Med anledning av motioner om fritidsboende
CU 1978/79:15
Civilutskottets betänkande 1978/79:15
med anledning av motioner om fritidsboende Motionerna
Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1978/79:
776 av Tore Claeson (vpk) och Lars-Ove Hagberg (vpk) vari föreslås
1. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag för att bekämpa kommersialismen inom anläggandet av fritidshus och andra fritidsanläggningar samt för att genom samhälleliga satsningar säkra jämlika förhållanden när det gäller fritidsboende och rekreation,
2. att riksdagen hos regeringen hemställer att fritidsboendeutredningen ges tilläggsdirektiv att klarlägga samhällets investerings- och driftkostnader för den privata fritidsbebyggelsen,
780 av Erik Johansson i Hållsta m. fl. (c) vari föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer att sådana regler införs så att omvandlingen av hus för åretruntboende till fritidshus förhindras.
Tidigare behandling m. m.
Våren 1978 tillkallades en utredning (dir. 1978:13) om fritidsboendets framtida utveckling. 1 direktiven hänvisas inledningsvis till de riktlinjer för fritidsbebyggelsen som ingår i beslut om den fysiska riksplaneringen, till ändringar i naturvårdslagen samt till statsmakternas beslut om planering och samordning av samhällets insatser för rekreation och turism liksom den i anslutning därtill tillkallade rekreationsberedningen. Det konstateras att det emellertid finns behov av att ägna ytterligare uppmärksamhet åt frågan om i vilken utsträckning och på vilket sätt samhället bör engagera sig i frågor som rör tillkomsten av fritidsbostäder av olika slag och att detta motiverar den särskilda utredningen. Vidare anförs i direktiven bl. a.:
Utgångspunkten för kommitténs arbete skall vara att olika samhällsgrupper skall ha frihet att välja mellan olika sätt att utnyttja fritiden. Samhället bör medverka härtill och till att fritidsboendet utvecklas i former som är förenliga med naturvårdens krav och kravet på god hushållning med naturresurser, energi och samhällsekonomiska resurser.
Kraven på bättre hushållning med energi omfattar även fritidsboendet. Kommittén bör klarlägga hur olika alternativ för fritidsboendets framtida inriktning och lokalisering påverkar den totala energiförbrukningen.
Investeringar i enskild fritidsbebyggelse tar i anspråk betydande kapitaloch arbetskraftsresurser. Fritidsbebyggelsens samhällsekonomiska konsekvenser är ofullständigt kartlagda och kommittén bör därför analysera dessa frågor. Kommittén bör beakta de nära samband som finns mellan fritidsboendet och turismen och ta del av det material om turismens samhällseko 1
Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 15
CU 1978/79:15
nomiska betydelse som har utarbetats av beredningen för planering och samordning av statliga insatser för rekreation. Kommittén bör i sina förslag även uppmärksamma möjligheterna att samutnyttja investeringar i service av olika slag för fritidsboende och permanentboende.
Tillgängliga studier visar att önskemålen i fråga om fritidsaktiviteter och fritidsbosättning är mycket varierande. Kommittén bör analysera hur önskemålen om olika former för fritidsbostäder kan komma att utvecklas med utgångspunkt i dessa studier samt mot bakgrund av bedömningar av demografiska förändringar, förändringar i arbetstiden och i utländska medborgares efterfrågan på fritidshus. Kommittén bör härvid ge begreppet fritidsbostad en vidsträckt innebörd. Kommittén bör också särskilt studera vilka nya former av fritidsboende som har växt fram under senare tid eller som kan förväntas i framtiden.
Bostadsmiljön har stor betydelse för att tillgodose behoven av omväxling, aktivitet och kontakt med naturen. Det är önskvärt att befintliga bostadsområden förbättras och nya bostadsområden planeras så att deras betydelse som fritidsmiljö kan utvecklas. Kommittén bör belysa hur olika faktorer i boendemiljön påverkar efterfrågan på särskilda fritidsbostäder.
Kommittén bör beakta att utrymmet för ytterligare fritidsbebyggelse är begränsat i vissa delar av landet. Den bör vid sina överväganden beakta markfrågorna och därvid utnyttja bl. a. det material som tas fram inom ramen för den fysiska riksplaneringen.
Inom bl. a. beredningen för samordning av statens insatser för turism och rekreation pågår f. n. ett arbete med att åstadkomma ett bättre utnyttjande av befintliga boenderesurser. Vidare diskuteras förutsättningarna för en ökning av antalet billiga och lättillgängliga övernattningsmöjligheter främst i de primära rekreationsområdena. Utredningen bör ta del av de förslag som i olika sammanhang arbetas fram och utgå från de beslut statsmakterna kan komma att fatta med anledning av dessa förslag. Vid en eventuell satsning på uthyrningsverksamhet i enskild eller kommunal regi, bl. a. i anknytning till jordbruket, behöver frågan om och utformningen av ett samhälleligt inflytande över upplåtelseformerna utredas. Kommittén bör överväga hur ett sådant inflytande lämpligen utformas.
Under senare år har prisutvecklingen på enskilt ägda fritidsfastigheter varit mycket kraftig. Det gäller speciellt i de delar av landet där efterfrågan på fritidshus är stor. Samtidigt har kostnaderna för att bedriva uthyrning av fritidshus ökat, vilket i många fall har lett till ökade hyreskostnader. Denna utveckling har gjort att det har blivit svårare för stora medborgargrupper att förvärva eller att hyra en fritidsbostad. Kommittén bör studera utvecklingen av kostnader, värden och priser vad gäller såväl egenägda som hyrda fritidsbostäder samt föreslå åtgärder som gör det möjligt att skapa ett utbud av fritidsbostäder vilket är anpassat till efterfrågan. Kommittén bör vidare föreslå åtgärder för att motverka spekulation i mark som är attraktiv för utbyggnad av fritidsbostäder.
Fritidsbebyggelsens standard har stigit under de senaste åren. Det gäller både den enskilda byggnaden och komplement i form av gemensamma anläggningar av olika slag. Fritidshusen görs i allt större utsträckning vinterbonade och förses med elektricitet, effektiva uppvärmningsanordningar samt kommunalt vatten och avlopp. Till en del torde utvecklingen bero på att en ökande insikt om miljöföroreningarnas konsekvenser leder till att allt högre krav ställs på t. ex. sanitär standard för fritidshusen. I andra fall
CU 1978/79:15
beror den högre standarden på en allmän utveckling mot en högre boendestandard. I vissa fall kan den höga standarden förklaras av att fritidshusen kan betraktas som en kapitalplacering. Kommittén bör mot bakgrund av sina studier överväga möjligheterna att enklare tekniska lösningar skall kunna medges, bl. a. med hänsyn till önskemålet att begränsa prisutvecklingen på fritidsfastigheter, samt överväga vilka instrument som kan användas för att påverka utvecklingen i önskad riktning.
I direktiven tas också särskilt upp frågan om omvandling av fritidshus till permanent bebodda hus och omvänt. Beträffande omvandling av permanentbostäder till fritidsbebyggelse anförs bl. a.:
På landsbygden och i orter som har utvecklats till turistcentra, t. ex. fiskelägen och fjällbyar, pågår en omvandling av permanentbostäder till fritidshus. Att permanentbosättningen på landsbygden till viss del övergår i fritidsboende kan innebära att bebyggelsen bevaras men det kan också innebära bl. a. risker för att underlaget försocial service och möjligheterna att vårda naturen försämras. Denna omvandling av permanentbebyggelse är speciellt omfattande i vissa kustsamhällen i skärgården och i vissa fjällbyar. Miljön påverkas härav liksom den bofasta befolkningens möjligheter att förvärva fastigheter för att kunna utöva sin näring. För att förbättra situationen förden bofasta befolkningen i skärgårdsområdena har statsmakterna beslutat om särskilda stödåtgärder. För att ytterligare underlätta situationen för de boende inom dessa och andra områden i landet bör kommittén överväga vilka ytterligare åtgärder och författningsändringar som kan behövas på längre sikt, bl. a. inom närings-, mark-, skatte- och regionalpolitiken.
Utredningsarbetet skall bedrivas i etapper. Frågor rörande omvandlingen av fritidshus till permanentbostäder och omvänt och åtgärder för att motverka negativa konsekvenser av omvandlingen bör enligt direktiven prioriteras.
En redovisning av fritidspolitiska frågeställningar har lämnats i kulturutskottets betänkande KrU 1978/79:15. Riksdagen har med bifall till detta enhälliga betänkande som sin mening gett regeringen till känna vad utskottet anfört om en utredning på det fritidspolitiska området. Utskottet anförde i denna del bl. a. följande.
Utskottet, som redan förra året fann behov föreligga av kompletterande utredningsinsatser, har vid sin bedömning av dagsläget på det fritidspolitiska området kommit till den uppfattningen att riksdagen bör uttala sig för ett fortsatt utredningsarbete. Syftet med detta bör vara att komplettera - men inte dubblera - de utredningar som redan gjorts. Klart är också att det inte får bli fråga om någon dubblering av rekreationsberedningens arbete. Den ytterligare utredning som utskottet förordar bör, tillsammans med redan pågående utredningar, syfta till att ge ett underlag för en samlad bedömning av det fritidspolitiska området. Utredningen bör därvid belysa vilka insatser som erfordras för att skapa jämlikhet i fråga om människors möjligheter att utnyttja den ökade fritiden.
Förra året betonade utskottet i sitt betänkande 1977/78:14 behovet av ökade resurser på det fritidspolitiska området för att nå de mål som det rått
CU 1978/79:15
stor enighet om. I anslutning härtill vill utskottet framhålla att ett tillkallande av den kompletterade fritidspolitiska utredning som utskottet förordat enligt utskottets bestämda uppfattning inte får leda till uppskov med åtgärder på de områden där det redan finns ett tillräckligt beslutsunderlag.
Utskottet
Det första yrkandet i motionen 1978/79:776 (vpk) är att riksdagen skall begära ett förslag från regeringen om åtgärder för att bekämpa kommersialismen i fritidsboendet m. m. och för att genom samhälleliga satsningar säkra jämlika förhållanden när det gäller fritidsboende och rekreation.
Det genom yrkandet angivna syftet med de förordade åtgärderna återspeglar de motsvarande bedömningar som med annan terminologi fått uttryck i beslut om den fysiska riksplaneringen, om samordnade insatser för rekreation och turism och om fritidspolitiken i stort. Det i plansammanhang ställda önskemålet är att skilda förutsättningar för fritidsbebyggelse m. m. skall beaktas så att tillgängliga rekreationsresurser utnyttjas på ett för alla parter ändamålsenligt sätt.
Konkretiseringen av dessa planeringsmässiga utgångspunkter kommer att ske genom fritidsboendeutredningens arbete och genom den kommunala planering, vari hänsyn tas till riktlinjer för den fysiska riksplaneringen. Den av riksdagen (KrU 1978/79:15) begärda ytterligare utredningen skall syfta till att ge ett underlag för en samlad bedömning av det fritidspolitiska området - bl. a. en belysning av vilka insatser som fordras för att skapa jämlikhet i fråga om människors möjligheter att utnyttja den ökade fritiden. Enligt vad utskottet erfarit torde direktiv till denna utredning, inom i första hand jordbruksdepartementets men även handelsdepartementets ansvarsområde, kunna komma att publiceras under mars 1979.
Med hänsyn till pågående och avsett utredningsarbete m. m. behövs enligt utskottets mening inte en föreslagen åtgärd från riksdagens sida.
I den nämnda motionen 1978/79:776 (vpk), yrkandet 2, har vidare föreslagits att riksdagen skall begära tilläggsdirektiv för fritidsboendeutredningen att klarlägga samhällets investerings- och driftkostnader för den privata fritidsbebyggelsen.
Utredningens direktiv täcker en föreslagen undersökning. Enligt vad utskottet erfarit har också redan inom utredningen tagits upp frågan om hur de samhällsekonomiska konsekvenserna av den privata fritidsbebyggelsen skall belysas. Programarbetet om den närmare utformningen av detta arbete pågår. Utskottet konstaterar därmed att den i motionen upptagna - och för kommande bedömningar viktiga - frågan redan aktualiserats. Motionärernas intresse är därmed tillgodosett utan någon riksdagens åtgärd.
Motionen 1978/79:780 (c) utmynnar i förslaget att riksdagen skall begära regler som hindrar omvandlingen av permanentbostäder till fritidshus. Denna fråga berörs också, utan specifikt yrkande, i den ovan behandlade motionen 1978/79:776 (vpk).
CU 1978/79:15
5 Ämnet har tidigare vid flera tillfällen behandlats av riksdagen. De ovan refererade direktiven för fritidsboendekommittén tar särskilt upp frågorna om omvandling av fritidshus till permanentbostäder och omvänt liksom åtgärder för att motverka negativa konsekvenser av denna omvandling. Frågorna skall enligt direktiven prioriteras. Motionsförslaget får därmed anses tillgodosett.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1978/79:776,
2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:780.
Stockholm den 27 februari 1979
På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp). Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Dahl (s). Kerstin Andersson i Hjärtum (c). Karin Ahrland (fp), Per Olof Håkansson (s) och Rolf Dahlberg (m).
....
... . ■ :
--
• • • ... .
GOTA B 61607 Stockholm 1979