Med anledning av motion om ändrade grunder för taxering av jordbruksfastighet

SkU 1977/78:43

Skatteutskottets betänkande 1977/78:43

med anledning av motion om ändrade grunder för taxering av jordbruksfastighet

Motionen

I motionen 1977/78:1444 av Gunnar Johansson m. fl. (m) hemställs att riksdagen beslutar att som grund för taxering av jordbruksfastigheter vid 1981 års fastighetstaxering fastighetens avkastningsvärde skall ligga till grund för beräkning av taxeringsvärdet.

Gällande bestämmelser m. m.

Fastighetstaxeringen syftar till att få fram ett underlag för den kommunala garantibeskattningen och har grundläggande betydelse även på andra områden av beskattningen, t. ex. schablonbeskattningen av en- och tvåfamiljsfastigheter och fastigheter som tillhör bostadsrättsföreningar m. fl. Vidare kan nämnas att uppgifter från fastighetstaxeringen utnyttjas för att få fram underlag för byggnadsavskrivningar och för beskattningen av inkomst av skogsbruk. Vidare har taxeringsvärdet betydelse för realisationsvinstbeskattningen och för beräkningen av förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt, skogsvårdsavgift och stämpelskatt m. m. Även på många områden utanför beskattningen har taxeringsvärdet och andra uppgifter från fastighetstaxeringen stor betydelse.

Reglerna om taxering av fastighet har successivt reformerats under den senaste tioårsperioden. Reformerna har gällt i stort sett alla områden inom fastighetstaxeringen och har inneburit genomgripande förändringar på viktiga punkter. Så t. ex. genomfördes inför 1975 års allmänna fastighetstaxering lagstiftning som antogs vid 1973 års höstriksdag (prop. 1973:162, SkU 70, SFS 1099-1108) och som innebar en nyreglering i frågor om bl. a. fastighetsbegreppet, bildande av taxeringsenhet och värderingsgrunder. Ändringarna avsåg också organisationen och förfarandet vid allmän fastighetstaxering. År 1974 (prop. 1974:116, SkU 35, SFS 295) anpassades reglerna om taxering av vattenfallsfastighet till systematiken och värderingsprinciperna i de tidigare antagna bestämmelserna. Arbetet med att skapa en effektiv och rättvisande fastighetstaxering ansågs därmed vara i huvudsak genomfört. Vissa frågor överses emellertid f. n. inom 1976 års fastighetstaxeringskommittéfFi 1976:05).

Allmän fastighetstaxering skall enligt 23 ii kommunalskattelagen (1928:370), KL, ske vart femte år. Efter 1975 års allmänna fastighetstaxering

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 43

SkU 1977/78:43

har emellertid nästa allmänna fastighetstaxering uppskjutits till 1981 (SFS 1977:455).

De grundläggande reglerna om värderingen återfinns i 9 och 10 §§ KL. Dessa regler genomgick genomgripande ändringar 1973 i syfte bl. a. att förbättra metoderna för värderingen. Utgångspunkten är emellertid nu liksom tidigare att värderingen skall ske med utgångspunkt i marknadsvärdet. Med hänsyn till behovet av en säkerhetsmarginal har den faktiska taxerings nivån generellt legat under marknadsvärdet i enlighet med särskilda rekommendationer i detta hänseende. Denna praxis blev år 1973 lagfast enligt en uttrycklig bestämmelse enligt vilken taxeringsvärdenivån skall utgöra 75 96 av den statistiskt belagda marknadsvärdenivån vid ingången av året före taxeringsåret.

Tre metoder används för att uppskatta marknadsvärdet. I första hand tillämpas ortsprismetoden. Om denna metod inte kan användas utnyttjas avkastningsmetoden eller produktionskostnadsmetoden (anläggningskostnadsmetoden).

Vid riksdagsbehandlingen 1973 rådde enighet om de nu angivna principerna. En fråga som ägnades särskild uppmärksamhet var hur prisstatistiken skulle utarbetas och förfinas så att riktiga och rättvisa taxeringsvärden skulle kunna åsättas. Med hänsyn till det begränsade utbudet i fråga om jordbruksfastigheter diskuterades bl. a. om släktköpen skall ingå i prisstatistiken. Eftersom man med marknadsvärde avser priset på en öppen marknad och priserna vid de fria köpen ligger ca 50 96 över priserna vid släktköpen ansåg utskottet att släktköp - så som förordats i propositionen - inte borde tas med i statistiken. Utskottet godtog också att tillskottsköpen - trots de särskilda frågeställningar som här kan föreligga - borde ingå i fastighetsprisstatistiken.

Med anledning av motionsvis uttalade krav om att stor försiktighet skall iakttas vid fastställande av taxeringsvärdena anförde utskottet bl. a., att den generella säkerhetsmarginal som innefattas i sättet att beräkna taxeringsvärdenivån fick anses verka i denna riktning. Utskottet åberopade vidare att extra säkerhetsmarginaler föreslagits i propositionen dels om säkerheten vid värderingen i fråga om viss fastighetstyp, t. ex. exploateringsfastighet, är lägre än normalt, dels vid onormala marknadssituationer. Dessutom framhöll utskottet att huvudregeln för värderingen fortfarande varatt värderingen skulle ske individuellt för varje taxeringsenhet och att taxeringsvärdet skulle åtsättas under hänsynstagande till de särskilda förhållanden som rådde för taxeringsenheten. Genom dessa regler ansåg utskottet att det traditionella försiktighetskravet vid taxeringen var tillgodosett.

I reservationer till utskottets betänkande framhöll reservanterna (samtliga c, m, fp) att det på sikt var nödvändigt att förbättra prisstatistiken och att det enligt deras mening krävdes en ingående utredning om fastighetsprisstatistiken som borde omfatta släktköp och tillskottsköp. Reservanterna underströk att det enligt deras mening av flera skäl var av vikt att stor försiktighet

SkU 1977/78:43

iakttogs vid fastighetstaxeringen och anförde att tidigare generella upptaxeringar av fastigheterna i samband med de allmänna fastighetstaxeringarna inneburit avsevärda skatteskärpningar för de enskilda.

Följande uppgifter om utveckling av taxeringsvärdena för jordbruksfastigheter har hämtats ur Statistisk årsbok 1977, tabell 475.

Fastighetsvärden enligt fastighetstaxeringarna 1961-1976, milj. kr.

Taxe-

rings-

år

Skattepliktig fastighet

Icke skatte- pliktig fastighet

Summa

fast

egendom

Jordbruks

fastighet

Annan

fastighet

Summa

Därav ägda av svenska aktie- bolag

Totalt

Därav

annan

fastig-

het

Totalt

Därav

jord-

bruks-

värde

Totalt

Därav

bygg-

nads-

värde

22 052

12 640

81 259

68 087

103 311

25 771

9 522

9 472

112 833

22 052

12 642

87 187

73 784

109 239

28 440

9 971

9 925

22 044

94 221

80 322

116 265

10 496

10 450

126 761

22 020

12 627

100 378

86 089

122 398

33 907

11 092

11 045

133 490

26 425

16 429

137 290

163 715

44 895

14 927

14 875

178 642

26 381

16 424

145 372

119 758

171 753

47 302

15 814

15 766

187 567

26 483

16 471

155 623

129 270

182 106

16 570

16 522

198 676

26 339

16 405

164 904

137 858

191 243

54 978

17 465

208 757

26 318

16 381

175 976

148 248

202 294

60 636

18 655

18 595

220 949

1970'

33 254

18 588

224 660

180 258

257 914

73 829

33 161

18 539

235 787

190 579

268 948

78 248

33 216

18 500

249 248

202 969

282 464

83 852

33 147

18 475

262 671

215 517

295 818

89 328

33 118

18 470

275 955

228 032

309 073

94 413

48 782

12 367

339 956

264 581

388 738

99 673

48 798

12 364

355 126

278 588

403 924

104 420

1 Allmän fastighetstaxering ägde rum åren 1965,1970 och 1975, därav de starkt höjda taxeringsvärdena dessa år.

Problem som har samband med prisutvecklingen på jordbruksfastigheter har uppmärksammats i olika sammanhang, bl. a. i flera motioner som nyligen behandlats av skatteutskottet i betänkandena SkU 1977/78:19, 28 och 29.

Av direktiven för fastighetstaxeringskommittén (kommittéberättelsen 1977 del II B 4 och tilläggsdirektiv 1978:22) framgår att kommittén skall göra en lagteknisk översyn av fastighetstaxeringsreglema till nästa allmänna fastighetstaxering. Översynen omfattar också vissa frågor som uppmärksammats i det föregående lagstiftningsarbetet. Hit hör bl. a. frågan om att i fråga om vattenfallsfastigheter gå över till en värderingsmetod som är grundad mer på avkastningen än på anläggningskostnaderna. Kommittén, som överväger möjligheterna att åstadkomma en gradvis anpassning av småhusbeskatt -

SkU 1977/78:43

ningen till de ökade fastighetsvärdena, har i tilläggsdirektiven fått i uppdrag att lägga fram förslag till särskilda åtgärder för att mildra effekten på denna beskattning av de taxeringsvärdehöjningar som väntas vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. Kommittén är enligt direktiven oförhindrad att ta upp de frågor som den vid genomgången av regel komplexet anser påkalla en lagändring. Avsikten är att kommittén skall lägga fram sitt första betänkande innevarande år.

Utskottet

I motionen 1444 anför motionärerna att prisutvecklingen på jordbruksfastigheter påverkats av spekulationsköp och lett till ej acceptabla effekter bl. a. från räntabilitetssynpunkt. Motionärerna anser att spekulationsköp inte bör beaktas vid 1981 års allmänna fastighetstaxering och yrkar att man i stället lägger fastighetens avkastningsvärde till grund för värderingen.

Utskottet har nyligen behandlat olika närliggande motionsyrkanden, som också motiverats av att prisstegringen på jordbruksfastigheter medfört negativa verkningar för näringen, bl. a. i form av skärpningar av garantibeskattningen och kapitalbeskattningen på grund av höjda taxeringsvärden och i form av låsningseffekter på grund av realisationsvinstbeskattningen. Beträffande möjligheterna att begränsa denna utveckling har utskottet, bl. a. i betänkandet SkU 1977/78:28, påpekat att jordförvärvslagstiftningen kan vara ett verksamt medel för att hindra spekulations- och kapitalplaceringsköp av fastigheter. Vidare har utskottet framhållit, att reglerna om värdering av förmögenhet i företag utformats så att möjligheterna att utnyttja reglerna för ej avsedda skattelättnader begränsats, och att de skatteregler som har betydelse i detta sammanhang f. n. är föremål för särskilda överväganden.

När det gäller fastighetstaxering innebär gällande riktlinjer att den eftersträvade värdenivån skall vara 75 % av det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. De särskilda förhållanden som råder i fråga om jordbruksfastigheter påkallar givetvis en viss försiktighet vid värderingen. Som utskottet anförde vid sin behandling av denna fråga 1973 innefattar 75-procentsregeln en generell säkerhetsmarginal mot övervärderingar, och det bör nu liksom tidigare framhållas att värderingen skall ske individuellt för varje taxeringsenhet under hänsynstagande till de särskilda förhållanden som råder för taxeringsenheten. Utformningen av prisstatistiken har givetvis också väsentlig betydelse för utfallet av taxeringen. Härmed sammanhängande frågor övervägs f. n. inom fastighetstaxeringskommittén. Ändringar av de grundläggande principerna för fastighetstaxeringen bör enligt utskottets uppfattning inte övervägas utan att kommittén först allsidigt belyst möjligheterna att inom ramen för gällande lagstiftning undvika sådana för jordbruksnäringen negativa effekter som motionärerna

SkU 1977/78:43

vänder sig emot. Eftersom resultatet av kommitténs arbete med hithörande frågor således bör avvaktas avstyrker utskottet motionen 1444.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1444.

Stockholm den 28 mars 1978

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Valter Kristenson (s), Stig Josefson (c), Tage Johansson (s). Nils Hörberg (fp). Tage Sundkvist* (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström (m), Hagar Normark* (s), Johan Olsson (c), Curt Boström* (s), Margit Odelsparr (c), Bo Lundgren (m), Bo Forslund* (s) och Wilhelm Gustafsson (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTA B 57803 Stockholm 1977