Med anledning av motioner om särskild strukturavgift, m. m.
SkU 1977/78:32
Skatteutskottets betänkande 1977/78:32
med anledning av motioner om särskild strukturavgift, m. m.
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna
1977/78:868 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari under punkten 2 - med hänvisning till motionen 1977/78:867 - hemställs 2. att riksdagen som ett led i finansieringen av samhällsfonder under löntagarkontroll beslutar att ta ut en allmän företagsavgift beräknad på företagens omsättning med så stort belopp att den under budgetåret 1978/79 inbringar minst 5 miljarder kr;
1977/78:1451 av Olof Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att en särskild strukturavgift tas ut med 2 % av lönesumman under perioden den 1 juli 1978-den 31 december 1979.
Punkten 1 i motionen 1977/78:868 har utskottet behandlat i sitt betänkande SkU 1977/78:31.
Frågans tidigare behandling
Riksmötet 1977/78
I vpk-motionen 1977/78:867, som innehåller motivering till bl. a. yrkandet 2 i motionen 1977/78:868, framhåller motionärerna att det krävs en ekonomisk politik baserad dels på de principiella grunder som anges i motionen, dels på konkreta åtgärder enligt ett program i femton punkter. En av dessa punkter gäller inrättande av samhällsfonder under löntagarkontroll. Dessa fonder bör, anförs det, byggas upp dels genom skärpt beskattning av bolagsvinster, stora förmögenheter m. m., dels genom ett årligt överförande av en viss del av aktiekapitalet i de kapitalistiska bolagen. Fonderna skall kunna användas för insatser i de existerande företagen men också kunna utgöra en grund för genomförande av en plan för utbyggnad av industrin.
Förslag om inrättande av en struktur/ond har lagts fram i s-motionen 1977/ 78:1640. Strukturfondens syfte skall enligt förslaget vara att svara för en nödvändig samhällsfinansiering av sådana projekt inom grupper av företag eller inom enstaka företag som avser att lägga grunden för en nödvändig framtida branschstruktur med utvecklingsdugliga och framtidsinriktade företag.
För att fonden på ett effektivt sätt skall fungera som ett av medlen inom ramen för en samordnad aktiv näringspolitik bör, anförs det vidare i
1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 32
SkU 1977/78:32
motionen, i dess styrelse finnas representanter för såväl löntagarnas och näringslivets organisationer som statliga myndigheter. Styrelsen föreslås få tio ledamöter, av vilka löntagarorganisationerna utser sex, näringslivsorganisationerna två och staten två.
Strukturfonden bör, framhåller motionärerna, kunna tillföra medel utan att några formella krav på säkerheter uppställs. Även i normala fall bör förräntningskraven kunna ställas ganska lågt och för en viss tid helt kunna efterges, om de samhällsekonomiska motiven är starka. Fonden bör emellertid kräva inflytande som villkor för kapitaltillskottet.
Olika former för kapitaltillskott från strukturfonden anges som tänkbara. Såväl aktieteckning genon nyemission som konvertibla skuldebrev eller motsvarande bör kunna vara aktuella. 1 vissa fall kan det vara lämpligt att fondens insatser kombineras med tillskott av direkt lånat kapital från t. ex. Investeringsbanken. De direkta insatserna i statliga företag, t. ex. inom varvsoch stålindustrin, bör göras i annan ordning.
Strukturfonden bör enligt motionen inrättas fr. o. m. den 1 juli 1978 och ges en omslutning av 4 miljarder kr. under det första året. Den bör läggas vid sidan av statsbudgeten och få möjlighet att med statliga garantier gå ut på de internationella lånemarknaderna för att finansiera sin verksamhet. Den bör också av budgetmedel tillföras ett eget kapital om 2 miljarder kr.
Förslagen om inrättande av samhällsfonder och strukturfond har behandlats i finansutskottets betänkande FiU 1977/78:15.
Näringsutskottet har i yttrande till finansutskottet (NU 1977/78:3 y) framhållit, att förslaget i motionen 1977/78:1640 nära överensstämmer med ett motsvarande förslag för ett år sedan, som behandlades i näringsutskottets betänkande 1976/77:35. Riksdagen avvisade då förslaget. Av yttrandet framgår att näringsutskottet - liksom förra året - finnér att den huvudsakliga innebörden av förslaget om en strukturfond är att staten får ytterligare ett instrument för strukturpolitiska insatser. Det specifika för den föreslagna fonden blir enligt utskottet inte de betydande kapitalresurser den skall disponera - dessa allokeras till fonden på bekostnad av företagen själva och andra kapitalkällor - utan de särskilda regler och former som skall gälla för beslut om kapitaltillskott från fonden. Näringsutskottet anför att riktlinjer för fondens verksamhet endast anges summariskt i motionen och anser att en verksamhet med så vittgående statsfinansiella och näringspolitiska konsekvenser som den föreslagna fondens inte kan få komma till stånd utan att riksdagen har haft tillfälle att ta ställning till tämligen detaljerade riktlinjer och regler. Statliga garantier för utrikes upplåning av det slag som motionärerna tänker sig kan inte utställas utan riksdagens bemyndigande, påpekar näringsutskottet.
Invändningar riktas av näringsutskottet vidare mot den föreslagna sammansättningen av strukturfondens styrelse, med majoritet för löntagarorganisationerna. Fonden skulle med den föreslagna utformningen i realiteten bli ett instrument inte för samhällets utan för löntagarorganisationernas
SkU 1977/78:32
strukturpolitik, anför utskottet. Näringsutskottet finner det angeläget att slå fast att de centrala näringspolitiska besluten liksom hittills bör fattas av riksdag och regering, dvs. under politiskt ansvar för beslutsfattarna. Näringsutskottet avstyrker sålunda förslaget om inrättande av en strukturfond.
De invändningar som riktats mot förslaget om en strukturfond är enligt näringsutskottet i det väsentliga tillämpliga också på förslaget om samhällsfonder.
Finansutskottet har i sitt ovannämnda betänkande instämt i de synpunkter som framförts av näringsutskottet och har avstyrkt förslagen om inrättande av samhällsfonder och strukturfond. Finansutskottet har också framhållit att den i motionen 1977/78:1451 föreslagna strukturavgiften, som skall bidra till finansieringen av strukturfonden, kan beräknas medföra en inkomstförstärkning med 3,6 miljarder kr. i stället för av motionärerna beräknade 4 miljarder kr. Dessutom har finansutskottet i fråga om strukturavgiften anfört följande:
Om det beträffande strukturavgiften sker en avräkning mot löneutrymmet 1979 blir effekten ännu mindre. Lägger man därtill att det i vissa fall knappast är möjligt och i andra fall inte lämpligt att vidta förändringar från den 1 juli 1978, såsom föreslås i motionen, begränsas den påstådda budgetförstärkningen högst avsevärt. Motionärerna har enligt vad utskottet kunnat finna inte heller tagit hänsyn till effekten på statens utgifter av en avgiftshöjning, genom att staten ju också skulle erlägga strukturavgift.
I en till finansutskottets betänkande fogad reservation av utskottets sledamöter tillstyrkte reservanterna förslaget om inrättande av en strukturfond fr. o. m. den 1 juli 1978 och begärde att regeringen skulle lägga fram förslag dels om de bemyndiganden som behövdes för fondens upplåning, dels om de närmare bestämmelser som erfordrades för fondens verksamhet.
Riksdagen beslutade i enlighet med finansutskottets förslag.
Riksmötet 1976/77
Som ovan nämnts har förslag om inrättande av en strukturfond - enligt i huvudsak samma riktlinjer som nu är aktuella - tidigare framlagts i en smotion under allmänna motionstiden 1977. Som ram för fondens engagemang under det första verksamhetsåret angavs då 750 milj. kr. Finansieringen skulle ske i särskild ordning, dels genom en arbetstrygghetsavgift, dels genom en begränsning av juridiska personers rätt till avdrag för debiterad kommunalskatt vid inkomsttaxeringen.
Förslaget om inrättande av en strukturfond avstyrktes av näringsutskottet i dess av riksdagen godkända betänkande NU 1976/77:35. På förslag av skatteutskottet (SkU 1976/77:46) och arbetsmarknadsutskottet (AU 1976/ 77:27) avstyrkte riksdagen också den föreslagna finansieringen av strukturfonden.
SkU 1977/78:32
4 Utskottet
Den till finansutskottet överlämnade vpk-motionen 867 innehåller förslag om inrättande av löntagarkontrollerade samhällsfonder, som är avsedda att användas för att öka förädlingsgraden inom redan existerande företag och för genomförandet av en plan för utbyggnad av industrin. Som ett led i finansieringen av dessa fonder yrkas i den till skatteutskottet hänvisade motionen 868 (yrkandet 2), att riksdagen beslutar att ta ut en allmän företagsavgift beräknad på företagens omsättning med så stort belopp att den under budgetåret 1978/79 inbringar minst 5 miljarder kr.
I den till skatteutskottet hänvisade s-motionen 1451 hemställs att riksdagen beslutar att en särskild strukturavgift med 2 % av lönesumman tas ut under tiden den 1 juli 1978 - den 31 december 1979. Avgiften är avsedd att finansiera den av samma motionärer i motionen 1640 föreslagna strukturfonden och övriga insatser för att förstärka vårt lands produktionsförmåga och konkurrenskraft. Den i sistnämnda motion, som överlämnats till finansutskottet, föreslagna strukturfonden skall ha till uppgift att svara för finansieringen av sådana projekt inom grupper av företag eller enstaka företag, som syftar till att lägga grunden för en framtida branschstruktur med utvecklingsdugliga och framtidsinriktade företag.
Finansutskottet har i sitt betänkande FiU 1977/78:15 avstyrkt förslagen om inrättande av samhällsfonder och en strukturfond. Riksdagen har nyligen beslutat i överensstämmelse med vad finansutskottet föreslagit. Eftersom de ifrågavarande motionsyrkandena framställts i syfte att finansiera dessa fonder, som nu inte kommer till stånd, saknar motionerna numera aktualitet. Med hänvisning härtill avstyrker skatteutskottet bifall till motionen 868 yrkandet 2 och motionen 1451.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motionen 1977/78:868 yrkandet 2,
2. motionen 1977/78:1451.
Stockholm den 7 mars 1978
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson (m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson* (s), Stig Josefson (c), Nils Hörberg (fp). Rune Carlstein (s). Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Curt Boström (s). Karin Ahrland (fp), Margit Odelsparr (c) och Bo Forslund (s).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
SkU 1977/78:32
5 Särskilt yttrande
av Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), Olle Westberg i Hofors (s), Hagar Normark (s), Curt Boström (s) och Bo Forslund (s): Riksdagen har inte accepterat vårt förslag om inrättande av en strukturfond, men den har på annat sätt tillfört olika branscher ett avsevärt stöd. Det är enligt vår mening angeläget att även näringslivet deltar i finansieringen av det stöd som i strukturella sammanhang tillförs vissa branscher. Med hänsyn till riksdagens ställningstagande till förslaget om inrättande av en strukturfond avstår vi emellertid från att yrka bifall till yrkandet i motionen 1977/ 78:1451 om införande av en särskild strukturavgift.
GOTAB 57654 Stockholm 1978