinnehav i AB Elementhus.
NOT 13 - KORTA SKULDER Här ingår bland annat leverantörsskulder för virke, årets amorteringar av långa skulder, innehållen källskatt och intjänta men ej utbetalade semesterlöner.
NOT 14 - LÅNGA SKULDER Specifikation av obligationslån med uppgift om emitterat belopp, räntesats, löptid samt återstående skuld.
Ncb —
10 mkr 50 mkr 70 mkr
moderbolaget 6 % 1961-1983
914 % 1975-1990 10 % 1976-1991
31/12 1976 4,9 mkr 46,7 mkr 70,0 mkr 121,6 mkr —8,6 mkr 113,0 mkr
Avgår amorteringar 1977 Summa obligationslån
Amorteringar under 1977 redovisas bland kortfristiga skulder.
I långa skulder har medräknats 50% av vid förvärvstillfället befintliga obeskattade reserver i förvärvade dotterbolag såsom latent skatteskuld.
NOT 15 - PENSIONER
Avsättningar till pensioner motsvarar för de svenska koncernbolagen pensionsskulden vid räkenskapsårets utgång.
NOT 16 - MINORITETSINTRESSEN Redovisade minoritetsintressen avser till största delen Hannover Papier.
NOT 17 - INDUSTRILÄN Industrilånen tecknas av Ncb's ägare och löper på 25 år med ensidig rätt för Ncb att dessförinnan konvertera lånen till aktier. Ncb har viss rätt att inlösa industrilånen i förtid. Beträffande en del av de industrilån som utgivits under 1976 har även långivarna rätt att efter viss tid, dock tidigast efter 10 år, begära förtidsinlösen.
NOT 18 - BRANDFÖRSÄKRINGSVÄRDEN Till
de i moderbolagets förvaltningsberättelse angivna brandförsäkringsvärdena kommer skogsbrandförsäkringar.
NU 1977/78:74
28 I verksamhetsberättelsen redovisas också följande finansieringsanalys för koncernen och för moderbolaget avseende åren 1974-1976.
Finansieringsanalys för koncernen
1975 1974
tkr tkr
24 634 270 218
80 123 70 917
104 757 341 135
- 7 000 - 9 461
- 1 330 -
96 427 331 674
19 777 12 786
121 575 115 350
3 356
- 6 193 - 258
235 205 459 552
145 754 372 312
- 769
145 754 373 081
+ 89 451 + 86 471
+ 251 234 +120 391
+ 4 139 + 31 280
-160 928 - 79 411
- 4 994 + 14 211
+ 89 451 + 86 471
TILLFÖRDA MEDEL
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt . Avskrivningar som belastat detta resultat
Skatter
Utdelning
Från årets verksamhet tillförda medel
Ökning av industrilån
Ökning av långfristiga skulder
Nyemission
Insättning av spärrmedel på konto hos
Riksbanken
Minskning av långfristiga fordringar
Uttag av spärrmedel från konto hos
Riksbanken
Summa tillförda medel
ANVÄNDA MEDEL
Investeringar i anläggningstillgångar
och aktier
ökning av långfristiga fordringar
Summa använda medel
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET. . .
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET
ökning av varulager
ökning av kortfristiga fordringar
ökning av kortfristiga skulder
ökning/minskning av kassa- och
banktillgodohavanden
Summa förändring
tkr
- 7 841
88 983 81 142 5 004
86 146 14 562 215 138 5 981
4 770 326 597
230 019 1 949
231 968 + 94 629
+ 216 033 + 97 303 -244 866
+ 26 159 + 94 629
NU 1977/78:74
29 Finansieringsanalys för moderbolaget
TILLFÖRDA MEDEL
Resultat före bokslutsdispositioner och skatt . Avskrivningar som belastat detta resultat
Skatter
Från årets verksamhet tillförda medel
ökning av industrilån
Ökning av långfristiga skulder
Insättning av spärrmedel på
konto hos Riksbanken
Uttag av spärrmedel från
konto hos Riksbanken
Summa tillförda medel
ANVÄNDA MEDEL
Investeringar i anläggn.tillgångar och aktier.
ökning av långfristiga fordringar
Summa använda medel
FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET. .
SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET
ökning av varulager
ökning av kortfristiga fordringar
ökning av kortfristiga skulder
Ökn./minskn. av kassa- och
banktillgodohavanden
Summa förändring
/
/
tkr
tkr
7 144 49 021
62 714 44 333
56 165 - 3 423
107 047 - 3 608
52 742 14 562 152 999
103 439 19 777 120 264
-
- 2 994
2 994
_
223 297
240 486
154 159 485
100 809 432
154 644
101 241
+ 68 653
+ 139 245
+ 227 193 + 38 663 -220 905
+ 244 267 + 9 098 -110 962
+ 23 702
- 3 158
| + 68 653
,
+ 139 245
tkr
213 268 34 649 247 917 2 175 245 742 12 786 119 865
378 393
292 702 792
293 494 + 84 899
+ 46 106 + 79 593 - 42 066
+ 1 266 + 84 899
_
I
GOTAB 58232 Slockholm 1978