Bet. 1977/78:SkU16

Med anledning av propositionen 1977/78:54 om nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften jämte motioner

Typ: Betänkande
Datum: 1977-11-29
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1977/78:16

Skatteutskottets betänkande 1977/78:16

med anledning av propositionen 1977/78:54 om nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1977/78:54 att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

I propositionen föreslås att den allmänna arbetsgivaravgiften fr. o. m. den 1 januari 1978 avvecklas inom det inre stödområdet och nedsätts från 4 96 till 2 96 i övriga delar av landet.

Författningsförslaget har följande lydelse:

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 16

SkU 1977/78:16

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift1 dels

att 2 och 4 88 skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a 8, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Arbetsgivare erlägger allmän arbetsgivaravgift med belopp motsvarande fyra procent av summan av vad arbetsgivaren utgivit under året som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. 1 fråga om sjöman som avses i 1 ij 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 19 kap. 4 $ andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Föreslagen lydelse

82 Arbetsgivare erlägger allmän arbetsgivaravgift med belopp motsvarande iva procent av summan av vad arbetsgivaren utgivit under året som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. I fråga om sjöman som avses i 1 8 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt beräknas dock allmän arbetsgivaravgift efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 19 kap. 4 8 andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. A vgift skall icke erläggas för lön som annan arbetsgivare än staten utgivit till arbetstagare som under året utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare vars lön under året understigit femhundra kronor, eller arbetstagare, som ej är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, eller till fall, som avses i 3 kap. 2 8 andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 8 lagen om allmän försäkring. Avgift erlägges ej

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:774.

2 Senaste lydelse 1976:78.

SkU 1977/78:16

3 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

heller för lön som arbetsgivare utgivit till barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

2 a §

Med det inre stödområdet avses i denna lag områdets omfattning enligt 3 § kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd i dess lydelse enligt förordningen (1973:869) om ändring i kungörelsen om statligt regionalpolitiskt stöd.

4S3

Fysisk person, som åtnjutit inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3 S lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse, inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av honom eller sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som avses i andra stycket av nämnda lagrum, erlägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 30 000 kronor eller det lägre belopp som följer av fjärde stycket. Avgiften är två procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Avgift erlägges icke i den mån arbetsgivare har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten enligt 2 ij denna lag. Avgift erlägges icke heller för inkomst som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370) om rätt beskattningsort är att hänföra till kommun inom det inre stödområdet.

Till grund för beräkning av inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet under visst år skall läggas den avgiftsskyldiges taxering till statlig inkomst 3

Senaste lydelse 1976:1097.

Fysisk person, som åtnjutit inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3$ lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse, inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av honom eller sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som avses i andra stycket av nämnda lagrum, erlägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 30 000 kronor eller det lägre belopp som följer av fjärde stycket. Avgiften är fyra procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Avgift erlägges icke i den mån arbetsgivare har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten enligt 2 § denna lag.

1* Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 16

SkU 1977/78:16

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skatt avseende nämnda år. Avser taxering beskattningsår som ej sammanfaller med kalenderår, skall inkomsten under beskattningsåret anses hava åtnjutits under det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret.

Har inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet icke uppgått till femhundra kronor för år tages den ej i beräkning.

Härrör inkomst som avses i forsta Härrör inkomst som avses i forsta stycket från verksamhet, som bedri- stycket från verksamhet, som bedri -

vits av makar gemensamt eller av den ena maken med hjälp av den andra, iakttages följande. Avgift erlägges för inkomst av sådan verksamhet, om inkomsten överstiger ett för makarna gemensamt belopp av 30 000 kronor. Detta belopp fördelas mellan makarna i förhållande till storleken av vardera makens inkomst av verksamheten sedan inkomst enligt sista stycket avräknats. Har make även haft annan inkomst enligt första stycket, erlägges avgift för sådan inkomst, om den överstiger 30 000 kronor minskat med den del av makarnas gemensamma avgiftsfria belopp som tillgodoräknats honom. Med makar likställas personer som avses i 65 5 sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Avgift erlägges icke för inkomst, som avses i 11 kap. 3 S första stycket d) lagen om allmän försäkring.

vits av makar gemensamt eller av den ena maken med hjälp av den andra, iakttages följande. Avgift erlägges för inkomst av sådan verksamhet, om inkomsten överstiger ett för makarna gemensamt belopp av 30 000 kronor. Detta belopp fördelas mellan makarna i förhållande till storleken av vardera makens inkomst av verksamheten. Har make även haft annan inkomst enligt första stycket, erlägges avgift för sådan inkomst, om den överstiger 30 000 kronor minskat med den del av makarnas gemensamma avgiftsfria belopp som tillgodoräknats honom. Med makar likställas personer som avses i 65 $ sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1978.

De nya bestämmelserna tillämpas på löner som utgives efter den 31 december 1977 samt på inkomster som upptages till beskattning vid 1979 eller senare års taxering.

Äldre bestämmelser gäller för inkomster som beskattas vid 1978 års taxering eller vid eftertaxering för år 1978 eller tidigare år.

SkU 1977/78:16

5 Motionerna

Till utskottet har hänvisats följande med anledning av propositionen väckta motioner.

1977/78:41 av Olof Palme m. fl. (s) där - i yrkandet 5 - hemställs att riksdagen beslutar att det avgiftsfria belopp på vilket egenföretagarens allmänna arbetsgivaravgift beräknas skall sänkas till 18 000 kr. att gälla fr. o. m. den 1 januari 1978.

1977/78:43 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motionen 1977/78:42 - hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att den allmänna arbetsgivaravgiften helt slopas för kommuner och landsting och hos regeringen begär att förslag härom snarast föreläggs riksdagen,

2. att propositionen i övrigt avslås.

1977/78:74 av Rolf Hagel (-) och Alf Lövenborg (-) vari hemställs att riksdagen beslutar att avslå regeringens proposition 1977/78:54,

1977/78:79 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift.

Utskottet

Som ett led i strävandena att förbättra det svenska näringslivets konkurrensläge föreslås i propositionen att den allmänna arbetsgivaravgiften nedsätts. Avgiften har under 1976 och 1977 varit tillfälligt nedsatt från 4 % till 2 % inom det inre stödområdet och förslaget innebär att avgiften avvecklas inom detta område fr. o. m. 1978 och att avgiften i övrigt sänks till 2 %. Förslaget medför att avgiftsbelastningen för näringslivet och kommunerna blir i stort sett oförändrad eftersom den föreslagna nedsättningen av den allmänna arbetsgivaravgiften motverkas av tidigare beslutade höjningar av vissa socialförsäkringsavgifter m. m. med sammanlagt två procentenheter fr. o. m. nästa år.

Sänkningarna beräknas medföra ett avgiftsbortfall på ca 4 miljarder kr. och innebär för kommunernas del en kostnadsminskning, som för första året uppskattas till ca 900 milj. kr. Av sistnämnda belopp kan ca 50 milj. kr. hänföras till kommunerna inom det inre stödområdet.

I motionerna 1977/78:43 av Lars Werner m. fl. (vpk), 1977/78:74 av Rolf Hagel(-)och Alf Lö venborg (-) samt 1977/78:79 av Olof Palme m. fl.(s)yrkas med skilda motiveringar avslag på propositionen. I vpk-motionen hänvisas till motionen 1977/78:42, som väl innehåller motivering för motionärernas yrkande om avgiftsbefrielse för kommuner och landsting men knappast några skäl mot den föreslagna avgiftsnedsättningen. Utskottet förutsätter därför att avslagsyrkandet skall ses som ett led i finansieringen av det skattepolitiska program som motionärerna nu åter för fram i motionen och som utskottet behandlar i betänkandet SkU 1977/78:14.

SkU 1977/78:16

6 Rolf Hagel (-) och Alf Lövenborg (-) motiverar sitt avslagsyrkande med att de finner forslaget om avgiftssänkning innebära dels ett försök att vältra över den ekonomiska krisens bördor på de arbetande dels en fortsatt gåvopolitik till företagen. I s-motionen hänvisas till den syn på den ekonomiska politiken som samma motionärer utvecklat i motionen 1977/78:39. De anser att de 4 miljarder kr. som genom förslaget frånhänds staten i stället bör användas för att inrätta strukturfonder med löntagarmajoritet i syfte att möjliggöra investeringar i företag med goda framtidsutsikter. Motionärerna anser det tveksamt om en avgiftssänkning får någon positiv effekt på investeringsverksamheten.

Finansutskottet har i sitt betänkande (FiU 1977/78:10) över propositionen 1977/78:45 om inriktningen av den ekonomiska politiken jämte motioner framhållit att sänkningen av arbetsgivaravgiften ingår som ett nödvändigt led i de samlade ansträngningarna att i nuläget förbättra näringslivets villkor och konkurrensförmåga. Utskottet har även betonat att sänkningen framstår som särskilt angelägen mot bakgrund av de tidigare beslutade avgiftshöjningar, som därigenom utjämnas.

Skatteutskottet, som ansluter sig till finansutskottets bedömning av denna fråga, vill för sin del erinra om att avgiftssänkningen också ingår som ett första steg i en avveckling av avgiften. Den allmänna arbetsgivaravgiften har under årens lopp utsatts för allvarlig kritik från såväl sysselsättningssynpunkt som i fråga om verkningarna av den s. k. egenavgiften och utskottet förutsätter därför att regeringen fullföljer avvecklingen så snart möjligheter därtill bedöms föreligga.

I s-motionen hävdas att de medel som inflyter genom avgiften egentligen är att se som löntagarnas pengar, eftersom de beaktats i löneförhandlingar. Utskottet vill med anledning härav erinra om att avgiften tillkom vid mervärdeskattens införande för att utjämna de skattelättnader som denna skatteform innebar för näringslivets del. Höjningen av avgiften från 2 till 4 % genomfördes 1972 sedan det framkommit att den dåvarande socialdemokratiska regeringens förslag om höjning av mervärdeskatten för att finansiera en samtidigt föreslagen sänkning av inkomstskatten, saknade parlamentariskt stöd. Arbetsgivaravgiften kan därför inte anses vara löntagarnas medel i högre grad än andra skatter. Däremot måste det vara i löntagarnas intresse att sänkningen av arbetsgivaravgiften utjämnar de tidigare beslutade avgiftshöjningarna som därför inte behöver inkräkta på löneutrymmet under den pågående avtalsrörelsen.

Ett bifall till avslagsyrkandena i motionerna 74 och 79 får också en annan effekt, som inte berörs av motionärerna, nämligen att den temporära nedsättningen för det inre stödområdet, som upphör att gälla med utgången av 1977, inte kommer att förlängas. Jämfört med förslaget i propositionen innebär detta att en höjning med 4 % skulle drabba de sämst lottade delarna av landet. Åtgärden skulle bl. a. innebära att staten av kommunerna i stödområdet skulle ta ut 100 milj. kr. mer i skatt än vad som följer av förslaget

SkU 1977/78:16

i propositionen. Avgiftsnedsättningen inom stödområdet bör enligt utskottets mening ses som ett led i den totala stödverksamheten, vars främsta syfte är att skapa bättre förutsättningar för sysselsättningen inom området. En avsevärd skärpning av avgiften inom det inre stödområdet skulle därför enligt utskottets mening motverka denna arbetsmarknadspolitiska målsättning.

Utskottet tillstyrker med det anförda bifall till den i propositionen föreslagna nedsättningen av den allmänna arbetsgivaravgiften och kan således inte biträda avslagsyrkandena i motionerna 1977/78:43, 74 och 79. Författningsförslagets 2 a § bör rättas på sätt framgår av utskottets hemställan.

I den med anledning av prop. 1977/78:49 väckta motionen 1977/78:41 av Olof Palme m. fl. (s) hemställer motionärerna i yrkandet 5 att det avgiftsfria beloppet på 30 000 kr. per år vid erläggande avs. k. egenavgift enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift skall sänkas till 18 000 kr. Förslaget ingår som ett led i finansieringen av den alternativa inkomstskatteskala som förordas i motionen.

När utskottet tidigare behandlat motsvarande yrkanden har utskottet framhållit, att det avgiftsfria beloppet avsåg att bereda egenföretagare med måttlig inkomst och förmögenhet vissa lättnader, som främst motiverades av att egenföretagares avgifter i princip beräknas på ett högre underlag än löntagarnas avgifter. Då utskottet nu tillstyrker den föreslagna nedsättningen av avgiften blir skillnaden i avgiftsbelastning mellan ett oförändrat avgiftsfritt belopp och det av motionärerna förordade beloppet förhållandevis blygsam, nämligen 240 kr. om året för egenföretagare utanför det inre stödområdet. Utskottet finner det därför inte motiverat vare sig från rättvisesynpunkt eller av ekonomiska skäl att biträda förevarande yrkande i motionen 1977/78:41, som utskottet alltså avstyrker.

Motionen 1977/78:43 av Lars Werner m. fl. (vpk) innehåller förutom det ovan redovisade avslagsy rkandet också en begäran om skyndsamt förslag om avveckling av den allmänna arbetsgivaravgiften för kommuner och landsting.

Riksdagen har upprepade gånger på skatteutskottets hemställan avslagit motsvarande motionsyrkanden med hänvisning till pågående utredning om kommunernas ekonomi och till företagsskatteberedningens uppdrag att överse avgiftssystemet. Utskottet, som vill erinra om att nedsättningen av avgiften medför en lättnad för kommunerna med ca 900 milj. kr. för nästa år, har inte funnit anledning ändra sin ståndpunkt och avstyrker följaktligen motionen 1977/78:43 också i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften att riksdagen med avslag på motionerna 1977/78:43 yrkandet 2, 1977/78:74 och 1977/78:79 och med bifall till prop. 1977/78:54

SkU 1977/78:16

antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift med den ändringen att 2 a § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

2 a §

Med det inre stödområdet avses i denna lag områdets omfattning enligt 4 § kungörelsen (1970:180) om statligt regionalpolitiskt stöd i dess lydelse enligt förordningen (1973:869) om ändring i kungörelsen om statligt regionalpolitiskt stöd.

2. beträffande det avgiftsfria beloppet vid beräkning av egenavgift att riksdagen avslår motionen 1977/78:41 yrkandet 5;

3. beträffande slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften för kommuner och landsting

att riksdagen avslår motionen 1977/78:43 yrkandet 1.

Stockholm den 29 november 1977

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Curt Boström (s), Karin Ahrland* (fp), Ingemar Hallenius* (c), Lennart Bengtsson* (c) och Carin Nygren (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Tage Johansson (s), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s) och Curt Boström (s), som anser

dels att utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt som på s. 6 börjar med ”Finansutskottet har” bort ha följande lydelse:

I tre socialdemokratiska reservationer till finansutskottets betänkande (FiU 1977/78:10) över propositionen 1977/78:45 om inriktningen av den ekonomiska politiken jämte motioner framhålls vikten av att den ekonomiska politiken bl. a. inriktas på att skapa de resurser som krävs för att vi skall

SkU 1977/78:16

kunna utveckla vår framtida industristruktur. Inför trycket av en skärpt utländsk konkurrens måste vi acceptera strukturomvandlingen. Men den måste ske i socialt acceptabla former under en aktiv löntagarmedverkan och måste leda till en utveckling av svensk industri - inte en nedbantning och försvagning. Detta kräver investeringar både i befintliga företag med goda framtidsutsikter och i nya projekt som kan ge oss sysselsättning, försörjning och konkurrenskraft i framtiden.

Den sänkning av den allmänna arbetsgivaravgiften med 2 % som har föreslagits av regeringen fr. o. m. 1 januari 1978 innebär att nära 4 miljarder kr. på ett planlöst sätt sprids över hela näringslivet. Enligt de socialdemokratiska reservanterna i finansutskottet är det tveksamt om en åtgärd av denna typ över huvud taget får någon positiv effekt på investeringsverksamheten. Dessa medel bör i stället användas för att finansiera en strukturfond i enlighet med de förslag som lagts fram i motionen 1977/78:39.

Skatteutskottet vill för sin del ansluta sig till dessa uppfattningar. Utskottet vill dessutom - såsom framhölls i motionen 1977/78:79 - påpeka att dessa pengar egentligen är att betrakta som löntagarnas pengar. Alltsedan den allmänna arbetsgivaravgiften infördes har den beaktats vid avtalsförhandlingarna och avräknats från löneökningsutrymmet. Om inte dessa avgifter funnits skulle löneutrymmet ha varit i motsvarande mån större och alltså resulterat i högre kontanta löner.

De överväganden som gjorts rörande den regionalpolitiska effekten av den temporära nedsättningen inom det inre stödområdet ger vid handen att man inte fått någon nämnvärd sysselsättningspolitisk effekt härav. De medel som statskassan gått förlustig genom denna temporära nedsättning skulle kunnat genom selektiva insatser fått en långt större effekt än den generella nedsättning med 2 procentenheter som gällt under senare år.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet alltså bifall till propositionen, vilket alltså innebär att utskottet i motsvarande mån tillstyrker motionerna i denna del.

I den med anledning av prop. 1977/78:49 väckta motionen 1977/78:41 av Olof Palme m. fl. (s) hemställer motionärerna i yrkandet 5 att det avgiftsfria beloppet på 30 000 kr. per år vid erläggande av s. k. egenavgift enligt lagen om allmän arbetsgivaravgift skall sänkas till 18 000 kr. Förslaget ingår som ett led i finansieringen av den alternativa inkomstskatteskala som förordas i motionen.

Som i tidigare motioner och utskottsreservationer framhållits finns ingen saklig motivering till att egenföretagare skall erlägga avsevärt mindre i arbetsgivaravgift för egen del än som betalas för anställda. Det är här fråga både om en rättvisefråga och fråga om konkurrenslikställighet mellan olika företagstyper. Då utskottet även avstyrkt den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften kvarstår samma snedvridning som tidigare, men även om en sänkning skulle ske av avgiften kvarstår de principiella betänklighe -

SkU 1977/78:16

terna. Utskottet vill därför förorda bifall till motionen 1977/78:41 på denna punkt.

Motionen 1977/78:43 av Lars Werner m. fl. (vpk) innehåller förutom det ovan redovisade avslagsyrkandet också en begäran om skyndsamt förslag om avveckling av den allmänna arbetsgivaravgiften för kommuner och landsting.

Utskottet anser att det principiella resonemanget om att arbetsgivaravgifterna är inkalkylerade vid avtalsuppgörelserna också är bärande när landstinget och kommunerna är arbetsgivare. Mot denna bakgrund är utskottet inte berett tillstyrka yrkandet i motionen 1977/78:43 i denna del.

dels att utskottet i mom. 1 och 2 bort hemställa

1. beträffande nedsättning av den allmänna arbetsgivaravgiften

att riksdagen med anledning av motionerna 1977/78:43 yrkandet 2 och 1977/78:74 samt med bifall till motionen 1977/ 78:79 avslår prop. 1977/78:54;

2. beträffande det avgiftsfria beloppet vid beräkning av s. k. egenavgift att

riksdagen med bifall till motionen 1977/78:41 yrkandet 5 antar följande

SkU 1977/78:16

11 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift

Härigenom föreskrives att 4 § lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Fysisk person, som åtnjutit inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse, inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av honom eller sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som avses i andra stycket av nämnda lagrum, erlägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 30 000 kronor eller det lägre belopp som följer av fjärde stycket. Avgiften är fyra procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Avgift erlägges icke i den mån arbetsgivare har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten enligt 2 § denna lag.

Reservanternas förslag

Fysisk person, som åtnjutit inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse, inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av honom eller sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som avses i andra stycket av nämnda lagrum, erlägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 18 000 kronor eller det lägre belopp som följer av fjärde stycket. Avgiften är fyra procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Avgift erlägges icke i den mån arbetsgivare har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten enligt 2 § denna lag.

Till grund föregått taxeringsåret.

Har inkomst i beräkning.

Härrör inkomst som avses i första stycket från verksamhet, som bedrivits av makar gemensamt eller av den ena maken med hjälp av den andra, iakttages följande. Avgift erlägges för inkomst av sådan verksamhet, om inkomsten överstiger ett för makarna gemensamt belopp av 30 000 kronor. Detta belopp fördelas mellan makarna i förhållande till storleken av vardera makens inkomst av verksamheten. Har make

Härrör inkomst som avses i första stycket från verksamhet, som bedrivits av makar gemensamt eller av den ena maken med hjälp av den andra, iakttages följande. Avgift erlägges för inkomst av sådan verksamhet, om inkomsten överstiger ett för makarna gemensamt belopp av 18 000 kronor. Detta belopp fördelas mellan makarna i förhållande till storleken av vardera makens inkomst av verksamheten. Har make

SkU 1977/78:16

12 Nuvarande lydelse

även haft annan inkomst enligt första stycket, erlägges avgift för sådan inkomst, om den överstiger 30 000 kronor minskat med den del av makamas gemensamma avgiftsfria belopp som tillgodoräknats honom. Med makar likställas personer som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Avgift erlägges allmän

Reservanternas förslag

även haft annan inkomst enligt första stycket, erlägges avgift för sådan inkomst, om den överstiger 18 000 kronor minskat med den del av makarnas gemensamma avgiftsfria belopp som tillgodoräknats honom. Med makar likställas personer som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna i 4 § tillämpas första gången i fråga om inkomster som tas upp till beskattning vid 1979 års taxering.

GOTAB 56038 Slockholm 1977