Med anledning av motioner om vissa informationsfrågor rörande beskattningen m. m.
SkU 1977/78:2
Skatteutskottets betänkande 1977/78:2
med anledning av motioner om vissa informationsfrågor rörande beskattningen m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1976/77:445 av Tage Adolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att riksskatteverket får i uppdrag att utarbeta blanketter och anvisningar för angivande av det totala skatte- och avgiftsuttaget och vilket försäkringsmässigt och socialt skydd dessa avgifter innebär;
1976/77:608 av Arne Gadd m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär
1. att regeringen på lämpligt sätt utreder möjligheterna att i samband med att debetsedlarna förden slutligt påförda skatten distribueras en information ges till varje skattebetalare om hur dessa medel kommit till användning,
2. att förslag om lämpliga åtgärder snarast framläggs för riksdagen.
Frågornas tidigare behandling
Information om det totala skatte- och avgiftsuttaget (motion 1976/77:445)
Då skatteutskottet hösten 1975 behandlade ett motionsyrkande av i huvudsak samma innebörd som det nu aktuella avstyrkte utskottet (SkU 1975/76:5) motionen med följande motivering:
Av motionen framgår att motionären vid beräkningen av det totala skattetrycket tar hänsyn inte endast till vad som normalt brukar hänföras till direkta och indirekta skatter utan även till socialförsäkringsavgifterna. Även om några helt klara gränser mellan skatter och socialförsäkringsavgifter inte kan dras, anser utskottet att det saknas anledning att hänföra de avgifter som i huvudsak bibehåller sin försäkringsmässiga karaktär till skatteområdet.
Då utskottet tidigare behandlat informationsfrågor rörande beskattningen har utskottet avvisat motionsyrkanden om att man på slutskattesedeln skulle upplysa de skattskyldiga om hur stor del av den erlagda skatten som gått till vissa statliga och kommunala ändamål med hänvisning till riskerna för att en knapphändig sådan information lätt kan bli missvisande. Därvid har utskottet pekat på att det finns grupper som genom transfereringar erhåller mera i form av bidrag än vad de betalar i skatt. Utskottet har ansett att informationsbehovet i stället bör tillgodoses genom en mera allsidig orientering om det allmännas inkomster och utgifter. Dessa synpunkter kan enligt utskottets mening med än större skäl åberopas mot de i den föreliggande motionen framförda förslagen.
1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 2
SkU 1977/78:2
2 Med hänvisning till det anförda och med hänsyn till att det inte i första hand ankommer på skatteutskottet att föreslå åtgärder för att tillgodose behovet av en allsidig ekonomisk information avstyrker utskottet bifall till motionen 1975:1035.
Då samma yrkande behandlades 1976 vidhöll utskottet (SkU 1975/76:58) sin uppfattning och anförde följande:
Motionären anser att medborgarna bör upplysas om vad de verkligen betalar i skatt och uppgeratt skattetrycket förden som haren lön på 60 000 kr. är 60 % högre än vad skattetabellerna utvisar.
Som framgår av den tidigare redogörelsen behandlade utskottet en motion av likartat innehåll förra året och konstaterade då att motionären vid sin beräkning av det totala skattetrycket tagit hänsyn inte endast till vad som normalt brukar hänföras till direkta och indirekta skatter utan även till socialförsäkringsavgiftema. Samma invändning kan riktas mot beräkningarna i år. Det bör också framhållas att inkomstskatten för en löneinkomst på 60 000 kr. på grund av avdragsreglerna genomsnittligt sett är avsevärt lägre än som anges i motionen och att de i motionen beräknade indirekta skatterna bygger på alltför grova uppskattningar. Även bortsett härifrån skulle emellertid en sådan knapphändig information som motionären avser bli missvisande. Som utskottet påpekat vid tidigare års behandling av olika informationsfrågor finns det grupper som genom transfereringar erhåller mera i form av bidrag än de betalar i skatt. Utskottet vidhåller uppfattningen att informationsbehovet i stället bör tillgodoses genom en mer allsidig orientering om det allmännas inkomster och utgifter och avstyrker således motionen 1975/76:946.
Information om skatternas användning (motion 1976/77:608)
Skatteutskottet behandlade 1972 förhållandevis utförligt en likartad motion som gick ut på att debetsedeln för statlig skatt med hjälp av datorer skulle förses med uppgifter om vad den skattskyldige kunde anses ha erlagt i skatt för vissa olika ändamål, t. ex. till statliga och till kommunala. Utskottet (SkU 1972:42) anförde därvid följande:
Skatteutskottet delar motionärernas uppfattning att det är en angelägen uppgift att upplysa skattebetalarna om vad de får för sina pengar. Den bästa möjligheten att på längre sikt motverka talet om skattetrötthet torde vara att öka upplysningen om skatternas användning. Enligt utskottets mening bör därför alla uppslag om förbättrad information på detta område noga övervägas.
Utskottet har under hand erfarit att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden på sin tid prövade ett snarlikt förslag om information rörande skatternas användning men att nämnden då inte fann skäl att förorda denna metod med hänsyn bl. a. till risker för att informationen kunde bli missvisande.
En svårighet ligger givetvis i att välja ut vilka utgiftsposter i den statliga eller kommunala budgeten, som skall redovisas, och vilken tid redovisningen skall avse. För budgetåret 1972/73 utgör exempelvis anslagen under utbildningsdepartementet ca 10 miljarder kr., vilket motsvarar ca 17 % av de
SkU 1977/78:2
totala utgifterna på drygt 59 miljarder kr. En skattskyldig med en till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst av 23 000 kr. och en statlig inkomstskatt av 2 960 kr. skulle enligt denna beräkning kunna få besked om att han med sin inkomstskatt kunde beräknas ha bidragit till undervisningskostnaderna - som är den näst socialutgifterna tyngsta utgiftsposten i statsbudgeten - med ca 500 kr.
Man kan naturligtvis göra beräkningarna på ett flertal olika sätt och från olika utgångspunkter, men man bör enligt utskottets mening därvid också framhålla att de indirekta skatterna och avgifterna sammanlagt väger tyngre än inkomstskatten, som endast svarar för 39 % av statsbudgetens inkomster. Svårigheterna att få fram riktiga uppgifter på den statliga sidan bör inte överdrivas, men det torde vara mera komplicerat att på den kommunala sektorn få fram fullt jämförbara värden med hänsyn bl. a. till de skillnader i fråga om finansieringsmetoder som föreligger mellan olika kommuner. Här måste också effekterna av skatteutjämningsbidragen och andra bidrag till kommunerna beaktas. Utskottet har med dessa synpunkter endast velat antyda vissa av de svårigheter som föreligger om man på ett tillfredsställande sätt vill räkna ut den erlagda inkomstskattens andel av det allmännas utgifter av olika slag. Utan att ta närmare ställning till frågan anser utskottet mot bakgrund av dessa svårigheter att förslaget i vart fall inte bör genomföras utan en föregående försöksverksamhet i mindre skala med en uppföljande undersökning beträffande de skattskyldigas bedömning av värdet av en så detaljerad information.
Informationsverksamhet på skatteområdet är en av de centrala uppgifterna för riksskatteverket. Utskottet anser sig därför kunna förutsätta att riksskatteverket prövar värdet av motionärernas uppslag mot bakgrund bl. a. av dess tekniska och ekonomiska konsekvenser och med hänsyn till möjligheterna att på annat sätt tillgodose syftet med motionen. Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionen 1972:105.
Ett likartat yrkande framfördes också 1974 och utskottet (SkU 1974:45) intog vid behandlingen därav en mera negativ attityd till förslaget om en individuellt anpassad skatteinformation med följande motivering:
Då utskottet behandlade frågan 1972 ställde utskottet sig positivt till förslaget men framhöll samtidigt vissa svårigheter, bl. a. i fråga om beräkningen av kommunala utgiftsposter. Utskottet förutsatte att riksskatteverket, RSV, skulle pröva förslaget. Som framgår av motionen har motionärerna senare informerats av RSV att verket anser att en informationsverksamhet av angivet slag bör initieras av statsmakterna. Med anledning härav begärs i motionen en riksdagsskrivelse angående den föreslagna informationsverksamheten.
Utskottet ställer sig nu liksom vid frågans tidigare behandling positivt till tanken på en vidgad och mera detaljerad information om skatternas användning men vill samtidigt uttala visst tvivel om att den föreslagna metoden verkligen kommer att ge en rättvisande bild av skatternas fördelning. Till svårigheterna hör förutom tidigare antydda beräkningssvårigheter på det kommunala området också den indirekta beskattningens ökande del av statens totala inkomster liksom även det förhållandet att större delen av statens inkomster används för transfereringar i form av barnbidrag, bostadstillägg m. m. Att under sådana förhållanden informera den familj som erhåller mera i form av statliga bidrag än vad den betalat i statlig skatt om att
SkU 1977/78:2
den bidragit till försvarskostnaderna med ett visst belopp utan att samtidigt tala om med vilka belopp familjen betalat mervärdeskatt och annan indirekt skatt skulle kunna betraktas som en missvisande information. Det kan även diskuteras om inte en sådan ofullständig information mera skulle ge anledning till missnöje och irritation än att klargöra skatternas egentliga användning. Utskottet befarar också att den individuella informationen skulle kunna leda till att de skattskyldiga får en felaktig totalsyn på beskattningen, där man lätt tappar bort den bärande principen att skatten beräknas utgå efter förmåga och att fördelningen av de gemensamma inkomsterna inte har något direkt samband med varje skattebetalares enskilda bidrag. Med hänsyn till dessa invändningar anser utskottet det lämpligare att en information om skatternas användning i stället utformas som en mera allsidig men lättfattlig orientering. Riksrevisionsverket publicerar årligen en skrift benämnd Statens finanser, som f. n. går ut i liten upplaga och betingar ett förhållandevis högt pris, men som på ett pedagogiskt sätt belyser statsutgifternas fördelning. Enligt utskottets uppfattning skulle ett koncentrat av denna publikation och några enkla räkneexempel kanske ge en bättre och riktigare bild av skatternas användning än den individuella information som motionärerna i första hand har tänkt sig.
Utskottet vill på intet sätt förringa värdet av motionärernas förslag, som i vissa fall säkert skulle mötas av intresse från de skattskyldigas sida. Med hänsyn till att en information av angivet slag måste bli så knapphändig att den skulle kunna vilseleda de grupper som kanske har det största behovet därav anser utskottet sig inte f. n. kunna tillstyrka förslaget. Utskottet förväntar emellertid att de närmast berörda myndigheterna i samverkan försöker finna lösningar som kan tillgodose det informationsbehov som motionärerna pekat på. Med det anförda anser utskottet motionen 1974:603 besvarad.
Utskottet
Utskottet har i olika sammanhang understrukit vikten av information rörande beskattningen, särskilt vad gäller beskattningsreglernas innehåll och tillämpning. Detta behov tillgodses bl. a. genom riksskatteverkets ökande informationsverksamhet. Syftet med denna verksamhet är främst att varje medborgare skall ha möjligheter att orientera sig i de skatte- och avgiftsregler som gäller just honom. Detta hindrar inte att många av olika skäl saknar möjligheter att tillgodogöra sig den befintliga informationen, vilket medför att ett betydande behov av personlig vägledning måste tillgodoses på annat sätt. Problemet kan inte lösas genom att man enbart ökar informationsflödet, vilket skulle kunna motverka syftet genom att skapa en känsla av övermättnad. Mot denna bakgrund är det enligt utskottets mening angeläget att noga pröva alla förslag om ytterligare ökning av skatte- och avgiftsinformationen.
De två motionsyrkanden om utvidgad skatteinformation som utskottet behandlar i detta betänkande och som tidigare upprepade gånger avvisats av riksdagen har olika utgångspunkter.
I motionen 1976/77:445 begärs att riksskatteverket skall fl i uppdrag att utarbeta blanketter och anvisningar för angivande av det totala skatte- och
SkU 1977/78:2
avgiftsuttaget och vilket försäkringsmässigt och socialt skydd dessa avgifter innebär. Motionärerna anser det vara från demokratisk synpunkt av utomordentligt stor betydelse att medborgarna upplyses om vad de egentligen betalar i skatter och avgifter och att detta bör ske i samband med att arbetsgivarna lämnar kontrolluppgifter.
Utskottet finner det av praktiska skäl helt uteslutet att man som motionärerna avser skulle kunna belasta arbetsgivarna med att i detalj ange med vilka belopp arbetsgivaravgifter av olika slag utgår för var och en av de anställda. En redogörelse för vilket socialt skydd som avgifterna innebär redovisas i socialkatalogen och hör knappast samman med skatte- och avgiftsmyndigheternas eller arbetsgivarnas uppgifter. Utskottet har tidigare avvisat motsvarande yrkanden med hänvisning till att det eventuella informationsbehov som kan föreligga på detta område bör tillgodoses genom en mera allsidig orientering och inte genom individuellt avpassade uppgifter som kan leda till missförstånd. Utskottet, som vidhåller denna uppfattning, avstyrker således bifall till motionen 1976/77:445.
I motionen 1976/77:608 begärs utredning om möjligheterna att i samband med distributionen av slutskattesedlarna lämna skattebetalarna information om hur den enligt skattsedeln påförda skatten använts. Syftet är att med hjälp av datorer för varje skattskyldig redovisa hur mycket han bidragit med för att finansiera vissa statliga eller kommunala utgifter.
Utskottet har vid tidigare behandling av motsvarande yrkanden ingående belyst riskerna för att en individuell information av detta slag kan bli missvisande på grund av bl. a. transfereringarna av statliga medel, skillnader mellan kommunerna i fråga om avgiftspolitik och den indirekta beskattningens ökande andel av inkomsterna. Med hänsyn härtill har utskottet även i denna fråga ansett att en allsidig information om det allmännas utgifter och inkomster är att föredra framför en individuell information av det slag motionärerna förespråkar. Utskottet finner inte anledning till något ändrat ståndpunktstagande med anledning av vad som anförs i den här behandlade motionen. Utskottet förutsätter också att detta mera allmänna informationsbehov kommer att beaktas i samband med att resultaten av de nu pågående skatteutredningarna tas upp till prövning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 1976/77:608.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1976/77:445,
2. motionen 1976/77:608.
Stockholm den 12 oktober 1977
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
SkU 1977/78:2
6 Närvarande: Erik Wärnberg (s), Alvar Andersson (c), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s). Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c). Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Curt Boström (s). Karin Ahrland (fp), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Sixten Pettersson (m).
GOTA B 55743 Stockholm 1977