Med anledning av propositionen 1977/78:181 om ny taxeringsorganisation i första instans, m. m. jämte motioner

SkU 1977/78:55

Skatteutskottets betänkande 1977/78:55

med anledning av propositionen 1977/78:181 om ny taxeringsorganisation i första instans, m. m. jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen 1977/78:181 att riksdagen

dels antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

7. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

dels godkänner vad departementschefen i övrigt har förordat beträffande den nya taxeringsorganisationen.

1 propositionen läggs fram förslag till författningsreglering i fråga om den nya taxeringsorganisation i första instans som enligt riksdagens beslut åren 1975 och 1977 skall gälla fr. o. m. 1979 års taxering. Förslagen innebär i huvudsak följande.

Tjänstemän hos länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall biträda alla taxeringsnämnder med granskning av deklarationer och andra beredande åtgärder samt föredragning. Nämndernas beslutsunderlag förbättras. Bl. a. införs vid sidan av taxeringsrevision en enklare kontrollform, s. k. taxeringsbesök. Taxeringsnämndens ordförande eller granskningstjänsteman får efter överenskommelse med den skattskyldige besöka denne för utredning av frågor som har aktualiserats av deklarationsgranskningen. Tjänstemännen får också möjlighet att i samband med deklarationsgranskningen utföra revision av deklarationsunderlaget.

Ambitionsnivån i granskningsarbetet inriktas på att upptäcka fall av väsentliga skatteundandraganden. Rättelse av mindre fel får underlåtas. Deklarationsgranskningen underlättas genom ett omfattande ADB-stöd. I samband med deklarationsgranskningen skall pensionsgrundande inkomst beräknas. Ansvaret för och ledningen av deklarationsgranskningen och övrig kontroll vid taxeringen läggs på skattechefen.

Taxeringsnämndernas arbetsperiod som f. n. slutar den 30 juni förlängs t. o. m. den 30 november taxeringsåret. Den förlängda arbetsperioden ger

1 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

ökade möjligheter till anstånd med att lämna deklaration. Besvärstiderna förlängs också. De skattskyldiga får anföra besvär till utgången av februari månad året efter taxeringsåret. Taxeringsintendentens besvärstid går ut den 30 juni samma år.

Organisationen av taxeringsnämnderna ändras. Liksom f. n. skall det finnas lokala och särskilda nämnder. De lokala nämnderna, som f. n. taxerar endast löntagare, skall i fortsättningen taxera även vissa rörelseidkare och jordbrukare. De särskilda nämnderna skall taxera juridiska personer och fysiska personer vars inkomstförhållanden är av mera invecklad beskaffenhet.

Taxeringsnämndernas beslutsområde utvidgas med ärenden angående beräkning av statlig inkomstskatt enligt reglerna om ackumulerad inkomst.

Underrättelse om taxeringsnämndens beslut sänds i fortsättningen i vanligt brev.

Taxeringsnämndens ordförande får rätt att besluta ensam i fråga om otvistiga deklarationer och avvikelser som gäller småbelopp eller där saken är uppenbar. Nämnden får på detta sätt mer tid för handläggning av svårbedömda fall.

Omröstningsreglerna ändras så att ordföranden alltid får utslagsröst vid lika röstetal. Lekmannainflytandet i taxeringsnämnderna förstärks. Bl. a. skall antalet valda ledamöter vara minst fem mot f. n. tre. Högsta antalet valda ledamöter blir åtta. Vidare förlängs mandatperioden för de valda ledamöterna från ett till tre år. Möjlighet införs att påkalla proportionellt valsätt. Valbarhetsvillkoren för ledamöterna anpassas till vad som gäller i fråga om ledamöter i skatterätt.

Skattemyndigheternas informations- och serviceverksamhet utökas. Bl. a. förtrycks ytterligare uppgifter på deklarationsblanketterna. Portofria svarskuvert skall tillhandahållas när skattemyndigheterna begär in uppgifter från de skattskyldiga.

Arbetsgivarna skall i fortsättningen normalt lämna kontrolluppgifterna på blankett enligt fastställt formulär.

Författningsförslagen har följande lydelse.

SkU 1977/78:55

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)' dets att 16 § 1-3 morn., 17 §, 37 § 3 morn., 59, 59 a och 60 §§, 61 § 5 mom. och 70 § skall upphöra att gälla, dels att 3-10,13, Hoch 23 §§,31 § 2 morn., 34 § 1 och 2 morn., 37 § 2,4 och 5 morn.,38 § 2 morn.,43 § 5 morn., 50 § 1 morn., 51,53och 57 §§,61 § 1,2 och 4 morn., 63-66 §§, 69 § 1,3 och 4 mom. samt 71, 76, 99 och 124 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 11 och 12 §§ samt 37 § 7

morn., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

3 Med skattechef avses i denna lag chefen för länsstyrelsens skatteavdelning eller, i Stockholms län, chefen för länsstyrelsens taxeringsavdelning, samt, såvitt avser mål som den mellankommunala skatterätten äger pröva, allmänna ombudet för mellankommunala mål. Under benämningen taxeringsintendent inbegripes, förutom nämnda tjänstemän samt chef för taxeringsenhet och taxeringsintendent Jämväl den, åt vilken uppdragits att i sin tjänst utföra göromål som ankomma på taxeringsintendent eller på allmänna ombudet för mellankommunala mål.

Om icke annat./Ö/esArives, får skattechefen uppdraga åt chef för taxeringsenhet eller chef för revisionsenhet att fullgöra uppgift som ankommer på honom enligt denna lag. I Stockholms län får skattechefen även lämna sådant uppdrag åt sin ställföreträdare.

Föreslagen lydelse §2

Med skattechef avses i denna lag chefen för länsstyrelsens skatteavdelning eller, i Stockholms län, chefen för länsstyrelsens taxeringsavdelning, samt, såvitt avser mål som skall prövas av den mellankommunala skatterätten, allmänna ombudet för mellankommunala mål. Under benämningen taxeringsintendent inbegrips, förutom nämnda tjänstemän samt chef för besvärsenhet och taxeringsintendent, även den, åt vilken uppdragits att i sin tjänst utföra göromål som ankommer på taxeringsintendent eller på allmänna ombudet för mellankommunala mål.

Om icke annat föreskrivs, får skattechefen uppdraga åt chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller besvärsenhet att fullgöra uppgift som ankommer på honom enligt denna lag. I Stockholms län får skattechefen även lämna sådant uppdrag åt sin ställföreträdare. Uppdrag att meddela beslut om taxeringsrevision får

1 Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1976:93.

SkU 1977/78:55

4 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

lämnas även åt annan kvalificerad tjänsteman vid länsstyrelsens skatteavdelning eller hos lokal skattemyndighet. Sådan tjänsteman är dock granskningsledare enligt bevissäkringslagen (1975:1027)för skatte- och avgiftsprocessen endast om skattechefen särskilt har förordnat honom därtill. Med chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller besvärsenhet likställs enligt denna lag chef för sektion vid sådan enhet i Stockholms län, Malmöhus län samt Göteborgs och Bohus län.

Bestämmelse om länsstyrelse skall, såvitt angår den mellankommunala skatterätten, gälla riksskatteverket.

Regeringen får förordna tjänsteman hos riksskatteverket att såsom taxeringsintendent föra talan i visst mål eller viss grupp av mål enligt denna lag.

Tjänsteman hos riksskatteverket har, i den mån verket så förordnar, samma befogenhet och skyldighet som skattechef eller taxeringsintendent enligt 17, 46,51 och 53 §§,56 § 3 morn.,57 §,61 §5morn.,67,109och 124 §§.

4 § första-femte styckena3 / län skola finnas lokala t a x - eringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kommun. När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sammanföras till ett lokalt taxeringsdistrikt.

För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd, som har att verkställa taxering inom distriktet, i den mån

Tjänsteman hos riksskatteverket har, i den mån verket så förordnar, samma befogenhet och skyldighet som skattechef eller taxeringsintendent enligt 14, 46,51 och 53 §§,56 § 3 morn., 57 §,61 §2 morn.,67,109och 124 §§.

4 §

Län indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda taxeringsdistrikt.

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar kommun eller del av kommun. För varje lokalt taxeringsdistrikt skall finnas en lokal taxeringsnämnd som verkställer taxering inom distriktet, om ej annat föijer av tredje eller fjärde stycket.

3 Senaste lydelse 1977:416.

SkU 1977/78:55

5 Nuvarande lydelse

detta icke ankommer pä annan taxeringsnämnd enligt vad nedan i denna paragraf sägs.

I fögderi skall finnas minst ett särskilt taxeringsdistrikt, inom vilket särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden med hänsyn till förvärvskällans art eller eljest äro av mera invecklad beskaffenhet, om sådan skattskyldig ej skall hänföras till taxeringsdistrikt som avses i femte stycket.

I län skall finnas ett eller flera särskilda taxeringsdistrikt, där särskild taxeringsnämnd verkställer taxering av andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant taxeringsdistrikt skall, där sä kan ske, hänföras även delägare i fämansföretag och honom närstående person samt dödsbo eller familjestiftelse som direkt eller genom förmedling av annan äger eller pä därmed jämförligt sätt innehar aktier eller andelar i sådant företag.

4 § sjätte stycket4,5

Länsstyrelsen i Stockholms län förordnar ärligen i Stockholm en för riket gemensam taxeringsnämnd eller, om det behöves flera sådana taxeringsnämnder att verkställa dels taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som sakna hemortskommun i riket, ävensom av sådana i 17 § lagen om statlig inkomstskatt och 17 § lagen om statlig förmögenhetsskatt omförmälda skattskyldiga, som jämlikt 20

4 Jfr föreslagen lydelse av 5 § första stycket.

5 Senaste lydelse 1977:416.

Föreslagen lydelse

Särskilt taxeringsdistrikt omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun får ingå i tvä eller flera särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt taxeringsdistrikt skall finnas en särskild taxeringsnämnd, som verkställer taxering inom distriktet. I särskilt taxeringsdistrikt skall, om ej annat föijer av fjärde stycket, taxeras fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, vilkas inkomstförhållanden armera invecklade samt andra skattskyldiga än fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Till sådant distrikt får också hänföras annan skattskyldig än som nu har sagts om det är påkallat med hänsyn till taxeringsarbetet.

Liela riket utgör ett gem e nsa m t taxeringsdistrikt, i vilket gemensam taxeringsnämnd verkställer dels taxering till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt av skattskyldiga, som saknar hemortskommun i riket, och av sådana i 17 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och 17 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt nämnda skattskyldiga, som enligt 20 och 39 §§ folkbokföringsför -

SkU 1977/78:55

6 Nuvarande lydelse

och 39 §§ folkbokföringsförordningen skola mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels ock taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ändamål.

4 § sjunde och åttonde styckena6 Taxering, som verkställes av en,för riket gemensam nämnd, anses äga rum ä särskild ort och i särskilt taxeringsdistrikt.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds verksamhetsområde med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

5 §

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer beslutar om indelning i taxeringsdistrikt, om de särskilda taxeringsnämndernas verksamhetsområden samt om antalet gemensamma taxeringsnämnder och deras verksamhetsområden.

Beslut enligt första stycket skall avse en period av tre taxeringsår, räknat från och med året efter det är dä val i hela riket av kommunfullmäktige har ägt rum.

Utan hinder av vad som sägs i andra stycket får beslut enligt första stycket ändras om särskilda skäl talar för det. Nytt beslut skall avse tid som återstår av den period som anges i andra stycket.

6 Senaste lydelse 1977:416.

5 § första stycket Länsstyrelsen skall efter lokal skattemyndighets hörande indela länet i taxeringsdistrikt samt besluta om de särskilda taxeringsnämndernas verksamhetsområden.

5 § andra stycket Beslutet skall avse visst taxeringsår samt meddelas såvitt avser lokala taxeringsdistrikt senast den 30 september året näst före det år som föregår taxeringsåret och såvitt avser särskilda taxeringsdistrikt senast den 30 november äret näst,före taxeringsåret.

Föreslagen lydelse

ordningen (1967:198) skall mantalsskrivas i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, dels taxering till kommunal inkomstskatt, som skall ske för gemensamt kommunalt ändamål. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning i särskild kommun.

SkU 1977/78:55

7 Nuvarande lydelse

6 § 1 morn.7

Ordförande i taxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen senast den 30 november äret före taxeringsåret. Därvid utses tillika, om ej förordnande meddelats enligt 2 mom., en eller, om särskilda skäl föreligga, högst tre personer att i egenskap av kronoombud vara ledamöter i nämnden. Kronoombud behöver ej utses när tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet är föredragande i nämnden med stöd av 16 § 1 mom.

Övriga ledamöter väljas på sätt i 3 mom. stadgas under december månad för nästföljande är.

6 § 2 morn.8

För särskild taxeringsnämnd, som enligt vad i 4 § förde stycket stadgas skall verkställa taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser, skall länsstyrelsen förordna en eller flera taxeringsinspektörer att biträda nämnden. Taxeringsinspektör behöver ej förordnas när tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet är föredragande i nämnden med stöd av 16 § 1 mom.

Länsstyrelsen får förordna en eller flera taxeringsinspektörer även för taxeringsnämnd som avses i 4 § femte stycket.

Föreslagen lydelse 6§

Ordförande i taxeringsnämnd förordnas av länsstyrelsen för ett taxeringsår. Förordnande som ordförande i gemensam taxeringsnämnd meddelas av länsstyrelsen i Stockholms län.

Övriga ledamöter i taxeringsnämnd och suppleanter för dem utses genom val för tid som anges i 5 § andra stycket. Inrättas taxeringsnämnd på grund av beslut enligt 5 $ tredje stycket skall dock valet avse den tid som beslutet avser.

7 Senaste lydelse 1977:416.

8 Senaste lydelse 1977:416.

SkU 1977/78:55

8 Nuvarande lydelse

6 § 3 mom. första stycket9 Val av ledamöter i taxeringsnämnd verkställes av fullmäktige i vederbörande kommun. I fråga om särskild taxeringsnämnd, som avses i 4 § femte stycket, skall dock valet förrättas av landstingskommunens förvaltningsutskott, därest i t axe ringsdistriktet ingår mer än en kommun.

6 § 3 mom. andra-fjärde styckena Antalet valda ledamöter i taxeringsnämnd skall utgöra minst tre och högst åtta. / särskild taxeringsnämnd, som i 2 mom. sägs, md dock högst tolv ledamöter väljas. Minst en ledamot skall i sådan nämnd väljas för varje kommun. Antalet ledamöter skall bestämmas av dem, på vilka valet ankommer, dock att, om ledamöterna skola väljas av skilda organ, länsstyrelsen skall bestämma antalet ledamöter i taxeringsnämnden samt

Föreslagen lydelse

Val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd förrättas av kommunfullmäktige. Ingår i särskilt taxeringsdistrikt mer än en kommun förrättas dock valet av landstinget, eller, om i distriktet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. Kommunfullmäktige i Stockholms kommun förrättar val till gemensam taxeringsnämnd.

Valskall vara proportionellt, om det begärs av minst sd många ledamöter som motsvarar den kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

7 §

Antalet valda ledamöter i taxeringsnämnd skall vara minst fem och högst åtta. Antalet ledamöter bestäms av den som förrättar valet eller, om ledamöterna skall väljas av skilda organ, av länsstyrelsen.

9 Nuvarande lydelse av 6 § 3 mom. andra-fjärde styckena se vid föreslagen lydelse av 7§.

SkU 1977/78:55

9 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angiva huru manga av dem som skola väljas av varje organ.

För envar av de valda ledamöterna För varje vald ledamot skall väljas skall utses en suppleant. en suppleant.

Om utgången av val skall den som därvid fört ordet omedelbart underrätta länsstyrelsen, taxeringsnämndens ordförande och de valda.

13 § 3 mom.

Till ledamot eller suppleant kan endast svensk medborgare utses.

Sådant uppdrag md ej utövas av den, som är omyndig eller i konkurstillstånd.

13 5 1 mom.

Till ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd, skola utses redliga och allmänt aktade personer, som kunna antagas besitta nödig insikt och erfarenhet.

Kommun md till ledamot eller suppleant välja endast den, som är mantalsskriven inom kommunen, och landstingskommuns förvaltningsutskott endast den, som är mantalsskriven inom taxeringsdistriktet.

Vid val av ledamöter och suppleanter i lokal taxeringsnämnd skall tillses, att kännedom om olika grupper av skattskyldiga inom distriktet och om distriktets olika delar om möjligt kommer att finnas inom nämnden.

Till ledamöter och suppleanter i särskild taxeringsnämnd skola utses personer, som besitta särskild insikt och erfarenhet i de taxeringsfrågor, som ankomma på nämnden. Därjämte bör tillses, att kännedom såvitt möjligt kommer att Finnas om olika delar av distriktet.

8 §

Ordförande i taxeringsnämnd skall vara myndig svensk medborgare. Han får ej ha fyllt sjuttio dr eller vara i konkurstillstånd.

Valbar till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd är myndig svensk medborgare, som ej har fyllt sjuttio är. Den som väljs till ledamot eller suppleant i taxeringsnämnd för lokalt eller särskilt taxeringsdistrikt skall vara mantalsskriven i kommun som helt eller delvis ingår i distriktet.

Till ledamöter och suppleanter skall utses personer som har insikt i de beskattningsfrågor som ankommer på taxeringsnämnden.

Den som har fyllt sextio dr eller uppger annat giltigt hinder är ej skyldig att mottaga uppdrag som ledamot eller suppleant.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

13 § 2 mom.

Den som uppnått sextio års ålder må avsäga sig uppdrag att vara ledamot eller suppleant. Eljest må ej någon avsäga sig sådant uppdrag med mindre han uppgiver hinder, vilket godkännes av den som utsett honom.

13 S 4 mom.

Kommer ledamot eller suppleant efter det han utsetts i den ställning, att han ej längre är behörig att utöva uppdraget, skall han omedelbart frånträda detsamma.

14 § 1 mom.

Av länsstyrelse meddelat förordnande såsom ordförande elter ledamot i taxeringsnämnd må återkallas när synnerliga skäl därtill äro.

Avgår ledamot eller suppleant i sådan nämnd, innan tjänstgöringstiden är till ända, skall efterträdare till honom för den återstående tiden utses i den ordning, som gällt beträffande den avgångne.

14 § 2 mom.

Uteblir vald ledamot i taxeringsnämnd från sammanträde och finnes icke suppleant för tillfället att tillgå, äga nämndens vid sammanträdet närvarande ledamöter att, om det för taxeringsförrättningens fortgång erfordras, inkalla annan till ledamot valbar person att deltaga i förrättningen.

10 Föreslagen lydelse

Taxeringsnämnden prövar självmant den valdes behörighet. Talan mot taxeringsnämndens beslut fors genom besvär hos länsstyrelsen.

9 §

Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdrag att vara ledamot eller suppleant. Annars får ej någon frånträda sådant uppdrag om han ej uppger hinder som godkänns av den som har utsett honom.

Upphör ledamot eller suppleant att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.

Förordnande som ordförande i taxeringsnämnd får återkallas när synnerliga skäl föreligger.

När ledighet uppkommer utses ny ledamot eller suppleant för den tid som återstår.

Ar ordförande i taxeringsnämnd förhindrad att teda sammanträde med nämnden, förordnar länsstyrelsen, om det behövs, annan att vara ordförande för den tid hindret varar.

SkU 1977/78:55

11 Nuvarande lydelse

6 § 4 mom.

Besvär över val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd må anföras hos länsstyrelsen inom tre veckor efter valets förrättande; och skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla vad i kommunallagen är stadgat angående besvär över beslut av kommunens fullmäktige. Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt val på grund därav, att vid valet icke i enlighet med vad därom är stadgat i 13 § 1 mom. kännedom om olika grupper av skattskyldiga blivit vederbörligen företrädd, har länsstyrelsen att meddela föreskrift, huru många ledamöter för varje grupp som skola väljas. Överklagas det därefter företagna valet och befinnes detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter i nämnden.

Över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.

7§i°

I taxeringsnämnd, som icke åtnjuter biträde av taxeringsinspektör, skall ordföranden, utöver vad i denna lag eljest angives, huvudsakligen hava till uppgift att

1) tillhandahålla allmänheten blanketter till deklarationer med mera dylikt,

2) lämna deklarations- eller uppgiftsskyldig de upplysningar sorn finnas erforderliga för deklarations- eller

Föreslagen lydelse 10 §

Besvär över kommunfullmäktiges eller landstings beslut enligt 7 # eller över val av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd anförs hos länsstyrelsen. 1 fråga om överklagandet skall i övrigt bestämmelserna i kommunallagen (1977:179j om besvär över beslut av kommunfullmäktige tillämpas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt första stycket får talan ej föras. Talan får ej heller förås mot beslut enligt 5 § eller mot länsstyrelsens beslut enligt 6-9

11 §»

Taxeringsnämndens ordförande skall, utöver vad i denna lag annars anges, huvudsakligen ha till uppgift att planera och leda nämndens arbete. Ordföranden skall granska deklarationer och andra handlingar i den utsträckning som behövs för en noggrann och tillförlitlig taxering och vid behov föranstalta om utredning i ärendena. Ordföranden får själv föredra ärende i nämnden.

10 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

11 Förutvarande 11 5 upphävd genom 1971:399.

SkU 1977/78:55

12 Nuvarande lydelse

uppgiftsskyldighetens fullgörande,

3) dd deklarationsskyldig begagnar honom i 23 § medgiven rätt att muntligen avgiva upplysningar till ledning för egen taxering, d blankett införa upplysningarna och dard taga uppgftslämnarens underskrift,

4) mottaga och granska deklarationer, uppgifter och andra handlingar, dock att länsstyrelsen md medgiva, att vissa deklarationer efter ordförandens bestämmande granskas allenast av kronoombud,

5) i erforderlig omfattning vidtaga åtgärder för att införskaffa felande deklarationer, uppgifter och andra handlingar,

6) i övrigt med den befogenhet, som i sådant avseende tillkommer honom, utöva kontroll till ledning för en noggrann och tillförlitlig taxering,

7/ leda taxeringsnämndens arbete och vid sammanträdena föra ordet,

8) vara föredragande i taxeringsnämnden,

9) ombesörja erforderliga göromål av expeditionell art, i den mån dessa icke ankomma på annan,

10) lämna annan taxeringsmyndighet ävensom lokal skattemyndighet erforderliga underrättelser och uppgifter, samt

11) avgiva yttranden i besvärsmål.

8 §12-

I taxeringsnämnd, som åtnjuter biträde av taxeringsinspektör, skall ordföranden, utöver vad i denna lag eljest angives, huvudsakligen ha till uppgift att utföra de åligganden som

Föreslagen lydelse

12 Jfr föreslagen lydelse av 11 S.

13 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

SkU 1977/78:55

13 Nuvarande lydelse

upptagas i 7§ vid 5), 7) och 11). Därutöver åligger det ordföranden att granska deklarationer och andra handlingar i den utsträckning som erfordras för en noggrann och tillförlitlig taxering. Ordföranden md, i den omfattning han finner påkallat, vara föredragande i nämnden.

9§m

Kronoombud har till åliggande särskilt 1)

att, oavsett den ordföranden tillkommande granskningsskyldigheten, granska alla inkommande självdeklarationer, uppgifter och andra handlingar, dock att länsstyrelsen må medgiva, att vissa deklarationer efter ordförandens bestämmande granskas allenast av denne, samt

2) att, i den mån sådant må vara erforderligt och av ordföranden påkallas, biträda honom under taxeringsarbetet.

10 §>5

/ taxeringsnämnd, som åtnjuter biträde av taxeringsinspektör, skall taxeringsinspektören utföra de åligganden som angivas i 7 § vid l)-3)samt

9) och 10).

Därjämte åligger det taxeringsinspektör huvudsakligen att

1) granska deklarationer, uppgifter och andra handlingar,

2) biträda ordföranden vid införskaffande av felande deklarationer, uppgifter och andra handlingar,

3) i övrigt med den befogenhet, som i sådant avseende tillkommer honom, utöva kontroll till ledning för en

Föreslagen lydelse

14 Senaste lydelse 1971:813.

15 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

SkU 1977/78:55

14 Nuvarande lydelse

noggrann och tillförlitlig taxering,

4) vara föredragande i taxeringsnämnden, i den män icke ordföranden ftnner sig böra utföra föredragningen,

5) upprätta förslag till de taxeringar som skola beslutas av nämnden, samt

6) i övrigt lämna ordföranden det biträde som av honom påkallas.

16 § 1 mom.16

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall medverka i taxeringsnämnds arbete i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

16 § 2 mom.

Kommun må ställa en eller flera kommunens tjänstemän, som av länsstyrelsen godkännas, till förfogande för taxeringsarbete inom kommunen för annat ändamål än som i 1 mom. avses. Godkännandet må när som helst återkallas.

Sådan tjänsteman har att, i enlighet med de närmare föreskrifter länsstyrelsen och ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd finner skäl meddela, granska deklarationer och uppgifter, hos nämndens ordförande göra de erinringar, vartill granskningen må giva anledning, samt i övrigt lämna ordföranden biträde vid fullgörandet av dennes åligganden.

Föreslagen lydelse

12 §17

Länsstyrelse och lokal skattemyndighet skall granska deklarationer och i övrigt åt taxeringsnämnden bereda ärenden och ombesörja göromål av expeditionell art. Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten skall tillhandahålla föredragande i ärende som myndigheten har berett.

13 §

Kommun får förordna tjänsteman hos kommunen som länsstyrelsen godkänner att granska deklarationer och andra handlingar. Godkännandet får när som helst återkallas.

16 Senaste lydelse 1977:416.

17 Förutvarande 12 § upphävd genom 1971:399.

SkU 1977/78:55

15 Nuvarande lydelse

16 § 3 morn.18

/ taxeringsnämnd, som icke åtnjuter biträde av taxeringsinspektör, äger ordföranden anlita skrivbiträde, som av honom tillkallas.

17 §

Skattechefen skall bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna bliva likformiga och rättvisa. Han skall i erforderlig omfattning granska taxeringarna och särskilt uppmärksamma ojämnheter mellan olika taxeringsdistrikt.

Skattechefen äger anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga, som kräver särskild sakkunskap.

När så finnes erforderligt, äger skattechefen kalla ordförande eller annan ledamot av taxeringsnämnd i länet för att av denne erhålla upplysningar.

23 Självdeklaration skall avgivas på heder och samvete samt avfattas å blankett enligt fatställt formulär. Dock må, där deklaration infordrats jämlikt 22 8 2 morn., de erforderliga upplysningarna meddelas muntligen inför taxeringsnämndens ordförande eller dess taxeringsinspektör, som har att införa desamma å deklarationsblankett och därå taga den deklarationsskyldiges underskrift.

18 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

19 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

Föreslagen lydelse

14 §

Skattechefen skall bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor och verka för att taxeringarna blir likformiga och rättvisa. Han leder och ansvarar för deklarationsgranskningen och annan kontroll vid taxeringen. Han skall även ansvara för att taxeringarna granskas i erforderlig omfattning, varvid särskilt skall uppmärksammas ojämnheter mellan olika taxeringsdistrikt.

Skattechefen får anlita sakkunnig för utredning av taxeringsfråga, som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs, får skattechefen kalla ordförande eller annan ledamot av taxeringsnämnd i länet för att av denne erhålla upplysningar.

§19

Självdeklaration skall avgivas på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt formulär. Dock/ur, där deklaration har infordrats enligt 22 8 2 morn., de erforderliga upplysningarna meddelas muntligen inför taxeringsnämndens ordförande eller tjänsteman, som biträder nämnden. Ordföranden eller tjänstemannen skall införa upplysningarna på deklarationsblankett och på

SkU 1977/78:55

16 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna taga den deklarationsskyldiges underskrift.

31 §

2 mom.70 Efter anmaning är envar skyldig att i den omfattning, som i anmaningen angivits, meddela de ytterligare upplysningar, som finnas erforderliga för kontroll av egen deklarations riktighet eller eljest för egen taxering. Dylika upplysningar skola lämnas skriftligen, där ej annat angivits i anmaningen.

Deklarationsskyldig skall tillika efter anmaning förete alla handlingar,som finnas erforderliga för kontroll av deklarationen, såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning och kvitto.

Bedöms uppgift i deklaration böra kontrolleras genom avstämning mot räkenskaper, anteckningar eller andra handlingar får taxeringsnämndens ordförande eller tjänsteman, som biträder nämnden, komma överens med den deklarationsskyldige om att sådan avstämning skall företagas vid besök hos honom eller annars vid personligt sammanträffande. Ger granskning av deklaration anledning till det får överenskommelse träffas även om besiktning av fastighet, inventarier eller andra tillgångar.

34 §

1 mom. Självdeklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall, försåvitt ej annat följer av vad här nedan stadgas, vara avlämnad senast den 15 februari under taxeringsåret.

Staten, landstingskommun, kom- Följande deklarationsskyldiga får

mun och annan dylik menighet må avlämna självdeklaration senast den

åtnjuta anstånd med självdeklarations 31 mars under taxeringsåret, nämli avlämnande

till den 31 mars. gen

Den som nästföregående år varit 1) staten, landstingskommun,

skyldig föra räkenskaper må tillgodo- kommun och annan dylik menig njuta

liknande anstånd, därest räken- het,

skapsåret gått till ända senare än den 2) den som nästföregående år varit

31 oktober året näst före taxerings- skyldig föra räkenskaper, om räken året.

skapsåret gått till ända senare än den

Vad i nästföregående stycke är sagt 3\augusti året före taxeringsåret.

20 Senaste lydelse 1972:764.

SkU 1977/78:55

17 Nuvarande lydelse

skall hava motsvarande tillämpning å delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi.

2 m o m ,21 Visar någon att hinder på grund av särskilda omständigheter möter att avlämna självdeklaration inom föreskriven tid, må han efter ansökan erhålla annan tid, inom vilken självdeklarationen skall vara avlämnad.

Ansökan prövas, såvitt fråga är om fysisk person, dödsbo eller familjestiftelse, av lokala skattemyndigheten i det fögderi, där sökanden är skattskyldig till statlig inkomstskatt eller statlig förmögenhetsskatt, eller, om sådan skattskyldighet ej föreligger, i det fögderi, där beskattningsorten är belägen. Ansökan göres hos myndighet som har att pröva den. Har ansökan gjorts hos annan lokal skattemyndighet skall denna pröva ansökan om tiden inte medger att ansökan överlämnas till rätt myndighet.

I fråga om annan skattskyldig än som avses i andra stycket prövas ansökan av skattechefen i det län, där sökanden är skattskyldig till statlig inkomstskatt eller statlig förmögen 21

Senaste lydelse 1973:1123.

Föreslagen lydelse

3) delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi om vid

2) angivna förutsättningar föreligger beträffande bolaget eller rederiet,

4) person, som skall beskattas enligt för gift skattskyldig gällande bestämmelser tillsammans med person som avses vid 2) eller 3),

5) hemmavarande barn under 18 år till deklarationsskyldig som avses vid

2), 3) eller 4).

2 m o m . Visar någon att hinder på grund av särskilda omständigheter möter att avlämna självdeklaration inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med avlämnande av självdeklarationen. Anstånd får icke utan att synnerliga skäl föreligger medges längre än till utgången av maj månad under taxeringsåret.

Ansökan enligt första stycket görs hos och prövas av lokala skattemyndigheten i det fögderi till vilket sökanden för beskattningsåret skall hänföras enligt bestämmelserna i 66 § kommunalskattelagen (1928:370) eller, om sökanden enligt nämnda bestämmelser icke kan hänföras till något fögderi, lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi. Har ansökan gjorts hos annan lokal skattemyndighet skall denna pröva ansökan om tiden inte medger att ansökan överlämnas till rätt myndighet.

Den, som i varaktigt bedriven rörelse biträder deklarationsskyldiga med upprättande av självdeklaration, får för sådana deklarationsskyldiga som avses i 1 mom. andra stycket efter

2 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

18 Nuvarande lydelse

hetsskatt, eller, om sådan skattskyldighet ej föreligger, i det län, där beskattningsorten är belägen. Skattechefen/dr dock förordna att ansökan i stället skall prövas av lokal skattemyndighet som skattechefen bestämmer. Ansökan göres hos skattechefen.

Mot skattechefens eller lokal skattemyndighets beslut må talan ej föras.

Föreslagen lydelse

ansökan erhålla tillstånd att enligt tidsplan avlämna deklarationer under tiden den 1 april-den 31 maj under taxeringsåret. Vid ansökningshandlingen skall fogas förteckning över de deklarationsskyldiga. 1 förteckningen upptagen deklarationsskyldig skall, om tillståndet medges, anses ha erhållit anstånd med deklarationens avlämnande till den dag då deklaration senast får avlämnas enligt tidspla - nen.

Ansökan enligt tredje stycket görs hos och prövas av lokala skattemyndigheten i det fögderi inom vilket sökanden utövar sin rörelse.

Mot lokal skattemyndighets beslut får talan ej föras.

37 §

2 mom. 22 Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i 1 morn., skall iakttagas följande.

Avser sådan förmån, varom i 1 mom. första och andra punkterna förmäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den tidrymd, för vilken förmånen utgått.

I kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och traktamentsersättning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning och dels traktamentsersättning jämte tid för vilken traktamentsersättning utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar inom riket i enlighet med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket. I fråga om förrättningar inom riket skola uppgifter lämnas särskilt för förrättningar som icke varit förenade med övernattning (endagsförrättningar), förrättningar som varit förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer än femton dygn i följd på en och samma ort (korttidsförrättningar) samt övriga resor (långtidsförrättningar). För endagsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal dagar. Vid beräkning av antalet dagar för endagsförrättningar medräknas icke sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar; förrättning som varat mér än fyra timmar men högst tio timmar räknas som halv dag; längre förrättning räknas som hel

22 Senaste lydelse 1976:86.

SkU 1977/78:55

19 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dag. För korttids- och långtidsförrättningar uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning skett. De första femton dygnen av varje långtidsförrättning uppgivas såsom korttidsforrättning. -I kontrolluppgift skall i förekommande fall särskilt anmärkas, att arbetsgivaren utöver traktamentsersättningen, haft utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbetsgivarens hemortskommun är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, i stället för att lämna uppgift enligt tredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket, endast anmärka i kontrolluppgiften att sådan ersättning utgått. Förutsättning för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande medgivande kan lämnas även beträffande resekostnadsersätfning för färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ett större antal anställda, som mera regelbundet företager tjänsteresor, och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för taxeringsarbetet. Medgivande får ej lämnas fämansföretag i fråga om uppgifter rörande företagsledaren och honom närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande göres hos länsstyrelsen senast den 31 oktober året före taxeringsåret. Talan mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagits eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola ha inkommit till verket inom en månad fränden dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot riksskatteverkets beslut får talan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften upptagas bruttolön och vad som avdragits.

/ kontrolluppgift enligt 1 mom. Av kontrolluppgift enligt 1 mom.

första, andra eller sjunde punkten första, andra eller sjunde punkten

skall angivas, huruvida arbetsgivaren skall framgå, huruvida arbetsgivaren

har att för utgivet belopp erlägga har att för utgivet belopp erlägga

avgift enligt 19 kap. 1 § lagen om avgift enligt 19 kap. 1 § lagen

allmän försäkring. (1962:381) om allmän försäkring. /

kontrolluppgift som nu har sagts skall särskilt för sig upptagas represen tationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

I kontrolluppgift skall särskilt för sig upptagas sådant skatteavdrag, som skett för uttagande av preliminär A-skatt.

SkU 1977/78:55

20 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Särskild uppgiftshandling skall avlämnas för varje person, varom fråga är. Därvid skall fullständigt angivas personens namn, personnummer, hemvist och bostadsadress. Där så kan ske, bör uppgift lämnas även om numret på för honom utfärdad debetsedel å preliminär skatt för året näst före taxeringsåret. På uppgiftshandling som lämnas av fåmansföretag skall angivas om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

/ kontrolluppgift skall anges namn och postadress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgiftsskyldige som den uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den sistnämnde skall, där så kan ske, redovisas län, kommun och församling, där han var mantalsskriven Jor året före taxeringsåret. / kontrolluppgift som lämnas av fåmansföretag skall anges om personen är företagsledare eller honom närstående person eller delägare i

företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. tredje punkten sägs och som avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om tidigare och nuvarande ägare till försäkringen och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande fall, den som erhållit förfoganderätten till försäkringen. Kontrolluppgift, som avser pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgift om den, som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta pensionsförmånen.

Uppgift skall avfattas å blankett Kontrolluppgift enligt 1 morn. forsta enligt fastställt formulär eller å eller andra punkten skall avfattas på

annan för ändamålet lämpad blankett.

blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Riksskatteverket får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i tionde stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej förås.

3 mom. Skall annan än statlig eller kommunal myndighet jämlikt 1 mom. första punkten avlämna uppgifter till ett antal understigande tjugufem, skall vid uppgifterna fogas ett särskilt sammandrag över dessa, upptagande namn å den eller de personer, varom fråga är, ävensom beträffande envar av dem uppgift angående belopp, som utbetalts, och förmån, som i övrigt åtnjutits.

SkU 1977/78:55

21 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 m o m . 23 Uppgifterna skola avlämnas senast den 31 januari under taxeringsåret iden ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration. Uppgifter, som avses i 1 mom. punkterna 5-7, skola dock avlämnas till länsstyrelsen i det län, där uppgiftslämnaren är bosatt. Ifall, som avses i3 morn., skall därjämte iakttagas, att uppgifterna jämte därtill hörande sammandrag städse skola avlämnas till myndighet, hos vilken arbetsgivarens allmänna självdeklaration må avlämnas.

Uppgifterna skola vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommun ingå flera församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun eller församling varje grupp av uppgifter avser.

4 mom .Kontrolluppgift enligt I mom. skall lämnas senast den 31 januari under taxeringsåret. Den som har tilldelats redovisningsnummer för inbetalning av innehållen skatt skall lämna kontrolluppgift till lokal skattemyndighet i det län där länsstyrelsen har utfärdat redovisningsnumret. Annan uppgiftsskyldig skall lämna kontrolluppgift till lokala skattemyndigheten i det fögderi där han är bosatt.

Kontrolluppgifter enligt I mom. punkterna 3,3 a eller 4-6 skall vid avlämnandet vara ordnade kommunvis eller, om i kommun ingår flera församlingar, församlingsvis och skall medelst särskilda omslag eller annorledes vara tydligt utmärkt, vilken kommun eller försam -

ling varje grupp av uppgifter avser.

I fråga om inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) får riksskatteverket föreskriva att kontrolluppgift skall avlämnas i särskild ordning.

5 morn.24 Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1, 2, 3b-3 f eller 7 skall senast den 31 januari under taxeringsåret till inkomsttagaren översända ett exemplar av uppgiften.

Om skyldighet att vid arbetsgivaruppgift, som skall lämnas enligt lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., föga kontrolluppgift som nyss sagts stadgas i nämnda lag.

5 m o m .Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1, 2, 3 b-3 f eller 7 skall senast den 31 januari under taxeringsåret till inkomsttagaren översända uppgift med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

23 Senaste lydelse 1976:334.

24 Senaste lydelse 1976:334.

SkU 1977/78:55

22 Nuvarande lydelse

2 mo m . Uppgifter enligt 1 mom. skola vara avlämnade senast den 15 februari under taxeringsåret; dock må bolag eller rederi, som varit skyldigt att föra räkenskaper och vars räkenskapsår gått tillända senare än den 31 oktober under året före taxeringsåret, åtnjuta anstånd med uppgifternas avlämnande till den 31 mars under taxeringsåret.

Uppgifterna skola avlämnas i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration.

5 mom. Taxeringsintendent eller, efter hans förordnande, honom underställd tjänsteman är berättigad att hos den, som mottagit uppgifter som i 1 mom. sägs, för taxeringskontroll taga del av dessa uppgifter. Den hos vilken uppgifterna förvaras är därvid skyldig att lämna det biträde, som erfordras för kontrollens genomförande.

Föreslagen lydelse

7 mom. Vid kontrolluppgift, som lämnas enligt 1 mom. punkt I eller 2 skall fogas särskild uppgift (kon - trolluppgiftsmissiv). / sådant missiv skall anges namn, postadress och personnummer eller organisationsnummer för den uppgiftsskyldige, antalet lämnade kontrolluppgifter samt det sammanlagda beloppet av de skatteavdrag som har verkställts för preliminär A-skatt under året före taxeringsåret.

§

2 m o m . Uppgifter enligt 1 mom. skall vara avlämnade senast den 15 februari under taxeringsåret; dock får bolag eller rederi, som har varit skyldigt att föra räkenskaper och vars räkenskapsår har gått tillända senare än den 31 augusti under året före taxeringsåret, avlämna uppgifterna senast den 31 mars under taxeringsåret.

Uppgifterna skall avlämnas i den ordning, som gäller för avlämnande av självdeklaration.

§

5 m o m . Chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet samt taxeringsintendent eller, efter hans förordnande, honom underställd tjänsteman är berättigad att hos den, som har mottagit uppgifter som i 1 mom. sägs, för taxeringskontroll taga del av dessa uppgifter. Den hos vilken uppgifterna förvaras är därvid skyldig att lämna det biträde, som erfordras för kontrollens genomförande.

SkU 1977/78:55

23 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

50 §

1 m o m.25 Granskning av själv- 1 mom. Granskning av självdedeklarationer må verkställas endast klarationer får verkställas endast

av av

tjänsteman, som utför dylik tjänsteman, som utför sådan

granskning enligt denna lag eller granskning enligt denna lag eller

som eljest utövar taxerings- eller som annars utövar taxerings- eller

skattekontroll, skattekontroll,

ordförande och kronoombud i tax- ordförande i taxeringsnämnd,

eringsnämnd,

de ledamöter i taxeringsnämnd, som därtill utses av nämnden, samt domstol, som har att bedöma innehållet i självdeklaration.

Annan ledamot i taxeringsnämnd än som avses i första stycket får vid nämndens sammanträden taga del av deklaration i den omfattning som behövs för taxeringen.

Sakkunnig må granska självdeklaration, för vars behandling hans biträde påkallas.

Vid taxeringsarbete anlitat biträde, Tjänsteman som avses i 13 § får så ock tjänsteman som avses i 16 § taga del av deklaration i den omfatt2 mom. må taga del av deklaration i ning, som behövs för arbetets utföden omfattning, som är erforderlig rande, för arbetets utförande.

För innehållet i självdeklaration må icke inom taxeringsnämnd lämnas vidare redogörelse än som erfordras för taxeringen. Självdeklaration må icke intagas i taxeringsnämnds protokoll i vidare mån än som oundgängligen erfordras.

Självdeklaration skall tillhandahållas de myndigheter, vilka i och för sin verksamhet böra erhålla del därav.

Självdeklaration må, på sätt regeringen förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till den ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken regeringen uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Den som har att utföra talan för besvärsberättigad kommun i fråga om viss skattskyldigs taxering äger taga del av självdeklaration, som skolat ligga till grund för taxeringen.

Då besvär anförts, skall självdeklaration, som har avseende å taxeringen i fråga, biläggas besvärshandlingarna, där ej vid delgivning med menighet sådant anses vara för målets utredning obehövligt. Handlingarna skola vid förekommande delgivningar inneslutas i förseglat konvolut, vilket skall

25 Senaste lydelse 1976:927.

SkU 1977/78:55

24 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förses med påskrift om innehållet och i obrutet skick tillställas den förklaringsskyldige eller annan vederbörande.

I övrigt må självdeklaration, där ej annat följer av stadgande i allmän lag, icke vara för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, lämnat skriftligt medgivande därtill.

51 Anmaning som avses i 22 § 2 morn., 24 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33 och 36 §§, 39 § 1 mom. samt 45 § må utfärdas av taxeringsnämnd och taxeringsintendent. Samma rätt tillkommer tjänsteman, som verkställer taxeringsrevision, dock att sådan tjänsteman icke äger anmana någon att avlämna självdeklaration.

Anmaning som avses i 39 § 2 mom. den uppgiftsskyldige är bosatt eller, annan tjänsteman.

1 de fall som avses i 39 § 3 morn., 41 § samt 42 § 2 mom. må anmaning göras av taxeringsintendent.

§26

Anmaning som avses i 22 § 2 morn., 24 § 2 morn., 31 § 2 morn., 33 och 36 §§, 39 5 1 mom. samt 45 §/ar utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd, taxeringsintendent samt tjänsteman som biträder taxeringsnämnden. Samma rätt tillkommer den, som verkställer taxeringsrevision, dock att han ickq får anmana någon att avlämna självdeklaration.

utfärdas av skattechefen i det län, där efter skattechefens förordnande, av

1 de fall som avses i 39 § 3 morn., 41 § samt 42 § 2 mom. får anmaning utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsintendent samt den sorn får meddela beslut om taxeringsrevision.

53 §

I anmaning, som utfärdas av taxeringsnämnd eller taxeringsintendent, må, utom i fall som i 31 § 2 mom. andra stycket sägs, vite föreläggas.

I anmaning, som utfärdas av chef för taxeringsenhet, revisionsenhet eller lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd eller taxeringsintendent, får, utom i fall som i 31 § 2 mom. andra stycket sägs, vite föreläggas.

26 Senaste lydelse 1976:86.

SkU 1977/78:55

25 Föreslagen lydelse 57 §27

Nuvarande lydelse

Beslut om taxeringsrevision meddelas av skattechefen. Finner han taxeringsrevision böra verkställas i annat län, skall han framställa begäran därom hos skattechefen i det länet.

Finner taxeringsnämnd taxeringsrevision vara erforderlig, har nämnden att göra framställning därom till skattechefen.

Taxeringsrevision skall verkställas av tjänsteman, som skattechefen därtill förordnar. Taxeringsrevision må jämväl uppdragas åt annan i bokföring och taxering sakkunnig person, som därtill godkänts av länsstyrelsen.

Tjänsteman vid länsstyrelse, som i taxeringsnämnd deltagit i slutlig handläggning av taxering, får utan hinder av 4 § 3 förvaltningslagen (1971:290) utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om särskilda skäl föreligga. Detsamma gäller sådan tjänsteman som avses i 16 2

mom.

Beslut om taxeringsrevision meddelas av skattechefen eller tjänsteman som har erhållit uppdrag enligt 3 j andrastycket. Finner skattechefen taxeringsrevision böra verkställas i annat län, skall han framställa begäran därom hos skattechefen i det länet.

Finner taxeringsnämnd taxeringsrevision vara erforderlig, har nämnden att göra framställning därom till den som får meddela beslut om taxeringsrevision.

Taxeringsrevision skall verkställas av tjänsteman, som den, sorn får meddela beslut om revision, därtill förordnar. Taxeringsrevision får även uppdragas åt annan i bokföring och taxering sakkunnig person, som därtill har godkänts av länsstyrelsen.

Tjänsteman vid länsstyrelse eller lokal skattemyndighet, som i taxeringsnämnd har deltagit i slutlig handläggning av taxering, får utan hinder av 4 §/örsta stycket 3 förvaltningslagen (1971:290) utföra taxeringsrevision rörande taxeringen om särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller sådan tjänsteman som avses i 13 f

Mot beslut om taxeringsrevision får talan ej joras.

Länsstyrelsen har att vaka över att taxeringsarbetet i första instans inom länet ordnas och bedrives ändamålsenligt.

27 Senaste lydelse 1972:764.

SkU 1977/78:55

26 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

59 a $

Länsstyrelsen skall senast den 15 november till riksskatteverket avgiva förslag till anvisningar för följande års taxering. Senast den 20 december året före taxeringsåret skall verket fastställa sådana anvisningar. Länsstyrelsen skall senast den 15 januari under taxeringsåret tillställa taxeringsnämnderna de anvisningar sorn gälla för länet.

60 Länsstyrelsen kan dä den finner lämpligt kalla ordföranden och högst två andra ledamöter från varje taxeringsnämnd inom länet eller de! därav att på lämplig ort sammanträda för överläggningar rörande taxeringsarbetet. Till sådant sammanträde kan länsstyrelsen även kalla särskilda sakkunniga för lämnande av upplysningar.

61 § 1 mom.

Taxeringsnämnds sammanträden hållas å tid och plats, som bestämmas av ordföranden. Denne har att kalla ledamöterna till sammanträdena samt att om tid och plats härför pä lämpligt sätt och i god tid underrätta länsstyrelsen och de skattskyldiga inom taxeringsdistriktet. Möter för ledamot hinder att tillstädeskomma, skall han i sitt ställe kalla för honom utsedd suppleant samt tillika härom underrätta ordföranden.

61 §

1 m o m . Taxeringsnämnden sammanträder pä tid och plats, som bestäms av ordföranden. Denne kallar ledamöterna till sammanträdena. Till det första sammanträdet för årets taxering kallas även suppleanterna. Ä r ledamot förhindrad att komma till sammanträde, skall han i sitt ställe kalla för honom utsedd suppleant och även underrätta ordföranden härom. Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten skall i god tid underrättas om tid och plats för sammanträdena. Skattskyldig skall underrättas om tid och plats för sammanträde vid vilket redovisning skall lämnas för taxeringsrevision som har verkställts hos honom.

SkU 1977/78:55

27 Nuvarande lydelse

Vid sammanträdena fores protokoll / erforderlig omfattning. Protokollet justeras av ordföranden jämte två av nämnden utsedda ledamöter.

61 § 4 mom. 28

Sammanträde med taxeringsnämnd skall hållas inom slutna dörrar. Skattskyldig är dock berättigad att företräda inför taxeringsnämnd för att meddela upplysningar till ledning vid taxering, som berör honom. Där så ske kan utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång, bör taxeringsnämnd på stället meddela skattskyldig begärd upplysning rörande hans taxering.

61 § 2 morn.29

Taxeringsinspektör äger deltaga i taxeringsnämndens överläggni ngar men icke i dess beslut.

61 § 5 mom.

Skattechefen eller av honom beordrad tjänsteman äger närvara vid sammanträde med taxeringsnämnd.

61 § 4 morn.30

Sammanträde med taxeringsnämnd skall hållas inom slutna dörrar. Skattskyldig är dock berät 28

Jfr föreslagen lydelse av 61 5 4 mom.

29 Senaste lydelse 1974:997 (ingressen).

30 Jfr föreslagen lydelse av 61 S 2 mom.

Föreslagen lydelse

Vid sammanträdena /fin protokoll enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen.

2 m o m. Sammanträde med taxeringsnämnd skall hållas inom stängda dörrar.

Föredragande tjänsteman och suppleant som ej har trätt i ledamots ställe får deltaga i nämndens överläggningar men ej i dess beslut.

Arden som har verkställt taxeringsrevision ej tillika föredragande får han företräda inför nämnden för att lämna upplysningar i ärendet.

Skattechefen eller tjänsteman, som han har beordrat. får närvara vid sammanträde med taxeringsnämnd, dock ej vid nämndens överläggningar.

4 mom. Skattskyldig är berättigad att företräda inför taxeringsnämnd för att meddela upplysningar

SkU 1977/78:55

28 Nuvarande lydelse

tigad att företräda inför taxeringsnämnd för att meddela upplysningar till ledning vid taxering, som berör honom. Där sd ske kan utan hinder för taxeringsförrättningens fortgång, bör taxeringsnämnd på stället meddela skattskyldig begärd upplysning rörande hans taxering.

63 § första31 och andra styckena

Beslut om taxering, sd ock annat beslut, som innefattar avgörande i sak, mä icke fattas av taxeringsnämnd, såvida icke ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter äro tillstädes. Vid fattande av beslut på sammanträde i taxeringsnämnd med flera kronoombud får endast ett kronoombud deltaga i omröstningen. Dock skall den omständigheten att ledamot har att avträda vid behandling av viss taxering icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande denna taxering.

Annat nämndens beslut än i första stycket sägs må fattas av ordföranden ensam.

Föreslagen lydelse

till ledning vid taxering, som berör honom. Om det kan ske utan hinder för förrättningens fortgång, bör nämnden på stället meddela den skattskyldige begärd upplysning rörande hans taxering.

63 §

Taxeringsnämnd är beslutför med ordföranden och minst två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en kommun, minst tre andra ledamöter. Dock skall den omständigheten att ledamot har att avträda vid behandling av visst ärende icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande detta ärende.

Om det ej är påkallat av särskild anledning att ärendet prövas av fullsutten nämnd, är taxeringsnämnd beslutför med ordföranden ensam vid

//beslut som ej innefattar/www/?# av ärendet i sak,

2) beslut om taxering utan avvikelse från självdeklaration eller annan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift,

31 Senaste lydelse av 63 5 första stycket 1971:813. Nuvarande lydelse av 63 5 tredje-femte styckena se vid föreslagen lydelse av 64 5.

SkU 1977/78:55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

64$

Uppstå skiljaktiga meningar inom taxeringsnämnd och måste till följd därav omröstning anställas, skall denna vara öppen och den mening bliva gällande, vilken flertalet biträtt, eller, om rösterna utfalla lika, den som länder till den skattskyldiges förmån. Kan denna grund ej tillämpas, gäller den mening, som biträdes av ordföranden.

63 $ tredje 32 - femte33 styckena

Anser taxeringsnämndens ordförande eller taxeringsinspektör att taxering bort åsättas annorlunda än taxeringsnämnden beslutat, skall han på deklaration eller därvid fogad handling angiva den taxering, han ansett böra åsättas, ävensom i protokollet anteckna de fall, i vilka detta skett.

Annan ledamot än ordföranden

3) beslut om taxering med avvikelse från självdeklaration eller annan av den skattskyldige till ledning för egen taxering lämnad uppgift, om avvikelsen uppgår till högst 500 kronor taxerad inkomst,

4) beslut om rättelse av tidigare beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet samt

5) beslut i ärende i vilket saken är uppenbar.

648 Bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning tillämpas på avgörande av taxeringsnämnden. Ordföranden skall dock säga sin mening först.

Skiljaktig mening hos ledamot eller föredragande tjänsteman skall avfattas skriftligen och avges inom en vecka efter sammanträdet.

32 Senaste lydelse av 63 5 tredje stycket 1974:997 (ingressen).

33 Senaste lydelse av 63 8 femte stycket 1976:927.

SkU 1977/78:55

30 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

äger, om han deltagil i taxeringsnämndens beslut, anföra reservation mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.

A v nämnden anlitad sakkunnig äger att beträffande taxering, vid vars handläggning han biträtt, i enahanda ordning anteckna särskild mening till protokollet.

65 §

Förekommer anledning att åsätta skattskyldig taxering med avvikelse från självdeklaration, skall, där hinder ej möter, tillfälle beredas den skattskyldige att yttra sig i frågan. Dock vare detta ej nödigt i fråga om felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende eller då eljest yttrande av den skattskyldige uppenbarligen icke är erforderligt för frågans bedömande.

Taxeringsnämnden skall tillse att utredning görs och att tillfälle bereds den skattskyldige att yttra sig när det behövs för nämndens beslut.

Förekommer anledning att åsätta skattskyldig taxering med avvikelse från självdeklaration, får taxeringsnämnden underlåta avvikelse, om denna skulle avse endast mindre belopp.

66 §34

Taxeringsnämnd beslutar årligen i fråga om inkomsttaxering och förmögenhetstaxering, om ej annat foijer av 67 §.

Så snart ske kan och såvitt möjligt före utgången av maj månad under taxeringsåret skall nämnden företaga taxering till kommunal inkomstskatt beträffande sådana skattskyldiga, som skola taxeras till statlig inkomstskatt av annan taxeringsnämnd eller beträffande vilka besvär över taxeringen skola prövas av den mellankommunala skatterätten. Vid sådan taxering bör, när anledning därtill föreligger,

34 Senaste lydelse 1972:83.

SkU 1977/78:55

31 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samråd äga rum med övriga taxeringsnämnder, av vilka den skattskyldige skall taxeras. För envar, som därvid taxerats, skall underrättelse, huru taxeringen utfallit, med uppgift jämväl om nettointäkt och uppskattad inkomst för varje förvärvskälla, ofördröjligen avlåtas till om förmälda taxeringsnämnder, dock icke i det fall att besvär över taxeringen skola prövas av den mellankommunala skatterätten.

Har taxeringsnämnden i skattskyldigs hemortskommun funnit att avräkning enligt 46 I 4 mom. eller 50 ss 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen skall ske, åligger det nämnden att underrätta taxeringsnämnd, som har att verkställa avräkningen, om det belopp, som skall avräknas.

Har taxeringsnämnd i fråga om skattskyldighet för förmögenhet med ägare likställt den som åtnjuter avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillkommer stiftelse, skall, där stiftelsen skall taxeras till statlig förmögenhetsskatt av annan taxeringsnämnd, underrättelse om berörda taxeringsåtgärd ofördröjligen avlåtas till sist omförmälda nämnd.

69 §

1 mom. Har självdeklaration icke blivit följd vid taxeringen, skall deklarationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. Tillika skall till den skattskyldige sändas underrättelse om i vilka hänseenden deklarationen frångåtts samt om skälen härför. Vad nu sagts skall jämväl gälla beträffande avvikelse från annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad

1 mom. Har självdeklaration icke blivit följd vid taxeringen, skall deklarationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. Tillika skall till den skattskyldige sändas underrättelse om i vilka hänseenden deklarationen har frångåtts samt om skälen härför och om möjligheten till omprövning enligt 3 mom. Vad nu har sagts skall också gälla beträffande avvikelse från annan av skattskyldig

SkU 1977/78:55

32 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

uppgift eller upplysning. till ledning för egen taxering lämnad

uppgift eller upplysning.

Har taxering för inkomst eller förmögenhet åsatts skattskyldig, som icke avgivit deklaration, skall underrättelse om taxeringen sändas till den skattskyldige, dock att sådan underrättelse icke är erforderlig, då den som i fastighetslängden för året näst före taxeringsåret upptagits såsom ägare till fastighet åsättes allenast taxering till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastigheten.

3 morn.35 Har, sedan underrättelse enligt ! eller 2 morn. sänts till skattskyldig, taxeringsnämnden omprövat det beslut, som underrättelsen avser, skall ny underrättelse sändas till den skattskyldige med angivande av i vilket avseende den tidigare underrättelsen icke gäller.

3 mom. Taxeringsnämnden skall ompröva beslut när skattskyldig begär det eller skäl annars föreligger. Därvid gäller bestämmelserna i 65 Om det nya beslutet skall underrättelse sändas tillden skattskyldige med angivande av skälen för beslutet och möjligheten till omprövning enligt vad förut har sagts. Fråga om nytt beslut får icke prövas av taxeringsnämnd efter utgången av november månad under taxeringsåret eller när den skattskyldige har anfört besvär över taxeringsnämndens beslut och särskilda skäl för prövning icke föreligger.

69 §

4 m o m. Underrättelse som avses i denna paragraf skall undertecknas av taxeringsnämndens ordförande.

Underrättelsen skall tillställas den skattskyldige i rekommenderat brev. Återkommer försändelsen såsom obeställbar och förekommer anledning att den skattskyldige kan anträffas, bör. där så lämpligen kan ske, underrättelsen delgivas honom.

4 m o m . Underrättelse som avses i denna paragraf skall sändas till den skattskyldige i brev.

70 P6

Om besvär över skattskyldigs taxering skola prövas av den mellankom -

35 Senaste lydelse 1972:83.

36 Senaste lydelse 1974:868.

SkU 1977/78:55

33 Nuvarande lydelse

munala skatterätten, skola, efter det taxering dsatts och längd/oring skett, deklarationer och övriga handlingar rörande den skattskyldige, hans hemmavarande barn, som icke fyllt 18 år, ävensom, därest han varit gift vid ingången av beskattningsåret och under detta år levt tillsammans med make som taxerats, motsvarande handlingar rörande maken så fort ske kan översändas till riksskatteverket. Vid handlingarna skola fogas utdrag av taxeringslängd samt i förekommande fall utdrag av taxeringsnämndens protokoll.

71 Taxeringsnämnds arbete beträffande visst års taxering skall vara avslutat före utgången av juni månad under taxeringsåret.

Senast den 15 juli under taxeringsåret skola, där ej länsstyrelsen annorlunda föreskriver, deklarationer och övriga taxeringsnämnden t il Ihan dakomna handlingar överlämnas till länsstyrelsen.

76 Besvär av skattskyldig skola hava inkommit senast den 15 augusti under taxeringsåret.

Kommuns besvär skola anföras före utgången av mars månad året efter taxeringsåret.

Taxeringsintendent äger anföra besvär intill utgången av april månad året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid angiva yrkanden och grunder för besvärstalan, om ej

37 Senaste lydelse 1972:764.

Föreslagen lydelse

§

Taxeringsnämnds arbete beträffande visst års taxering skall vara avslutat före utgången av november månad under taxeringsåret.

§37

Besvär av skattskyldig skall ha inkommit före utgången av februari månad året efter taxeringsåret.

Kommuns besvär skall ha inkommit före utgången av maj månad året efter taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendent skall ha inkommit före utgången av juni månad året efter taxeringsåret. Han skall inom samma tid ha angivit yrkanden och grunder för besvärsta -

3 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

34 Nuvarande lydelse

med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl skatterätten medgiver anstånd, dock längst intill utgången av juni månad samma år.

Inkomma skattskyldigs besvär efter den i första stycket angivna tiden men före utgången av april månad året efter taxeringsåret, får skatterätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

Har skatterätten avgjort besvär över viss skattskyldigs taxering md besvär ej anföras hos skatterätten rörande samma taxering.

Föreslagen lydelse

lan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl skatterätten medgiver anstånd, dock längst intill utgången av september månad samma år.

Inkommer skattskyldigs besvär efter den i första stycket angivna tiden men före utgången av juni månad året efter taxeringsåret, får skatterätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

Har skatterätten avgjort besvär över viss skattskyldigs taxering får besvär ej anföras hos skatterätten rörande samma taxering.

99 Har skattskyldig icke erhållit i 69 § föreskriven underrättelse senast den 15 juli under taxeringsåret, md den skattskyldige anföra besvär hos skatterätten intill utgången av året efter taxeringsåret eller, om han icke under taxeringsåret erhållit debetsedel å slutlig skatt i anledning av den taxering, varom fråga är, inom ett år efter det han erhållit sådan debetsedel.

§

Har skattskyldig icke erhållit i 69 § föreskriven underrättelse under taxeringsåret, får den skattskyldige anföra besvär hos skatterätten intill utgången av året efter taxeringsåret eller, om han icke under taxeringsåret har erhållit debetsedel på slutlig skatt i anledning av den taxering, varom fråga är, inom ett år efter det han har erhållit sådan debetsedel.

124 S

Om uttagande av vite förordnar skatterätten efter anmälan av taxeringsintendent.

Finnes, då fråga uppkommer om utdömande av vite, ändamålet med vitet hava förfallit, må vitet ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt första stycket inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava därigenom förfallit.

Om uttagande av vite förordnar skatterätten efter anmälan av skattechefen eller chef för lokal skattemyndighet.

Finnes, då fråga uppkommer om utdömande av vite, ändamålet med vitet hava förfall it, får vitet ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt första stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava därigenom förfallit.

SkU 1977/78:55

35 Nuvarande lydelse

Vid prövning av anmälan enligt forsta stycket må jämväl fråga, huruvida och med vilket belopp vitet bort föreläggas, komma under bedömande.

Föreslagen lydelse

Vid prövning av anmälan enligt första stycket får också fråga, huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas, komma under bedömande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Bestämmelserna i 3, 51 och 53 §§ träder dock i kraft den 1 juli 1978.1 samband med ikraftträdandet skall följande iakttagas.

1. Bestämmelserna i 6, 7 och 8 §§ samt 9 § första-fjärde styckena gäller i fråga om ledamot som väljs för tid efter år 1979.1 fråga om ledamot som har valts för tid dessförinnan gäller äldre bestämmelser.

2. Kan uppgifter till 1979 års taxering inte utan svårighet lämnas enligt 37 § 2 mom. sjätte stycket får kontant lön som, inräknat värde av kost och bostad, understiger 500 kronor tas upp tillsammans med annan kostnadsersättning än resekostnadsersättning, representationsersättning eller traktamentsersättning.

3. Bestämmelsen i 57 § femte stycket gäller ej beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

4. Bestämmelsen i 69 i; 3 mom. och 71 g om november månad skall till dess regeringen förordnar annat avse oktober månad.

5. Äldre bestämmelser i 76 och 99 §§ gäller fortfarande i fråga om besvär över taxeringsnämnds beslut enligt taxeringen år 1978 eller tidigare.

6. Bestämmelsen i 124 g första stycket tillämpas även om föreskriven anmälan har gjorts enligt äldre bestämmelse före ikraftträdandet.

7. Till dess taxeringsnämnd erhåller erforderligt biträde av tjänsteman hos länsstyrelse eller lokal skattemyndighet får länsstyrelsen förordna kronoombud eller taxeringskonsulent att biträda nämnden och medge att ordföranden får anlita skrivbiträde. I sådana fall gäller äldre bestämmelser om kronoombud, taxeringskonsulent och skrivbiträde.

SkU 1977/78:55

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst1 dels att 4, 6, 8 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall inforas anvisningar till 4§ av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

i

Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §, har att därom göra ansökan hos den skatterätt, som har att upptaga besvär rörande den skattskyldiges taxering till statlig inkomstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tages till beskattning.

Ansökningshandlingen skall, med undantag för fall varom i 8 § sägs, ha inkommit före utgången av året efter taxeringsåret. Den omständigheten att ansökningshandlingen ingivits till annan skatterätt utgör ej hind er för ärendets prövning.

t

Kan ansökan om skatteberäkning enligt denna lag icke av skatterätt upptagas till avgörande, emedan tidigare taxering, som inverkar på skatteberäkningen, icke vunnit laga kraft, skall skatterätten genom särskilt beslut förklara ansökningen vilande. Det ankommer därefter på den skattskyldige att, sedan ifrågavarande taxering vunnit laga kraft,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste lydelse 1971:411.

3 Senaste lydelse 1974:860 (ingressen).

Föreslagen lydelse

S2

Skattskyldig, som vill åtnjuta förmånen av skatteberäkning enligt 1 §, har att därom göra ansökan. / fråga om sådan ansökan och beslut i anledning därav skall vad i taxeringslagen (1956:623) är föreskrivet om yrkanden och beslut rörande taxering tillämpas, om icke annat föijer av bestämmelserna i denna lag.

(Se vidare anvisningarna.)

S3

Kan ansökan om skatteberäkning enligt denna lag icke av taxeringsnämnd eller skatterätt upptagas till avgörande, emedan tidigare taxering, som inverkar på skatteberäkningen, icke har vunnit laga kraft, skall ansökningen genom särskilt beslut förklaras vilande. Har sådant beslut meddelats av taxeringsnämnd skall skatterätten underrättas om

SkU 1977/78:55

37 Nuvarande lydelse

till skatterätten inkomma med framställning om ansökningens upptagande till förnyad behandling. Sådan framställning skall göras inom ett år från det slutligt beslut meddelades i taxeringsfrågan.

8 Föreligga förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 g först efter meddelandet av sådant beslut av skatterätt, kammarrätt eller regeringsrätten, som i 7 g sägs, eller har den beräknade ackumulerade inkomsten höjts genom sådant beslut, äger den skattskyldige inkomma med ansökan enligt 4 g inom ett år från det ifrågavarande beslut meddelades.

Äger skattskyldig enligt 99 g taxeringslagen i särskild ordning anföra besvär hos skatterätt, md han tillika inom där angiven tid inkomma med ansökan enligt 4 g.

Har skatteberäkning enligt 1 g skett och visas att skatteberäkningen med hänsyn till sedermera framkomna omständigheter grundats på oriktiga förutsättningar, äger vederbörande taxeringsintendent i särskild ordning anföra besvär rörande

4 Senaste lydelse 1971:411.

Föreslagen lydelse

beslutet. Det ankommer därefter på den skattskyldige att, sedan ifrågavarande taxering har vunnit laga kraft, till skatterätten inkomma med framställning om ansökningens upptagande till förnyad behandling. Sådan framställning skall göras inom ett år från det slutligt beslut meddelades i taxeringsfrågan.

4 Föreligger förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 g först efter meddelandet av sådant beslut av skatterätt, kammarrätt eller regeringsrätten, som i 7 § sägs, eller har den beräknade ackumulerade inkomsten höjts genom sådant beslut, äger den skattskyldige inkomma med ansökan enligt 4 g inom ett år från det ifrågavarande beslut meddelades. Detsamma galler i fråga om beslut som meddelas av taxeringsnämnd eller av lokal skattemyndighet enligt 12 a § taxeringslagen (1956: 623), om förutsättningar för skatteberäkning enligt 1 § föreligger först efter meddelandet av beslutet.

Äger skattskyldig enligt 99 g taxeringslagen (1956:623) i särskild ordning anföra besvär hos skatterätt,får han tillika inom där angiven tid inkomma med ansökan enligt 4 g.

Har skatteberäkning enligt 1 § skett och visas att skatteberäkningen med hänsyn till sedermera framkomna omständigheter har grundats på oriktiga förutsättningar, äger vederbörande taxeringsintendent i särskild ordning anföra besvär rörande

SkU 1977/78:55

38 Nuvarande lydelse

skatteberäkningen, och skall angående dylika besvär vad i 103 § andra och tredje styckena taxeringslagen föreskrives äga motsvarande tillämpning. Ny skatteberäkning i anledning av besvär som nu sagts må icke verkställas med mindre fråga därom prövats inom fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket den ansökan, som föranlett skatteberäkning enligt 1 §, inkommit till skatterätten. Har den skattskyldige avlidit, må sådan ny skatteberäkning som här avses icke verkställas med mindre fråga därom prövats inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom blivit ingiven för registrering.

9 Beträffande rätt att föra talan över skatterätts beslut skola de i taxeringslagen givna bestämmelserna i fråga om taxering för inkomst äga motsvarande tillämpning; dock att besvär över skatterätts beslut att förklara ansökan vilande enligt 6 i icke må förås.

Föreslagen lydelse

skatteberäkningen. Härvid tillämpas bestämmelserna i 103 § taxeringslagen (1956:623). Ny skatteberäkning i anledning av besvär som nu sagts/ar icke verkställas med mindre fråga därom prövats inom fem år efter utgången av det kalenderår, under vilket den ansökan, som har föranlett skatteberäkningen enligt 1 §, har inkommit till taxeringsnämnden eller skatterätten. Har den skattskyldige avlidit, får sådan ny skatteberäkning som här avses icke verkställas med mindre fråga därom har prövats inom två år efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom har blivit ingiven för registrering.

§5

Har skattskyldig icke under taxeringsåret erhållit debetsedel pä slutlig skatt i anledning av den taxering som inverkar på skatteberäkningen, äger den skattskyldige inkomma med ansökan enligt 4 sv inom två månader från utgången av den månad då han erhöll sådan debetsedel, om icke längre tid för ansökan gäller enligt bestämmelserna i taxeringslagen (1956:623). Besvär över taxeringsnämnds eller skatterätts beslut att förklara ansökan vilande enligt 6 § får icke förås. Detsamma gäller ifråga om taxeringsnämnds beslut enligt andra stycket i anvisningarna till 4 §.

5 Senaste lydelse 1971:411.

SkU 1977/78:55

39 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 4

Ansökan om skatteberäkning görs hos den taxeringsnämnd, som har att åsätta den skattskyldige taxering till statlig inkomstskatt för det taxeringsår, då inkomsten tages till beskattning. Ansökan bör göras i den skattskyldiges självdeklaration. Skattskyldig som icke har kommit in med ansökningshandling före utgången av november månad under taxeringsåret får göra ansökan om skatteberäkning hos den skatterätt som har att upptaga besvär rörande den taxering som förut har sagts. Ansökningshandlingen skall, med undantag för fall varom i 8 eller 9 § sägs, ha kommit in till skatterätten före utgången av året efter taxeringsåret. Den omständigheten att ansökningshandlingen har ingivits till annan taxeringsnämnd eller skatterätt än nu har sagts utgör ej hinder för ärendets prövning.

Har ansökningshandlingen kommit in till taxeringsnämnd inom föreskriven tid men efter utgången av september månad under taxeringsåret äger taxeringsnämnden, när ärendets särskilda beskaffenhet påkallar det, genom särskilt beslut överlämna ärendet till skatterätten för prövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om inkomst som har tagits upp till beskattning vid taxeringen år 1978 eller tidigare.

SkU 1977/78:55

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 78 § 1 morn., 83 §, 85 § 1 mom. och 86 § uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

78 8

1 morn.2 Arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin bokföring så ordnad att därav framgå arbetstagares namn, lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, därest debetsedel eller skattekort företetts för arbetsgivaren, arbetstagarens födelsetid och mantalsskrivningsadress ävensom nummer å för honom utfärdad debetsedel.

Jämväl annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa skatteavdrag å arbetstagares lön och för vilken den utbetalade lönen utgör omkostnad i förvärvskälla, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar i hänseenden som nyss sagts.

Efter anmaning av länsstyrelsen eller av lokal skattemyndighet åligger det sådan arbetsgivare, som i första stycket avses, att tillhandahålla sin bokföring med därtill hörande handlingar för kontroll å verkställandet av skatteavdrag, och sådan arbetsgivare, varom i andra stycket sägs, att tillhandahålla där angivna anteckningar för dylik kontroll samt att bereda myndigheten tillträde till lokal, som användes för den verksamhet kontrollen avser.

Här avsedd kontroll skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan

1 Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse

2 Senaste lydelse 1975:1029.

1 mom. Arbetsgivare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall ha sin bokföring så ordnad att därav framgår arbetstagares namn, lönebelopp och skatteavdrags belopp. Om debetsedel eller skattekort har företetts för arbetsgivaren skall också framgå arbetstagares födelsetid och mantalsskrivningsadress samt nummer på för honom utfärdad debetsedel.

Också annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar i hänseenden som har sagts nyss.

För kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos sådan arbetsgivare, som avses i första och andra styckena. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket, länsstyrelsen eller lokal skattemyndighet. I övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 §§ taxeringslagen (1956:623).

av lagens rubrik 1974:771.

SkU 1977/78:55

41 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tid, att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den som är föremål för kontrollen. Där arbetsgivaren sä begär och detta lämpligen kan ske, skall kontrollen verkställas hos honom.

Hava handelsböcker eller andra handlingar överlämnats för kontroll, skola de så snart ske kan återställas.

Meddelande om resultatet av kontrollen skall snarast lämnas arbetsgivaren.

83 S

Hörsammar icke skattskyldig anmaning att avlämna preliminär självdeklaration eller att fullständiga sådan deklaration eller att för jämkning inkomma med för den skattskyldige utfärdad debetsedel å preliminär skatt, eller

Hörsammar icke skattskyldig anmaning att avlämna preliminär självdeklaration eller att fullständiga sådan deklaration eller att för jämkning inkomma med för den skattskyldige utfärdad debetsedel på preliminär skatt, eller

underlåter någon att hörsamma anmaning enligt 19 §, eller underlåter arbetsgivare, som är skyldig verkställa skatteavdrag, att fullgöra sådan skyldighet eller verkställer han skatteavdrag med för lågt belopp, eller

fullgör arbetsgivare icke vad honom åligger enligt 43 eller 78 §, äger den lokala skattemyndig- äger den lokala skattemyndigheten eller länsstyrelsen förelägga heten eller länsstyrelsen förelägga

den försumlige vite. Vite må ej bestämmas under etthundra eller över femtusen kronor.

Vite må icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller tjänsteman i tjänsten.

Om uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterätten efter anmälan av länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten.

den försumlige vite. Vite får ej bestämmas under femhundra kronor.

Vite får icke föreläggas staten, kommun eller annan menighet och ej heller tjänsteman i tjänsten.

Om uttagande av förelagt vite förordnar länsskatterätten efter anmälan av riksskatteverket, länsstyrelsen eller den lokala ska temy ndigheten.

Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956:623) prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag.

4 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

42 Nuvarande lydelse

Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdömande därav, må vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt tredje stycket inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava förfallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket må även bedömas fråga, huruvida och med vilket belopp vitet bort föreläggas.

Föreslagen lydelse

Har ändamålet med vitet förfallit, när fråga uppkommer om utdömande därav, får vite ej utdömas. Har vitesföreläggande iakttagits först efter det anmälan enligt tredje stycket har inkommit, skall ändamålet med vitet icke anses hava förfallit därigenom.

Vid prövning av anmälan enligt tredje stycket får även bedömas fråga, huruvida och med vilket belopp vitet hade bort föreläggas.

85 §

1 morn.3 Den, som icke åtnöjes med beslut enligt denna lag av lokal skattemyndighet, äger i beslutet söka ändring hos länsskatterätten genom besvär.

I fråga om preliminär taxering, sättet för uttagande av preliminär skatt, debitering eller jämkning av sådan skatt, verkställande av skatteavdrag och anstånd med inbetalning av skatt föres dock talan hos länsstyrelsen.

Allmänt ombud äger anföra besvär över lokal skattemyndighets beslut endast vad avser arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

Talan må ej föras mot lokal skattemyndighets beslut varigenom vite förelagts.

Har besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till annan skatterätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären, skola de ändå upptagas till prövning. Handlingarna skola då omedelbart översändas till den skatterätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.

86 Talan får ej föras mot länsstyrelses beslut enligt 85 § 1 mom. andra stycket. Ej heller får talan föras mot annat beslut av länsstyrelse i fråga

Talan./ä> ej föras mot lokal skattemyndighets beslut om revision enligt 78 § 1 mom. eller varigenom vite har förelagts.

Har besvärshandling före besvärstidens utgång inkommit till annan skatterätt eller länsstyrelse än den som har att pröva besvären, skall de ändå upptagas till prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den skatterätt eller länsstyrelse som skall pröva besvären.

s

>

I mom. Talan får ej föras mot länsstyrelses beslut enligt 85 5 1 mom. andra stycket. Ej heller får talan föras mot annat beslut av läns -

3 Senaste lydelse 1974:771 (ingressen).

SkU 1977/78:55

43 Nuvarande lydelse

om anstånd med inbetalning av skatt eller mot länsstyrelses beslut rörande framställning om försättande i konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skatt eller föreläggande av vite.

Mot annat beslut av länsstyrelse än hos kammarrätten genom besvär.

Föreslagen lydelse

styrelse i fråga om anstånd med inbetalning av skatt eller mot länsstyrelses beslut rörande framställning om försättande i konkurs, ackordsförslag, avskrivning av skatt, revision enligt 78 § 1 mom. eller föreläggande av vite.

som avses i forsta stycket fores talan

2 mom. Mot riksskatteverkets beslut enligt 78 § I mom. om revision eller varigenom vite har förelagts får talan ej förås.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1977/78:55

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 19, 30 och 33 SS lagen (1958:295) om sjömansskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 S2

Redare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, skall hava sin bokföring så ordnad, att därav framgår sjömans namn, födelsetid och mantalsskrivningsadress, lönebelopp och skatteavdrags belopp samt, därest sjömannen uppvisat debetsedel å preliminär skatt, numret å denna debetsedel.

Jämväl annan redare än i första stycket sägs, som har att verkställa avdrag för sjömansskatt, är skyldig att i enahanda omfattning föra anteckningar i hänseenden som nyss sagts.

Efter anmaning av sjömansskattekontoret, taxeringsintendent eller lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som i första stycket avses, att tillhandahålla sin bokföring med därtill hörande handlingar för kontroll av skatteavdrag, och sådan redare, varom i andra stycket sägs, att tillhandahålla där angivna anteckningar för dylik kontroll. Redare är skyldig att lämna den som verkställer kontrollen tillträde till de lokaler som användas för den verksamhet kontrollen avser.

Här avsedd kontroll skall såvitt möjligt ske på sådant sätt och på sådan tid, att den icke förorsakar hinder i verksamheten för den som är föremål för kontrollen. Där redaren så begär och detta lämpligen kan ske, skall kontrollen verkställas hos honom. Hava handelsböcker eller andra handlingar överlämnats för kontroll, skola de så snart ske kan återställas. Meddelande om resultatet av kontrollen skall snarast lämnas redaren.

1 Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydel 2Senaste lydelse 1975:1031.

Efter anmaning av riksskatteverket, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet åligger det sådan redare, som avses i första eller andra stycket, att meddela de upplysningar som finnes erforderliga för kontroll av skatteavdrag. Redare skall tillika efter anmaning förete alla handlingar som finnes erforderliga för sådan kontroll, såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

För kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag har följts får revision verkställas hos redare som avses i första eller andra stycket. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. / övrigt gäller ifråga om revision i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 §§ taxeringslagen (1956:623).

av lagens rubrik 1974:777.

SkU 1977/78:55

45 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 g3

Underlåter redare att hörsamma Underlåter redare att hörsamma anmaning enligt 16 eller 19 §, eller anmaning enligt 16 § eller 19 § tredje

stycket första meningen, eller underlåter redare, som är skyldig verkställa avdrag för sjömansskatt, att fullgöra sådan skyldighet, eller verkställer han avdrag med för lågt belopp, eller

redovisar redare icke sjömansskatt morn., eller fullgör redare icke vad honom åligger enligt 11 § eller 19 § tredje stycket,

äger sjömansskattekontoret förelägga den försumlige lämpligt vite. Vite md ej bestämmas under 100 kronor eller över 5 000 kronor.

Om uttagande av förelagt vite förordnar skatterätten ; Göteborgs och Bohus län efter anmälan av sjömansskattekontoret.

Bestämmelserna i 83 g andra, fjärde och femte styckena uppbördslagen äga motsvarande tillämpning i fråga om vite som avses i denna paragraf.

i den ordning som stadgas i 14 § 1

fullgör redare icke vad honom åligger enligt 11 §,

kan riksskatteverket och i fall som anges i 19 § tredje stycket första meningen, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet förelägga den försumlige lämpligt vite. Vite får ej bestämmas under 500 kronor.

Om uttagande av förelagt vite förordnar skatterätten efter anmälan av riksskatteverket, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. Har vitet förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen (1956:623) prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag.

Bestämmelserna i 83 § andra, fjärde och femte styckena uppbördslagen tillämpas också i fråga om vite som avses i denna paragraf.

33 Talan får icke föras mot sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses i 21 § 1 mom. vid l)och 2), och sjömansskattekontorets beslut att förelägga vite.

g4

Talan (år icke föras mot sjömansskattenämndens beslut i ärenden, som avses i 21 g 1 mom. vid l)och2). Talan får icke heller förås mot beslut enligt 19 § om revision eller varigenom vite har förelagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

3 Senaste lydelse 1975:1031.

4 Senaste lydelse 1971:415.

SkU 1977/78:55

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 2,9och 11 SS lagen (1959:551)om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgöres av annan inkomst än som avses i 3 S, bestämmas med ledning av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt eller, såvitt gäller försäkrad som avses i 1 8 första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, med ledning av redares redovisning enligt 14 S nämnda lag. Vid taxeringsändring eller eftertaxering skall verkställd beräkning av pensionsgrundande inkomst ändras endast om taxeringsändringen eller eftertaxeringen föranleder avvikelse från nämnda beräkning med minst femhundra kronor.

Föreslagen lydelse

Pensionsgrundande inkomst skall, i den mån den utgöres av annan inkomst än som avses i 3 8, bestämmas med ledning av den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt eller, såvitt gäller försäkrad som avses i 1 8 första stycket lagen (1958:295) om sjömansskatt, med ledning av redares redovisning enligt 14 8 nämnda lag. Vid taxeringsändring, varom beslut har meddelats av annan än taxeringsnämnden, eller eftertaxering skall verkställd beräkning av pensionsgrundande inkomst ändras endast om taxeringsändringen eller eftertaxeringen föranleder avvikelse från nämnda beräkning med minst femhundra kronor.

Underrättelse, som avses i 8 8 första stycket, skall översändas i rekommenderat brev. Vad nu sagts skall gälla även underrättelse jämlikt 8 8 andra stycket till försäkrad, som för året taxerats till statlig inkomstskatt.

Underrättelse, varom i 8 8 tredje eller fjärde stycket sägs, skall delgivas vederbörande, om det ej är känt

Underrättelse, som avses i 8 8 första stycket, skall översändas i brev. Vad nu har sagts skall gälla även underrättelse jämlikt 8 8 andra stycket till försäkrad, som för året har taxerats till statlig inkomstskatt.

Underrättelse, varom i 8 8 tredje eller fjärde stycket sägs, skall när ej annat föijer av tredje stycket delgivas

1 Lagen omtryckt 1976:1015. Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.

SkU 1977/78:55

47 Nuvarande lydelse

att han icke kan anträffas.

Föreslagen lydelse

vederbörande, om det ej är känt att han icke kan anträffas.

Meddelas beslut som avses i 8;j> fjärde stycket före utgången av november månad under taxeringsåret, skall underrättelse om beslutet översändas I brev.

11 S2

1 fråga om talan mot lokal skattemyndighets och försäkringsrätts beslut enligt denna lag ha, om ej annat följer av andra stycket, bestämmelserna i 20 kap. 11 § första och andra styckena samt 12 och 13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring motsvarande tillämpning. Vad som i nämnda lagrum föreskrives om allmän försäkringskassa skall därvid gälla lokal skattemyndighet.

Över lokal skattemyndighets beslut beträffande beräkning av pensionsgrundande inkomst, varom den försäkrade erhållit i 8 5 första eller andra stycket angiven underrättelse senast den 30 september under taxeringsåret, må besvär anföras senast den 31 oktober under nämnda år. Har den försäkrade icke erhållit underrättelse som nu sagts eller hathan erhållit underrättelsen efter den 30september under taxeringsåret, må besvär anföras intill utgången av året näst efter taxeringsåret eller, om han icke under taxeringsåret erhållit utfärdad debetsedel eller underrättelse som i 8 S tredje stycket sägs, inom ett år efter det han erhållit sådan debetsedel eller underrättelse.

Försäkringsrätts och lokal utan hinder av förd klagan.

Över lokal skattemyndighets beslut beträffande beräkning av pensionsgrundande inkomst, varom den försäkrade har erhållit i 8 5 första eller andra stycket angiven underrättelse under taxeringsåret, får besvär anföras intill utgången av februari månad året efter taxeringsåret. Detsamma gäller beslut som anges i 9 } tredje stycket och varom den försäkrade har erhållit i 8 £ fjärde stycket angiven underrättelse senast under taxeringsåret. Har den försäkrade icke erhållit underrättelse som nu har sagts under taxeringsåret, får besvär anföras intill utgången av året näst efter taxeringsåret eller, om han icke under taxeringsåret har erhållit utfärdad debetsedel eller underrättelse som i 8 § tredje stycket sägs, inom ett år efter det han har erhållit sådan debetsedel eller underrättelse.

idighets beslut lända till efterrättelse

2 Senaste lydelse 1978:39.

SkU 1977/78:55

48 Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979. Äldre bestämmelser i 11 § om underrättelse och tid för anförande av besvär gäller dock fortfarande i fråga om beslut som avser taxeringen år 1978 eller tidigare. Bestämmelsen i 9 § tredje stycket skall till dess regeringen förordnar annat avse oktober månad.

SkU 1977/78:55

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.

Härigenom föreskrivs att 5, 7 och 35 §§ lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 «

Arbetsgivare, som under ett år utgivit lön till någon hos honom anställd arbetstagare med minst femhundra kronor, är skyldig att nästföljande år utan anmaning lämna uppgift (arbetsgivaruppgift) till ledning för beräkning av avgiftsunderlag. Uppgiften skall lämnas i två exemplar och avfattas å blankett enligt formulär, som fastställes av riksförsäkringsverket.

Vid arbetsgivaruppgift skall ar- Vid arbetsgivaruppgift skall arbetsgivare foga ett exemplar av de betsgivare foga ett exemplar av

uppgift som avses i 3 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

kontrolluppgifter, vilka han enligt 37§

1 mom. första, andra eller sjunde punkten taxeringslagen har att avlämna. för inkomsttaxeringen, ävensom av uppgift som avses i 3 § förordningen angående beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen om allmän försäkring. Befrielse från nämnda skyldighet må medgivas av riksförsäkringsverket eller, efter regeringens bemyndigande, av myndighet som verket bestämmer.

Blanketter till arbetsgivaruppgift skola kostnadsfritt tillhandahållas i samma ordning som deklarationsblanketterna för inkomsttaxeringen ävensom hos riksförsäkringsverket och sjömansskattekontoret.

Arbetsgivare, som icke inom föreskriven tid avlämnat arbetsgivaruppgift eller uppgift som avses i 5 § andra stycket, må anmanas att inkomma med de felande handlingarna. Är avlämnad arbetsgivarupp -

ä2

Arbetsgivare, som icke inom föreskriven tid har avlämnat arbetsgivaruppgift eller uppgift som avses i 5 § andra stycket, får anmanas att inkomma med de felande handlingarna. Är avlämnad arbetsgivarupp -

1 Lagen omtryckt 1974:938. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938.

2 Senaste lydelse 1975:1032.

4 Riksdagen 1977/78. 6 sami. Nr 55

SkU 1977/78:55

50 Nuvarande lydelse

gift ofullständig, må arbetsgivaren anmanas att komplettera densamma.

Efter anmaning örn arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att i den omfattning och inom den tid, som i anmaningen angivits, meddela de upplysningar som finnas erforderliga för beräkning av avgiftsunderlag för arbetsgivaren.

För kontroll av att arbetsgivare fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag är arbetsgivare, som avses i 78 5 1 mom. uppbördslagen (1953:272), skyldig att efter anmaning tillhandahålla där angivna handlingar och övriga handlingar av betydelse för beräkning av avgiftsunderlag samt att bereda den som verkställer kontrollen tillträde till de lokaler som användas för den verksamhet kontrollen avser. I fråga om verkställandet av kontrollen skall gälla vad i. fjärde stycket nämnda moment sägs.

Anmaning som avses i denna paragraf utfärdas av riksförsäkringsverket, länsstyrelse, lokal skattemyndighet eller sjömansskattekontoret.

I anmaning må vite föreläggas.

Föreslagen lydelse

gift ofullständig, får arbetsgivaren anmanas att komplettera densamma.

Efter anmaning är arbetsgivare och arbetstagare skyldiga att i den omfattning och inom den tid, som i anmaningen har angivits, meddela de upplysningar som,finnes erforderliga för beräkning av avgiftsunderlag för arbetsgivaren. Arbetsgivare och arbetstagare skall tillika efter anmaning förete alla handlingar sorn finnes erforderliga för sådan beräkning, såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

För kontroll av att arbetsgivare har fullgjort sin uppgiftsskyldighet enligt denna lag får revision verkställas hos arbetsgivare, som avses i 78 8 1 mom. uppbördslagen (1953:272). Beslut om revision meddelas av riksförsäkringsverket, riksskatteverket, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. / övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestämmelserna i 56 och 58 M taxeringslagen (1956:623).

Anmaning som avses i denna paragraf utfärdas av riksförsäkringsverket, riksskatteverket, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet.

I anmaning får vite föreläggas. Vite får dock ej föreläggas i fall som avses i andra stycket andra meningen.

Talan mot beslut om revision får ej föras.

SkU 1977/78:55

51 Föreslagen lydelse 35 §

Nuvarande lydelse

M

Vite, som förelägges enligt denna lag, må ej bestämmas under etthundra kronor eller över femtusen kronor.

Om uttagande av förelagt vite har riksförsäkringsverket att göra hemställan hos vederbörande åklagare. Utan sådan hemställan må talan ej väckas.

Vite, som förelägges enligt denna lag, får ej bestämmas under femhundra kronor.

Om uttagande av vite förordnar skatterätten efter anmälan av riksförsäkringsverket, riksskatteverket, länsstyrelse eller lokal skattemyndighet. I fråga om vite gäller i övrigt 123 och 124taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar. Har vitet förelagts även med stöd av bestämmelse i taxeringslagen prövas fråga om uttagande av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

SkU 1977/78:55

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 26 och 69 SS lagen (1968:430) om mervärdeskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

261j

Efter anmaning skall deklarationsskyldig lämna de upplysningar som behövs för kontroll av deklaration eller för att fastställa mervärdeskatt. I anmaning får vile föreläggas.

Deklarationsskyldig skall efter anmaning förete handling som behövs för fastställelse av mervärdeskatt, såsom kontrakt, kontoutdrag, räkning eller kvitto.

Efter anmaning skall deklarationsskyldig lämna de upplysningar Sorn behövs för kontroll av deklaration eller för att fastställa mervärdeskatt.

69 S2

1 fråga om vite enligt denna lag gäller 123 och 124 SS taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar.

I fråga om vite enligt denna lag gäller 123 och 124 SS taxeringslagen (1956:623) i tillämpliga delar. Har vite förelagts också med stöd av bestämmelse i taxeringslagen prövas fråga om uttagande av vitet av den skatterätt som är behörig enligt nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1979.

1 Lagen omtryckt 1969:237. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.

2 Senaste lydelse 1974:885.

SkU 1977/78:55

53 Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts följande motioner, nämligen

1977/78:1958 av Daniel Tarschys (fp) vari hemställs

1, att riksdagen uttalar sig för att rationaliseringen av skatteadministrationen i vidgad utsträckning bör inriktas på att underlätta de enskilda deklaranternas arbete,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att i ökad omfattning förse deklarationsblanketterna med förtryckta uppgifter;

1977/78:1959 av Rune Torwald (c) vari hemställs

1. att målsättningen för indelningen i särskilda taxeringsdistrikt bör vara att flertalet - och i regel minst ett - anknyts till aktuella fögderier,

2. att taxeringsarbetet i första instans bör ha en förankring i länsstyrelsen med dess förtroendemannastyrelse, särskilt i frågor rörande fastställande av länsanvisningar och länets indelningar i taxeringsdistrikt;

1977/78:1960 av Per Westerberg (m) vari hemställs att riksdagen avslår de i propositionen föreslagna ändringarna i 37 i; taxeringslagen (1956:623), TL;

1977/78:1965 av Karin Ahrland(fp)och Daniel Tarschys (fp) vari hemställs att riksdagen ändrar förslaget i propositionen 1977/78:181 beträffande 69 $ 4 mom, TL så att det i stället kommer att lyda: Underrättelse som avses i denna paragraf får ske genom delgivning;

1977/78:1966 av Nils Berndtson (vpk) och Tommy Franzén (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att med godkännande i övrigt av propositionen 1977/78:181 anta motionärernas förslag till lydelse av 34 $ 1 mom. i lag om ändring i taxeringslagen:

Propositionens förslag Motionens förslag

34 $

I mom. Självdeklaration, som / mom. Självdeklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall, skall avgivas utan anmaning, skall,

försåvitt ej annat följer av vad här försåvitt ej annat följer av vad här

nedan stadgas, vara avlämnad senast nedan stadgas, vara avlämnad senast

den 15 februari under taxeringsåret. den 1 mars under taxeringsåret.

1977/78:1967 av Anna-Greta Skantz (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att skattskyldiga i fortsättningen erhåller portofria adresserade kuvert för insändandet av självdeklarationer till lokala skattemyndigheter; -

5 Riksdagen 1977/7S. 6 sand. Nr 55

SkU 1977/78:55

1977/78:1968 av Erik Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att bestämmelsen i taxeringslagen om svenskt medborgarskap som villkor för ledamot och suppleant i taxeringsnämnd tas bort,

2. att riksdagen beslutar att suppleanter skall underrättas om samtliga sammanträden,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om utbildning av ledamöter och suppleanter i taxeringsnämnd,

4. att riksdagen beslutar att samtliga valda ledamöter för rätt att granska självdeklarationer,

5. att riksdagen beslutar att taxeringsnämndens underrättelser enligt 69 § taxeringslagen skall tillställas den skattskyldige i rekommenderat brev,

6. att riksdagen beslutar om obligatorisk skyldighet för bankerna att årligen per den 31 december lämna uppgift till taxeringsmyndigheterna om kapitalbehållning och ränteinkomster av på bankkonton innestående medel i enlighet med vad som anförts i motionen;

Utskottet behandlar i detta sammanhang också de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1977/78:358 av Hilding Johansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till sådana ändringar i lagstiftningen att taxeringsnämnderna kan utses för en treårsperiod;

1977/78:411 av Åke Gillström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar om obligatorisk skyldighet för bankerna att årligen per den 31 december lämna uppgift till taxeringsmyndigheterna om ränteinkomster av på bankkonton innestående medel;

1977/78:943 av Kerstin Andersson i Kumla m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för inrättandet av kommunala deklarationsbyråer;

1977/78:954 av Gördis Hörnlund (s) och Helge Klöver(s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om formerna för skattekontroll av premieobligationer.

SkU 1977/78:55

55 Utskottet

Propositionen innehåller en genomgripande författningsreglering av den nya taxeringsorganisation som enligt riksdagens principbeslut 1975 och 1977 skall genomföras fr. o. m. 1979 års taxering. Principbesluten innebär bl. a. att länsstyrelsernas skatteavdelningar omorganiseras och att taxeringsnämndernas ställning och lekmannainflytandet förstärks. Taxeringsperioden förlängs i princip från den 30 juni till den 30 november, och deklarationerna kommer att granskas och föredras inför taxeringsnämnderna av tjänstemän vid länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna. Tyngdpunkten i granskningsarbetet läggs på rörelsedeklarationer och andra mer komplicerade deklarationer, och nämndens beslutsunderlag förbättras bl. a. genom en ökad revisionsverksamhet. Skatteadministrationen effektiviseras också genom ett väl utbyggt ADB-stöd som underlag för granskning och taxering. Principbesluten innebär vidare att antalet förtroendevalda ledamöter i taxeringsnämnderna kan komma att ökas, att mandatperioden förlängs och att nämndens beslutsområde utvidgas bl. a. till ärenden om skattetillägg.

Personalbehovet i den nya organisationen beräknas öka med ca 1 500 nya handläggartjänster och har hittills föranlett en successiv utbyggnad med ca 1 100 nya tjänster, senast genom förslag i prop. 1977/78:100 bil. 18, som behandlats i civilutskottets betänkande CU 1977/78:16.

I den nu aktuella propositionen har den nya organisationen närmare utformats bl. a. genom regler för tjänstemannamedverkan vid taxeringen och för arbets- och ansvarsfördelningen inom skatteadministrationen. Vidare föreslås ändringar i fråga om taxeringsnämndernas organisation och verksamhet samt om val av ledamöter m. m. I sammanhanget kan nämnas att avsikten är att de skattskyldiga skall erhålla slutskattesedlar i vanlig ordning i december och att deras besvärstider förlängs till utgången av februari månad efter taxeringsåret.

Frågan om att överföra behandlingen av skattetilläggen till taxeringsnämnderna tas inte upp nu. Till denna och vissa andra frågor - däribland uppbördssystemet - avser departementschefen att återkomma senare.

Utskottet har vid sin granskning av propositionen funnit att förslagen i allt väsentligt står i överensstämmelse med de principbeslut som riksdagen redan fattat i de aktuella frågorna. Utskottet återkommer i det följande till vissa detaljer bl. a. i anslutning till de motioner som behandlas i detta sammanhang. I övrigt har utskottet inte något att erinra mot propositionen.

Ansvaret förden årliga taxeringen läggs enligt riksdagens principbeslut på skattechefen i länet. Denne skall således leda och styra taxeringen i länet och lämna föreskrifter om den lokala skattemyndighetens (LSM) medverkan i taxeringsarbetet. I enlighet härmed slopas länsstyrelsens formella åliggande att vaka över taxeringsarbetet i första instans. Länsstyrelsen skall dock fortfarande besluta om indelningen i taxeringsdistrikt, förordna ordförande i

SkU 1977/78:55

taxeringsnämnden och ansvara för vissa allmänt administrativa uppgifter. Uppgiften att upprätta förslag till länsanvisningar överflyttas från länsstyrelsen till skattechefen. I propositionen framhålls också att skattechefen liksom hittills bör stödja taxeringsnämnden i dess arbete genom att lämna råd och anvisningar.

I motionen 1959 anförs bl. a. att det är angeläget att behålla den förankring som taxeringsarbetet i första instans har i länsstyrelsen med dess förtroendemannastyrelser, särskilt i frågor som rör fastställande av länsanvisningar och indelning i taxeringsdistrikt.

Propositionen innebär - som nyss anförts - att länsstyrelsen kommer att behålla det formella ansvaret för åtskilliga frågor rörande taxeringsorganisationcn i första instans. Hit hör bl. a. den i motionen berörda frågan om indelningen i taxeringsdistrikt. De i motionen avsedda länsanvisningarna fastställs av riksskatteverket (RSV) och innehåller vägledning i första hand för taxeringsnämnderna i vissa värderings- och andra beskattningsfrågor. Utskottet tillstyrker att skattechefen får ansvaret för de förslag till sådana anvisningar som lämnas till RSV.

Beträffande skattechefens ställning kan tillfogas att den i realiteten inte genomgår någon förändring. Även om det slutliga ansvaret i många fall kommer att åvila skattechefen, förutsätter utskottet att frågorna generellt kommer att lösasi samförstånd med länsstyrelsen och LSM. Med anledning av vad som anförs i motionen bör också framhållas att reformen framför allt syftar till att förstärka taxeringen i första instans och därmed också inflytandet för taxeringsnämnderna med deras förtroendevalda ledamöter.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1959 yrkandet 2.

Två detaljer som har beröring med skattechefens ställning har tagits upp i en skrivelse från Föreningen Sveriges skattechefer. En av dem berör rätten för skattechefen eller den tjänsteman han beordrar att vara närvarande vid taxeringsnämndens sammanträden. Denna möjlighet finns kvar enligt propositionen, men reglerna har formulerats om så att skattechefen eller vederbörande tjänsteman inte får vara närvarande vid nämndens överläggningar. En sådan formulering är enligt skrivelsen mindre lämplig på grund av de många beslut som fattas vid varje sammanträde.

Förslaget i propositionen bör ses mot bakgrund av att skattechefen vid sidan av sin allmänt rådgivande och vägledande funktion intar en partsställning i taxeringsprocessen. Det kan därför vara tveksamt om han bör ha möjlighet att närvara vid taxeringsnämndens sammanträden i större utsträckning än den skattskyldige. Det bör framhållas att det av olika skäl är värdefullt om skattechefen eller av honom utsedd tjänsteman vid något tillfälle kan besöka de olika taxeringsnämnderna i länet och att det nuvarande systemet enligt vad utskottet erfarit hittills fungerat tillfredsställande. Den kontakt som genom dessa besök kan upprättas mellan skattechefen och taxeringsnämnden bör inte försvåras. Samtidigt är det angeläget att besöken inte kan uppfattas som en obehörig påverkan på taxeringsnämndens

SkU 1977/78:55

bedömningar. Mol denna bakgrund anser ulskollet att syftet med propositionen lämpligen bör tillgodoses på del sätt alt skattechefen eller vederbörande tjänsteman liksom hittills får närvara under nämndens överläggningar men endast om nämnden beslutar det.

Den andra frågan som tas upp i skrivelsen från föreningen är skattechefens möjligheter att påverka tillämpningen av de i propositionen föreslagna anståndsreglerna för självdeklaration. Enligt nuvarande ordning prövas ansökan om anstånd med självdeklaration i vissa fall av skattechefen och i andra fall av LSM. De beslut som meddelas i frågan får inte överklagas. Samtidigt som möjligheterna till anstånd nu byggs ut föreslås i propositionen att ärendena helt överförs på LSM. I skrivelsen anförs att åtgärden bör kompletteras med möjligheter för skattechefen att ompröva LSM:s beslut eller att lämna närmare anvisningar rörande tillämpningen av bestämmelserna.

Utskottet instämmer i departementschefens uppfattning att skattecheferna nu bör befrias från handläggningen av ärenden rörande anstånd med självdeklaration. Enligt utskottets uppfattning kan tillräckliga skäl f. n. inte anses föreligga att samtidigt som denna åtgärd genomförs betunga administrationen genom att införa ett besvärsförfarande i dessa fall. Vid sin bedömning av denna fråga utgår utskottet från att LSM givetvis kommer att följa de riktlinjer som utfärdas av riksskatteverket och av skattechefen i länet och att tveksamma frågor löses i samförstånd med skattechefen och dem som närmast har att handlägga deklarationerna. Därtill kommer att LSM givetvis har möjlighet att ompröva sitt beslut om skäl därtill föreligger. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del.

Beträffande fördelningen av granskningsarbetet och indelningen i taxeringsdistrikt m. m. ansluter propositionen sig till de av riksdagen tidigare fattade principbesluten som innebär att aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl. juridiska personer, delägare i fåmansbolag och deras familjer och ett begränsat antal övriga svårkontrollerade skattskyldiga, dvs. sammanlagt drygt en halv miljon deklarationer, skall granskas regionalt hos länsstyrelserna. Övriga deklarationer kommer att granskas hos LSM. F. n. finns drygt 5 000 taxeringsnämnder, varav 900 särskilda nämnder i form av s. k. rörelsenämnder eller fögderinämnder och s. k. bolagsnämnder eller länsnämnder. Av drygt 6 miljoner skattskyldiga taxeras f. n. drygt 1 miljon i de särskilda nämnderna och återstoden i de lokala nämnderna. Principbesluten innebär att det totala antalet nämnder kan komma att minskas till ungefär hälften. Enligt propositionen kommer det i fortsättningen att finnas en typ av särskilda nämnder på lokal och regional nivå. Samtliga deklarationer som granskas regionalt skall behandlas i särskilda nämnder. I de lokala nämnderna kommer enligt propositionen det stora flertalet deklarationer från löntagare att behandlas och också en stor del av jordbruken och många av de mindre företag som f. n. taxeras i rörelsenämnder. På det lokala planet kommer det också att finnas särskilda nämnder, i första hand för olika

SkU 1977/78:55

företagsgrupper.

1 motionen 1959 anförs bl. a. att det är av vikt att åstadkomma en så decentraliserad taxeringsorganisation som möjligt. Motionären yrkar därför att riksdagen som sin mening ger till känna att målsättningen för indelning i särskilda taxeringsdistrikt bör vara att flertalet särskilda taxeringsdistrikt anknyts till aktuella fögderier.

När det gäller indelningen i taxeringsdistrikt innebär förslaget i propositionen att en eller flera särskilda taxeringsnämnder i allmänhet kommer att inrättas inom de olika fögderierna. Utskottet instämmer i uttalandena i propositionen, som också överensstämmer med motionärernas krav på att i regel minst ett särskilt taxeringsdistrikt bör finnas i varje fögderi. Av det anförda framgåratt motionen i huvudsak är tillgodosedd. I den mån så inte är fallet avstyrker utskottet densamma i denna del (yrkandet 1).

När det gäller taxeringsnämndernas ledamöter föreslås i propositionen att ordföranden skall tillsättas av länsstyrelsen för ett år i sänder och att övriga ledamöter-minst 5 och högst 8-skall väljas av kommunerna för en period av tre år. Behörighetskravet i fråga om svenskt medborgarskap bör enligt förslaget stå kvar liksom också kravet på att ledamöter och suppleanter skall ha insikt i de beskattningsfrågor som ankommer på nämnden.

I motionen 358 yrkas att taxeringsnämnderna skall utses för en treårsperiod, ett yrkande som alltså i huvudsak motsvarar förslaget i propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionen i vad avser mandatperioden och avstyrker motionen till den del den inte är tillgodosedd.

I motionen 1968 yrkas bl. a. att kravet på svenskt medborgarskap för ledamöter och suppleanter i nämnden slopas (yrkandet 1). Motionen ansluter i denna del till utskottets ståndpunkt i betänkandet SkU 1976/77:49.

Utskottet instämmer nu liksom tidigare i uppfattningen att invandrarna i vissa kommuner utgör en så stor grupp att de av flera skäl bör vara företrädda i nämnden. Av ledamöter och suppleanter bör givetvis på samma sätt som hittills krävas att de kan bedöma aktuella deklarationer på ett tillfredsställande sätt, vilket bl. a. torde kräva bosättning här i landet under viss tid och goda kunskaper i det svenska språket. Synpunkter av detta slag bör enligt utskottets uppfattning kunna tillgodoses på ett mer ändamålsenligt sätt än genom ett formellt krav på svenskt medborgarskap. I sammanhanget kan nämnas att utländska medborgare, som varit kyrkobokförda i Sverige den 1 november de tre senaste åren före valåret, erhållit kommunal rösträtt enligt ett riksdagsbeslut 1975 och att de därmed också blivit valbara till kommunala förtroendeuppdrag. Mot denna bakgrund borde frågan om en motsvarande lösning för taxeringsnämnderna ha kunnat belysas närmare i propositionen. Konstitutionsutskottet har emellertid i sitt betänkande KU 1977/78:49, som ännu inte behandlats av riksdagen, behandlat ett mer generellt motionsyrkande i samma riktning rörande även andra organ än taxeringsnämnderna.

SkU 1977/78:55

59 Enligt konstitutionsutskottets uppfattning kan det, sedan erfarenhet nu vunnits av de nya reglerna för utländska medborgares valbarhet till kommunala förtroendeuppdrag, finnas anledning att förutsättningslöst se över gällande valbarhelsbestämmelser även för de statliga organ i vilka kommuner och landsting utser ledamöter för att pröva i vilka sådana organ valbarhet för utländska medborgare kan komma i fråga.

Enligt skatteutskottets uppfattning bör en gemensam lösning av frågan eftersträvas för de organ som berörs av den utredning som konstitutionsutskottet förordat. Med hänsyn till frågans art utgår skatteutskottet från att resultatet av den begärda utredningen kan redovisas inom en nära framtid eller att frågan om taxeringsnämnderna i annat fall prövas separat av regeringen. Utskottet anser att utredningen inte nu bör föregripas genom omedelbar lagstiftning för taxeringsnämndernas del. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandet 1 i motionen 1968.

Utskottet övergår härefter till vissa frågor rörande taxeringsnämndernas arbetsformer m. m.

I motionen 1968 yrkas att suppleanterna underrättas om taxeringsnämndens samtliga sammanträden och att samtliga valda ledamöter skall få rätt att granska självdeklarationerna. Motionärerna begär också ett riksdagsuttalande om angelägenheten av alt tillgodose behovet av utbildning av ledamöter och suppleanter.

Propositionen innebär alt suppleanter skall underrättas om taxeringsnämndens första sammanträde och att suppleant som önskar delta i följande sammanträden utan att förfall för ordinarie ledamot föreligger skall ha möjlighet att vända sig till ordföranden eller skattemyndigheterna för att la information om sammanträdena. Beträffande granskningsrätten är departementschefen inte beredd att ge ledamöterna generell tillgång till deklarationsmaterialet. Möjlighet bör liksom hittills finnas för nämnden att utse någon ledamot som utöver ordföranden granskar deklarationerna. Samtidigt framhålls i propositionen att bestämmelserna inte får hindra ledamöterna att ta del av deklarationshandlingar i den mån det behövs för att de skall få bästa möjliga beslutsunderlag och att annan ledamot än ordföranden därför skall få ta del av självdeklaration vid nämndens sammanträde i den omfattning som erfordras för taxeringen.

I förberedelserna för den nya taxeringsorganisationen har det framför allt ansetts angeläget att inrikta utbildningsresurserna på den granskningspersonal som tillkommer i den nya organisationen. Ett av huvudsyftena med reformen är emellertid att förstärka taxeringsnämndernas ställning. För att detta skall kunna förverkligas och för att de enskilda ledamöterna skall kunna utöva ett reellt inflytande i taxeringsarbetet måste givetvis deras behov av utbildning tillgodoses. Utskottet instämmer således i motionärernas uppfattning att det i fortsättningen är viktigt att uppmärksamma denna fråga. Utskottet är inte f. n. berett att lägga fram konkreta förslag till förbättringar i detta hänseende eller att nu ta ställning till frågan i vilka former denna

SkU 1977/78:55

utbildning lämpligen bör bedrivas. Utskottet förutsätter att denna fråga beaktas inom RSV och av andra berörda parter. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandet 3 i motionen 1968 i den mån yrkandet inte har lillgodosetts.

Utskottet biträder däremot yrkandet 2 i motionen att suppleanterna bör underrättas om samtliga sammanträden med nämnden.

När det gäller frågan i vilken utsträckning taxeringsnämndens ledamöter bör få ta del av deklarationerna behålls möjligheten för ordföranden och de ledamöter som särskilt utses av nämnden att granska samtliga deklarationer. Det nya systemet innebär dock att deklarationerna i principskall granskas och föredras inför nämnden av särskilda tjänstemän. De förtroendevalda ledamöterna bör enligt utskottets mening samtidigt kunna bilda sig en egen uppfattning i de aktuella frågorna genom att ta del av deklarationerna i dessa delar, och de bör också i övrigt ha möjlighet att - så som föreslås i propositionen - vid sammanträdena ta del av deklarationerna i den omfattning som behövs för taxeringen. Förslaget innebär att taxeringsnämnderna själva får bedöma i vilken utsträckning det är lämpligt att ledamöterna granskar deklarationerna, och utskottet vill för sin del framhålla vikten av att reglerna tillämpas så att kravet på likaberättigande för ledamöterna i fråga om att ta del av underlaget för de beslut som nämnden fattar inte sätts åt sidan.

Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att yrkandet 4 i motionen 1968 är tillgodosett. Utskottet avstyrker således detta ändringsyrkande.

Enligt propositionen skall den skattskyldige underrättas om tid och plats för sammanträde då redovisning skall lämnas för taxeringsrevision angående hans taxering. Delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU) har i en skrivelse till utskottet föreslagit att motsvarande skall gälla om kontakt tagits med den skattskyldige i form av s. k. taxeringsbesök. Utskottet vill framhålla att den skattskyldige är berättigad att få komma till sammanträdet om han uttryckt önskemål härom i samband med taxeringsbesöket och att han i sådana fall givetvis kommer att erhålla underrättelse om sammanträdet. Eftersom taxeringsbesöken kommer att få skiftande karaktär anser utskottet att en sådan underrättelse inte med nödvändighet skall behöva lämnas i samtliga fall då sådana besök ägt rum. Utskottet ansluter sig således till propositionen även i denna del.

Underrättelse om taxeringsnämndens beslut skall tillställas den skattskyldige bl. a. vid avvikelse från deklarationen. Enligt propositionen skall underrättelsen i fortsättningen skickas som vanligt brev, medan motionärerna i motionen 1968 anser att den bör skickas i rekommenderat brev på samma sätt som hittills. I motionen 1965 föreslås att man i dessa fall bör kunna anlita ett delgivningsförfarande som innebär att mottagaren återsänder ett delgivningserkännande enligt särskilt formulär som bifogats underrättelsen.

SkU 1977/78:55

61 Den skattskyldige skall givetvis underrättas om taxeringsnämndens avvikelser från deklarationen. Enighet synes råda om att det sett enbart från denna synpunkt är tillräckligt att en underrättelse tillställs honom med vanligt lösbrev. Som skäl för motionerna åberopas dock att det har betydelse för besvärstidens längd att kunna fastställa om den skattskyldige verkligen fått del av underrättelsen och när detta i så fall skett. Som framhålls i propositionen torde denna fråga i allmänhet inte orsaka problem. Det stora flertalet avvikelser godtas av de skattskyldiga och överklagas alltså inte. Propositionen innebär också att den ordinarie besvärstiden förlängs t. o. m. februari månad året efter taxeringsåret, vilket torde komma att medföra att besvär endast i undantagsfall kan väntas inkomma senare så att frågan om delgivningsdagen aktualiseras. Enligt utskottets uppfattning bör man inte bortse från att dessa undantagsfall kan medföra problem. De åtgärder som kan komma i fråga bör emellertid i första hand inriktas på dessa undantagsfall. Enligt utskottets uppfattning kan det erfarenhetsmässigt bedömas i förhand när det av skäl som utskottet ny ss berört eller av andra orsaker kan bli av värde att en delgivningsdag kan konstateras. Möjligheten bör alltså stå öppen för taxeringsmyndigheterna att i särskilda fall översända underrättelsen i rekommenderat brev eller att anlita ett delgivningsförfarande exempelvis enligt den metod som föreslås i motionen 1965. Tillämpningen av en regel med detta innehåll bör enligt utskottets uppfattning behandlas närmare i anvisningar av RSV. Utskottet förordar således att 69 § taxeringslagen (1956:623), TL, kompletteras i delta hänseende och avstyrker motionen 1968 yrkandet 5 i den mån det inte därigenom är tillgodosett. Utskottets förslag innebär bifall till yrkandet i motionen 1965.

Beträffande underrättelserna från taxeringsnämnderna kan tillfogas att de enligt förslaget i propositionen skall underskrivas av ordföranden eller annan tjänsteman vid nämnden. Utskottet instämmer i uppfattningen att den nuvarande ordningen med underskrift av underrättelserna t. v. bör behållas. Reglerna har enligt utskottets mening sin plats i taxeringskungörelsen.

Enligt propositionen behålls de nuvarande deklarationstiderna i princip oförändrade i överensstämmelse med redan fattade principbeslut.

I motionen 1966 yrkas att den ordinarie deklarationstiden 15 februari förlängs till den 31 mars.

Utskottet är inte berett att f. n. tillstyrka en allmän förlängning av deklarationstiden. I den mån kravet påen förlängd deklarationstid slöder sig på beaktansvärda skäl kan emellertid syftet med motionen tillgodoses genom att LSM medger anstånd i det enskilda fallet. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1966.

I syfte bl. a. att anpassa kontrolluppgifterna till ADB-systemet föreslås i propositionen att de fr. o. m. inkomståret 1978 skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär eller - om ADB-band eller liknande används - redovisas i överensstämmelse med formuläret.

SkU 1977/78:55

62 I motionen 1960 yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionären åberopar bl. a. att förslaget i propositionen medför ett omställningsarbete under löpande inkomstår och att felrisker uppstår på grund av att ändringarna inte är tillräckligt förberedda.

Som anförs i propositionen hade det varit till fördel om kravet på en formbunden uppgiftsredovisning kunnat läggas fram redan före ingången av 1978. Det föreslagna systemet innebär emellertid huvudsakligen krav på en ändrad uppställning av uppgifter som skall lämnas redan nu. Därtill kommer att propositionen innehåller övergångsbestämmelser som innebär att nuvarande rutiner följs i vissa avseenden och att RSV på ansökan får medge vissa undantag från de nya kraven. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker således motionen 1960.

I motionerna 411 och 1968 yrkandet 6 upprepas ett motionsyrkande som skatteutskottet tagit ställning till i sitt betänkande SkU 1974:36, nämligen att bankerna skall åläggas obligatorisk uppgiftsskyldighet i fråga om ränteinkomster. Yrkandet i den sistnämnda motionen avser även kapitalbehållningen på bankkonton. Motionärerna anser att uppgiftsskyldigheten bör omfatta endast väsentliga belopp.

Som utskottet konstaterade år 1974 är bankerna skyldiga att efter anmaning lämna sådana uppgifter som motionärerna avser, men reglerna kan inte utnyttjas för en generell kontroll av redovisning av bankräntorna. Utskottet instämmer nu liksom tidigare i syftet med de framställda yrkandena. Det bör emellertid övervägas närmare om och på vilket sätt en uppgiftsskyldighet bör begränsas. Denna fråga sammanhänger i sin tur med hur långt utvecklingen av ADB-systemet kommit inom bankerna. Utskottet anser därför att detaljutformningen av reglerna bör övervägas mer ingående än vad som nu är möjligt. Enligt utskottets uppfattning bör regeringen pröva möjligheterna att snarast införa uppgiftsskyldighet för ränteinkomster och innestående kapitalbehållning på bankkonton. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de i motionerna framställda yrkandena om omedelbara ändringar i lagstiftningen.

En annan kontrollfråga tas upp i motionen 954, nämligen beträffande innehav av premieobligationer.

Näringsutskottet har i sitt betänkande NU 1977/78:19 avstyrkt ett motionsyrkande som framställts i samma syfte som den nu aktuella motionen och innebar att inköp av premieobligationer skulle registreras. Näringsutskottet åberopade bl. a. ett yttrade från RSV, som ansåg att en registrering skulle bli alltför kostnadskrävande. Det nu aktuella motionsyrkandet ansluter till verkets ståndpunkt att det bör utredas om det inte finns enklare och mindre kostnadskrävande former för kontroll av premieobligationer.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att en ökad kontroll av innehav av premieobligationer kan vara angelägen från beskattningssyn -

SkU 1977/78:55

punkt. Samtidigt kan framhållas att det torde vara av större vikt att åstadkomma en bättre kontroll beträffande andra obligationer, där skattepliktig ränta utgår. En sådan kontroll torde åtminstone i viss utsträckning kunna åstadkommas på samma sätt som i fråga om banksparandet. Detta problem bör om möjligt tas upp av regeringen i samband med frågan om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet beträffande bankkonton. När det gäller premieobligationer är utskottet medvetet om att det är förenat med svårigheter att åstadkomma förbättringar av kontrollen. Möjligheterna härtill bör emellertid också prövas. Utskottet förutsätter att detta kommer att ske inom RSV, som också bör redovisa resultatet av sina överväganden. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 954 i den mån den inte kan anses tillgodosedd.

Vissa servicefrågor och informationsfrågor behandlas också i propositionen. Avsikten är bl. a. att en ökad serviceverksamhet skall genomföras hos skattemyndigheterna i form av deklarationsrådgivning i mer organiserade former än f. n. I propositionen uttalas också att det är värdefullt om kommunerna inrättar deklarationsbyråer.

I motionen 943 begärs åtgärder för att inrätta kommunala deklarationsbyråer.

Enligt utskottets uppfattning torde yrkandet i motionen vara delvis tillgodosett genom den belysning frågan fått i propositionen. Samtidigt vill utskottet framhålla att frågan i vilken utsträckning deklarationsbyråer av detta slag bör inrättas i första hand är en kommunal angelägenhet. Som anförs i propositionen får det ankomma på kommunerna att själva ta ställning till frågan. Med det anförda avstyrker utskottet motionen 943.

I motionen 1958 begärs att rationaliseringen av skatteadministrationen inriktas på att underlätta de enskilda deklaranternas arbete genom att deklarationsblanketterna i ökad omfattning förses med förtryckta uppgifter. Motionären anser bl. a. att uppgifter som skattemyndigheterna kan inhämta om den skattskyldiges inkomst- och förmögenhetsförhållanden i ökad omfattning bör tas in i den deklarationsblankett som översänds till den skattskyldige. Yrkandet överensstämmer med ett krav i samma riktning som utskottet behandlat i sitt betänkande 1976/77:49.

Utskottet har vid sin tidigare behandling av frågan instämt i att man på allt sätt bör eftersträva att underlätta deklarationsplikten bl. a. genom förbättrad information och förenklade blanketter. Utskottet har också framhållit att blanketterna redan nu i viss begränsad omfattning förses med förtryckta uppgifter och att det givetvis bör kunna övervägas om detta system kan kompletteras t. ex. med uppgift om fastighetsinnehav och taxeringsvärde. Dessa synpunkter har också tillgodosetts i den nu aktuella propositionen. Däremot ifrågasätter utskottet nu liksom tidigare, om det är lämpligt att den skattskyldiges bestyr med deklarationen begränsas till rättelser och kompletteringar av en redan ifylld blankett. Den skattskyldige skall även i fortsätt -

SkU 1977/78:55

ningen svara för att deklarationen är fullständig och riktig, och väsentliga förenklingar torde kunna uppnås endast genom ändringar av de materiella beskattningsreglerna. Utskottet vidhåller således sin uppfattning i denna fråga och avstyrker motionen 1958.

Enligt propositionen kommer portofria svarskuvert att tillhandahållas för svar på förfrågningar från taxeringsmyndigheterna. I motionen 1967 föreslås att porlofria adresserade kuvert skall tillhandahållas även för självdeklarationer.

Utskottet finner att det föreslagna systemet med portofria svarskuvert åren värdefull förbättring. Frågan om sådana kuvert bör tillhandahållas även för deklarationer har prövats i propositionen, som överensstämmer med utredningens förslag i denna del. Enligt utskottets uppfattning fungerar den nuvarande ordningen för avlämnande av deklarationer i stort sett tillfredsställande såväl för de skattskyldiga som för skattemyndigheterna. Utskottet instämmer i departementschefens bedömning att det saknas tillräckliga skäl att frångå utredningsförslaget i denna del. Utskottet avstyrker således motionen 1967.

Utskottet hemställer

1. beträffande skattechefens ställman att riksdagen

a. avslår motionen 1977/78:1959 yrkandet 2 och bifaller propositionen 1977/78:181 i denna del,

b. antar utskottets förslag i fråga om skattechefens rätt att närvara vid taxeringsnämndens sammanträden;

2. beträffande indelningen i taxeringsdistrikt

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1959 yrkandet 1 i den mån det inte är tillgodosett och bifaller propositionen i denna del;

3. beträffande mandatperioden får taxeringsnämndens ledamöter att riksdagen avslår motionen 1977/78:358 iden mån den inte är tillgodosedd och bifaller propositionen i denna del;

4. beträffande valbarhet sreglerna för ledamöter i taxeringsnämnd att riksdagen avslår motionen 1977/78:1968 yrkandet 1 och bifaller propositionen i denna del;

5. beträffande taxeringsnämndernas arbetsformer m. m. att riksdagen

a. med bifall till motionen 1977/78:1968 yrkandet 2 antar propositionen i motsvarande del med den ändring utskottet i betänkandet förordat,

b. avslår motionen 1977/78:1968 yrkandet 3 i den mån yrkandet inte är tillgodosett genom vad utskottet anfört,

c. avslår motionen 1977/78:1968 yrkandet 4;

SkU 1977/78:55

6. beträffande underrättelse om avvikelse från självdeklaration att riksdagen

a. med bifall till motionen 1977/78:1965 antar propositionen i denna del med den ändring utskottet i betänkandet förordat,

b. avslår motionen 1977/78:1968 yrkandet 5 i den mån det inte är tillgodosett;

7. beträffande deklarationstiden

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1966;

8. beträffande ändringar i kontrolluppgiften

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1960 och bifaller propositionen i denna del;

9. beträffande kontrolluppgifter angående bankkonton

att riksdagen avslår motionerna 1977/78:411 och 1977/78:1968 yrkandet 6 i den mån de inte är tillgodosedda genom vad utskottet anfört;

10. beträffande kontroll av innehav av premieobligationer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:954 i den mån den inte är tillgodosedd genom vad utskottet anfört;

11. beträffande kommunala deklarationsbyråer att riksdagen avslår motionen 1977/78:943;

12. beträffande förtrycka deklarationsblanketter

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1958 och bifaller propositionen i denna del;

13. beträffande portofria kuvert för självdeklarationer att riksdagen avslår motionen 1977/78:1967;

14. beträffande övriga i propositionen behandlade frågor att riksdagen bifaller propositionen i dessa delar;

15. beträffande för/ättningsförslagen

att riksdagen lill följd av vad utskottet ovan hemställt antar vid propositionen fogade förslag till

a) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med de ändringar att 61 § 1 och 2 mom. och 69 § 4 mom. erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag 61 $

Regeringens förslag

I mom. Taxeringsnämnden sammanträder på tid och plats, som bestäms av ordföranden. Denne kallar ledamöterna till sammanträdena. Till det första sammanträdet för årets taxering kallas även suppleanterna. Är ledamot förhindrad att

1 mom. Taxeringsnämnden sammanträder på tid och plats, som bestäms av ordföranden. Denne kallar ledamöterna och underrättar suppleanterna om sammanträdena. Till det första sammanträdet för årets taxering kallas även suppleanterna.

SkU 1977/78:55

66 R egeringens förslag

komma till sammanträde, skall han i sitt ställe kalla för honom utsedd suppleant och även underrätta ordföranden härom. Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten skall i god tid underrättas om tid och plats för sammanträdena. Skattskyldig skall underrättas om tid och plats för sammanträde vid vilket redovisning skall lämnas för taxeringsrevision som har verkställts hos honom.

Urskottets förslag

Är ledamot förhindrad att komma till sammanträde, skall han i sitt ställe kalla för honom utsedd suppleant och även underrätta ordföranden härom. Länsstyrelsen och den lokala skattemyndigheten skall i god tid underrättas om tid och plats för sammanträdena. Skattskyldig skall underrättas om tid och plats för sammanträde vid vilket redovisning skall lämnas för taxeringsrevision som har verkställts hos honom.

Vid sammanträdena av regeringen.

2 mom. Sammanträde med stängda dörrar.

Föredragande tjänsteman dess beslut.

Är den i ärendet.

Skattechefen eller tjänsteman, som han har beordrat, får närvara vid sammanträde med taxeringsnämnd, dock ej vid nämndens överläggningar.

4 mom. Underrättelse som avses i denna paragraf skall sändas till den skattskyldige i brev.

Skattechefen eller tjänsteman, som han har beordrat, får närvara vid sammanträde med taxeringsnämnd men har rätt att närvara vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar det.

s

4 mom. Underrättelse som avses i denna paragraf skall sändas till den skattskyldige i vanligt brev. Försändelsen får i särskilda fall rekommenderas eller delgivas den skattskyldige.

b) lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

c) lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

d) lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

e)lag om ändring i lagen (1959:55Dom beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

SkU 1977/78:55

67 Olag om ändring i lagen (1959:552)om uppbörd av vissa avgifter

enligt lagen om allmän försäkring, m. m.,

g) lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Stockholm den 18 maj 1978

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Valter Kristenson (s). Stig Josefson (c). Tage Johansson (s). Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s). Olle Westberg i Hofors (s), Johan Olsson (c), Curt Boström (s). Margit Odelsparr(c), Bo Lundgren (m), Bo Forslund (s). Ingemar Hallenius (c). Wilhelm Gustafsson (fp) och Sixten Pettersson (m).

GOT A B 58174 Stockholm 1978