Med anledning av motion om delpensionsförsäkringen
SfU 1977/78:20
Socialförsäkringsutskottets betänkande 1977/78:20
med anledning av motion om delpensionsförsäkringen Motionen
I motionen 1977/78:1052 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om delpensionsförsäkringen.
Riksförsäkringsverket har i en i december 1977 avlämnad rapport föreslagit vissa ändringar i de bestämmelser som reglerar delpensionsförsäkringen. Därvid härverket också föreslagit en höjning av avgiften för denna försäkring fr. o. m. år 1979.
Motionärerna hänvisar till att enligt riksförsäkringsverkets rapport delpensionsfonden - med oförändrade regler och oförändrad avgift - vid utgången av år 1978 kommeratt utvisa underskott och att detta underskott vid slutet av år 1979 kommer att ha vuxit till ca 300 milj. kr. Motionärerna ser delpensionförsäkringen som ett mycket viktigt inslag i det sociala trygghetssystemet och säger sig med hänsyn till det samband som finns mellan reformens innehåll och dess finansiering vara oroade över regeringens passivitet när det gäller att tillföra delpensionsfonden erforderliga medel. De anser det vara nödvändigt att riksdagen hos regeringen begär förslag som tryggar del pensionsreformens innehåll i enlighet med gällande finansieringsbestämmelser.
Gällande bestämmelser
Delpensionsförsäkringen gäller för arbetstagare som trappar ned sitt förvärvsarbete inför övergången till hel ålderspension. För att ha rätt till delpension skall man som anställd ha haft pensionsgrundande inkomst inom ATP under minst 10 år efter 45 års ålder. Man skall dessutom uppfylla arbetsvillkoret inom arbetslöshetsförsäkringen eller för det kontanta arbetsmarknadsstödet, vilket innebär att man skall ha arbetat minst 5 av de senaste 12 månaderna. Pensionsnivån skall i princip utgöra 65 % av det inkomstbortfall som uppstår vid övergång till deltidsarbete. Den disponibla inkomsten vid övergång till delpension i förening med deltidsarbete kommer härigenom i normalfallen att motsvara mellan 85 och 90 % av den inkomst den försäkrade hade då han arbetade heltid. Delpensionen reducerar inte den ålderspension den försäkrade från 65 års ålder är berättigad till från folkpensioneringen och ATP och den är dessutom att anse som pensionsgrundande inkomst. Som ytterligare förutsättning för rätt till delpension gäller att man minskar ned arbetstiden till att motsvara i genomsnitt minst 17
1 Riksdagen 1977178. 11 sami. Nr 20
SfU 1977/78:20
timmar i veckan och att nedsättningen av arbetstiden inte understiger genomsnittligt 5 timmar i veckan.
Delpensionsförsäkringen administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna. Den finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Denna utgör 0,25 % av samma avgiftsunderlag som gäller för beräkning av socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen och tillförs en särskild fond som förvaltas av riksförsäkringsverket.
Riksförsäkringsverket
I en i december 1977 avlämnad rapport (Översyn av delpensionsförsäkringen, Ds S 1977:9) har riksförsäkringsverket bl. a. föreslagit att avgiftsuttaget till delpensionsförsäkringen fr. o. m. 1979 höjs till 0,45 % av avgiftsunderlaget. Verket anför i samband därmed bl. a.
Utvecklingen av antalet delpensioner tyder på att ett fondunderskott uppstår mot slutet av år 1978 med oförändrade bestämmelser. Underskottets storlek vid Otgången av åren 1978 och 1979 under förutsättning av oförändrat avgiftsuttag framgår av tabell 7. Beräkningarna är baserade på aktuella prognoser beträffande pris- och löneutveckling. Antalet delpensionstagare har uppskattats med ledning av den hittillsvarande utvecklingen, varvid förutsatts en avtagande ökningstakt under de närmaste åren.
Tabell 7 Beräknad utveckling av delpensionsfonden 1977-1979 vid oförändrade regler och oförändrad avgift. Milj. kr.
1979 Fondställning vid årets början
+ 87
+ 84
- 61
Inkomster
508 Delpensionsutbetalningar
743 Fondställning vid årets slut
+ 84
- 61
- 296
Mot bakgrund av vad ovan anförts är en höjning av nuvarande avgiftsuttag behövlig. Verket utgår emellertid från att en höjning inte kan genomföras förrän vid ingången av år 1979. För att täcka det fondunderskott som beräknas uppstå är det erforderligt att budgetmedel temporärt får tas i anspråk.
En uppskattning av den framtida utvecklingen av antalet delpensioner blir enligt verket självfallet osäker. Verket anser det emellertid realistiskt att räkna med att utnyttjandegraden i fråga om anställda kommer att ligga mellan 20 och 25 % inom de närmaste åren.
Förslaget att delpensionsförsäkringen skall utvidgas till att omfatta även uppdragstagare beräknar verket medföra en viss kostnadsökning. Arbetsgivaravgifter erläggs dock redan enligt nu gällande regler på grundval av
SfU 1977/78:20
uppdragstagarinkomster, trots att uppdrag f. n. inte grundar rätt till delpension. Detta leder till att något avgiftsunderlag inte tillkommer i samband med försäkringens utvidgning i denna del. Kostnadsökningen beräknas emellertid bli av begränsad omfattning.
Verket utgår från att, vid en utvidgning av delpensionsförsäkringen till att omfatta även företagare, dessa skall erlägga egenavgift och att avgiften skall beräknas på samma underlag som sjukförsäkringsavgiften, dvs. i princip på rörelsens nettointäkt.
Verket föreslår att, i vart fall till en början, samma avgiftsuttag tillämpas för alla kategorier försäkrade och att fonderingen sker gemensamt. Något underlag för antagande om i vilken utsträckning företagarna kommer att utnyttja delpensionsreformen finns inte. Verket har emellertid utgått från att, efter en successiv ökning, 22,5 % av såväl företagare som anställda kommer att utnyttja delpensioneringen.
Riksförsäkringsverkets förslag är f. n. föremål för regeringens prövning. En proposition i vilken bl. a. tas upp vissa delpensionsfrågor väntas bli förelagd riksdagen i maj i år.
Utskottet
Delpensioneringen finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Avgiften utgör f. n. 0,25 % av samma avgiftsunderlag som gäller för beräkning av socialförsäkringsavgifterna till sjukförsäkringen och folkpensioneringen och tillförs en särskild fond som förvaltas av riksförsäkringsverket.
I motionen 1977/78:1052 framhåller motionärerna att delpensionsfonden enligt av riksförsäkringsverket gjorda beräkningar i år kommer att utvisa ett underskott och att detta underskott vid oförändrat avgiftsuttag kommer att ha vuxit till ca 300 milj. kr. vid utgången av år 1979. Enligt motionärernas mening är det därför nödvändigt att riksdagen hos regeringen begär förslag som tryggar delpensionsreformens innehåll i enlighet med gällande finansieringsbestämmelser.
Av den inledningsvis lämnade redogörelsen framgår att riksförsäkringsverkets förslag är föremål för beredning inom regeringens kansli och att en proposition upptagande bl. a. vissa delpensionsfrågor kommer att föreläggas riksdagen i maj i år. Enligt utskottets mening saknar riksdagen anledning att i avvaktan på propositionen ta ställning till frågan om och i vad mån en uppräkning av socialförsäkringsavgiften till delpensioneringen bör ske.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1977/78:1052.
Stockholm den 14 mars 1978
På socialförsäkringsutskottets vägnar SVEN ASPLING
SfU 1977/78:20
4 Närvarande: Sven Aspling (s), Per-Eric Ringaby (m), Gillis Augustsson (s), Arne Magnusson (c), Helge Karlsson (s), Britta Bergström (fp), Doris Håvik (s), Maj Pehrsson (c), Allan Åkerlind (m), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Elis Andersson (c), Börje Hörnlund* (c), Christer Nilsson (s) och Lars-Åke Larsson (s).
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
av Sven Aspling, Gillis Augustsson, Helge Karlsson, Doris Håvik, Ralf Lindström, Christer Nilsson och Lars-Åke Larsson (samtliga s) vilka anser
dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Av den” och slutar med ”bör ske.” bort ha följande lydelse:
Delpensioneringen trädde i kraft den 1 juli 1976. I det betänkande från pensionskommittén (SOU 1975:10, Rörlig pensionsålder) som låg till grund för regeringens proposition med förslag till lag om delpensionsförsäkring (prop. 1975:97) förordade kommittén att hälften av kostnaderna för delpensioneringen skulle finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Kommittén föreslog att avgift skulle utgå med 0,25 % av avgiftsunderlaget. 1 propositionen ändrade regeringen kommitténs förslag på denna punkt så till vida, att den förordade att den i regeringsförslaget lagfästa delpensionsförsäkringen skulle helt finansieras genom en socialförsäkringsavgift. Någon ändring i det av kommittén föreslagna avgiftsuttaget gjordes emellertid inte av den anledningen att kommitténs antaganden om utnyttjandegraden ansågs mindre realistiska.
Delpensionsförsäkringen har, glädjande nog, blivit en mycket uppskattad reform, och de erfarenheter man hittills har av försäkringen utvisar att den svarar mot ett verkligt behov hos de enskilda arbetstagarna att få en mjukare övergång till ålderspensioneringen.
Av den utvärdering av delpensioneringen som gjorts av riksförsäkringsverket och som redovisas i verkets betänkande (Ds S 1977:9) Översyn av delpensionsförsäkringen framgår att nuvarande avgiftsuttag är alltför lågt för att trygga delpensionsreformens innehåll i enlighet med gällande finansieringsbestämmelser. Redan i år kommer delpensionsfonden - vid oförändrat avgiftsuttag - att utvisa ett underskott, som enligt riksförsäkringsverket vid utgången av år 1979 kan beräknas uppgå till närmare 300 milj. kr.
Enligt utskottets mening utgör delpensioneringen ett mycket betydelsefullt inslag i det svenska trygghetssystemet. Det är därför angeläget att delpensionsfonden tillförs erforderliga medel.
På grund av det anförda anser utskottet sig böra, med bifall till motionen, förorda att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om erforderlig uppräkning av socialförsäkringsavgiften till delpensioneringen. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge regeringen till känna,
SfU 1977/78:20
dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1052 ger regeringen till känna vad utskottet anfort.