Med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag för budgetåret 1978/79 till studiestöd m. m. jämte motioner
SfU 1977/78:18
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1977/78:18
med anledning av propositionen 1977/78:100 i vad avser anslag för budgetåret 1978/79 till studiestöd m. m. jämte motioner
Propositionen
Regeringen har i propositionen 1977/78: 100 bil. 12 (utbildningsdepartementet) under litt. F. Studiestöd m. m. punkterna F 1—F 9 och IV. Statens utlåningsfonder punkten IV: 5 föreslagit riksdagen att (F 1) till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 34 036 000 kr.,
(F 2) antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),
(F 2) godkänna att 351 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Studiebidrag m. m.,
(F 2) till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 809 000 000 kr.,
(F 3) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 200 000 kr.,
(F 4) godkänna att 5 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd,
(F 4) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.,
(F 5) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kr.,
(F 6) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 2 255 000 kr.,
(F 7) till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1978/79 anvisa ett förslagsanslag av 41 288 000 kr.,
(F 8) godkänna att 14 097 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.,
1 Riksdagen 1977/78.11 sami. Nr 18
SfU 1977/78:18
(F 8) till Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag om 1 000 kr.,
(F 9) godkänna att 25 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.
(F 9) till informationsverksamhet bland invandrare för budgetåret 1978/79 anvisa ett belopp av 500 000 kr.,
(F 9) till Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisa ett anslag av 501 000 kr.,
(IV: 5) godkänna att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,
(IV: 5) till Studiemedelsfonden för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 1 020 000 000 kr.
Det i propositionen intagna författningsförslaget är följande.
Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)
Härigenom föreskrives att 3 kap. 7, 10 och 11 §§, 4 kap. 14 och
40 §§, 5 kap. 3 och 4 §§ samt 6 kap. 4, 5 och 6 §§ studiestödslagen (1973:
349)1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
7 §2
Inackorderingstillägg utgår med Inackorderingstillägg utgår med
230 kronor i månaden till stude- 260 kronor i månaden till studerande som behöver inackordering, rande som behöver inackordering.
Tillägget omfattar dessutom rätt Tillägget omfattar dessutom rätt
till fria hemresor enligt de närma- till fria hemresor enligt de närmare bestämmelser som meddelas av re bestämmelser som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen eller myndighet som
regeringen utser. regeringen utser.
10 §
Inkomstprövat tillägg utgår med Inkomstprövat tillägg utgår med högst 75 kronor i månaden. högst 105 kronor i månaden.
Närmare bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regeringen.
1 Lagen omtryckt 1975: 359.
2 Senaste lydelse 1977:146.
SfU 1977/78:18
3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §3
Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med högst 150 kronor i månaden. högst 175 kronor i månaden.
Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.
4 kap.
14 §
Har den studerande vårdnaden om barn som ej fyllt 16 år eller är han skyldig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utge underhållsbidrag till barn som ej fyllt 16 år, förhöj es det belopp som den studerande har rätt till enligt 13 § första stycket med barntillägg. Tillägget utgår för varje barn med 1,39 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar för heltidsstuderande och med 2,78 procent av basbeloppet för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 30 dagar för deltidsstuderande.
Även om båda föräldrarna enligt första stycket har rätt till barntilllägg, utgår endast ett barntillägg. Detta utges till fadern, eller, om föräldrarna är ense därom, till modern. Är en av föräldrarna skyldig att utge underhållsbidrag som avses i första stycket, utges dock tillägget
alltid till denne. Om synnerliga skäl envar av föräldrarna.
Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn, utgår dock det nya bamtillägget endast om han uppfyller något av följande två villkor, nämligen
1. att i fråga om det senast beviljade barntillägget ha fullgjort den skyldighet som avses i 40 §,
2. att ha medgett att det nya barntillägget får betalas ut till den som har vårdnaden om barnet.
40 Studerande till vilken barntillägg utgått för ett barn enligt 14 § första och andra styckena på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till barnet skall överlämna det belopp som
3 Senaste lydelse 1977:146.
It Riksdagen 1977/78.11 sami. Nr 18
föreligger, får barntillägg utgå till
Har studerande, som enligt första och andra styckena har rätt till barntillägg på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till ett barn, tidigare på samma grund erhållit barntillägg för samma barn, utgår det nya bamtilllägget endast om han visar att han har betalat ut det barntillägg, som senast har beviljats, till den som har vårdnaden om barnet.
§
Studerande till vilken barntillägg utgått för ett barn enligt 14 § första och andra styckena på grund av att han är skyldig att utge underhållsbidrag till barnet skall överlämna det belopp som
SfU 1977/78:18
4 Nuvarande lydelse
han erhåller i barntillägg till den som har vårdnaden om barnet eller medge att beloppet betalas ut till vårdnadshavaren.
Föreslagen lydelse
han erhåller i barntillägg till den som har vårdnaden om barnet.
Vid tillämpning av första stycket anses utgående studiemedel i första hand utgöra barntillägg.
5 kap.
3 §
Timstudiestöd utgår för studietimme under vilken den studerande är närvarande och på grund därav förlorar arbetsinkomst för en arbetstimme. Den studerande skall ha minst tio sådana studietimmar under en tidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal. Timstudiestöd till samma studerande får ej avse mer än 35 studietimmar under nämnda tidsperiod.
Tidsperiod som avses i första stycket skall i sin helhet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare erhållit timstudiestöd.
Timstudiestöd utgår för
1. studietimme under vilken den studerande är närvarande och på grund därav förlorar arbetsinkomst för en timme,
2. timme för vilken den studerande förlorar sin arbetsinkomst på grund av resor till eller från den plats där utbildningen äger rum.
Timstudiestöd enligt första stycket 1 får under ett budgetår utgå till samma studerande för högst 70 studietimmar. Utgår till den studerande timstudiestöd enligt såväl första stycket 1 som första stycket 2 får timstudiestöd under budgetåret utgå för högst 90 timmar. Timstudiestöd enligt första stycket 2 utgår dock för högst två timmar för varje studietillfälle.
Studietimme omfattar det antal minuter som bestämmes av regeringen eller myndighet som regeringen utser.
4 §*
Timstudiestöd utgör 22 kronor Timstudiestöd utgör 25 kronor för studietimme. för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3 § första stycket 2.
6 kap.
Inkomstbidrag utgår för varje dygn under vilket den studerande deltager i ämneskurs och på grund därav förlorar arbetsinkomst.
Inkomstbidrag utgår för varje dygn
i. under vilket den studerande deltager i ämneskurs och på grund därav förlorar sin arbetsinkomst,
4 Senaste lydelse 1977: 146.
SfU 1977/78:18
5 Nuvarande lydelse
Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en tidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal. Inkomstbidrag till samma studerande får ej avse mer än fem dygn under nämnda tidsperiod.
Föreslagen lydelse
2. under vilket den studerande reser till eller från den plats där ämneskurs äger rum och på grund därav förlorar sin arbetsinkomst för detta dygn.
Inkomstbidrag enligt första stycket 1 får utgå till samma studerande för högst tio dygn under ett budgetår. Utgår inkomstbidrag till en studerande enligt såväl första stycket 1 som första stycket 2 får inkomstbidrag utgå för högst tolv dygn under ett budgetår.
Tidsperiod som avses i första stycket skall i sin helhet infalla efter utgången av tidsperiod för vilken den studerande tidigare erhållit inkomstbidrag.
Intcrnatbidrag utgår för varje dygn under vilket den studerande deltager i ämneskurs, om den studerande har sådana särskilda kostnader för resa, kost eller logi i samband med kursen som är av betydelse. Den studerande skall ha minst två sådana dygn under en tidsperiod som omfattar två på varandra följande kalenderkvartal. Internatbidrag till samma studerande får ej avse mer än fem dygn under nämnda tidsperiod.
Bestämmelsen i 4 § tredje stycket äger motsvarande tillämpning.
Internatbidrag utgår för varje dygn
1. under vilket den studerande deltager i ämncskurs och på grund därav har sådana särskilda kostnader för resa, kost eller logi i samband med kursen som är av betydelse,
2. under vilket den studerande reser till eller från den plats där ämneskursen äger rum och på grund därav har sådana särskilda kostnader för resa, kost eller logi som är av betydelse.
Internatbidrag enligt första stycket 1 får utgå till samma studerande för högst tio dygn under ett budgetår. Utgår internatbidrag till en studerande enligt såväl första stycket 1 som första stycket 2 får internatbidrag utgå för högst tolv dygn under ett budgetår.
SfU 1977/78:18
6 §5
Inkomstbidrag utgör 110 kronor Inkomstbidrag utgör 125 kronor
Internatbidrag utgör 100 kronor Internatbidrag utgör 125 kronor
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1978.
Motionerna
I motionen 1977/78: 367 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs
1. att riksdagen uttalar sig för och hos regeringen hemställer om förslag till en ändring av det studiesociala stödet i enlighet med följande:
a. att det studiesociala stödet görs enhetligt och att det skall omfatta alla över 16 år,
b. att totalbeloppet höjs till 200 % av basbeloppet,
c. att bidragsdelen höjs till 25 % av totalbeloppet,
d. att fribeloppet höjs till 200 % av basbeloppet,
e. att barntillägget höjs till 50 % av basbeloppet och att det görs återbetalningsfritt,
f. att äktamakeprövningen omedelbart slopas,
g. att en förändring och förbättring av återbetalningsreglerna genomförs på ett sådant sätt att normalinkomstläget för en heltidsarbetande görs återbetalningsfritt och att återbetalningsbeloppet därefter ökar med stigande inkomst,
h. att hela det återstående skuldbeloppet avskrivs vid pensionering,
i. att inackorderingstillägget utgår med 350 kr. per månad,
j. att det inkomstprövade liksom det behovsprövade tillägget utgår med maximalt 200 kr.,
k. att inkomstgränsen höjs till 42 000 kr. för det inkomstprövade tilllägget och till 50 000 kr. för det behovsprövade,
1. att åldersgränsen för erhållande av inkomstprövat tillägg skall vara 16 år,
m. att vuxenstudiestödet i sin helhet utgår som bidrag,
n. att åldersgränsen för erhållande av särskilt vuxenstudiestöd höjs till 60 år,
0. att ungdomsstuderande med resväg över 80 mil beviljas tio fria hemresor per år och att dessa får företas med flyg,
2. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet bör ersättas av studielön för alla studerande över 16 år.
I motionen 1977/78:435 av Sture Korpås (c) och Sven Eric Åkerfeldt (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär
1. att regeringen utfärdar sådana direktiv för fördelningen av bidra -
för varje dygn.
för varje dygn.
för varje dygn.
för varje dygn.
6 Senaste lydelse 1977:146.
SfU 1977/78:18
gen till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. att dessa fördelas i enlighet med syftet i riksdagens beslut,
2. att regeringen följer den fortsatta utvecklingen och vidtar de ytterligare åtgärder som kan visa sig nödvändiga.
I motionen 1977/78: 437 av Margit Sandéhn (s) och Maj-Lis Landberg (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av återbetalningsreglerna av studieskuld för vuxenstuderande över 40 år att slutbetalning kan ske senast det år man fyller 65 år.
I motionen 1977/78: 439 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s) hemställs, såvitt avser yrkandet 1, att riksdagen hos regeringen begär att avdragsreglema för särskilda vuxenstudiestödet i vad det gäller bortovaro från studierna av andra skäl än egen sjukdom och vård av sjukt barn ändras till samma regler som för utbildningsbidrag.
Yrkandet 2 i motionen har behandlats i utskottets betänkande SfU 1977/78: 17.
I motionen 1977/78: 540 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen 1.
beslutar att beloppet för timstudiestöd enligt studiestödslagen skall utgå med 30 kr./tim. i stället för av regeringen föreslaget belopp om 25 kr./tim.,
2. beslutar att beloppet för inkomstbidrag inom dagstudiestödet skall utgå med 150 kr./dag i stället för av regeringen föreslaget belopp om 125 kr./dag,
3. beslutar att vuxenstudiestöd även skall utgå under julferier,
4. avslår regeringens förslag under anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. (F 8, utbildningsdepartementet) om att medel för information om vuxenstudiestöd skall utgå till företagarorganisationer,
5. avslår regeringens förslag under anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. (F 9, utbildningsdepartementet) att medel för uppsökande verksamhet skall utgå till företagarorganisationer,
6. hos regeringen begär förslag till nästa riksmöte om stöd vid sjukdom för deltagare i vuxenutbildning m. m.,
7. beslutar att inkomstgränsen för inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg inom studiehjälpen höjs till 41 000 kr.,
8. beslutar att den övre reduktionsgränsen för inkomstprövat tillägg fastställs till 60 000 kr.,
9. till Studiebidrag m. m. (F 2, utbildningsdepartementet) för budgetåret 1978/79 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 812 000 000 kr.
2f Riksdagen 1977/78. 11 sami. Nr 18
SfU 1977/78:18
8 I motionen 1977/78: 545 av Kerstin Nilsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar sådan ändring av studiestödsbestämmelserna att anvisningarna om fria hemresor för elever vid gymnasieskolor får sådan utformning att med fri hemresa avses verkliga kostnader för resa gymnasieorten—bostadsorten.
I motionen 1977/78: 546 av Marianne Stålberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna.
I motionen 1977/78: 547 av Marianne Stålberg m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vuxenutbildningsnämnderna själva får fördela vuxenstudiestöden.
I motionen 1977/78:1055 av Karin Flodström m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att centrala studiestödsnämndens bestämmelser om ”särskild prissättning vid resetillägg” ändras så, att det i områden med periodkort omfattar hela kalendermånaderna under såväl höstterminen som vårterminen.
I motionen 1977/78: 1056 av Karin Flodström m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändringar av centrala studiestödsnämndens regler angående personuppgifter för den som inte är svensk medborgare i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motionen 1977/78: 1060 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att CSN:s anvisningar må ändras så att gotländska elever vid gymnasiestudier på fastlandet alternativt kan erhålla ersättning för resa med flyg i stället för båt vid färd från och till Gotland.
I motionen 1977/78: 1073 av Christina Rogestam (c) och Kerstin Göthberg (c) hemställs att riksdagen uttalar att en reformering av studiestödet för 18—19-åringar bör prioriteras framför andra studiesociala åtgärder.
I motionen 1977/78: 1076 av Olle Westberg i Hofors (s) och WiviAnne Cederqvist (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen angående resetillägg inom studiehjälpssystemet.
SfU 1977/78:18
9 Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens anslagsframställning på det studiesociala området jämte ett antal motioner beträffande frågor om studiestöd.
Studiestöd
Under anslaget F 2, Studiebidrag m. m., föreslås att riksdagen anvisar medel för studiestöd som utgår i form av bidrag till de studerande. Anslag till återbetalningspliktiga studiemedel föreslås på kapitalbudgeten under Statens utlåningsfonder IV: 5, Studiemedelsfonden.
Studiehjälp
Elever som studerar på gymnasial nivå erhåller studiestöd i form av studiehjälp till dess de fyller 20 år. Studiehjälpen består av studiebidrag jämte olika tillägg samt återbetalningspliktiga studiemedel. Studiebidraget utgår till alla elever och utgör f. n. 175 kr. i månaden. Beloppet kommer enligt riksdagsbeslut hösten 1977 (prop. 1977/78: 61, SfU 14, rskr 90) att höjas fr. o. m. den 1 april 1978 till 188 kr. i månaden. Inkomstprövat tillägg och behovsprövat tillägg liksom återbetalningspliktiga studiemedel utgår efter prövning av elevens och föräldrarnas eller, om eleven är gift, egen och makes ekonomi, medan övriga tillägg, resetillägget och inackorderingstillägget, utgår utan prövning.
I propositionen föreslås för budgetåret 1978/79 att det inkomstprövade tillägget, som f. n. utgår med högst 75 kr. i månaden, skall räknas upp till högst 105 kr. i månaden. Vidare föreslås en höjning av det behovsprövade tillägget från 150 kr. till 175 kr. och av inackorderingstillägget från 230 kr. till 260 kr. likaledes per månad räknat. I fråga om resetilllägget föreslås såväl en justering av avståndsintervallerna som en uppräkning av beloppen, från f. n. 105, 140, 190, 220 och 255 kr. för avstånd om resp. 6, 15, 25, 35 och 45 km till 115, 150, 190, 220, 265 och 300 kr. för avstånd om resp. 6, 13, 19, 27, 36 och 46 km. Samtidigt föreslås höjning av inkomstgränsen för de inkomstprövade och behovsprövade tilläggen från 35 000 kr. till 38 000 kr. Slutligen föreslås att återbetalningspliktiga studiemedel skall kunna utgå med 5 000 kr. per läsår i stället för som f. n. med 4 500 kr. och att generösare regler skall kunna tillämpas vid behovsprövningen.
Ett flertal motioner tar upp frågor om ytterligare förbättringar på studiehjälpens område. Sålunda yrkar Sven Aspling m. fl. i motionen 540 en höjning av inkomstgränsen för det inkomstprövade och det behovsprövade tillägget med ytterligare 3 000 kr. till 41 000 kr. Samtidigt yrkas mildare avtrappningsregler för det inkomstprövade tillägget genom höjning från 54 000 kr. till 60 000 kr. av den inkomstgräns vid vilken en kraftigare reduktion av tillägget inträder. Förslagen medför att anslaget
SfU 1977/78:18
bör räknas upp med 3 milj. kr. I motionen 367 av Lars Werner m. fl. yrkas höjning av inkomstgränsen för det inkomstprövade tillägget till 42 000 kr. och för det behovsprövade tillägget till 50 000 kr. Samtidigt vill motionärerna att maximibeloppet för det inkomstprövade tillägget höjs till 200 kr. och att åldersgränsen för att få tillägget sänks från 17 till 16 år. Motionärerna vill också ha en uppräkning av det behovsprövade tillägget till 200 kr. i månaden och av inackorderingstillägget till 350 kr. i månaden. Motionen innehåller slutligen yrkande om att det studiesociala systemet skall göras enhetligt och omfatta alla studerande över 16 år samt att nuvarande stödformer skall ersättas av studielön till alla som uppnått den åldern.
De förbättringar som föreslås i propositionen på studiehjälpens område och som är motiverade av kostnadsutvecklingen får i nuvarande statsfinansiella läge anses skäliga. Utskottet anser sig därför inte kunna biträda yrkandena i motionerna 540 och 367 om ytterligare förbättringar av de inkomstprövade och behovsprövade tilläggen eller av inackorderingstillägget. Det finns enligt utskottets mening inte heller anledning för riksdagen att göra några uttalanden om hur studiestödet skall vara konstruerat i framtiden och därmed föregripa det arbete med en översyn av hela det studiesociala stödet som pågår inom studiestödsutredningen <U 1975: 16).
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till samtliga nu nämnda yrkanden i motionerna 540 och 367.
I såväl motionen 367 som motionerna 545 av Kerstin Nilsson m. fl. och 1060 av Torsten Gustafsson och Per-Axel Nilsson berörs frågor om den till inackorderingstillägget knutna rätten till fria hemresor för inackorderade elever. Inackorderade elever som går i skola belägen inom egen gymnasieregion eller inom 25 mil från hemmet har rätt till fyra fria hemresor per månad, medan övriga inackorderade elever har rätt till två fria hemresor under samma tid. I allmänhet utgår förmånen i form av fria s. k. hemresekort, som eleven kan använda för färd på tåg eller buss mellan skolan och hemorten. I de fall allmänna samfärdsmedel saknas på en längre sträcka än 6 kilometer kan i stället kostnadsersättning utgå i form av schablonbelopp beräknade med hänsyn till färdvägens längd. Är avståndet mellan hemmet och skolan längre än 50 mil utgår dock förmånen i form av hemresekort om inte särskilda skäl föreligger. Motionärerna i motionen 367 anser att elever med en resväg till skolan överstigande 80 mil bör få företa 10 fria hemresor med flyg per läsår och motionärerna i motionen 1060 att elever från Gotland som studerar på fastlandet bör ha rätt till hemresekort för resor med flyg. Motionärerna i motionen 545 anser att — i de fall allmänna samfärdsmedel saknas — hemreseersättningarna bör beräknas så att de täcker elevernas verkliga kostnader för hemresan, alltså även kostnader för egen bil eller taxi.
SfU 1977/78:18
11 Resetilläggens konstruktion kritiseras i motionen 1055 av Karin Flodström m. fl. Motionärerna framhåller att man i vissa fall — som exempel anges Örebro län — infört ett enhetligt månadspris för resor inom länet — typ 50-kort. Eleverna kan då enligt gällande bestämmelser endast få ersättning för denna kostnad. Eftersom samtidigt resetillägg under ett normalläsår endast utgår för nio månader innebär detta enligt motionärerna att eleverna själva får bekosta sina resor under de dagar skolan pågår i juni och augusti. Motionärerna vill därför att riksdagen skall begära en ändring av nuvarande regler så att resetillägg kan utgå även för dessa månader.
Även i motionen 1076 av Olle Westberg i Hofors och Wivi-Anne Cederqvist framförs kritik mot resetilläggens belopp. Motionärerna påpekar att elever som bor mellan 25 och 35 km från skolan, med propositionens förslag, inte får någon höjning av sina resetillägg, trots att en höjning av biljettpriserna sannolikt kommer att ske under våren 1978. Motionärerna menar att resetilläggen bör vara bättre anpassade till de verkliga kostnaderna för resorna och att riksdagen därför bör begära en översyn av tilläggen i fråga.
Utskottet behandlade under hösten 1977 (SfU 1977/78: 6) en motion med yrkanden om en bättre anpassning av resetilläggen till de verkliga resekostnaderna. Utskottet pekade då på att studiestödsutredningen i sitt principbetänkande Studiestöd — alternativa utvecklingslinjer (SOU 1977: 31) föreslagit att man skulle ge kommunerna, som i dag har ett samlat ansvar för grundskoleelevernas resor och inackordering, ett liknande ansvar i fråga om de studiehjälpsberättigade eleverna. På så sätt skulle man enligt utredningen kunna slopa rese- och inackorderingstilläggen inom studiehjälpen. Utredningen ansåg att den ändrade kostnadsfördelning mellan stat och kommun som ett sådant förslag skulle medföra borde prövas i ett större sammanhang och hänvisade till det arbete som pågick inom 1976 års kommunalekonomiska utredning (KEU 76).
KEU 76 har i sitt slutbetänkande Kommunerna — Utbyggnad, Utjämning, Finansiering (SOU 1977: 78) anslutit sig till studiestödsutredningens uppfattning att kommunerna bör ta över ansvaret för gymnasieelevernas inackordering och resor.
Med hänsyn till KEU:s ställningstagande i fråga om rese- och inackorderingstilläggen inom studiehjälpen kan det enligt utskottets mening förutsättas att studiestödsutredningen i sitt fortsatta arbete kommer att ägna denna fråga särskild uppmärksamhet. Härigenom får utredningsyrkandet i motionen 1076 anses vara tillgodosett.
De i motionen 1055 påtalade problemen avseende ersättning för dagliga resor mellan hemmet och skolan under månaderna juni och augusti har under ett flertal år uppmärksammats av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och Svenska kommunförbundet. I flertalet fall har frågan kunnat lösas så, att eleverna inte åsamkats några extra kostnader för
SfU 1977/78:18
dessa resor. Utskottet förutsätter att CSN och förbundet även i fortsättningen följer utvecklingen på området och genom underhandlingar med berörda trafikföretag söker nå fram till en för alla elever likartad lösning. Motionen 1055 får härigenom anses besvarad.
På grund av det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1055 och 1076.
Även om de frågor om inackorderade elevers hemresor som tagits upp av motionärerna i motionerna 367, 545 och 1060 också har samband med förslaget från KEU 76 och studiestödsutredningens fortsatta arbete anser utskottet likväl att det finns anledning att närmare beakta de synpunkter som framförts i motionerna. Enligt vad utskottet erfarit kommer CSN att under våren 1978 företa en utvärdering av systemet med de fria hemresorna för inackorderade elever och i detta sammanhang särskilt uppmärksamma problemen för de elever som studerar långt från hemmet och vilkas möjligheter att resa hem skulle väsentligt underlättas om de fick ersättning för flygresor. Även de problem som sammanhänger med att eleverna inte har möjlighet att få kostnadstäckning i de fall allmänna kommunikationsmedel saknas kommer enligt vad utskottet erfarit att beaktas av nämnden. Utskottet vill i anslutning härtill understryka angelägenheten av att utvärderingen sker så att en anpassning till syftet med de fria hemresorna kan uppnås även för dessa elever och att utredningsarbetet bedrivs så att förslag i frågan kan föreläggas 1978/79 års riksmöte. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Härigenom får motionen 367 i denna del och motionerna 545 och 1060 anses tillgodosedda.
Som inledningsvis nämnts utgår studiestödet till elever på gymnasial nivå i form av studiehjälp till dess eleverna fyllt 20 år. Genom att rätten till studiehjälp delvis prövas mot föräldrarnas ekonomi har många myndiga ungdomar, som efter uppnådd myndighetsålder flyttat från föräldrahemmet, problem med att finansiera sina studier så länge de inte är berättigade till studiemedel. Studiestödsutredningen har särskilt uppmärksammat dessa problem och i sitt principbetänkande Studiestöd — alternativa utvecklingslinjer lagt fram förslag om provisoriska förbättringar i studiestödet för 18—19-åringar i gymnasial undervisning.
Christina Rogestam och Kerstin Göthberg understryker i motionen 1073 angelägenheten av att regeringen skyndsamt lägger fram ett förslag i frågan och begär ett riksdagsuttalande om att en reformering av studiestödet till 18—19-åringar bör prioriteras framför andra studiesociala frågor.
Utskottet har tidigare betonat vikten av en förstärkning av ungdomsstudiestödet. Redan vid 1975/76 års riksmöte (SfU 1975/76: 23) ansåg sig utskottet ha anledning förutsätta att frågan om stödet till ungdomar mellan 18 och 20 år i gymnasieskolan skulle komma att få en snar lösning och angelägenheten av en förstärkning av detta stöd underströks
SfU 1977/78:18
ytterligare av utskottet 1977 (SfU 1976/77: 18). Studiestödsutredningens förslag om provisoriska regler för stödet till de ungdomar motionärerna avser har numera remissbehandlats och övervägs f. n. inom regeringskansliet. Det bör enligt utskottets mening därför finnas tillräckligt underlag för ett förslag i frågan snarast. Utskottet förutsätter att riksdagen föreläggs ett sådant förslag och att studiestödsutredningen får tilläggsdirektiv som ger utrymme för att finna en mera varaktig lösning av frågan inom ett framtida studiestödssystem. Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till yrkandet i motionen 1073.
Gymnasieelever som saknar svenskt medborgarskap måste göra en särskild ansökan om studiehjälp vid läsårets början till CSN, som prövar ansökan inom den till nämnden knutna delegationen för utländska studerande (DUS).
I motionen 1056 av Karin Flodström m. fl. påpekar motionärerna att handläggningstiderna inom DUS är så långa att eleverna i fråga får vänta 1—2 månader på att få sin studiehjälp. För att undanröja denna olägenhet föreslår motionärerna att samma ansökningsförfarande som gäller för svenska elever skall tillämpas för elever som saknar svenskt medborgarskap men som gått igenom grundskolans högstadium.
De i motionen påtalade problemen har berörts i årets budgetarbete, och departementschefen ansluter sig i propositionen till ett av CSN framlagt förslag av innebörd att prövningen av rätten till studiestöd för sådan icke svensk medborgare, som är under 20 år och är barn till icke svensk medborgare som fått arbetstillstånd, skall decentraliseras till regionala myndigheter (skolstyrelser, studiemedelsnämnder och vuxenutbildningsnämnder). Motionens syfte blir härigenom tillgodosett och utskottet anser därför att någon åtgärd i anledning av densamma inte är påkallad.
Studiemedel
Studiemedel kan utgå till elever på högskolenivå och elever över 20 år på gymnasial nivå. Till heltidsstuderande utgår studiemedel med 7,78 % av basbeloppet för varje studieperiod om 15 dagar, medan deltidsstuderande erhåller samma belopp för en 30-dagarsperiod. Detta innebär att studiemedlen för ett normalläsår uppgår till 140 % av basbeloppet för heltidsstuderande och till ett hälften så stort belopp för deltidsstuderande. Den övervägande delen av studiemedlen är återbetalningspliktig. Bidragsdelen utgör f. n. 2 178 kr. för en heltidsstuderande per normalläsår, eller 12,7 % av de totala studiemedlen. Har den studerande barn, kan barntillägg utgå med 25 % av basbeloppet. Barntillägget är i sin helhet återbetalningspliktigt.
Studiemedlen utgår efter en prövning mot egen och i förekommande fall makes ekonomi. Prövningen för den som studerar heltid minst 4 månader per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när den
SfU 1977/78:18
egna inkomsten överstiger 55 % av basbeloppet och makens inkomst 300 % av basbeloppet per kalenderhalvår. Makarnas förmögenhet påverkar också studiemedlens storlek.
Återbetalningen av studiemedlen sker genom årliga avgifter. Återbetalningsbeloppet fördelas jämnt över återbetalningstiden, och återbetalningen skall normalt vara fullgjord vid 50 års ålder. De som inleder studierna först vid vuxen ålder och börjar återbetala studiemedlen när de är mellan 36 och 51 år måste fullgöra återbetalningarna under en 15- årsperiod. De får således en betydligt kortare återbetalningstid än ungdomsstuderande.
Några ändringar av studiemedelssystemet föreslås inte i propositionen. Ett flertal sådana ändringsförslag framförs däremot i motionen 367 av Lars Werner m. fl. Förslagen går ut på att studiemedlens årliga belopp höjs till 200 % av basbeloppet med en icke återbetalningspliktig bidragsdel om 25 %, att fribeloppet för år vid prövningen mot egen inkomst höjs till 200 % av basbeloppet, att barntillägget höjs till 50 % av basbeloppet och blir i sin helhet icke återbetalningspliktigt samt att prövningen mot makes ekonomi såväl vid tilldelning som återbetalning av studiemedel helt slopas. Motionärerna vill också att återbetalningsreglerna ändras så att den som under ett år inte har en inkomst överstigande en fastställd normalinkomst befrias från återbetalningsskyldighet för samma år, medan den som har högre inkomst blir återbetalningsskyldig i förhållande till denna. När studiemedelstagaren pensioneras bör enligt motionärerna hela det återstående skuldbeloppet avskrivas.
Frågan om återbetalning tas också upp i motionen 437 av Margit Sandéhn och Maj-Lis Landberg. Motionärerna vill att den som börjar återbetala studiemedlen efter 40 års ålder skall kunna få återbetalningstiden förlängd till 65 års ålder.
De långtgående krav på förändringar i studiemedelssystemet som framförts i motionen 367 utgör ett led i förverkligandet av vänsterpartiet kommunisternas önskemål om att alla studerande över 16 år skall ha rätt till studielön. Ett yrkande i motionen om studielön har av utskottet avstyrkts ovan med hänvisning till den prövning av det studiesociala stödet som pågår inom studiestödsutredningen. Av samma skäl och mot bakgrund av det statsfinansiella läget avstyrker utskottet bifall också till nu nämnda yrkanden i motionen 367. Utskottet är inte heller berett att — innan resultatet av studiestödsutredningens arbete föreligger — föreslå någon ändring av reglerna om återbetalning av studiemedel. Utskottet avstyrker följaktligen bifall även till motionen 437.
Vuxenstudiestöd
Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för stu -
SfU 1977/78:18
derande på grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår under kurstiden dels som ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65 % av det utbildningsbidrag den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i form av återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så stort belopp att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som ett beskattat utbildningsbidrag. Den som fyllt 45 år kan få stödet endast om det är motiverat av särskilda skäl. Liksom studiemedlen utgår det särskilda vuxenstudiestödet för 15-dagarsperioder till heltidsstuderande och för 30-dagarsperioder till deltidsstuderande. Vid avbrott i studierna upphör stödet. I praxis tillämpas denna regel så att i de fall de studerande avbryter sina studier av annan anledning än sjukdom under mer än tre dagar under en månad stödet minskas med halva månadsbeloppet medan stödet för hela månaden faller bort vid frånvaro mer än 12 dagar per månad.
Under budgetåret 1977/78 har beräknats medel tillräckliga för 10 000 årsplatser med särskilt vuxenstudiestöd. För nästa budgetår beräknas medel i propositionen för 12 800 årsplatser.
Sven Aspling m. fl. yrkar i motionen 540 att vuxenstudiestödet skall kunna utgå även under julferier och att detta skall finansieras inom ramen för det beräknade medelsbehovet genom ett mindre antal årsplatser. Lars Werner m. fl. yrkar i motionen 367 att stödet helt skall utgå som bidrag och att även personer mellan 45 och 60 år skall kunna få stödet utan särskild prövning. Anna-Greta Skantz m. fl. yrkar i motionen 439 att en reducering av det särskilda vuxenstudiestödet skall ske per dag när den studerande är borta från studierna av annan anledning än egen eller barns sjukdom.
Frågan om vuxenstudiestöd under julferier och en dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd har aktualiserats i årets budgetarbete genom förslag härom från CSN. Departementschefen har emellertid inte ansett sig beredd tillstyrka förslagen. Utskottet finner inte anledning att nu frångå denna bedömning och avstyrker följaktligen bifall till motionerna 540 och 439 i nämnda delar. Vad härefter angår yrkandena i motionen 367 har yrkanden av samma innebörd som de nu redovisade under en följd av år prövats och avvisats av riksdagen på förslag av socialförsäkringsutskottet (se SfU 1976/77: 18). Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin tidigare uppfattning och avstyrker följaktligen bifall även till dessa yrkanden i motionen 367.
Vid kortare studier utgår vuxenstudiestödet i form av tim- och dagstudiestöd. Timstudiestödet är främst avsett för deltagare i studiecirklar, medan dagstudiestödet, som utgår som inkomstbidrag och internatbidrag, främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser vid folkhögskolor. Timstudiestödet utgår med 22 kr. per timme och dagstudiestödet med 110 kr. per dygn i inkomstbidrag och 100 kr. per dygn i internatbidrag. Den studerande skall ha haft inkomstbortfall i minst 10 studie -
SfU 1977/78:18
timmar under två på varandra följande kalenderkvartal för att få rätt till timstudiestöd och minst 2 dagar under motsvarande tid för att få rätt till dagstudiestöd. Under tidsperioden kan timstudiestöd utgå för högst 35 timmar och dagstudiestöd för högst 5 dygn.
I propositionen föreslås att timstudiestödet höjs till 25 kr. per timme och inkomst- och internatbidraget till vardera 125 kr. per dygn. Vidare föreslås att stöden skall kunna utgå för varje timme resp. dag som den studerande förorsakas inkomstbortfall, dock högst för 70 timmar resp. för 10 dagar under en tidsperiod som motsvarar det statliga budgetåret. Stöden föreslås också kunna utgå under restid som medför inkomstbortfall, dock med de begränsningarna att timstudiestöd får utgå för högst två timmars restid vid varje studietillfälle och att stödet per period för studerande med restid får ökas till högst 90 timmar resp. 12 dagar. Medel har beräknats för 65 000 timstudiestöd om 35 timmar och för 30 000 dagstudiestöd om 5 dagar mot för innevarande budgetår 57 000 resp. 19 000 stöd.
Motionärerna i motionen 540 av Sven Aspling m. fl. anser höjningarna av timstudiestödets och inkomstbidragets belopp otillräckliga. Timstudiestödet bör enligt motionärerna höjas till 30 kr. per timme, inkomstbidraget till 150 kr. per timme, och höjningarna finansieras genom att man medger ett mindre antal stöd.
Propositionens förslag innebär en avsevärd förbättring för studerande med tim- och dagstudiestöd. Den avvägning som gjorts mellan å ena sidan en förstärkning av de enskilda stöden och å andra sidan det antal stöd som skall utgå inom ramen för tillgängliga resurser finner utskottet skälig. Utskottet anser sig därför inte kunna förorda en höjning av ersättningsbeloppen som skall finansieras genom en begränsning av antalet stöd och avstyrker följaktligen bifall till motionen 540 i nu angivna delar.
Motionärerna i motionen 540 hemställer också att riksdagen skall begära förslag om stöd vid sjukdom för deltagare i vuxenutbildning m. m. till nästa riksmöte.
Samtidigt som vuxenstudiestödsreformen beslöts av riksdagen 1975 antogs provisoriska bestämmelser om rätt till vuxenstudiestöd under sjukdom. Riksförsäkringsverket, som samma år fick i uppdrag att utreda bl. a. denna fråga, har i maj 1977 lagt fram förslag i betänkandet Stöd vid sjukdom för deltagare i arbetsmarknadsutbildning m. fl. (Ds S 1977:4). Enligt propositionen har betänkandet remissbehandlats, och de framlagda förslagen bereds f. n. inom regeringskansliet.
Eftersom det kan förutsättas att förslag föreläggs riksdagen när beredningen avslutats anser utskottet att riksdagen saknar anledning att nu göra något särskilt uttalande i frågan. Utskottet avstyrker därför bifall även till det nu aktuella yrkandet i motionen 540.
De medel till vuxenstudiestöd som beräknas under anslaget Studie -
SfU 1977/78:18
bidrag m. m. disponeras med vissa belopp för respektive vuxenstudiebidrag, timstudiestöd och dagstudiestöd. Vuxenstudiebidraget i sin tur disponeras med vissa belopp för respektive yrkesteknisk högskoleutbildning, studier på gymnasienivå och studier på grundskolenivå. Medlen betalas ut till CSN som, med undantag för medlen till studerande i yrkesteknisk högskoleutbildning, fördelar dem mellan de för varje län inrättade vuxenutbildningsnämnderna. Medlen till studerande vid yrkesteknisk högskoleutbildning fördelas på studiestödsnämnderna. CSN har möjlighet att göra mindre omfördelningar inom ramen för det särskilda vuxenstudiebidraget. Inför det sista av de fyra ansökningstillfällena under budgetåret får även vuxenutbildningsnämnderna i begränsad utsträckning omfördela de medel som tilldelats respektive län för de olika slagen av vuxenstudiestöd.
Marianne Stålberg m. fl. framhåller i motionen 547 att vuxenutbildningsnämnderna stundom tvingas avslå ansökningar om en form av studiestöd för att medlen är slut, trots att det finns medel kvar för en annan form av sådant stöd. En vuxenutbildningsnämnd bör enligt motionärerna därför ha rätt att själv besluta hur mycket av disponibla medel som får användas till de olika formerna av vuxenstudiestöd.
Förslaget i motionen innebär att regering och riksdag helt skulle avhända sig inflytande över hur de till vuxenstudiestödet anvisade medlen kommer till användning. En sådan ordning anser utskottet sig inte kunna medverka till, och utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionen.
Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.
En del av medlen från vuxenutbildningsavgiften och skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden används för CSN:s administration av vuxenstudiestöden och vuxenutbildningsnämndernas verksamhet samt för den information om stöden som sker genom fackliga organisationer. Medlen för ändamålen tillförs anslaget F 8, Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.
Vid medelsberäkningen har departementschefen utgått från att inte bara de fackliga organisationerna utan även Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges fiskares riksförbund (SFR) och Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO) skall få del av medlen för information om vuxenstudiestöden. En sådan disposition av medlen möter kritik i motionen 540 av Sven Aspling m. fl. som, med åberopande av att vuxenutbildningsavgiften finansieras genom avgifter från arbetsgivare, yrkar avslag på förslaget om att medel för information om vuxenstudiestöd skall utgå till företagarorganisationer.
Dagstudiestöd i form av inkomstbidrag och timstudiestöd kan endast ges till arbetstagare, medan särskilt vuxenstudiestöd och dagstudiestöd
SfU 1977/78:18
i form av internatbidrag kan ges även till annan person. Det är enligt utskottets uppfattning därför rimligt att även företagarorganisationerna får möjlighet att informera om rätten till vuxenstudiestöd. I anslutning till det sagda vill utskottet hänvisa till departementschefens uttalande i propositionen om att han avser ge CSN i uppdrag att utforma ett förslag till stöd som kan utgå till andra grupper än löntagare och som i ekonomiskt avseende motsvarar nuvarande tim- och dagstudiestöd. CSN skall enligt departementschefen i detta sammanhang också beakta finansieringsformen. På grund av det anförda biträder utskottet förslaget i propositionen. Utskottet avstyrker således bifall till motionen 540 i denna del.
Vuxenutbildningsnämnder finns i varje län och består av nio ledamöter. Av dessa utser regeringen fem, varav tre på förslag av LO och två på förslag av TCO. Övriga fyra ledamöter, som skall företräda utbildningsväsendet i länet, utses av landsting eller i vissa fall kommun. Nämnderna är beslutsföra när ordföranden eller vice ordföranden och fyra andra ledamöter är närvarande.
Marianne Stålberg m. fl. anser i motionen 546 att det finns ett behov av suppleanter i vuxenutbildningsnämnderna. För en sådan ordning talar enligt motionärerna inte bara risken för att nämnden inte skall vara beslutsför när ledamöter är frånvarande utan också att man vid ledamots frånvaro kan få en ändrad sammansättning av de olika intressegrupperna inom nämnden.
Som tidigare nämnts har departementschefen för avsikt att uppdra åt CSN att utforma ett förslag till vuxenstudiestöd som kan utgå även till andra grupper än löntagare. I uppdraget skall enligt propositionen även ingå att se över vuxenutbildningsnämndernas verksamhet och sammansättning. Utskottet förutsätter att också den i motionen 546 aktualiserade frågan kommer att prövas i detta sammanhang. Yrkandet i motionen kan härigenom redan anses tillgodosett, och någon riksdagens åtgärd med anledning av densamma är därför inte påkallad.
Uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.
På anslaget F 9, Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, skall utgå medel dels för uppsökande verksamhet på arbetsplatser, dels planering m. m. av uppsökande verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisationer. Utgifterna härför täcks helt av medel från vuxenutbildningsavgiften och de beskattade vuxenstudiestöden. Medlen från anslaget skall enligt riksdagens beslut (prop. 1976/77:100, UbU 1976/ 77: 9) fr. o. m. innevarande budgetår tilldelas inte bara — såsom tidigare — LO och TCO utan även LRF, SFR och SHIO.
För budgetåret 1978/79 föreslås i propositionen att från anslaget skall kunna utgå medel även för informationsverksamhet som syftar till
SfU 1977/78:18
att stimulera anställda invandrare att delta i undervisning i svenska. Kostnaderna härför beräknas till 500 000 kr.
Sture Korpås och Sven Eric Åkerfeldt framhåller i motionen 435 att erfarenheterna visar att flera vuxenutbildningsnämnder satt sig över andan i riksdagens beslut och inte medgett bidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser till lokalavdelningar av LRF, SFR och SHIO. Motionärerna vill därför att riksdagen skall begära att regeringen utfärdar direktiv för fördelning av bidragen till uppsökande verksamhet i enlighet med riksdagens beslut samt att regeringen följer den fortsatta utvecklingen på området och vidtar de ytterligare åtgärder som kan visa sig nödvändiga.
Sven Aspling m. fl. yrkar i motionen 540 — liksom i fråga om medel för information och administration — att företagarorganisationer inte skall ha rätt till medel från ifrågavarande anslag.
Utskottet vill starkt understryka betydelsen av att vuxenutbildningsnämndema följer riksdagens beslut, som innebär att medel skall kunna utgå till LRF, SFR och SHIO enligt samma grunder som till de fackliga organisationerna. I enlighet med vad som förordats i propositionen kommer anslaget att fr. o. m. budgetåret 1978/79 överföras till CSN:s ansvarsområde. Utskottet förutsätter att CSN noga följer vuxenutbildningsnämndernas fortsatta verksamhet med att fördela medel från anslaget och vidtar de åtgärder som kan visa sig erforderliga. Motionen 435 får härmed anses besvarad. Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 540 i nu berörd del.
Utskottet biträder förslaget i propositionen, dock att under anslaget bör anvisas 500 000 kr. samt att riksdagens beslut bör få en utformning som innebär en redaktionell ändring i förhållande till propositionens hemställan.
Mot de delar av propositionen som inte berörts ovan har utskottet ingen erinran.
Utskottets hemställan
Utskottet hemställer att riksdagen
1. beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg med bifall till propositionen 1977/78:100 i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1977/78: 367, yrkandena 1 j—1 och 1977/78: 540, yrkandena 7 och 8 antar 3 kap. 10 och 11 §§ förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),
2. beträffande inackorderingstillägg med bifall till propositionen
SfU 1977/78:18
i motsvarande del och med avslag på motionen 1977/78: 367, yrkandet 1 i, antar 3 kap. 7 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),
3. beträffande enhetligt studiestödssystem och studielön avslår motionen 1977/78: 367, yrkandena 1 a och 2,
4. beträffande resetillägg avslår motionerna 1977/78:1055 och 1977/78: 1076,
5. beträffande hemresor för inackorderade elever med anledning av motionerna 1977/78: 367, yrkandet 1 o, 1977/78: 545 och 1977/78: 1060 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande studiestöd till myndiga elever med bifall till motionen 1977/78: 1073 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. beträffande utbetalning av studiehjälp avslår motionen 1977/ 78: 1056,
8. beträffande rätten till studiemedel avslår motionen 1977/78: 367, yrkandena 1 b—e samt yrkandet 1 f i motsvarande del,
9. beträffande återbetalning av studiemedel avslår motionerna 1977/78: 367, yrkandet 1 f i motsvarande del och yrkandena 1 g och h, samt 1977/78: 437,
10. beträffande tilldelning och återbetalning av särskilt vuxenstudiestöd avslår motionen 1977/78: 367, yrkandena 1 m och n,
11. beträffande särskilt vuxenstudiestöd under julferier avslår motionen 1977/78: 540, yrkandet 3,
12. beträffande dagberäkning av särskilt vuxenstudiestöd avslår motionen 1977/78: 439, yrkandet 1,
13. beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd, med bifall till propositionen i motsvarande delar och med avslag på motionen 1977/78: 540, yrkandena 1 och 2, antar 5 kap. 4 § och 6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349),
14. antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349) i vad det inte behandlats i punkterna 1, 2 och 13 ovan,
15. beträffande vuxenstudiestöd under sjukdom avslår motionen 1977/78: 540, yrkandet 6,
16. beträffande rätt för vuxenutbildningsnämnd att fördela vuxenstudiestöd avslår motionen 1977/78: 547,
17. till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 34 036 000 kr.,
18. godkänner att 351 300 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Studiebidrag m. m.,
SfU 1977/78:18
19. med bifall till propositionens förslag och med avslag på motionen 1977/78: 540, yrkandet 9, till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 809 000 000 kr.,
20. till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 200 000 kr.,
21. godkänner att 5 800 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd,
22. till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 4 600 000 kr.,
23. till Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem vid gymnasieskolor m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 600 000 kr.,
24. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 2 255 000 kr.,
25. till Ersättning till vissa lärarkandidater för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 41 288 000 kr.,
26. beträffande medel till företagarorganisationer för information om vuxenstudiestöd avslår motionen 1977/78: 540, yrkandet 4,
27. godkänner att 14 097 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m.,
28. till Administration av och information om vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 1 000 kr.,
29. beträffande suppleanter i vuxenutbildningsnämnd avslår motionen 1977/78: 546,
30. beträffande medel till företagarorganisationer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. avslår motionerna 1977/78: 435 och 1977/78: 540, yrkandet 5,
31. godkänner att 25 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser, m. m.,
32. med anledning av propositionens förslag såvitt avser mom. 2 och 3 under F 9 till Bidrag till uppsökande verksamhet på
SfU 1977/78:18
arbetsplatser, m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett anslag av 500 000 kr.,
33. godkänner att 30 000 000 kr. av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften och de influtna skattemedlen från de beskattade vuxenstudiestöden för budgetåret 1978/79 tillförs anslaget Studiemedelsfonden,
34. till Studiemedelsfonden för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 1 020 000 000 kr.
Stockholm den 14 mars 1978
På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Gillis Augustsson (s), Arne Magnusson (c), Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj Pehrsson (c), Allan Akerlind (m), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c), Christer Nilsson (s), Lars-Åke Larsson (s), Christina Rogestam (c) och Yvonne Hedvall (m).
Reservationer
Till betänkandet har avgivits sex reservationer av Sven Aspling, Gillis Augustsson, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson och Lars-Åke Larsson (alla s) vilka anser
1. beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”De förbättringar” och slutar med ”och 367” bort ha följande lydelse:
De höjningar av inkomstgränserna för inkomstprövat och behovsprövat tillägg som föreslås i propositionen anser utskottet otillräckliga mot bakgrund av den faktiska inkomstutvecklingen. För att bibehålla förmånernas värde bör inkomstgränserna höjas till 41 000 kr. och samtidigt den övre reduktionsgränsen för det inkomstprövade tillägget höjas till 60 000 kr. Det anförda innebär att utskottet tillstyrker bifall till motionen 540 i motsvarande delar. I övrigt kan utskottet mot bakgrunden av det statsfinansiella läget inte förorda några förbättringar på studiehjälpens område utöver vad som föreslagits i propositionen. Det finns enligt utskottets mening inte heller anledning för riksdagen att göra några uttalanden om hur studiestödet skall vara konstruerat i framtiden och därmed föregripa det arbete med en översyn av hela det studiesociala stödet som pågår inom studiestödsutredningen (U 1975: 16). Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 367 i nu aktuella delar.
SfU 1977/78:18
dels att utskottet bort hemställa
under 1
att riksdagen beträffande inkomstprövat och behovsprövat tillägg med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandena 7 och 8, och med anledning av propositionen 1977/78: 100 i motsvarande delar samt motionen 1977/78: 367, yrkandena 1 j—1, dels antar 3 kap. 10 och 11 §§ förslaget till lagen om ändring i studiestödslagen (1973: 349), dels ger regeringen till känna vad utskottet anfört om höjning av ekonomiskt underlag och övre reduktionsgräns,
under 19
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandet 9, och med anledning av propositionen till Studiebidrag m. m. för budgetåret 1978/79 anvisar ett förslagsanslag av 812 000 000 kr.,
2. beträffande särskilt vuxenstudiestöd under julferier
dels att den mening av utskottets yttrande på s. 15, rad 15 nerifrån, som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”nämnda delar” bort ha följande lydelse:
När det gäller stödet under julferier kan utskottet inte dela departementschefens bedömning. Det särskilda vuxenstudiestödet är avsett att ersätta inkomstbortfallet under studietiden och det torde ofta vara omöjligt för de studerande att återgå till arbetet under julferierna. För att de inte skall få vidkännas ett avsevärt inkomstbortfall anser utskottet det rimligt att stödet får utgå även under denna tid. Kostnaden härför kan finansieras genom ett minskat antal stöd. Utskottet tillstyrker följaktligen bifall till motionen 540 i denna del. Däremot kan utskottet inte tillstyrka bifall till yrkandet i motionen 439.
dels att utskottet under 11 bort hemställa
att riksdagen beträffande särskilt vuxenstudiestöd under julferier med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandet 3, ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Propositionens förslag” och slutar med ”angivna delar” bort ha följande lydelse:
Det är enligt utskottets uppfattning angeläget att tim- och dagstudiestöd är av en sådan storleksordning att de kan stimulera de grupper till studier man främst velat nå med stöden. De i propositionen föreslagna höjningarna av timstudiestödet och inkomstbidraget inom dagstudiestödet kan inte anses tillräckliga för att tillgodose detta syfte. Utskottet
SfU 1977/78:18
förordar därför i enlighet med motionen 540, att timstudiestödet höjs till 30 kr. i timmen och inkomstbidraget till 150 kr. per dygn och att detta finansieras genom ett minskat antal stöd.
dels att utskottet under 13 bort hemställa
att riksdagen beträffande timstudiestöd och dagstudiestöd, med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandena 1 och 2, och med anledning av propositionen i motsvarande delar antar 5 kap. 4 § och 6 kap. 6 § förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349) i följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse
Föreslagen lydelse Reservanternas förslag
5 kap.
4§
Timstudiestöd utgör 25 kronor Timstudiestöd utgör 30 kronor för studietimme enligt 3 § första för studietimme enligt 3 § första stycket 1 och för timme enligt 3 § stycket 1 och för timme enligt 3 §
första stycket 2. första stycket 2.
6 kap.
6§
Inkomstbidrag utgör 125 kronor Inkomstbidrag utgör 150 kronor
för varje dygn. för varje dygn.
Internatbidrag utgör 125 kronor Internatbidrag utgör 125 kronor
för varje dygn. för varje dygn.
4. beträffande vuxenstudiestöd under sjukdom
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Eftersom det” och slutar med ”motionen 540” bort ha följande lydelse:
De nuvarande reglerna om rätt till vuxenstudiestöd under sjukdom har betydande brister när det gäller såväl kompensationsgraden som samordningen med den allmänna sjukförsäkringen. Det är därför angeläget att riksförsäkringsverkets förslag, som bl. a. tillstyrkts av de stora arbetstagarorganisationerna, läggs till grund för ett förslag från regeringen som kan föreläggas nästa riksmöte. Det anförda bör med anledning av motionen 540 ges regeringen till känna.
dels att utskottet under 15 bort hemställa
att riksdagen beträffande vuxenstudiestöd under sjukdom med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandet 6, ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande medel till företagarorganisationer för information om vuxenstudiestöd
dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 17 med ”Dagstudiestöd i” och slutar på s. 18 med ”denna del” bort ha följande lydelse:
SfU 1977/78:18
25 Departementschefen framhåller i propositionen att han avser att ge CSN i uppdrag att utforma ett förslag till stöd som kan utgå till andra grupper än löntagare och att CSN i detta sammanhang också skall beakta finansieringsformen. Uttalandet måste enligt utskottets mening tolkas så att stödet till de åsyftade nya grupperna bör finansieras på annat sätt än genom arbetsgivaravgifter. Trots detta föreslås nu i propositionen att företagarorganisationerna skall få del av medel via vuxenutbildningsavgiften för information om vuxenstudiestöd. Ett sådant förslag hade enligt utskottets mening bort anstå till dess frågorna om en finansiering i annan form än genom arbetsgivaravgifter lösts. Utskottet kan därför inte biträda förslaget i propositionen. Det anförda bör med anledning av motionen 540 ges regeringen till känna.
i
dels att utskottet under 26 bort hemställa
att riksdagen beträffande medel till företagarorganisationer för information om vuxenstudiestöd med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandet 4, ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. beträffande medel lill företagarorganisationer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet vill’ och slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse: Utskottet har ovan (reservationen 5) avstyrkt förslaget att företagarorganisationerna skall få del av medel för information om vuxenstudiestöd. Samma skäl som därvid anförts anser utskottet kunna åberopas mot att låta företagarorganisationerna få del av medel för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. Det anförda, som innebär att utskottet avstyrker bifall till motionen 435, bör med anledning av motionen 540 ges regeringen till känna.
dels att utskottet under 30 bort hemställa
att riksdagen beträffande medel till företagarorganisationer för uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. med avslag på motionen 1977/78: 435 och med bifall till motionen 1977/78: 540, yrkandet 5, ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NOKSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780051