Bet. 1977/78:SkU25

Med anledning av motion om familjebeskattningen av egenföretagare m. m.

Typ: Betänkande
Datum: 1978-02-14
Källa: data.riksdagen.se

SkU 1977/78:25

Skatteutskottets betänkande 1977/78:25

med anledning av motion om familjebeskattningen av egenföretagare m. m.

Motionen

I motionen 1977/78:1455 av Olof Palme m. fl. (s) punkterna 2 och 4 hemställs

2. att spärreglerna i fråga om uppdelning av inkomsterna mellan makar i gemensamt foretag och lön till barn från föräldrars företag får i princip den lydelse de hade före riksdagens beslut den 17 december 1976 och att de nu föreslagna reglerna skall tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1978,

4. att reglerna för beskattning av bilförmån för fåmansbolagsdelägare får den lydelse de hade före riksdagens beslut den 17 december 1977.

Punkten 1 i motionen behandlas i utskottets betänkande 1977/78:24. Punkten 3 i motionen behandlas i betänkandet SkU 1977/78:28.

Gällande bestämmelser m. m.

Familjeinkomster i egenföretag och fåmansföretag

Enligt riksdagens beslut våren 1976 (prop. 1975/76:77 och 79, SkU 27 och 28) slopades den s. k. faktiska sambeskattningen av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, samtidigt som möjligheterna för fåmansföretagare och andra att erhålla ej avsedda förmåner vid beskattningen genom inkomstuppdelning mellan makar och barn begränsades. Syftet härmed var att så långt som möjligt tillgodose berättigade krav på individuell beskattning av arbetsinkomster och uppnå en ökad neutralitet mellan olika företagsformer.

De nya reglerna som tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering med vissa under hösten 1976 genomförda ändringar (prop. 1976/77:41, SkU 12), innebär i huvudsak följande.

Nettointäkten av egenföretagares jordbruk eller rörelse skall i princip beskattas hos den av makarna som har den ledande ställningen i företaget. Medhjälpande make, som utfört arbete i förvärvskällan minst 400 timmar får emellertid beskattas för värdet härav, dock högst intill ett belopp som motsvarar marknadsmässig ersättning. Arbete i bostaden får medräknas endast om det med hänsyn till verksamhetens art och övriga omständigheter finns skäl därtill. Om den medhjälpande maken helt eller delvis äger förvärvskällan eller nedlagt kapital däri, möter inte hinder mot att därutöver beskatta honom för skälig ränta som han uppburit av denna anledning.

SkU 1977/78:25

2 Om inte någon av makarna haft den ledande ställningen i företaget skall de anses ha drivit verksamheten gemensamt. I så fall skall var och en beskattas för skälig del av inkomsten med hänsyn till nedlagt arbete och övriga omständigheter.

Beträffande lön till barn, som arbetar i föräldrarnas jordbruk eller rörelse, medges avdrag endast om barnet fyllt 16 år. Tidigare begränsningar i avdragsrätten när barnet fyllt 16 år har slopats.

Lön till medhjälpande make och barn från fåmansbolag utöver vad som medges enligt nämnda principer beskattas hos den av makarna som har den ledande ställningen i företaget, men med bibehållen avdragsrätt för bolaget.

Enligt beslutet våren 1976 skulle timgränsen för medhjälpande makes arbetsinsats vara 600 timmar. Vidare skulle högst en tredjedel av nettointäkten av verksamheten få beskattas hos medhjälparen. Beträffande lön till barn byggdes tidigare begränsningar i avdragsrätten ut, så att avdragsrätt för lön till barn mellan 16 och 18 år skulle föreligga endast om lönen från föräldrarna var så stor att den som sådan föranledde skatteplikt för barnet. Om barnet studerar på heltid skulle dessutom - oavsett barnets ålder - avdrag medges endast för arbete som utförts under sommarferier eller annat studieuppehåll på minst en månad.

I reservationer till utskottets betänkanden SkU 1975/76:27 och 28 hade yrkats sänkning av timantalet till 400, slopande av tredjedelsregeln och lättnader i fråga om avdrag för lön till barn. Dessa reservationer avslogs av riksdagen.

Beslutet hösten 1976 innebar emellertid att timantalet sänktes till 400 samt att tredjedelsregeln och begränsningarna i fråga om avdragsrätt för lön till barn som fyllt 16 år slopades. Det kan också nämnas att reglerna då utformades med en viss valfrihet, så att det står makarna fritt att - om de förutsättningar som gäller härför har uppfyllts - av den gemensåmma inkomsten hänföra ett valfritt belopp till den medhjälpande maken, dock högst vad som kan anses motsvara det marknadsmässiga värdet av arbetsinsatsen.

Yrkanden om en återgång till de ursprungliga reglerna har därefter avslagits av riksdagen vid två tillfällen, senast på utskottets förslag i betänkandet SkU 1977/78:14. Utskottet hänvisade då till sitt ställningstagande i betänkandet SkU 1976/77:24. I sistnämnda betänkande anförde utskottet:

Utskottet kan - nu liksom tidigare - konstatera att bred enighet råder om det grundläggande syftet med reformen, nämligen att den som utfört ett förvärvsarbete också skall beskattas för inkomsten härav enligt regler som i möjligaste mån ger lika resultat oavsett företagsformen eller vem som är arbetsgivare. Bakgrunden till de under hösten 1976 genomförda detaljändringarna var- som framgår av den tidigare redogörelsen - att tredjedelsregeln, 600-timmarsregeln och begränsningarna i fråga om avdragsrätten för lön till barn över 16 år medförde att detta syfte inte kunde uppnås i ett stort antal fall. Detta förhållande skulle för åtskilliga familjer ha lett till en avsevärt högre

SkU 1977/78:25

skatt än som följer av de principer som ligger till grund för reformen och till nackdelar i socialförsäkringshänseende. Därtill kom att reglerna fött en sådan utformning att de uppfattats som en diskriminering av medhjälpande make - i praktiken mestadels kvinnor - och medförde vissa orimliga effekter i övrigt.

Dessa förhållanden har inte bestritts av motionärerna. Som skäl för det framställda yrkandet åberopas i stället vissa kontrollproblem. Enligt utskottets tidigare ställningstagande är emellertid dessa problem inte till sin natur så artskilda från vad som gäller på övriga områden inom beskattningen, att de bör kunna läggas till grund för regler som leder till otillfredsställande resultat och skapar berättigad irritation.

Som utskottet uttalade förra året bör regeringen noga följa den praktiska tillämpningen av de nya reglerna. De erfarenheter som därvid kan inhämtas bör givetvis avvaktas innan riksdagen på nytt omprövar reglerna. Med hänvisning härtill och till att motionärerna inte åberopat något skäl, som inte varit känt tidigare, avstyrker utskottet motionen i den del som behandlas i detta betänkande.

I en till betänkandet fogad reservation anförde utskottets s-ledamöter följande:

Som framhållits i motionen 1976/77:1033 bör inkomsterna från ett gemensamt familjeföretag delas mellan familjemedlemmarna på ett sätt som motiveras av de insatser resp. familjemedlemmar gjort. Så behöver icke ske efter de regler som riksdagens majoritet genomförde hösten 1976. Dessa regler medför rätt till godtycklig uppdelning av det gemensamma företagets vinstresultat inom ramen för s. k. marknadsmässigt vederlag åt den ene av makama. Reglerna konstruerades också om så att alla tänkbara uppdelningar kan ske i syfte att skaffa gynnsammare förhållanden för familjemedlemmar i såväl skatte- som socialförsäkringshänseende än som motsvaras av den faktiska arbetsinsatsen. Denna favorisering av en viss grupp skattskyldiga framstår för många som djupt orättvis.

Det ändamålsenligaste sättet att begränsa dessa orättvisor är att återinföra tredjedelsregeln i fråga om fördelningen av inkomster mellan makar. En spärregel av detta slag innebär att man begränsar de oöverstigliga kontrollproblem som höstens ändringar medförde och att man får en uppdelning som i flertalet fall kan anses rimlig. Tredjedelsregeln medför inte någon millimeterrättvisa utan innebär endast att beskattningsreglerna på ett bättre sätt än f. n. anpassar sig till de faktiska förhållandena i näringslivet. Därtill kommer att en rörelseinkomst i allmänhet till viss del kan anses som kapitalavkastning, som i princip inte skall uppdelas vid beskattningen.

Enighet råder om att medhjälpande make måste ha arbetat ett visst minsta antal timmar för att kunna anses ha deltagit i verksamheten. På grund av de stora svårigheter som föreligger för taxeringsmyndigheten att kontrollera lämnade uppgifter i detta avseende är 600 timmars arbetsinsats ett lämpligare antal än den nedsättning till 400 timmar som genomfördes i höstas.

Ställningstagandet i höstas innebär bl. a. att barns arbetsinsats skall kunna beaktas endast om barnet fyllt 16 år. Detta ställningstagande motiverades främst av kontrollskäl. Däremot bortsåg man helt från likartade kontrollsvårigheter om barnet är äldre. Bärande skäl saknades för att ändra de regler som innebar att barn över 16 år som studerar på heltid skulle skatta för ersättningar från föräldrarnas rörelse endast om arbetet utförts under en längre sammanhängande ledighet från studierna, exempelvis vid ferier, och att avdrag för lön

SkU 1977/78:25

till barn mellan 16 och 18 år skulle medges endast om lönen är så stor att den är deklarationspliktig.

För att underlätta kontrollen och förhindra obehöriga inkomstöverflyttningar mellan olika familjemedlemmar är en återgång till de något hårdare regler som gällde före höstens beslut nödvändig. Motionen 1976/77:1033 bör således bifallas i den del som behandlas i detta betänkande.

Riksskatteverket har meddelat närmare anvisningar för tillämpningen av de nya reglerna (RSV Dt 1976:35 och 42).

Bilförmån i fdmansföretag

Under våren 1976 infördes vissa särskilda regler för beskattningen av fåmansföretag och intressenter i sådana företag (prop. 1975/76:79, SkU 1975/ 76:28). Enligt en av dessa specialregler skulle förmånen att för privat bruk få utnyttja arbetsgivaren tillhörig bil såvitt gäller företagsledare i fåmansföretag eller honom närstående alltid värderas med hänsyn till en privat körsträcka av minst 1 000 mil, oavsett om den verkliga körsträckan varit kortare. Beslutet motiverades av de särskilda bevissvårigheter som föreligger i dessa fall.

Hösten 1977 slopades denna specialregel (prop. 1977/78:40, SkU 1977/ 78:19), och frågan om värderingen av bilförmån fick en mer allmän reglering i kommunalskattelagen (1928:370) - KL - i nära anslutning till riksskatteverkets anvisningar i ämnet (RSV Dt 1976:27 och 35). Även de nya reglerna innehåller vissa speciella regler för fåmansföretag. Avsikten är att verket i fortsättningen skall meddela närmare föreskrifter rörande tillämpningen av reglerna på liknande sätt som hittills.

De nya reglerna innebär att värdet av förmånen bestäms enligt en schablon på grundval av genomsnittliga faktiska kostnader för bilar i skilda pris- och årsklasser vid olika årliga körsträckor. Den privata körsträckan skall tas upp till minst 1 000 mil om året, om inte den skattskyldige kan göra sannolikt att den varit mindre. Om det kan antas att bilen helt eller huvudsakligen anskaffats för den skattskyldiges privata bruk skall förmånen tas upp till ett belopp som motsvarar hela eller huvudsakliga delen av bilkostnaderna, dock lägst till värdet enligt schablonen. Beträffande företagsledare i fåmansföretag och honom närstående personer innebär de nya reglerna i detta hänseende inte någon egentlig ändring av nuvarande principer i RSV:s anvisningar. Om bilförmånen avsett en betydligt dyrare bil än vad som kan anses erforderligt med hänsyn till företagets verksamhet, skall man i dessa fall öka värdet enligt schablonen med ett belopp som kan anses motsvara merkostnaderna för den dyrare bilen.

Beträffande den tidigare specialregeln för fåmansföretagare om en minsta körsträcka av 1 000 mil anförde utskottet att denna fått en något för rigorös utformning. Utskottet fortsatte:

I den praktiska tillämpningen har man också i viss utsträckning avvikit från en strikt tolkning av ordalydelsen. Det kan emellertid inte undvikas att regeln

SkU 1977/78:25

leder till för höga värden i de undantagsfall då utredningen klart utvisar att körsträckan väsentligt understiger 1 000 mil. Förslaget i propositionen innebär att företagsledare såväl som andra har möjlighet att bryta presumtionen om minst 1 000 mils körning. Som framhålls i propositionen har man dock när det gäller fåmansföretagen anledning att ställa större krav på bevisningen för att presumtionen skall brytas, eftersom det här inte föreligger något egentligt tvåpartsförhållande. Enligt utskottets uppfattning innebär den föreslagna schablonen beträffande körsträckan att berättigade invändningar mot reglerna tillgodoses utan att ej avsedda skattelättnader behöver uppkomma.

1 en till betänkandet fogad reservation yrkade utskottets s-ledamöter oförändrade regler i detta hänseende och åberopade till stöd härför att de särskilda reglerna för fåmansföretagen erfordrades för att förhindra skatteflykt.

Utskottet

Familjebeskattningen av egenföretagare m. m.

Som framgår av den tidigare redogörelsen slopades i början av år 1976 den s. k. faktiska sambeskattningen av inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse. Samtidigt begränsades möjligheterna till uppdelning mellan familjemedlemmarna av inkomster från fåmansföretag. Reglerna har samma innebörd oavsett företagsform. De nya reglerna tillämpas fr. o. m. 1977 års taxering med vissa ändringar som beslutades hösten 1976. Enligt de nya bestämmelserna skall i princip den av makarna som haft den ledande ställningen i företaget beskattas för hela inkomsten. Medhjälpande make får dock deklarera och beskattas för sin del av inkomsten om han eller hon utfört aibete i förvärvskällan minst 400 timmar. Högst så stort belopp får tas upp för medhjälpande make som svarar mot värdet av arbetsinsatsen. Vidare medges avdrag för lön till barn som fyllt 16 år.

I motionen yrkas en återgång till vad som gällde före ändringarna hösten 1976. Detta innebär att timgränsen höjs till 600 timmar. För egenföretagare tillkommer att medhjälpande make, som uppnått timgränsen, obligatoriskt skall beskattas för värdet av sin arbetsinsats, dock för högst en tredjedel av den gemensamma inkomsten. Vidare medges avdrag för lön till barn som fyllt 16 men ej 18 år endast om lönen är så stor att den som sådan föranleder skatteplikt. För lön till barn som studerar på heltid medges avdrag endast om arbetet utförts under sommarferier eller annat studieuppehåll på minst en månad.

Utskottet har vid upprepade tillfällen haft att ta ställning till de detaljfrågor som nu på nytt tas upp i motionen. Som utskottet uttalade senast förra året bör regeringen noga följa den praktiska tillämpningen av de nya reglerna. De erfarenheter som därvid kan inhämtas bör givetvis avvaktas, innan riksdagen på nytt omprövar reglerna. Med hänvisning härtill och till att motionärerna

SkU 1977/78:25

inte åberopat något skäl, som inte varit känt tidigare, avstyrker utskottet motionen i denna del (punkten 2).

Bilförmån

Under punkten 4 i motionen vidhåller motionärerna en ståndpunkt som riksdagen avvisade hösten 1977, nämligen att värde av bilförmån för delägare i fåmansföretag alltid skall värderas med hänsyn till en privat körsträcka av minst 1 000 mil.

De skäl som legat till grund för att mjuka upp den av motionärerna avsedda 1 000-milsregeln för fåmansföretagare och därmed jämställda har återgetts i det föregående. Utskottet vill här endast framhålla, att de kontrollfrågor som motionärerna åberopar till stöd för sitt yrkande har beaktats i den lagändring som riksdagen antog i höstas, och att riksskatteverket givetvis kommer att beakta kontrollfrågan i de nya anvisningar i ämnet som verket avser att utfärda inom kort.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen även i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande familjebeskattningen för egenföretagare m. m. att riksdagen avslår motionen 1977/78:1455 yrkandet 2;

2. beträffande bilförmån

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1455 yrkandet 4.

Stockholm den 14 februari 1978

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s), Nils Hörberg (fp), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark (s), Johan Olsson (c), Wilhelm Gustafsson (fp) och Eric Marcusson* (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

1. beträffande familjebeskattningen av egenföretagare m. m.

av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Tage Johansson (s), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s) och Eric Marcusson (s), som

dels anfört följande:

Som framhålls i motionen får betydande folkgrupper på grund av det ekonomiska läget göra stora och betungande uppoffringar. Bördorna fördelas

SkU 1977/78:25

emellertid inte rättvist efter bärkraft. De redan gynnsamma företagsbeskattningsreglerna har på senare tid ändrats på en rad områden så att vissa grupper av företagare fått omotiverade skattelättnader. Ett av de exempel som tas upp i motionen och som behandlas i detta betänkande berör möjligheterna för dem som driver ett familjeföretag att dela upp inkomsten mellan familjemedlemmarna.

Av den tidigare redogörelsen framgår att avsikten med de regler som genomfördes våren 1966 var att inkomsterna från ett familjeföretag skulle kunna delas upp mellan familjemedlemmarna på ett sätt som motiveras av de insatser som var och en gjort i företaget. Dessa regler var förenade med vissa spärrar mot missbruk. Efter de ändringar som riksdagens majoritet genomförde hösten 1976 medför reglerna däremot rätt till godtycklig uppdelning av det gemensamma företagets vinstresultat inom ramen för s. k. marknadsmässigt vederlag åt den ene av makarna. Reglerna konstruerades också om så att alla tänkbara uppdelningar kan ske i syfte att skaffa gynnsammare förhållanden för familjemedlemmar i såväl skatte- som socialförsäkringshänseende än som motsvaras av den faktiska arbetsinsatsen.

Denna favorisering av en viss grupp skattskyldiga framstår som djupt orättvis. Vi instämmer därför i motionärernas uppfattning att de tidigare principerna snarast bör återinföras. De ändrade reglerna bör tillämpas fr. o. m. 1979 års taxering.

dels ansett att utskottet under moment 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1455 yrkandet 2 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 20 5, punkt 2 av anvisningarna till 20 5, punkt 1 av anvisningarna till 22 5, punkt 11 av anvisningarna till 29 5, punkt 13 av anvisningarna till 32 >; och anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

20 5

Vid beräkningen 43 5 3 mom.

Avdrag må icke ske för: Avdrag må icke ske för:

den skattskyldiges sitt hushåll;

värdet av arbete, som i den skatt- värdet av arbete, som i den skatt skyldiges

förvärvsverksamhet ut- skyldiges förvärvsverksamhet ut -

SkU 1977/78:25

8 Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

förts av den skattskyldige själv eller förts av den skattskyldige själv eller

andre maken eller av den skattskyl- andre maken eller av barn sorn ej an diges

barn sorn ej fyllt 16 år; ses tillhöra arbetspersonalen;

ränta å till kapitalförlust.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 20 5

2. Barn under 16 år anses ej tillhöra arbetspersonalen.

Barn, sorn fyllt 16 år och som deltagit i den skattskyIdiges fötvärvsverksamhet, anses tillhöra arbetspersonalen. Detta gäder dock icke barn som pä heltid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll av minst en månads varaktighet. Har barnet ej fyllt 18 år, anses det tillhöra arbetspersonalen endast om dess inkomst av arbete i den skattskyldiges förvärvsverksamhet är så stor, att den som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt

51 f

Frågan om taxeringsåret (se 65 §).

Avdrag för för arbetsinsatsen.

till 22 §

1. Till driftkostnader lösegendom, m. m.

Till reparation och underhåll.

Som driftkostnad tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för motsvarande tillämpning.

Värdet av sorn intäkt.

Avdrag för till 29 S.

Redovisar arbetsgivare om jordbruksfastighet.

Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i de fäll som anges i punkt 2 av anvisningarna till 20 f Skattskyldigs barn, sorn fyllt 16 år, Barn taxeras självt för den in -

SkU 1977/78:25

9 Nuvarande lydelse

taxeras självt för den inkomst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner el ler annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön och underhåll till den skattskyldiges barn, som ej fyllt 16 dr, får avdrag icke göras. Lönen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för barnet.

Punkt 18 av jordbruk:

Reservanternas förslag

komst av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat under tid då barnet tillhört arbetspersonalen, dock högst för vad som motsvarar marknadsmässigt vederlag för barnets arbetsinsats. Motsvarande belopp får dragas av som driftkostnad. För lön och underhåll till barn som deltagit i arbetet men därvid icke tillhört arbetspersonalen får avdrag icke göras. Lönen och underhållet skall då ej heller upptagas som inkomst för barnet.

till

11. Punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna till 22 S äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.

13. Är skattskyldig

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 400 timmar under beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 200 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall före -

29 S

11. Skattskyldigs barn anses tillhöra arbetspersonalen i de fall som anges i punkt 2 av anvisningarna till 20$.

Punkt 1 nionde stycket av anvisningarna till 22 S äger motsvarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.

Uppgår makens arbetsinsats i företaget till minst 600 timmar under beskattningsåret, beskattas maken själv för det vederlag som han uppburit från företaget under förutsättning att ersättningen är att anse som marknadsmässig. Om maken till följd av att företaget påbörjat eller nedlagt sin verksamhet icke kunnat arbeta i företaget under hela beskattningsåret, gäller vad nyss sagts under förutsättning att arbetsinsatsen uppgår till minst 300 timmar. Understiger makens arbetsinsats vad sålunda föreskrivits eller överstiger ersättningen vad som kan anses marknadsmässigt, skall fore -

tin 32 5 andra stycket.

SkU 1977/78:25

10 Nuvarande lydelse

tagsledaren beskattas för makens ersättning eller den del av ersättningen som överstiger den marknadsmässiga. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra sådana omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

Reservanternas förslag

Ersättning för utfört arbete från fåmansföretag till företagsledares eller dennes makes barn, som ej uppnått 16 års ålder, beskattas hos den av makarna som har den högsta inkomsten från företaget,eller,om makarna har lika stor inkomst från företaget, hos den äldste maken. Denna föreskrift tillämpas härjämte i fråga om ersättning till barn sorn fyllt 16 år om barnet på hellid bedriver studier eller genomgår annan utbildning, utom såvitt avser arbete som utförts under sommarferier eller annat uppehåll av minst en månads varaktighet. Detsamma gäder även för ersättning till barn, som fyllt 16 men ej 18 år, såvida barnets inkomst på grund av arbetet i företaget icke är så stor att den

SkU 1977/78:25

11 Nuvarande lydelse

Vad i hansy

Reservanternas förslag

som sådan föranleder skatteplikt för barnet enligt 51 s11 samt för den del av ersättningen för barnets arbete som överstiger marknadsmässigt vederlag för arbetsinsatsen.

härtill.

till 52 S

Ha makar sjätte styckena.

Verksamheten anses femte stycket.

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 400 timmar under beskattningsåret, får makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 K och punkt 9 a av anvisningarna till 29 K, hänföres till medhjälpande make. Denna del får icke upptagas till högre belopp än som kan anses motsvara marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makes arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersättning som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 S eller punkt 9 av anvisningarna till 28 S. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskattningsåret arbetat föreskrivet antal ar -

När verksamheten bedrivits av den ena av makarna men den andra maken (medhjälpande make) arbetat i verksamheten minst 600 timmar under beskattningsåret, skall makarna fördela inkomsten sig emellan så att en del av hela inkomsten av förvärvskällan, beräknad enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt före schablonavdrag för egenavgifter enligt punkt 2 a av anvisningarna till 22 § och punkt 9 a av anvisningarna till 29 §, hänföres till medhjälpande make. Denna del upptages till ett belopp som motsvarar marknadsmässigt vederlag för medhjälpande makes arbete jämte egen sjukpenning eller annan ersätting som avses i punkt 14 av anvisningarna till 21 § eller punkt 9 av anvisningarna till 28 §, dock högst en tredjedel av heta inkomsten. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader, jämkas antalet arbetstimmar med hänsyn härtill. Arbetsinsats i makarnas gemensamma bostadsutrymme får medräknas om med hänsyn till rörelsens art och andra omständigheter skäl därtill föreligger. Vid bedömande av om medhjälpande make under beskatt -

SkU 1977/78:25

12 Nuvarande lydelse

belstimmar skall anses att han under tid. då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid. då sådan ersättning uppburits.

1 de

Ha makarna Vad som Av 65 S -

Reservaniernas förslag

ningsåret arbetat föreskrivet antal arbetstimmar skall anses att han under tid, då han uppburit sjukpenning eller föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller därmed jämförlig ersättning enligt annan författning, arbetat i samma omfattning som närmast före den tid, då sådan ersättning uppburits.

eller kapitalinsats.

tillkommer honom.

-av förvärvskällan.

-leva tillsammans.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1979 års taxering.

l.beträffande bilförmån av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Tage Johansson (s), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s) och Eric Marcusson (s), som

dels anfört följande:

Den speciella regel för värdering av bilförmån för företagsledare i fåmansföretag, som innebar att en körsträcka av minst 1 000 mil för privat bruk skulle läggas till grund för värderingen, tillkom våren 1976 som ett led i de åtgärder som riktade sig mot att aktiebolagsformen utnyttjades för skatteflykt. Beslutet hösten 1977 att slopa denna regel leder till att man åter öppnat möjligheterna för obehöriga skatteförmåner. Vi instämmer därför i motionärernas uppfatting att detta beslut bör upphävas.

dels ansett att utskottet under moment 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1977/78:1455 yrkandet 4 antar följande

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrives att 42 § och anvisningarna till 42 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

SkU 1977/78:25

13 Nuvarande lydelse

Reservanternas förslag

42 §

Värdet av bostadsförmån finnas lämplig.

Värdet av produkter ortens pris.

Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket fastställerför varje kalenderår föreskrifter för värdering av bilförmån enligt de grunder som anges i anvisningarna. Med bilförmån förstås sådan förmån att för privat bruk få utnyttja bil som tillkommer skattskyldig på grund av anställning eller uppdragsförhållande eller av annan liknande grund.

(Se vidare anvisningarna.)

Vid beräkning av värde av förmån av att för privat bruk få utnyttja arbetsgivaren tillhörig bil skall, såvitt gäller företagsledare i fämansföretag eller honom närstående person, anses som om bilen i privat bruk körts minst 1 000 mil.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 42 §

Stundom inträffar till ledning.

Värdet av motsvarande kvantiteter.

I fråga som skäligt.

Värdet av bilförmån skall bestämmas enligt schablon på grundval av genomsnittliga faktiska kostnader för innehav av bilar i olika pris- och årsklasser vid olika årliga körsträckor.

Bilén skall anses ha körts minst 1 000 mil i privat bruk under året, om icke den skattskyldige kan göra sannolikt att den privata körsträckan har varit mindre. Har företagsledare i fåmansföretag eller honom närstående person fått utnyttja bilsom är betydligt dyrare än vad som kan anses erforderligt med hänsyn tillföretagets verksamhet, skall till det enligt schablon beräknade värdet av bilförmån läggas ett belopp som kan anses motsvara skillnaden mellan de faktiska kostnaderna för bilens användning i verksamheten och de för verksamheten erforderliga kostnaderna. Kan bil antagas ha anskaffats helt eller huvudsakligen för den

SkU 1977/78:25

14 Nuvarande lydelse

skattskyldiges privata bruk, skall värdet av förmånen bestämmas till ett belopp motsvarande hela eller den huvudsakliga delen av de bilkostnader som har påförts företaget, dock att värdet icke pä grund härav får bestämmas till lägre belopp än det som framkommer vid en värdering enligt schablon.

Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången vid 1979 års taxering.