Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till länsstyrelserna m. m. jämte motioner
CU 1978/79:24
Civilutskottets betänkande 1978/79:24
med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till länsstyrelserna m. m. jämte motioner
Propositionen
I budgetpropositionen (prop. 1978/79:100 bil. 18 s. 11-88)föreslås riksdagen att på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisa
1. till Länsstyrelserna ett förslagsanslag av 1 276 959 000 kr.,
2. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 421 201 000 kr.,
3. till Civilbefälhavarna ett förslagsanslag av 7 186 000 kr.
Motionerna
Utskottet har i detta sammanhang behandlat motionerna 1978/79:
559 av Sonja Fredgardh (c) och Stig Josefson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts för en förbättrad beredskap mot snöoväder samt anhåller att regeringen vidtar de åtgärder som är nödvändiga härför,
1061 av Eivor Marklund (vpk) vari föreslås att riksdagen under Kommundepartementet B 1-3, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 9 000 000 kr. förhöjt belopp, avseende förstärkningar av länsstyrelsen i Norrbotten,
1464 av Evert Svensson m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
1. att riksdagen hos regeringen hemställer att naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förstärks med tre handläggartjänster utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen beslutar uppräkna anslaget med ett belopp som motsvarar kostnaden därav,
1608 av Sven Eric Åkerfeldt (c) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c) vari hemställs att riksdagen till Länsstyrelserna för budgetåret 1979/80 anvisar ett förslagsanslag av 1 277 561 000 (+ 602 000) kr.,
1630 av Olof Palme m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1629, hemställs att riksdagen beslutar att till Länsstyrelserna för budgetåret 1979/80 under femtonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 140 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 1 279 099 000 kr.,
2080 av Olle Eriksson (c) och Hans Alsén (s) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:100 bilaga 18 uttalar att särskild hänsyn bör tagas till kulturminnesvårdens resursbehov vid medelsanvis -
1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 24
CU 1978/79:24
ningama till länsstyrelserna under anslagsposten Till regeringens disposition,
2095 av Olof Palme m. fl. (s) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1990, hemställs att riksdagen under femtonde huvudtitelns anslag Länsstyrelserna för budgetåret 1979/80 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.
Yttrande
Civilutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1978/79:100 (bil. 18) i vad avser länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter och över motionen 1978/79:1630 (s). Skatteutskottets yttrande har som bilaga fogats till detta betänkande.
Uppgifter i anslutning till motionerna m. m.
Viss verksamhet vid länsstyrelsernas planeringsavdelningar
Vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter handläggs bl. a. vissa ärenden om allmän naturvård och landskapsvård, om tillstånd, förordnanden och samråd enligt naturvårdslagen, om åtgärder föranledda av tillsyn och vård enligt bl. a. naturvårdslagen. Vidare handläggs vissa frågor om vattenvårdsplanering och om planer för vattenförsörjning och avlopp samt frågor om tillstånd, anmälningar och samråd enligt bl. a. miljöskyddslagen, lagen om hälso- och miljöfarliga varor och vattenlagen samt ärenden enligt förordningen om miljöfarligt avfall.
Vid naturvårdsenheterna fanns den 1 juli 1978 ca 335 tjänster inrättade. Dessutom har länsstyrelserna möjligheter att anställa tillfällig personal.
Statens naturvårdsverk anför i remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar att förstärkning i första hand bör ske på följande tre områden. För det första är de länsstyrelser som på den allmänna naturvården har högst två fasta handläggartjänster klart underbemannade. Detta är förhållandet på tolv länsstyrelser. För det andra måste tillsynsverksamheten förstärkas så att resurser bl. a. finns för samordnad tillsyn enligt miljöskyddslagen och lagen om hälso- och miljöfarliga varor. För det tredje bör utbyggnaden av ADB i tillsynsverksamheten enligt miljöskyddslagen (ML) fortsätta med fyra län.
I rådande situation anser verket bl. a. att en kraftig ökning av anslagen för konsulter är ett sätt att hjälpligt klara brådskande utredningsuppgifter. Härutöver bör omprioriteringar ske i ökad utsträckning så att de mest angelägna uppgifterna inom miljövården kan tillgodoses.
1 budgetpropsoitionen (bil. 18 s. 33) förordas att länsstyrelserna förstärks med fyra tjänster för tillsynsuppgifter enligt miljöskyddslagen. Tjänsterna avses tillföras länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.
CU 1978/79:24
3 Civilutskottet behandlade år 1976 en motion (c) om förstärkningar av länsstyrelsernas naturvårdsenheter. I motionen föreslogs länsstyrelserna tillföras 3 milj. kr. utöver i budgetpropositionen föreslaget anslag så att länsstyrelserna gavs ökade möjligheter att tillse att reglerna i miljöskyddslagstiftningen efterlevdes bättre. Utskottets majoritet (s, m, vpk) som liksom motionärerna ansåg att naturvårdsenheterna har viktiga arbetsuppgifter avstyrkte emellertid motionen. Enligt majoritetens bedömning hade den dittills successiva personella utbyggnaden av naturvårdsenheterna möjliggjort för enheterna att tillfredsställande fullgöra sina arbetsuppgifter. Reservanterna (c, fp) ansåg liksom motionärerna att ytterligare medel skulle tillföras länsstyrelserna så att bättre möjligheter gavs för naturvårdsenheterna att fullgöra sina uppgifter. Riksdagen följde utskottsmajoritetens förslag.
Även år 1977 hade civilutskottet att behandla en motion i vilken föreslogs att anslaget till länsstyrelserna skulle räknas upp med 3 milj. kr. utöver vad som i budgetpropositionen föreslagits. I motionen (s) angavs anslagsuppräkningen ge utrymme för 25 nya tjänster vid länsstyrelserna - tjänster som enligt motionärerna borde tillföras naturvårdsenheterna för ökade kontrollmöjligheter beträffande den miljöstörande verksamheten inom industrin. Utskottets majoritet (c, m, fp) ansåg att miljöskyddsutredningens förslag om hur kontrollen av den miljöfarliga verksamheten skulle organiseras borde avvaktas. Reservanter (s) ansåg att naturvårdsenheterna borde tillföras tjänster i enlighet med motionsförslaget. Riksdagen följde utskottet.
Den i mars 1976 tillkallade utredningen med uppdrag att göra en översyn av miljöskyddslagstiftningen (miljöskyddsutredningen) avgav i december 1978 delbetänkandet Bättre miljöskydd I (SOU 1978:80). Utredningens majoritet (ordf. samt c, m, fp) föreslog att hälsovårdsnämnderna görs till lokala tillsynsmyndigheter enligt miljöskyddslagen medan länsstyrelserna ges ansvaret på regional och naturvårdsverket på central nivå. Personalförstärkningen på länsstyrelsernas naturvårdsenheter har av utredningen beräknats till ca 25 nya tjänster. Reservanter (s) har bl. a. anfört att undersökningar borde gjorts för att utröna huruvida hälsovårdsnämnderna skulle kunna vara tillsynsmyndighet över hela fältet. Utredningen remissbehandlas för närvarande. Remisstiden utgår i april 1979.
Kulturminnesvården är organisatoriskt inordnad i länsstyrelserna fr. o. m. den 1 juli 1976. Länsstyrelserna är numera regional myndighet för den statliga kulturminnesvården. Vid varje länsstyrelse finns en länsantikvarie. Avsikten med den nya organisationen var att åstadkomma en önskad integrering av kulturminnesvården i det regionala planeringsarbetet samt att skapa en klarare ansvarsfördelning på det regionala planet.
Under länsstyrelseanslaget finns upptaget ett delanslag Diverse ändamål, i sin tur indelat i delposter. Under delposten Till regeringens disposition har under senare år medel beräknats för större regionala undersökningar, bl. a. för kulturminnesvården. Sålunda har för innevarande budgetår 1,4 milj. kr. beräknats för sådana undersökningar.
CU 1978/79:24
4 Från det under trettonde huvudtiteln (bostadsdepartementet) upptagna anslaget Bidrag till översiktlig planering m. m. har under de båda senaste budgetåren medel ställts till vissa kommuners förfogande för planering av kulturhistoriskt värdefulla områden.
Nämnas bör även att Uppsala kommun erhållit medel inom ramen för ökad planering, rådgivning och information inom energisparområdet för att i praktiken studera byggnadstekniska och kulturhistoriska konsekvenser av energibesparande åtgärder. Resultatet av studien skall vara användbart såväl lokalt som generellt och kunna användas av kommunerna i deras informations- och rådgivningsverksamhet och av studieorganisationer, föreningar m. fl. för lokala aktiviteter.
Verksamheten vid länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter
Skattskyldig till mervärdeskatt är bl. a. den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst samt den som på liknande sätt omsätter vissa från skatteplikt undantagna varor och tjänster. Beskattningsmyndighet är länsstyrelsen.
På länsstyrelsernas skatteavdelningar finns en särskild enhet för mervärdeskatt. Enheten har i huvudsak att fullgöra de arbetsuppgifter som ålagts länsstyrelsen enligt mervärdeskattelagen och mervärdeskattekungörelsen jämte följdförfattningar. Detta innebär att enheten har att svara för information, registrering, beskattning, uppbörd och kontroll beträffande mervärdeskatt. Motsvarande funktioner i inkomstskattesystemet är uppdelade på olika enheter inom skatteavdelningarna samt utförs även av lokal skattemyndighet, taxeringsnämnd och länsskatterätt.
Skatteinkomsterna från mervärdeskatten beräknades uppgå till ca 28 miljarder kronor budgetåret 1977/78. Antalet registrerade skattskyldiga den 1 juni 1978 var 392 000. Enligt bemanningsplan den 1 juli 1978 fanns 554 tjänster inrättade vid mervärdeskatteenhetema.
Skatteutskottet behandlade i oktober 1977 (SkU 1977/78:3) en motion om kontrollen av inbetalning av mervärdeskatt. Utskottet som ansåg att frågan i motionen var väsentlig fann en förstärkning av mervärdeskattekontrollen angelägen. Enligt utskottet kunde mervärdeskatteutredningen i sitt slutbetänkande förmodas behandla kontrollfrågan. Utskottet förväntade att regeringen liksom närmast berörda myndigheter ägnar problem och därmed sammanhängande organisationsfrågor tillbörlig uppmärksamhet. Riksdagen följde utskottet.
Med anledning av vad skatteutskottet anfört hemställde mervärdeskatteutredningen i skrivelse till chefen för budgetdepartementet den 1 mars 1978 att RSV måtte få i uppdrag att skyndsamt utreda den aktuella arbetssituationen vid mervärdeskatteenhetema och hur den påverkas i och med att nya tjänster som tillförts organisationen för inkomsttaxeringen tillsätts. Arbetet borde - i avvaktan på en mera långtgående organisations -
CU 1978/79:24
utredning - utmynna i konkreta förslag om hur den aktuella bristsituationen skall kunna lösas.
Regeringen beslöt den 16 mars 1978 att ge RSV i uppdrag att skyndsamt utreda arbetssituationen vid mervärdeskatteenheterna och föreslå de åtgärder utredningen ger upphov till. RSV redovisade uppdraget i september
1978. Det sammanfattas i budgetpropositionen (bil. 18, s. 16-17). Utredningen konstaterar att mervärdeskatteenheterna är underbemannade och att personalsituationen är allvarlig bl. a. på grund av att den kvalificerade personalen i stor utsträckning sökt över till den nya granskningsorganisationen. Bristsituationen bör enligt RSV avhjälpas genom en förstärkning av lednings- och beslutsfunktionerna, genom tillskott av kvalificerade handläggare och genom förbättrade möjligheter att rekrytera handläggare med erfarenhet från direkt skatt på de lägre handiäggartjänsterna. Utredningen föreslår att en ny tjänst som kvalificerad handläggare inrättas i varje län utom i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län för att förstärka lednings- och beslutsfunktionen, att fyra nya gruppchefstjänster inrättas i Malmöhus län, tre i Göteborgs och Bohus län samt sex i Stockholms län, i sistnämnda län i utbyte mot sex befintliga tjänster. Vidare föreslås samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län tillföras en ny tjänst för kvalificerad registerkontroll.
I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) förordar kommunministern att mervärdeskatteenheterna förstärks med 28 tjänster för registerkontroll samt för lednings- och beslutsfunktionen.
Skatteutskottet behandlade 1978 (SkU 1978/79:14) en proposition i vilken bl. a. föreslogs ändringar i lagen (1968:430) om mervärdeskatt innebärande bl. a. en omläggning av skatteredovisningen. SkU fann bl. a. att departementschefen underskattat räckvidden av de övergångsproblem som omläggningen skulle föra med sig och ansåg det därför lämpligt att mervärdeskattefrågorna efter förnyade överväganden behandlades i hela sitt sammanhang i en ny och omarbetad proposition. Riksdagen följde utskottet.
Enligt propositionsförteckningen den 10 januari 1979 avses propositionen om ändringar i mervärdeskattelagstiftningen avlämnas till riksdagen den 15 mars 1979.
Enligt riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för år 1978 avser revisorerna undersöka de principer och administrativa former som tillämpas av myndigheterna vid kontrollen av de uppgifter som lämnas av näringsidkare till grund för debitering av mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter.
Utskottet
I detta betänkande behandlas budgetpropositionens förslag om anslag till länsstyrelserna, lokala skattemyndigheterna och till civilbefälhavama jämte motioner. Vidare tas upp av kommunministem i budgetpropositionen (bil. 18 s. 24-31) anmälda frågor som behandlats av utredningen med uppdrag att se
CU 1978/79:24
över organisationen av länsstyrelsernas planeringsa vdelningar och administrativa enheter m. m. (OPAL-utredningen) utom såvitt avser frågan om organisatoriska konsekvenser av utbrytning av länsdomstolama (bil. 18 s. 27-29). Denna fråga har behandlats i betänkandet CU 1978/79:19. Frågan om anslag till kronofogdemyndigheterna jämte motioner tar utskottet upp i betänkandet CU 1978/79:25.
Enligt de anvisningar för länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1979/80 som kommundepartementet tillställt samtliga länsstyrelser skall myndigheterna som ett huvudförslag redovisa ett besparingsalternativ. Förslag har beräknats schablonmässigt som en reduktion med 2 % av anslaget för innevarande budgetår uppräknat med pris- och löneomräkning. Kommunministern anser att medel för nästa budgetår bör beräknas med utgångspunkt i besparingsaltemativet. Dock bör vissa delar av verksamheten enligt kommunministem undantas från besparingsaltemativet. Sålunda bör verksamheten inom länsstyrelsernas skatteavdelningar, lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna inte behöva vidkännas någon minskning enligt besparingsaltemativet. För länsstyrelserna i övrigt samt för civilbefälhavarorganisationen förordas en minskning av resp. myndighetsanslag med 1 %.
Även enligt utskottets mening bör medelsberäkningen göras med utgångspunkt i besparingsaltemativet men med de avsteg därifrån som motiveras av särskilt tungt vägande skäl.
Förslaget i motionen 1978/79:1061 (vpk)om anslagsökning med 9 milj. kr. för förstärkning av länsstyrelsen i Norrbottens län utgår i första hand från behovet av en fastare och starkare planeringsorganisation för sysselsättning och näringslivsutredning. Förslaget utgår från länsstyrelsens anslagsframställning utan justering för t. ex. den anslagsminskning om ca 3,3 milj. kr. som beror på länsdomstolarnas utbrytning.
Även om motiv kvarstår för en del av yrkandet har utskottet inte ansett sig kunna tillstyrka det. E>e specifika särskilda anspråk som utvecklingen av sysselsättningsläget m. m. kan motivera får, när detta är påkallat, tillgodoses genom medgivanden att överskrida anslagen e. d. En samlad bild kan erhållas först efter riksdagens beslut med anledning av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten och möjligen även av aviserade förslag om regionalpolitiken.
Personalresurserna vid naturvårdsenheterna behandlas i budgetpropositionen och i tre motioner.
1 budgetpropositionen (bil. 18 s. 33) förordas att länsstyrelserna förstärks med fyra tjänster för tillsyn enligt miljöskyddslagen. Tjänsterna avses tillföras länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län.
I motionerna 1978/79:1464 (s), 1608 (c) och 2095 (s) yrkas förstärkningar på naturvårdsenheterna utöver vad som förordas i budgetpropositionen. 1 den sistnämnda motionen yrkas att länsstyrelseanslaget höjs med 3 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag i avsikt att förstärka länsstyrelsernas
CU 1978/79:24
möjligheter till kontroll av miljöstörande verksamhet inom industrin. 25 nya tjänster bör enligt motionärerna tillföras naturvårdsenheterna för ändamålet. I den förstnämnda motionen föreslås tre handläggartjänster utöver regeringens förslag för naturvårdsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. Kravet anges av motionärerna ingå som en del i motionen 1978/ 79:2095 (s). I motionen 1978/79:1608 (c) yrkas att länsstyrelseanslaget uppräknas med 602 000 kr. för fyra handläggartjänster vid naturvårdsenheterna utöver vad i budgetpropositionen förordats.
Förslaget i budgetpropositionen om förstärkningar på naturvårdsenheterna är motiverat. Enligt utskottets mening bör emellertid ytterligare resurser tillföras enheterna. Härvid har utskottet ansett förslaget i motionen 1978/ 79:1608 (c) väl avvägt. Å ena sidan bör enheterna tillföras ytterligare personal. Detta framgår av naturvårdsverkets yttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar. Å andra sidan finns skäl att avvakta miljöskyddsutredningens förslag om miljöskyddsarbetets framtida organisation. Detta förslag remissbehandlas för närvarande.
Skäl finns alltså att redan fr. o. m. nästa budgetår tillföra naturvårdsenheterna ytterligare fyra tjänster enligt förslaget i motionen 1978/79:1608 (c). Det bör ankomma på regeringen att besluta om hur tjänsterna skall fördelas inom organisationen. Utskottets ställningstagande innebär att förslagen i motionen 1978/79:1464 (s) såvitt nu är i fråga, och i motionen 1978/79:2095 (s)delvis får anses tillgodosedda.
I motionen 1978/79:2080 (s,c) hemställs att riksdagen vid behandlingen av länsstyrelseanslaget uttalar att särskild hänsyn börtas till kulturminnesvårdens resursbehov. Som anförs i motionen har i särskild ordning 1,4 milj. kr. avsatts för länsstyrelsernas arbete inom kulturminnesvården för innevarande budgetår. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att avsätta 1,4 milj. kr. för ändamålet även för nästa budgetår i samma ordning som tillämpats för innevarande budgetår. Kravet i motionen får anses tillgodosett därigenom.
Utskottet har i betänkandet CU 1978/79:21 behandlat frågan om medel för information och planering av åtgärder i syfte att förbättra bl. a. fastighetsstrukturen i Kopparbergs län. Med hänvisning till den redogörelse för frågan som lämnats i det nämnda betänkandet förutsätter utskottet att en väl motiverad framställning från länsstyrelsen i länet om medel för att inleda en sådan planering kan prövas inom ramen för de medel som beräknats för Diverse ändamål, posten Till regeringens disposition (prop. s. 86).
Frågan om förbättrad beredskap mot snöoväder tas upp i motionen 1978/ 79:559 (c). Ett riksdagens tillkännagivande till regeringen anses lämpligt i syfte att uppnå en förbättring på området. I motionen behandlas beredskapen vid det snöoväder som drabbade Skåne kring nyårshelgen. Motionärerna är i allt väsentligt positiva till myndigheternas insatser, dock anser de att beredskapsplaneringen kan förbättras i vissa avseenden, att vissa sambandsfunktioner måste byggas ut, att frågan om möjligheterna att stänga av
CU 1978/79:24
vägarna för allmän trafik bör utredas och prövas. Vidare bör regeringen kontrollera den beredskap som finns i andra län så att liknande situationer som den inträffade kan bemästras.
Länsstyrelsen i Malmöhus län har i skrivelse till kommunministern den 9 januari 1979 redogjort för katastrofberedskapen i länet. Skrivelsens innehåll redovisades av kommunministern i ett frågesvar i riksdagen den 16 januari
1979. Därvid anfördes bl. a. att vissa åtgärder som länsstyrelsen föreslagit i avsikt att ytterligare effektivisera katastroforganisationen skulle övervägas inom regeringskansliet. Kommunministerns intryck varatt katastrofledning och det praktiska genomförandet av olika åtgärder fungerat bra under snöovädret. Eftersom de i motionen 1978/79:559 (c) upptagna frågorna övervägs inom regeringens kansli finner utskottet det inte erforderligt att föreslå att riksdagen bifaller motionen.
1 budgetpropositionen förordas personalförstärkningar inom skatteförvaltningen (s. 33). Enligt kommunministern bör den påbörjade uppbyggnaden inom granskningsorganisationen och skatteadministrationen byggas ut med ytterligare 46 tjänster hos länsstyrelserna och 32 tjänster vid de lokala skattemyndigheterna. Utskottet har ingen erinran häremot.
Mervärdeskatteenheternas behov av personella förstärkningar har på förslag av skatteutskottet år 1977 utretts. Riksskatteverket (RSV) som i mars 1978 fick i uppdrag att skyndsamt utreda arbetssituationen vid mervärdeskatteenheterna redovisade i september 1978 sitt förslag. Utredningen konstaterade att enheterna är underbemannade och att personalsituationen har blivit mycket allvarlig bl. a. på grund av att den kvalificerade personalen i stor utsträckning har sökt sig över till den nya granskningsorganisationen. Den akuta bristsituationen bör enligt RSV avhjälpas bl. a. genom en förstärkning av lednings- och beslutsfunktionerna samt genom tillskott av kvalificerade handläggare. Resurser för den eftersatta registreringskontrollen bör skapas. Utredningen föreslår att en ny tjänst som kvalificerad handläggare inrättas i varje län utom i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus län för att förstärka lednings- och beslutsfunktionen (+ 21 tjänster), att fyra nya gruppchefstjänster inrättas i Malmöhus län, tre i Göteborgs och Bohus län samt sex i Stockholms län, i sistnämnda län i utbyte mot sex befintliga tjänster (+ 7 tjänster). Vidare föreslås samtliga länsstyrelser utom länsstyrelsen i Gotlands län tillföras en ny tjänst för kvalificerad registerkontroll (+ 23 tjänster).
I budgetpropositionen (bil. 18, s. 33) förordar kommunministern att mervärdeskatteenhetema förstärks med 28 tjänster för registerkontroll samt för lednings- och beslutsfunktionen.
I motionen 1978/79:1630 (s) föreslås riksdagen besluta anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 140 000 kr. förhöjt anslag i avsikt att förstärka mervärdeskatteenhetema med 24 tjänster för en förbättrad registreringskontroll.
Över förslaget i budgetpropositionen i denna del samt över motionen 1978/
CU 1978/79:24
79:1630 (s) har civilutskottet inhämtat yttrande från skatteutskottet. Yttrandet (SkU 1978/79:4 y) har som bilaga fogats till detta betänkande. Skatteutskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en förstärkning av mervärdeskattekontrollen framstår som nödvändig. Personalsituationen är enligt skatteutskottet uppenbarligen otillfredsställande. En ökning av kontrollproblemen har noterats i de tre största länen, något som innebär att registreringskontrollen kommit att framstå som särskilt viktig i dessa län. Skatteutskottet föreslår enhälligt att en översyn görs för att mera långsiktigt fastställa mervärdeskatteenheternas organisation. Denna översyn bör komma till stånd utan dröjsmål, och utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Skatteutskottets majoritet (c, m, fp) förordar att civilutskottet avstyrker motionen 1978/79:1630 (s) och tillstyrker budgetpropositionen i nu behandlad del. 1 en avvikande mening(s) förordas att civilutskottet med bifall till motionen tillstyrker den där angivna medelsuppräkningen. I den avvikande meningen anförs att den av motionärerna framförda uppfattningen om en förstärkning utöver den i budgetpropositionen föreslagna framstår som nödvändig om en förbättrad mervärdeskattekontroll skall skapas.
Civilutskottet vill anföra följande. Utskottet instämmer med skatteutskottet om att en översyn bör göras för att mera långsiktigt fastställa mervärdeskatteenheternas organisation. I budgetpropositionen (s. 23) anför kommunministern att organisationen och bemanning av enheterna bör ses över och att han avser föreslå regeringen att vidta åtgärder för en sådan översyn. Enligt vad utskottet erfarit har inom regeringens kansli frågan ytterligare övervägts och förutsättningar finns för att översynsarbetet skall kunna påbörjas inom kort. Något ytterligare initiativ i frågan för riksdagens del synes därför inte erforderligt.
Vad angår förslaget i motionen 1978/79:1630 (s) om ytterligare tjänster vid mervärdeskatteenheterna anser utskottet liksom skatteutskottets majoritet att ytterligare tjänster utöver vad som föreslås i budgetpropositionen inte nu bör förordas. Skäl finns att avvakta den förordade översynen eller - om så befinns lämpligt - kan frågan behandlas i nästa års budgetproposition. Utskottet avstyrker bifall till motionen 1978/79:1630 (s).
Vad i övrigt i budgetpropositionen i nu behandlad del anförts och förordats har inte givit utskottet anledning till särskild erinran.
Utskottet hemställer
1. beträffande förstärkning av länsstyrelsen i Norrbottens län att riksdagen avslår motionen 1978/79:1061, såvitt nu är i fråga,
2. beträffande ytterligare förstärkningar på naturvårdsenhetema att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1608, såvitt nu är i fråga, samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/79:1464, yrkandet l,och 1978/79:2095,såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
CU 1978/79:24
3. beträffande kulturminnesvårdens resursbehov att riksdagen avslår motionen 1978/79:2080,
4. beträffande beredskap mot snöoväder att riksdagen avslår motionen 1978/79:559,
5. beträffande personalbehovet vid mervärdeskatteenheterna att riksdagen avslår motionen 1978/79:1630, såvitt nu är i fråga,
6. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1608, såvitt nu är i fråga, samt med anledning av regeringens förslag, motionerna 1978/79:1464, yrkandet 2,1630,2095, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga och med avslag på motionen 1978/79:1061, såvitt nu är i fråga, på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 till Länsstyrelserna anvisarett förslagsanslag av 1 277 561 000 kr.,
7. att riksdagen på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 anvisar
a. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 421 201 000 kr.,
b. till Civilbejalhavarna ett förslagsanslag av 7 186 000 kr.
Stockholm den 13 mars 1979
På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON
Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Per-Erik Nisser (m), Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Karin Ahrland (fp), Per Olof Håkansson (s) och Georg Danell (m).
Reservationer
1. Ytterligare förstärkningar på naturvirdsenheterna
a. av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), som anser att
dels den del i utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Förslaget i” och slutar ”anses tillgodosedda” bort lyda:
Statens naturvårdsverk framhåller i sitt remissyttrande över länsstyrelsernas anslagsframställningar att möjligheterna att uppnå miljövårdsmålen är starkt beroende av resursinsatserna på naturvårdsenhetema. Anslagsframställningarna är enligt verket inte ett uttryck för de verkliga behoven inom miljövårdsområdet utan är ett resultat av petitadirektivens utformning.
CU 1978/79:24
11 Naturvårdsverket nämner flera angelägna områden där personella förstärkningar behövs. Bl. a. behövs ökade resurser på produktkontrollområdet för tillsyn enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor. Beträffande tillsynsverksamheten anser verket att en fortsatt eftersläpning kan bli synnerligen allvarlig om resursbehovet eftersätts ytterligare. Verksamheten måste få resurser att klara miljöskyddet så att händelser av typ BT-Kemi i Teckomatorp kan förhindras.
Utskottet vill vidare erinra om att miljöskyddsutredningen i ett delbetänkande i december 1978 föreslagit en ökning av naturvårdsenheternas personal med ca 25 tjänster för tillsyns- och provningsverksamhet.
Som framgått av det ovan anförda har i skilda sammanhang kraftigt betonats behovet av ytterligare personella insatser vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Inträffade händelser understryker ytterligare vikten av att behovet tillgodoses. Det är alltså viktigt att ökade personella resurser snabbt ställs till länsstyrelsernas förfogande så att möjligheterna till ett bättre samhälleligt tillsyns- och kontrollarbete på miljöområdet blir möjligt.
Utskottet tillstyrker bifall till motionen 1978/79:2095 (s). Härigenom har i huvudsak tillgodosetts förslagen i motionen 1978/79:1464 (s) såvitt nu är i fråga och motionen 1978/79:1608 (c). Det bör ankomma på regeringen att besluta om hur tjänsterna skall fördelas på de olika länsstyrelserna.
Dock bör gälla att tjänsterna till övervägande del skall bidra till att förstärka kontrollen av den industriella miljöstörande verksamheten.
dels utskottet under 2 bort hemställa:
2. beträffande ytterligare förstärkningar på naturvårdsenhetema att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2095, såvitt nu är i fråga, samt med anledning av regeringens förslag och motionerna 1978/79:1464,yrkandet l,och 1978/79:1608,såvitt nuäri fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
b. av Karl-Erik Strömberg (fp), Per-Erik Nisser (m), Karin Ahrland (fp) och Georg Danell (m) som (i anslutning till förberedande votering) ansett att
dels den del i utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Förslaget i” och slutar ”anses tillgodosedda” bort lyda:
Utskottet vill med anledning av vad i budgetpropositionen och de olika motionerna förordats anföra följande. Liksom motionärerna finner utskottet det viktigt att ökade personella resurser tillförs naturvårdsenhetema. Med hänsyn emellertid till de principer som väglett budgetarbetet och mot bakgrund av att organisationen av naturvårdsenhetema för närvarande övervägs i skilda sammanhang är utskottet inte berett att nu föreslå att enheterna tillförs resurser utöver dem som förordas i budgetpropositionen. Utskottet avstyrker sålunda bifall till motionerna 1978/79:1464 (s), i nu behandlad del, 1608 (c) och 2095 (s).
CU 1978/79:24
dels utskottet under 2 bort hemställa
2. beträffande ytterligare förstärkningar på naturvårdsenheterna att riksdagen med bifall till regeringens förslag avslår motionerna 1978/79:1464, yrkandet 1, 1978/79:1608 och 1978/ 79:2095, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga.
2. Personalbehovet vid mervärdeskatteenheterna
av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), som anser att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Vad angår” och slutar ”motionen 1978/79:1630 (s)” bort lyda:
I likhet med vad som anförts i motionen 1978/79:1630 (s) och i den avvikande meningen till skatteutskottets yttrande finnér utskottet det nödvändigt med förstärkning vid mervärdeskatteenheterna utöver vad som förordats i budgetpropositionen. Ett bifall till motionen innebär en förbättrad mervärdeskattekontroll, ett behov som också väl dokumenterats i den ovan nämnda RSV-utredningen. För att möjliggöra den förordade förstärkningen bör länsstyrelseanslaget räknas upp enligt förslaget i motionen. dels utskottet under 5 bort hemställa:
5. beträffande personalbehovet vid mervärdeskatteenheterna att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1630, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Anslag till länsstyrelserna
a. av Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Birgitta Dahl, Magnus Persson och Per Olof Håkansson, alla (s), som under förutsättning av bifall till reservationerna 1 a och 2 - anser att utskottets hemställan under 6 bort lyda:
6. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:1608,1630 och 2095, motionerna såvitt nu är i fråga samt med anledning av regeringens förslag, motionen 1978/79:1464, yrkadet 2, och med avslag på motionen 1978/79:1061, såvitt nu är i fråga, på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/ 80 till Länsstyrelserna anvisar ett förslagsanslag av 1 282 099 000kr.,
b. av Karl-Erik Strömberg (fp), Per-Erik Nisser (m), Karin Ahrland (fp) och Georg Danell (m) som - under förutsättning av bifall till reservationen 1 b och utskottets hemställan under 5 - anser att utskottets hemställan under 6 bort lyda:
CU 1978/79:24
6. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1978/79:1061, såvitt nu är i fråga, 1464, yrkandet 2,1608,1630 och 2095, de tre sistnämnda såvitt nu är i fråga, på driftbudgeten under femtonde huvudtiteln för budgetåret 1979/ 80 till Länsstyrelserna anvisar ett förslagsanslag av 1 276 959 000 kr.,
CU 1978/79:24
14 Skatteutskottets yttrande Bilasa
1978/79:4 y
över bilaga 18 till budgetpropositionen 1979 i vad avser personalsituationen hos länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter och motionen 1978/79:1630 rörande samma fråga
Till civi/utskottet
Sedan civilutskottet berett skatteutskottet tillfälle att avge yttrande beträffande personalsituationen hos länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter, fär skatteutskottet anföra följande.
Som framgår av propositionen har skatteutskottet tidigare uttalat sig för en förstärkning av mervärdeskattekontrollen och med anledning härav har riksskatteverket (RSV) fått regeringens uppdrag att skyndsamt kartlägga arbetssituationen vid mervärdeskatteenheterna och föreslå de åtgärder som fordrades.
I den med anledning härav framlagda promemorian föreslås att den akuta bristsituation som uppkommit på mervärdeskatteenheterna löses kortsiktigt genom
att en ny tjänst som kvalificerad handläggare inrättas i varje län utom i A-, M- och O-län för förstärkning av lednings- och beslutsfunktionen, att fyra nya gruppchefstjänster inrättas i M-län och tre i O-län samt att sex gruppchefstjänster inrättas i A-län i utbyte mot sex befintliga tjänster, att en ny tjänst inrättas i varje län utom i I-län för kvalificerad registreringskontroll, att i den mån handläggartjänster i lönegraderna F 6 och F 7 blir vakanta tillfälliga tjänster får inrättas i lönegrad F 10 samt att länsstyrelserna verkar för att mervärdeskatteenheterna har en sådan bemanning att de kan fullgöra sina åligganden enligt ML. Detta kan t. ex. lösas genom tillfällig omdisponering så att tjänstemän som fått tjänst på annan enhet övergångvis får fortsätta sin tjänstgöring på mervärdeskatteenhet.
Med hänsyn till planeringen av 1979 års inkomsttaxering är det angeläget att de nya tjänsterna inrättas fr. o. m. den 1 januari 1979.
Vidare understryks vikten av att en mera allsidig utredning rörande den framtida organisationen av mervärdeskatteenheterna kommer till stånd utan dröjsmål.
Föredragande departementschefen uttalar i propositionen att han delar den av RSV framförda uppfattningen att organisationen och bemanningen av länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter bör ses över och att han avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att vidta åtgärder för en sådan översyn. Han finnér att arbetssituationen vid enheterna emellertid är sådan att
CU 1978/79:24
åtgärder inte kan anstå till dess resultatet av översynen föreligger utan anser det nödvändigt att förstärka registreringskontrollen samt lednings- och beslutsfunktionerna hos mervärdeskatteenheterna. Förstärkningen kan enligt departementschefen behöver göras redan under innevarande budgetår. Förslaget innebär att länsstyrelserna tillförs 28 nya tjänster för dessa ändamål, vilket i huvudsak kan anses täcka det personalbehov som anges i de två första att-satserna i den återgivna delen av RSV:s promemoria.
Fördelningen av de nya tjänsterna innebär främst förstärkningar av ledningsfunktionerna i andra län än de tre största, av vilka emellertid två får nytillskott av tjänster. I Stockholms län föreslås inga nya tjänster utan endast det utbyte av lägre tjänster mot högre som föreslagits i promemorian. Med anledning härav har skattechefen i länet i skrivelse till utskottet förordat att mervärdeskatteenheten i Stockholms län får sex nya gruppchefstjänster för att få parallellitet med de granskningsgrupper som skall svara för kontrollen av självdeklarationer i första instans. Han betonar också vikten av den förstärkning av registreringskontrollen som RSV föreslagit.
Sistnämnda fråga tas också upp i motionen 1630 där motionärerna föreslår en ökad medelstilldelning till länsstyrelserna för inrättande av en ny tjänst i varje län för registreringskontroll. Förslaget går alltså något längre än vad RSV förordat genom att det vill ge även Gotlands län en sådan tjänst.
Skatteutskottet vill i den här behandlade frågan vidhålla sin tidigare uttalade uppfattning att en förstärkning av medvärdeskattekontrollen framstår som nödvändig. Personalsituationen är på många mervärdeskatteenheter otillfredsställande. Enligt utskottets mening är det också angeläget att betona att kontrollproblemen uppenbarligen tenderar att öka i de tre största länen, där de skattskyldiga som vill undandra sig kontrollåtgärder anser sig ha de största möjligheterna att inte bli observerade. Härigenom kommer registreringskontrollen också att framstå som en åtgärd av särskild vikt i dessa län. Det bör i sammanhanget observeras att registreringskontrollen i fråga om mervärdeskatten normalt är den första kontakten som en nystartad rörelse får med skattemyndigheterna och att åtskilliga problem i fråga om såväl direkt som indirekt beskattning liksom vad det gäller arbetsgivaravgifterna kan undvikas om registreringen blir grunden för ett korrekt informationsutbyte mellan myndigheterna och de skattskyldiga. Med hänsyn härtill kan det finnas skäl att på längre sikt överväga förstärkningar av registreringskontrollen. Den utbyggnad av i första hand ledningsfunktionerna som regeringen föreslår bör i förening med möjligheterna att omdisponera personal i enlighet med RSV:s förslag enligt utskottets mening eliminera de mest överhängande personalproblemen.
Vad gäller frågan om gruppchefstjänster i Stockholms län finner utskottet att den av RSV föreslagna åtgärden att sex sådana tjänster inrättas i utbyte mot sex befintliga tjänster måste medföra en förbättring av arbetssituationen även om åtgärden kan innebära temporära problem för enskilda tjänstemän. Förutsättningen för att de i budgetpropositionen nu föreslagna åtgärderna
CU 1978/79:24
skall kunna anses tillräckliga för att möta de aktuella personalproblemen är enligt utskottets mening att en översyn med uppdrag att mera långsiktigt fastställa mervärdeskatteenheternas organisation kommer till stånd utan dröjsmål och att detta utredningsarbete bedrivs skyndsamt.
Med det anförda förordar skatteutskottet att civilutskottet avstyrker motionen 1630 och tillstyrker budgetpropositionen i här behandlad del.
Stockholm den 1 mars 1979
På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), andre vice talmannen Tage Magnusson* (m), Alvar Andersson (c), Valter Kristenson* (s), Stig Josefson (c), Nils Hörberg (fp), Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Olle Westberg i Hofors (s), Kurt Söderström* (m), Hagar Normark (s), Margit Odelsparr(c), Wilhelm Gustafsson* (fp), Eric Marcusson* (s) och Catarina Rönnung* (s).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
Avvikande mening
av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Eric Marcusson och Catarina Rönnung (samtliga
s):
Skatteutskottet har starkt understrukit behovet av en förbättrad mervärdeskattekontroll och med anledning härav har en arbetsgrupp inom RSV förordat vissa förstärkningar av personalen vid länsstyrelsernas mervärdeskatteenheter, ett förslag som enligt verkets mening utgörett minimibehov för att bemästra arbetssituationen i nuläget. Samtidigt föreslås fortsatt utredning rörande den mera långsiktiga organisationen av dessa enheter. I förslaget ingår utöver vad som föreslås i budgetpropositionen bl. a. inrättandet av 23 nya tjänster för registreringskontroll. Ett i huvudsak därmed överensstämmande yrkande framförs i motionen 1630. Vi delar motionärernas uppfattning att en sådan förstärkning framstår som nödvändig om man vill skapa en förbättrad mervärdeskattekontroll. Enligt vår mening är vidgade kontrollinsatser på detta område av betydelse för skattekontrollen i sin helhet, en uppfattning som f. ö. bestyrks av utskottets yttrande i frågan och erfarenheterna visar att ökade kontrollinsatser leder till ökad skatteuppbörd. Vi anser därför att skatteutskottet borde förordat att civilutskottet med bifall till motionen 1630 tillstyrker den där angivna medelsuppräkningen av anslagen till länsstyrelserna.
GOTA B Stockholm 1978