Med anledning av motioner om den allmänna arbetsgivaravgiften
SkU 1977/78:24
Skatteutskottets betänkande 1977/78:24
med anledning av motioner om den allmänna arbetsgivaravgiften
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1977/78:640 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om befrielse för kommuner och landsting från skyldighet att erlägga allmän arbetsgivaravgift i enlighet med vad som anförts i motionen 1977/78:638,
1977/78:941 av Gösta Andersson (c) och Björn Eliasson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att slopa den allmänna arbetsgivaravgiften för varje nyanställning i syfte att öka sysselsättningen inom såväl offentlig som privat verksamhet,
1977/78:1455 av Olof Palme m. fl. (s) vari under punkten 1 hemställs att riksdagen beslutar att det avgiftsfria belopp på vilket egenföretagarens allmänna arbetsgivaravgift beräknas skall sänkas till 18 000 kr. att gälla fr. o. m. den 1 april 1978.
Yrkandena under punkterna 2 och 4 i den sistnämnda motionen behandlar utskottet i betänkandet SkU 1977/78:25 medan yrkandet under punkten 3 behandlas i betänkandet SkU 1977/78:28.
Gällande bestämmelser
Enligt lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift skall sådan avgift erläggas av såväl arbetsgivare som s. k. egenföretagare.
Den avgift som betalas av arbetsgivare utgår fr. o. m. 1978 med 2 96 av vad arbetsgivaren under året har utbetalat som lön till arbetstagare i pengar eller naturaförmåner i form av kost eller bostad. Avgift skall inte erläggas för lön som annan arbetsgivare än staten utgivit till arbetstagare som under året utfört sitt arbete huvudsakligen inom det inre stödområdet. Vid avgiftsberäkningen tas inte hänsyn till arbetstagare vars lön under året har understigit 500 kr. Vidare bortses från arbetstagare som inte omfattas av socialförsäkringen för skador i arbete. Inte heller erläggs avgift för sjuklön o. d. som motsvarar ersättning från försäkringskassa till arbetsgivare vid s. k. arbetsgivarinträde eller för sådan lön till barn som inte är avdragsgill vid inkomsttaxeringen.
Fysisk person som har haft inkomst av annat förvärvsarbete i form av inkomst av rörelse eller jordbruk (egenföretagare) betalar allmän arbetsgivaravgift i form av egenavgift med 2 96 av inkomsten. Inkomsttagare inom det
1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 24
SkU 1977/78:24
inre stödområdet erlägger inte egenavgift. Till grund för inkomstberäkningen läggs egenföretagarens taxering till statlig inkomstskatt. Avgift tas dock endast ut på den del av inkomsten som överstiger 30 000 kr.
Frågornas tidigare behandling
Motionsyrkanden om avgiftsbefrielse för kommuner och landsting (mot. 1977/78:640, hänv. 638) har upprepade gånger och senast under hösten 1977 (SkU 1977/78:16) avvisats av riksdagen på utskottets hemställan. Vid sistnämnda tillfälle erinrade utskottet om att de tidigare avstyrkandena av detta yrkande skett med hänvisning till pågående utredning om kommunernas ekonomi och till företagsskatteberedningens uppdrag att överse avgiftssystemet. Utskottet, som erinrade om att den då aktuella nedsättningen av avgiften medförde en lättnad för kommunerna med ca 900 milj. kr. för följande år, fann inte anledning att ändra sin ståndpunkt och avstyrkte följaktligen detta yrkande.
Yrkandet om slopande av den allmänna arbetsgivaravgiften vid nyanställning (mot. 1977/78:941) har inte tidigare prövats av riksdagen.
Frågan om höjden av det avgiftsfria beloppet för egenavgiften (mot. 1977/ 78:1455) har däremot varit föremål för riksdagens ställningstaganden tidigare och senast när den ovan angivna frågan om kommuner och landsting behandlades. Därvid anförde utskottet bl. a. följande:
När utskottet tidigare behandlat motsvarande yrkanden har utskottet framhållit, att det avgiftsfria beloppet avsåg att bereda egenföretagare med måttlig inkomst och förmögenhet vissa lättnader, som främst motiverades av att egen företagares avgifter i princip beräknas på ett högre underlag än löntagarnas avgifter. Då utskottet nu tillstyrker den föreslagna nedsättningen av avgiften blir skillnaden iavgiftsbelastning mellan ett oförändrat avgiftsfritt belopp och det av motionärerna förordade beloppet förhållandevis blygsam, nämligen 240 kr. om året för egenföretagare utanför det inre stödområdet. Utskottet finner det därför inte motiverat vare sig från rättvisesynpunkt eller av ekonomiska skäl att biträda förevarande yrkande i motionen 1977/78:41, som utskottet alltså avstyrker.
Riksdagen beslutade avslå motionen i enlighet med utskottets hemställan.
Utskottet
I motionen 1977/78:640 återkommer vänsterpartiet kommunisterna med yrkande att kommuner och landsting skall befrias från skyldighet att erlägga allmän arbetsgivaravgift, ett krav som riksdagen upprepade gånger avvisat. Som motivering för sitt avstyrkande av detta yrkande har utskottet tidigare anfört dels att ett sådant undantag skulle kunna leda till snedvridningar när kommunal verksamhet bedrivs i konkurrens med enskild näringsverksamhet, dels att de tre nyligen avslutade skatteutredningarna kunde förväntas
SkU 1977/78:24
behandla dessa frågor. Motionärerna åberopar nu som stöd för sitt yrkande bl. a. att utredningarna avslutat sitt arbete utan att behandla deras förslag i denna fråga.
När riksdagen under hösten 1977 beslutade att fr. o. m. 1978 avveckla den allmänna arbetsgivaravgiften inom det inre stödområdet och att sänka avgiften för övriga delar av landet till 2 % uttalades att dessa åtgärder skulle ses som ett led i den slutliga avvecklingen av avgiften. Med hänsyn härtill får det anses motiverat att de nämnda utredningarna inte gått in på någon närmare prövning av arbetsgivaravgiftens framtida utformning.
När det gäller de kommunala finansieringsproblem som motionärerna åberopar till stöd föravgiftsavvecklingen haren bred majoritet inom 1976 års kommunalekonomiska utredning enats om att i stället föreslå ett reformerat skatteutjämningssystem. Detta förslag väntas regeringen ta ställning till under innevarande år.
Med hänsyn härtill och med vidhållande av sina tidigare uttalade farhågor för konkurrenssnedvridningar vid bifall till motionen avstyrker utskottet densamma.
Det i motionen 1977/78:941 framförda förslaget om att slopa arbetsgivaravgiften vid nyanställning har inte prövats tidigare av riksdagen. Yrkandet skall ses mot bakgrund av den aktuella situationen på arbetsmarknaden och syftar till att stimulera anställning av arbetslös ungdom och öka sysselsättningen.
Även om utskottet har viss förståelse för motivet för detta yrkande, är det enligt utskottets mening knappast troligt att en sådan åtgärd skulle leda till nämnvärt ökad sysselsättning. För en arbetstagare med en månadslön på 4 000 kr. innebär förslaget endast en avgiftslättnd för arbetsgivaren på 80 kr. i månaden. Härtill kommer att bestämningen av vad som skall anses utgöra nyanställning uppenbarligen måste leda till administrativa svårigheter, risker för kringgående av beskattningen och tolkningsproblem.
Utskottet finnér med hänvisning till det anförda inte skäl biträda yrkandet i motionen 1977/78:941.
Beträffande yrkandet i den socialdemokratiska partimotionen 1977/ 78:1455 om sänkning av det avgiftsfria beloppet för egenföretagare från 30 000 till 18 000 kr. gäller att innevarande riksmöte redan en gång avslagit ett motsvarande yrkande, som då framfördes med nästan samma motivering som i den nu behandlade motionen. Med hänsyn härtill vill utskottet nu endast med hänvisning till den inledningsvis lämnade redogörelsen avstyrka bifall till motionen 1977/78:1455 i denna del.
Utskottet hemställer
1. beträdande avgiftsbefrielse för kommuner och landsting att riksdagen avslår motionen 1977/78:640,
2. beträdande avgiftsbefrielse vid nyanställning att riksdagen avslår motionen 1977/78:941,
SkU 1977/78:24
3. beträffande sänkning av det avgiftsfria beloppet för egenföretagare att
riksdagen avslår motionen 1977/78:1455, yrkandet 1.
Stockholm den 14 februari 1978
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Karin Ahrland (fp) och Eric Marcusson* (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
Reservation
beträffande sänkning av det avgiftsfria beloppet för egenföretagare
av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Tage Johansson, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark och Eric Marcusson (samtliga s), som anser
dels att det stycke utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Beträffande yrkandet” bort ha följande lydelse:
Som ett led i det socialdemokratiska finansieringsprogrammet och i syfte att skapa en rättvisare fördelning av skattebördorna föreslås i partimotionen 1977/78:1455 olika åtgärder beträffande beskattningen av egenföretagare. I fråga om den allmänna arbetsgivaravgiften yrkar motionärerna i likhet med tidigare att det avgiftsfria beloppet vid beräkning av egenavgift skall sänkas från 30 000 till 18 000 kr. Motionärerna anser att höjningen av fribeloppet innebär en konkurrensförmån för en viss typ av företag och samtidigt en omotiverad skattelättnad för särskilda grupper med i många fall god skattekraft.
Utskottet finner att det främst av rättviseskäl men även med hänsyn till den ekonomiska situationen finns anledning att nu sänka det ifrågavarande fribeloppet med verkan fr. o. m. år 1978. I enlighet härmed tillstyrker utskottet bifall till motionen 1977/78:1455 i denna del.
dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1455 yrkandet 1 antar följande
SkU 1977/78:24
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:419) om allmän arbetsgivaravgift
Härigenom föreskrives att 4 § lagen (1968:419)om allmän arbetsgivaravgift skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse
i
Fysisk person, som åtnjutit inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse, inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av honom eller sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som avses i andra stycket av nämnda lagrum, erlägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 30000 kronor eller det lägre belopp som följer av fjärde stycket. Avgiften är fyra procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Avgift erlägges icke i den mån arbetsgivare har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten enligt 2 § denna lag.
Reservanternas förslag
Fysisk person, som åtnjutit inkomst av annat förvärvsarbete enligt 11 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring i form av inkomst av här i riket bedriven rörelse, inkomst av här belägen jordbruksfastighet som brukas av honom eller sådan inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet som avses i andra stycket av nämnda lagrum, erlägger allmän arbetsgivaravgift om inkomsten av annat förvärvsarbete överstiger 18 000 kronor eller det lägre belopp som följer av fjärde stycket. Avgiften är fyra procent av den del av inkomsten som överstiger nämnda belopp. Avgift erlägges icke i den mån arbetsgivare har att erlägga allmän arbetsgivaravgift för inkomsten enligt 2 § denna lag.
Till grund föregått taxeringsåret.
Har inkomst i beräkning.
Härrör inkomst som avses i första stycket från verksamhet, som bedrivits av makar gemensamt eller av den ena maken med hjälp av den andra, iakttages följande. Avgift erlägges för inkomst av sådan verksamhet, om inkomsten överstiger ett för makarna gemensamt belopp av 30 000 kronor. Detta belopp fördelas mellan makarna i förhållande till storleken av vardera makens inkomst av verksamheten. Har make
Härrör inkomst som avses i första stycket från verksamhet, som bedrivits av makar gemensamt eller av den ena maken med hjälp av den andra, iakttages följande. Avgift erlägges för inkomst av sådan verksamhet, om inkomsten överstiger ett för makarna gemensamt belopp av 18 000 kronor. Detta belopp fördelas mellan makarna i förhållande till storleken av vardera makens inkomst av verksamheten. Har make
SkU 1977/78:24
6 Nuvarande lydelse
Reservanternas förslag
även haft annan inkomst enligt första stycket, erlägges avgift för sådan inkomst, om den överstiger 30 OOO kronor minskat med den del av makarnas gemensamma avgiftsfria belopp som tillgodoräknats honom. Med makar likställas personer som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370).
Avgift erlägges allmän
även haft annan inkomst enligt första stycket, erlägges avgift för sådan inkomst, om den överstiger 18 000 kronor minskat med den del av makarnas gemensamma avgiftsfria belopp som tillgodoräknats honom. Med makar likställas personer som avses i 65 § sista stycket kommunalskattelagen (1928:370). försäkring.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelserna i 4 § tillämpas första gången i fråga om inkomster som tas upp till beskattning vid 1979 års taxering.
GOTA B 57561 Stockholm 1978