Med anledning av propositionerna 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken, bilaga 3, och 1978/79:100 i vad avser anslag till byggnadsforskning, m. m., jämte motioner

CU 1978/79:37

Civilutskottets betänkande 1978/79:37

med anledning av propositionerna 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken, bilaga 3, och 1978/79:100 i vad avser anslag till byggnadsforskning, m. m., jämte motioner

1. Propositionerna

Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 16 (bostadsdepartementet) under litt. B 8 och B 11 (s. 58-62,68-69) samt V:12(s. 152-153) föreslagit riksdagen att

1. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80

a. till Byggnadsforskning anvisa ett anslag av 10 000 000 kr.,

b. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för Vissa energisparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. beräkna ett reservationsanslag av 1010 000 000 kr.,

2. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. får meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

3. medge att beslut om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 20 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82,

4. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1979/80 till Lån till experimentbyggande m. m. anvisa ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.

I propositionen 1978/79:115 bilaga 3 om riktlinjer för energipolitiken såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde föreslår regeringen riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som angetts i regeringsprotokollet besluta om grunderna för statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. såvitt gäller stödberättigade åtgärder och energisparbidragets storlek,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet har förordats i fråga om räntebidrag för lån till energibesparande åtgärder i småhus,

3. bemyndiga regeringen att besluta om grunderna för statligt stöd till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader såvitt gäller stödberättigade åtgärder samt godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lån till sådana åtgärder i vissa fall,

4. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om finansieringen av lån till energibesparande åtgärder,

5. medge att bidrag och lån till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. beviljas intill ett belopp av 1 175 000 000 kr. under budgetåret

1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 37

CU 1978/79:37

1979/80,

6. medge att bidrag till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

7. medge att bidrag och lån till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 90 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

8. medge att stöd till energibesparande åtgärder inom statliga byggnader beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

9. bemyndiga regeringen att under de förutsättningar som har angetts i regeringsprotokollet besluta om utbyte mellan de under 5-8 angivna ramarna,

10. medge regeringen att inom ramen för en planeringsreserv av 640 000 000 kr. besluta om utökning av de under 5-8 angivna ramarna enligt de grunder som har förordats,

11. medge att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. disponeras för energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet m. m. intill ett belopp av 22 200 000 kr. under budgetåret 1979/80,

12. medge att beslut i fråga om stöd under budgetåren 1980/81 och 1981/82 till energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet preliminärt får meddelas intill ett belopp av resp. 23 000 000 kr. och 13 000 000 kr.,

13. medge att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. beviljas intill ett belopp av 95 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

14. medge att beslut i fråga om bidrag under vart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82 till kommunerna för rådgivnings-och besiktningsverksamhet m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 95 000 000 kr.,

15. till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1979/80 på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 498 500 000 kr.,

16. medge att lån till experimentbyggande m. m. beviljas intill ett belopp av 41 000 000 kr. under budgetåret 1979/80, liksom att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1980/81,

17. medge att outnyttjad del av ram för beslut under innevarande budgetår om lån till experimentbyggande m. m. får utnyttjas även under budgetåret 1979/80,

18. medge att beslut i fråga om lån under budgetåren 1980/81 och 1981/82 till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av resp. 32 000 000 kr. och 17 000 000 kr.

Den sistnämnda propositionens huvudsakliga innehåll i vad avser den del som behandlas i detta betänkande sammanfattas sålunda.

I propositionen lämnas förslag till ändringar av stödet till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. Syftet är att ge möjligheter att mer aktivt styra

CU 1978/79:37

stödet till de åtgärder som är önskvärda från samhällets utgångspunkter. I anslutning härtill behandlas frågor om finansiering av stödet. Till kommunernas rådgivning föreslås ett ökat stöd under en treårig uppbyggnadsperiod. Vidare föreslås ökade satsningar på utveckling och införande av ny teknik för energihushållning. Beslut om lån och bidrag, inkl. utvecklingsstöd, föreslås kunna meddelas med sammanlagt drygt 2 000 milj. kr. under budgetåret 1979/80.

2. Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1978/79:

293 av Fritz Börjesson m. fl. (c, s, m, fp, vpk, apk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring i byggnadsstadgan att rökkanal för fastbränsleanläggning ingår i förutsättningarna för erhållande av byggnadslov för fastighet för permanentboende,

488 av Maj-Lis Landberg (s) och Per Olof Håkansson (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande utformningen av energisparstödet,

779 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen anhåller att regeringen låter fastställa att energisparstöd skall utgå till installation av braskaminer som uppfyller gällande säkerhetskrav,

784 av Oskar Lindkvist (s) och Per Olof Håkansson (s) vari föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att individuella mätaranordningar för varmvatten, gas och el inte skall vara villkor för bostadslån,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att i Svensk byggnorm inte bör ingå föreskrifter med krav på anordningar för lägenhetsvis varmvattenmätning,

788 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

a. om inriktningen m. m. av byggnadsforskningen,

b. om ramen för och anslag till experimentbyggande m. m.

791 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

2. att riksdagen i budgetpropositionen under Bostadsdepartementet B 8 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 25 000 000 kr. förhöjt belopp för att utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer,

CU 1978/79:37

1476 (delvis) av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1108 avsnittet ”En säkrare energiförsörjning”, hemställs att riksdagen uttalar att det vid utformningen av den framtida energipolitiken beaktas vad i motionen anförts,

1572 av Tore Claeson m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att enhetliga normer för värmefotografering skyndsamt utarbetas,

2. att riksdagen uttalar att kostnaderna för värmefotografering bör betraktas som en produktionskostnad och inrymmas under bestämmelserna för bostadsbelåningen,

3. att riksdagen uttalar att värmefotografering så snart det är praktiskt möjligt bör göras till villkor för statliga bostadslån,

1576 av Arne Fransson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om obligatorisk besiktning av uppvärmningsanordningar i fastigheter,

1578 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att energisparplanen skall fullföljas i enlighet med riksdagens beslut och vad som anförts i motionen,

1583 av Sune Johansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförs angående en ökad satsning på ytjordvärme,

1587 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att räntebidrag i vissa fall skall kunna utgå när bostadslånen kombineras med energisparlån,

1607 av Sven Eric Åkerfeldt (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att redovisning och förslag rörande energisparstödets inriktning snarast bör föreläggas riksdagen enligt vad i motionen anförts,

1663 av Eivor Marklund (vpk) vari, med hänvisning till motiveringen i motionen 1978/79:1662, hemställs att riksdagen anhåller att regeringen initierar försök i Norrbottens län med i ett första skede en planmässig energihushållning i befintliga fastigheter i linje med vad som anförts i motionen 1978/79:1662,

2082 av Åke Green m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att grunderna för energisparstödet snarast bör omprövas,

2. att en studie och redovisning av bl. a. Kiruna tillämpade metoder för energisparande snarast bör göras, och

3. att nämnda studie och redovisning bör tas till utgångspunkt för fortsatta överväganden och för utbildning på energisparområdet.

CU 1978/79:37

2089 av Kjell A. Mattsson m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

3. att riksdagen godkänner de riktlinjer för byggforskningen beträffande utvecklingen av alternativ till centraliserade former av avloppssystem som förordas i motionen,

dels de med anledning av propositionen 1978/79:115 väckta motionerna

1978/79:

2229 av Nils Hörberg (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

2. att riksdagen hos regeringen begär

b) förslag till obligatorisk ominstallation till individuell debitering av förbrukningen av rumsvärme, varmt och kallt vatten samt el,

d) förslag om obligatorisk solvärme i all nybyggnation från år 1986,

2263 av Karl-Erik Strömberg (fp) och Karin Ahrland (fp) vari föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om övergångsreglerna för energisparbidrag i vissa fall,

2317 av Rolf Hagel (apk)och Alf Lövenborg (apk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås att riksdagen uttalar sig för

7. att bidragen till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. inte används på sätt som står i strid med strålskyddsinstitutets varningar för en ökning av koncentrationen av radon och radondöttrar i bostäderna, på arbetsplatserna etc. och därmed en ökning av risken för lungcancer,

2357 av Gösta Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angivits i motionen besluta om grunderna m. m. för statligt stöd till energisparande åtgärder i bostadshus m. m.

2. att riksdagen avslår propositionens förslag angående räntebidrag till energisparande åtgärder i bostadshusen m. m.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande utvärderingen av energisparprogrammet,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande obligatorisk besiktning som ett led i energisparandet,

2406 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

I. att riksdagen i avvaktan på utgången av folkomröstning i kärnkraftsfrågan beslutar uppskjuta behandlingen av propositionen 1978/79:115, här i vad avser bilaga 3,

II. att riksdagen, därest yrkandet ovan inte skulle vinna riksdagens bifall

CU 1978/79:37

5. Energihushållning

C. ger regeringen till känna att det i betänkandet CU 1977/78:31 . formulerade sparmålet liksom bedömningen avseende programmets genomförande, inriktning och omfattning kvarstår oförändrade,

D. avslår regeringens begäran om vissa bemyndiganden enligt dess hemställan bilaga 3 s. 45 och 46, punkterna 1 och 3,

E. avslår regeringens förslag angående avskaffande av räntebidrag i vissa fall, hemställan punkt 2,

F. 1) med avslag på regeringens förslag angående finansiering av lån till energisparande åtgärder, hemställan punkt 4, ger regeringen till känna att lånen för budgetåret 1979/80 skall finansieras över statsbudgeten,

2) begär att förslag om ytterligare medelsanvisning enligt C och F 1 ovan föreläggs riksdagen så snart som möjligt,

G. ger regeringen till känna att villkoren för användande av planeringsreserven, hemställan punkt 10, bör vara oförändrade,

H. med avslag på regeringens hemställan punkt 14 ger regeringen till känna att en garanti för den kommunala rådgivnings- och besiktningsverksamhetens finansiering skall lämnas enligt de grunder som redovisas i denna motion,

J. beträffande utvärdering av energisparprogrammet och vidareutveckling av dess styrning och administration ger regeringen till känna vad som anförts i motionen,

K. ger regeringen till känna

1) att den kommunala energiplaneringen bör utvecklas med beaktande av vad som anförts i denna motion,

2) att förslag om individuell mätning och debitering av energiförbrukningen snarast bör föreläggas riksdagen,

3) att typgodkännandeverksamheten bör ytterligare utvecklas och effektiviseras,

4) att lånebesluten snarast bör decentraliseras till kommunerna,

5) att ett rätt utförande av energisparåtgärdema snarast bör bli ett krav för att stöd skall utgå,

L. beträffande alternativa energikällor och stödberättigade åtgärder ger regeringen till känna

3) att bostadsfinansieringsförordningen bör ses över för att stimulera användning av alternativ teknik, bl. a. solvärme,

4) att vid ali ny- och ombyggnad av hus som är helt beroende av elförsörjning för uppvärmning dessa bör utrustas för alternativ uppvärmning och att sådana åtgärder skall ingå i låneunderlaget,

5) att direktverkande elradiatorer vid nybebyggelse eller vid ombyggnad skall avses endast som kompletteringsvärme,

6) att övergång till flexibla energisystem i befintlig bebyggelse bör ges ökat stöd och lån,

CU 1978/79:37

7) att regeringen snarast bör förelägga riksdagen förslag om utökning av kretsen av stödberättigade åtgärder för kommunala byggnader och anläggningar,

8) att en verklig utvärdering av olika stödberättigade åtgärders spareffekter snarast bör komma till stånd och att regeringen bör förelägga riksdagen därav föranledda förslag till ändring av stödet,

M. hos regeringen begär förslag om statligt stöd för byte av oljepannor mot anläggningar för eldning med fasta inhemska bränslen,

2413 av Olof Palme m. fl. (s) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning snarast bör tillsättas för att överväga och lämna förslag till ett utvecklingsprogram för den framtida samhällsutbyggnaden enligt vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande inriktningen av den pågående översynen av plan- och byggnadslagstiftningen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande ökat kommunalt ansvar för energihushållningen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande inriktningen av arbetet inom delegationen för energihushållning, såvitt inte avser vissa samhällsekonomiska studier rörande energianvändningen,

2417 av Åke Polstam (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:115 beträffande ikraftträdandetiden förde nya reglerna för lån och bidrag till energisparande arbeten beslutar om sådana övergångsbestämmelser att de äldre reglerna får tillämpas fram till den 1 juli respektive 1 oktober 1979 i de fall som anges i motionen,

2418 av Åke Polstam (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:115 beslutar att energisparstöd skall utgå även för åtgärder som medför besparing av varmvatten och elektricitet, oavsett användningsområde,

2422 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, föreslås

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en energihushållningslag som ger de styrmedel som talas om i motionen och som måste till för att garantera genomförandet av planen för energihushållning i befintlig bebyggelse,

11. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för förbud mot direktverkande elvärme enligt motionens förslag,

12. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om direktiv till kommunerna att inventera lämplig mark för utbyggnad av solvärmesystem,

CU 1978/79:37

2423 av Allan Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1978/79:115 beslutar att godkänna vad i motionen anförts angående ikraftträdandetiden för nya bestämmelser om bidrag och lån till energisparande i bostäder.

3 Utskottet

3.1 Behandlingsfrågor

I motionen 1978/79:2406 (c) yrkas i första hand att riksdagen, i avvaktan på utgången av folkomröstning i kärnkraftsfrågan, beslutar uppskjuta behandlingen av propositionen. Övriga i motionen framförda yrkanden förs fram under förutsättning att förstahandsyrkandet inte vinner riksdagens bifall. Förstahandsyrkandet har såvitt det rör propositionens bilaga 3 (bostadsdepartementet) av näringsutskottet överlämnats till civilutskottets beredning. Utskottet avstyrker yrkandet om uppskov i här behandlad del och har med hänsyn därtill behandlat motionens till utskottet hänvisade andrahandsyrkanden som om de förts fram utan villkor.

3.2 Energisparstödet

3.2.1 Bostäder m. m.

Regeringen föreslår att riksdagen (1) bemyndigar regeringen att besluta om vilka åtgärder som skall vara stödberättigande och om energisparbidragets storlek samt (2) godkänna att räntebidrag inte skall utgå för lån till energibesparande åtgärder i småhus.

Det begärda bemyndigandet begränsas formellt inte av annat än förslagets lydelse och av att bidraget - som visst belopp eller som andel av godkänd kostnad - inte skall i normalfallet få utgå med mer än vad som motsvarar 35 % av godkänd kostnad. Bostadsministern hänvisar dock till att åtgärder med stöd av bemyndigandet kommer att diskuteras i energihushållningsdelegationen - med parlamentariskt inslag - och till att hon kommer att hålla riksdagen underrättad om vilka åtgärder regeringen vidtar med stöd av ett bemyndigande.

Bostadsministem anmäler emellertid även vilka åtgärder hon närmast kommeratt aktualisera för regeringsbeslut om bemyndigandet lämnas. Dessa är i första hand att i normalfallet bidrag inte skall utgå till den del av kostnaderna som avser renovering (som exempel anges utbyte av fasadskikt och av fönster). Bostadsministern anger att bostadsstyrelsen avser att ändra reglerna för stöd till fasadisoleringarsåatt t. v. endast hus med mera påtagliga brister i isoleringen kommer att få stöd. I anslutning därtill kommer bostadsministern att överväga att påkalla ett regeringsbeslut om att differentiera bidraget till isolering så att ägare av hus med mer påtagliga brister stimuleras att mer än f. n. söka närma sig den isoleringsstandard som krävs

CU 1978/79:37

vid nybyggnad. Vidare kommer bostadsministern att föreslå ett regeringsbeslut om att bidrag i de fall då kostnaden avräknas mot medel från planeringsreserven - och under förutsättning att sysselsättningsläget kräver det - får utgå med belopp upp till högst 50 % av den godkända kostnaden för arbetena. De höjda bidragen avses kunna begränsas till viss bestämd tid, vissa slag av arbeten och viss region. Motivet skall vara att öka sysselsättningen. Det skall därför kunna krävas att arbetena i dessa fall utförs med anställd arbetskraft.

För att inte vissa mer omfattande reparationer av småhus - sådana som är angelägna från energisparsynpunkt eller av sysselsättningsskäl - skall motverkas anges att det begärda bemyndigandet skall kunna utnyttjas till att medge bidrag överstigande den nuvarande gränsen om 3 000 kr. per lägenhet. Med 35-procentiga bidrag nås denna maximigräns vid godkända kostnader om drygt 8 500 kr. per lägenhet.

Regeringsförslagets närmaste effekter är sålunda följande:

- Energisparbidrag skall inte utgå för vissa åtgärder, t. ex. nytt fasadskikt. Enligt nuvarande maximeringsregel skulle detta medföra en minskning av bidraget i de fall där inte andra energisparåtgärder vidtas för en kostnad överstigande drygt 8 500 kr. per lägenhet.

- Energisparbidrag skall för viss åtgärd kunna utgå med lägre belopp än vad som motsvarar 35 % av schablonkostnaden. När godkänd kostnad överstiger drygt 8 500 kr. per lägenhet slår denna nedsättning igenom endast delvis eller inte alls.

- Energisparbidrag skall för viss åtgärd under vissa förutsättningar kunna uppgå till mer än 35 och högst 50 % av schablonkostnaden. Detta får delvis eller full effekt endast om totalkostnaden understiger 8 500 kr. per lägenhet.

- Räntebidrag skall inte utgå för några energisparlån beträffande småhus. Räntebidrag utgår nu i de fall där godkänd kostnad totalt för energisparåtgärderna överstiger 25 000 kr. Är kostnaden lägre sker sålunda ingen förändring.

- Maximibeloppet för energisparbidrag, 3 000 kr. per lägenhet, skall kunna höjas i vissa fall för större arbeten m. m. för att kompensera bortfallet av räntebidrag.

Drygt hälften av den godkända kostnaden för energisparåtgärder under budgetåret 1977/78, ca 990 milj. kr., hänförde sig till utvändig tilläggsisolering inkl. kostnad för nytt fasadskikt. Redan dessa åtgärder i småhusen, till en godkänd kostnad av ca 435 milj. kr., motsvarade ca 44 % av de totala godkända kostnaderna för småhus och flerfamiljshus. Lönsamheten ur energisparsynpunkt av dessa åtgärder är starkt beroende av hur god isoleringsförmåga byggnadsdelen hade före åtgärden.

Med nu gällande schablonbelopp är godkänd kostnad för tilläggsisolering ca 8 300 kr. och för nytt fasadskikt ca 8 000 kr. för ett friliggande normalt

CU 1978/79:37

enfamiljshus. Härav foijer att i en sådan situation ett bortfall av stöd enbart till nytt fasadskikt inte ger några märkbara effekter.

I fråga om räntebidrag för energisparlån noteras att, enligt vad utskottet inhämtat, nuvärdet av kommande räntebidrag, med nu gällande regler och med hänsyn till skatteeffekter, motsvarar knappt 5 % av lånebeloppet. De totala effekterna vid årliga småhuslån om 400 milj. kr. i fasta priser under en tioårsperiod har ett kapitaliserat nuvärde av drygt ca 200 milj. kr. efter hänsyn till marginalskatteeffekten. I statsbudgeten innebär det de första åren endast små sänkningar av anspråken på medel för räntebidrag. Efter ca tio år, då effekten är störst, minskas de rent budgetmässiga anspråken medea 120 milj. kr.

Mot regeringens förslag i denna del har ställts vissa motionsförslag. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandena II.5.D(delvis)och E att riksdagen inte lämnar begärt bemyndigande och att den inte godkänner förslaget att avskaffa räntebidrag beträffande energisparlån för småhus. I motionen 1978/79:2357 (m), yrkandet 1, föreslås att ett bemyndigande visserligen ges men att det begränsas enligt i motionen angivna förutsättningar. Dessa är i huvudsak dels att bemyndigandet inte utnyttjas i strid mot riksdagens tidigare beslut om ett energisparprogram och dels att tilläggsisolering bör ges ”energisparstöd” i samband med större renovering eller mer omfattande ombyggnadsåtgärder. Vidare föreslås i motionens yrkande 2 att förslaget beträffande räntebidrag avslås. Slutligen föreslås i motionen 1978/ 79:1587 (c), i vad den inte behandlats i betänkandet CU 1978/79:26, att räntebidrag i de fall där bostadslån kombineras med energisparlån utgår också för energisparlånet trots att den sammanlagda kostnaden inte överstiger 25 000 kr.

Huvudskälen för avslagsyrkandet i (c)-motionen är att regeringsförslagen i denna del inte tillräckligt motiverats och att de strider mot tidigare beslut om en energisparplan, både i fråga om dess omfattning och inriktning. Denna uppfattning följs upp genom yrkandet II.5.C att riksdagen ger regeringen till känna att det år 1978 formulerade energisparmålet liksom bedömningen av energisparprogram mets genomförande, inriktning och omfattning kvarstår oförändrade.

Något förslag att riksdagens tidigare beslut om energisparplanens omfattning och inriktning eller de allmänna riktlinjerna för genomförandet skall ändras har inte framställts från något håll. Inte heller på annat sätt har överväganden i sådan riktning redovisats i detta sammanhang. Det finns därför inte anledning för riksdagen att genom ett särskilt beslut bekräfta gällande utgångspunkter. Motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.C, avstyrks därför. Motionärernas syfte får anses tillgodosett.

Enligt utskottets mening är det vidare uppenbart att det begärda bemyndigandet inte avsetts ge regeringen möjlighet att gå ifrån av riksdagen godtagna allmänna grunder för energisparinsatserna. Bemyndigandet och

CU 1978/79:37

ändringarna i fråga om räntebidrag syftar endast till att anpassa de ekonomiska stimulanserna så att de mest effektiva sparåtgärderna vidtas så snart som möjligt. Den faktiska skillnaden, jämfört med nuvarande ordning, ligger i att subventionerna utformas så att de stimulerar till just dessa åtgärder. Principen att regeringen får närmare bestämma vilka åtgärder som skall vara stödberättigande gäller redan med den begränsningen att riksdagen som tidigare skall avgöra inriktningsfrågor av principiell räckvidd. Uppgiften att bestämma storleken av godkänd kostnad för skilda åtgärder ligger på bostadsstyrelsen i den mån regeringen inte beslutar annat. Ett sålunda anpassningsbart system innebär att - efter prioriteringar - de åtgärder som är mest önskvärda från samhällets synpunkt främjas. Farhågorna i (m)- motionen om att bemyndigandet skulle få en - jämfört med tidigare beslut - för vid omfattning torde därmed vara undanröjda och motionärernas syfte tillgodosett.

Mot bemyndigandet har också invänts att en prioritering i tiden av de lönsammaste åtgärderna rubbar förutsättningarna för en planenlig utbyggnad av resurserna som sammantaget kan komma att hindra att övriga kvarstående behov tillgodoses. Utgångspunkten bör enligt motionärerna vidare vara att man vid ett tillfälle kombinerar de åtgärder som bör vidtas tillsammans.

Utskottet ansluter sig i och för sig till meningen att investeringarna m. m. för energisparandet bör byggas upp successivt och till att stödsystemet inte bör motverka att alla - motiverade -åtgärder vidtas vid ett och samma tillfälle om detta nedbringar kostnaderna. Enligt utskottets mening kan emellertid de i propositionen förordade ändringarna av systemet för energisparstöd inte anses ha av motionärerna befarade effekter.

Ett avskaffande av räntebidragen för energisparlån har, som ovan angetts, direkta ekonomiska effekter om kostnaden överstiger 25 000 kr. De motsvarar då mindre än 5 % av lånebeloppet. Förslaget kombineras med en möjlighet för regeringen att, där det är motiverat, tillåta energisparbidrag med högre belopp än 3 000 kr. per lägenhet i småhus. Avsikten torde ha varit att sätta denna kompensation i viss relation till värdet av de räntesubventioner som förloras vid godkända kostnader över 25 000 kr. i den del motsvarande kostnader avser önskade insatser. Vad ovan anförts visar att detta syfte kan tillgodoses i skälig omfattning med relativt begränsade tillägg.

Möjligheten att höja bidragets maximibelopp per lägenhet har intresse också när det gäller effekterna av en upp till 50 % höjd bidragsandel, en höjning som kan gälla såväl för småhus som flerbostadshus. En höjning av bidragsmaximum kan dock vara en förutsättning för att höjda bidrag skall få någon praktisk effekt just för de större arbeten som görs med anställd arbetskraft. Detta beror bl. a. på hur bemyndigandet att sänka bidragsandelen utnyttjas, något som nu inte kan överblickas. Bemyndigandet bör dock, enligt utskottet mening, omfatta möjlighet att höja maximibeloppet också i dessa fall.

Cl) 1978/79:37

12 Den nämnda möjligheten att i vissa fall ge bidrag med mer än 35 % av godkänd kostnad förutsätter enligt förslaget att regeringen beslutat utnyttja planeringsreserven och att energisparstödet räknas av mot en därigenom given ram. Utskottet har uppfattat denna koppling som ett sätt att hålla de budgetmässiga effekterna under kontroll. Enligt utskottets mening bör emellertid detta syfte kunna uppnås redan genom utformningen av regeringens beslut i dessa delar. Om kopplingen till en avräkning mot planeringsreserven avstås skulle det vara enklare att ange de särskilda stödförutsättningarna på ett rationellt sätt även från arbetsmarknadssynpunkt.

Utskottet behandlar nedan (3.10.1) den härifrån skilda frågan om förutsättningarna för att ställa ramar från planeringsreserven till förfogande. Redan här bör dock erinras om att kriterierna för planeringsreservens utnyttjande är mindre strikta än motsvarande förutsättningar för att utnyttja finansfullmakten.

Utskottet har i övrigt inte någon erinran mot förslagen i propositionen om ett bemyndigande för regeringen när det gäller energisparstödet för bostäder och om räntebidrag för energisparlån för småhus. Vad utskottet anfört om sambandet mellan höjda bidragsandelar och bidragets maximibelopp samt om förutsättningarna för att medge höjda bidragsandelar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna 1978/79:2406 (c), yrkandena

II.5.D (delvis) och E, samt 2357 (m), yrkandena 1 och 2, avstyrks. Det sistnämnda yrkandet 1 får anses i allt väsentligt tillgodosett redan genom regeringsförslagets utformning.

Utskottet har i betänkandet CU 1978/79:26 behandlat motionen 1978/ 79:1587 (c) i dess huvuddel. Kvar står emellertid yrkandet om ett tillkännagivande att räntebidrag bör utgå även vid sådan ombyggnad av småhus med stöd av energisparlån där låneunderlaget inte överstiger 25 000 kr.

Med hänsyn till utskottets ställningstagande ovan till frågan om räntebidrag är motionsförslaget inte längre aktuellt. Utskottet noterar dock att de s. k. kombinationsfallen där även bostadslån utgår inte belysts. Ytterligare överväganden därom får emellertid anses falla inom regeringens befogenheter.

Förslaget om ett tillkännagivande att energisparplanen skall fullföljas m. m. i den i motionen 2406 (c) i sina huvuddrag omtryckta motionen 1978/79:1578 (c) liksom förslaget i motionen 1978/79:1607 (c) med begäran ont redovisning och förslag rörande energisparstödets inriktning får i allt väsentligt anses ha ersatts genom senare motionsförslag i partimotion (c).

Även förslaget i motionen 1978/79:1476 (m), om ett tillkännagivande av vissa uttalanden i motion 1978/79:1108 - uttalanden som i huvudsak innefattar en redogörelse för motionärernas tolkning av tidigare riksdagsbeslut - torde få anses ersatt genom senare yrkanden.

Även i övrigt har i motioner föreslagits vissa konkreta beslut ellerallmänna uttalanden från riksdagens sida om energisparstödets inriktning och utformning.

CU 1978/79:37

13 I motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.K.5, föreslås riksdagen ge regeringen till känna att ett rätt utförande av energisparåtgärderna snarast bör bli ett krav för att stöd skall utgå. Förslaget syftar närmast till ett krav på att åtgärderna i det enskilda fallet får en optimal sammansättning. Frågan knyter an även till kommunernas kontrollmöjligheter och till vad som i propositionen (bilaga 3 s. 30-31) anförs om kravet på ansvarig arbetsledare i ytterligare fall. Förslaget avses (mot. s. 47) emellertid, av naturliga skäl, bli aktualiserat först när den kommunala besiktningsverksamheten byggts upp till erforderlig omfattning. Utskottet tar nedan upp frågor om denna verksamhet. Något beslut från riksdagens sida enligt motionsyrkandet är inte nu påkallat.

Härtill knyter an också kravet i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet

II.5.K.3, att typgodkännandeverksamheten bör ytterligare utvecklas och effektiviseras. Kravet ansluter till vad bostadsministern anför i propositionen (s. 14). Frågor om typgodkännande tas också upp i prop. 1978/79:111 (bilaga 12 s. 18). Motionsförslaget får anses tillgodosett utan något riksdagens uttalande.

Vidare har i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandena II.5.L.6 samt II.5.M, föreslagits ett uttalande om att övergång till flexibla energisystem i befintlig bebyggelse bör ges ytterligare stöd och lån samt begärts förslag om statligt stöd för byte av oljepannor mot anläggningar för eldning med fasta inhemska bränslen. I motionen 1978/79:779 (c) föreslås att stödskall utgå till installation av braskaminer som uppfyller gällande säkerhetskrav medan ändringar i lånevillkoren för ökat utnyttjande av ytjordvärme förordas i motionen 1978/79:1583 (s). Dessa motionsförslag utgår från att regeringen - i den mån det inte redan ligger inom dess befogenhet - inte skulle få de befogenheter som avses med det begärda bemyndigandet. Utskottets ställningstagande ovan innebär att regeringen har att pröva även sålunda föreslagna åtgärder. Det anförda gäller i tillämpliga delar även förslaget i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.L.3, om att bostadsfinansieringsförordningen bör ses över för att stimulera användning av ny teknik, bl. a. solvärme. Något uttalande från riksdagens sida enligt motionsförslagen är därför inte lämpligt.

De i motionen 1978/79:1572 (vpk) framställda yrkandena om normer m. m. för värmefotografering hänför sig närmast till önskemål om bättre kontroll av utförda arbeten och därmed till kraven på kommunernas åtgärder. De i sig viktiga synpunkterna får dock förutsättas bli beaktade genom fortsatt uppmärksamhet från bl. a. de centrala verkens sida. Auktorisation av tekniker ges efter utbildning under statens provningsanstalts överinseende. Ett riksdagens beslut i ämnet kan nu inte anses tillräckligt underbyggt.

Utskottet tar nedan (3.6.3) upp frågan om det kommunala yttrandets roll som förutsättning för energisparstöd.

CU 1978/79:37

3.2.2 Kommunala m. fl. byggnader

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar den att besluta om grunderna för energisparstöd till kommunala byggnader m. m. såvitt gäller stödberättigande åtgärder. Vidare föreslås riksdagen godkänna att även län skall kunna lämnas för dessa ändamål under vissa angivna förutsättningar och på vissa villkor. Förslaget beträffande lån har inte mött några erinringar.

Förslagen i övrigt har inte mött annan invändning än genom motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.D (delvis). Härtill knyts förslaget i samma motions yrkande II.5.L.7 om att regeringen snarast bör förelägga riksdagen förslag om utökning av kretsen av stödberättigade åtgärder inom denna sektor. Vidare föreslås i motionen 1978/79:2418 (c) att stöd skall kunna utgå även för åtgärder som medför besparing av varmvatten och elektricitet, oavsett användningsområde.

Oavsett skilda uppfattningar om lämpligheten av att regeringen bemyndigas fatta beslut om vilka åtgärder som kan få energisparstöd synes den principiella inställningen vara gemensam att en utvidgning av stödåtgärderna bör ske - bl. a. för att kunna tillgodose de i motionen 1978/79:2418 (c) exemplifierade kraven. Mot denna bakgrund är motionärernas motivering till att vägra ett bemyndigande svårförståelig. Utskottet tillstyrker förslaget om ett bemyndigande och avstyrker motionsförslagen som i sak tillgodoses.

Utskottet har ovan tillstyrkt att regeringen, när det gäller bostäder, får besluta om energisparbidragets storlek och därmed differentiera det för skilda åtgärder. Motiven för detta gäller enligt utskottets mening i allt väsentligt också beträffande kommunala m. fl. byggnader. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motsvarande bemyndigande även när det gäller kommunala och landstingskommunala byggnader m. m. Här bör noteras att riksdagen tidigare (CU 1977/78:31 s. 19) bemyndigat regeringen att besluta om till vilka typer av byggnader stöd kan ges såvitt därigenom inte görs någon principiell ändring av inriktningen.

3.2.3 Allmänna samlingslokaler och statliga byggnader

De skäl som anförts för att regeringen skall få besluta om stödberättigande åtgärder och energisparbidragets storlek gäller i väsentliga delar även de allmänna samlingslokalerna. Med hänsyn till förvaltningarnas ansvar kan detta gälla även statliga byggnader. Utskottet föreslår sålunda att motsvarande bemyndigande som för bostäder lämnas även för här nämnda beslut.

3.2.4 Ikraftträdande

Regeringen har angett att de ändrade bestämmelserna om energisparstöd för bostäder och om räntebidrag bör träda i kraft den 1 juli 1979 men dessutom

CU 1978/79:37

kunna tillämpas genom omprövning av beslut som fattats under tiden den 11 mars-den 30 juni 1979. Den som före den 10 mars 1979 fått tillstånd att påbörja arbeten, m. fl., men får lånebeslut under ovan angiven period skulle få möjlighet att på begäran få beslutet omprövat enligt de nya bestämmelserna. Riksdagen har(CU 1978/79:28) förklarat att en omprövning av beslut i efterhand till sökandens nackdel inte kan godtas.

Härtill knyter an förslag i vissa motioner. 1 motionen 1978/79:2263 (fp) yrkas att ändringarna, utan effekt på tidigare fattade beslut, får träda i kraft så snart som det är möjligt. 1 motionerna 1978/79:2417 (c) och 2423 (m) föreslås att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1979 men att nu gällande regler får tillämpas även därefter i ärenden där ansökan gjorts före den 1 juli 1979 och byggnadslov sökts före den 1 oktober 1979.

Utskottet kan i och för sig godta bostadsministerns utgångspunkt att ett stöd som uppfattas som omotiverat eller felaktigt bör upphöra så snart som möjligt. Detta får dock inte leda till lösningar som medför retroaktiva effekter. En lämplig väg är enligt utskottets mening att de nya reglerna träder i kraft den 1 juli 1979 men att äldre regler får på sökandens begäran tillämpas även därefter om bidragsansökan gjorts senast dagen för riksdagens beslut i denna del. Det sagda bör gälla inte endast bostäder utan också kommunala m. fl. byggnader liksom allmänna samlingslokaler. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med anledning av motionerna som sin mening ge regeringen till känna.

3.2.5 Finansiering av energisparlän

I propositionen anmäls att förutsättningar ännu inte anses föreligga för att ta slutlig ställning till formerna för finansiering av energisparlånen - lån för bostäder och för kommunala m. fl. byggnader. Bostadsministern anger att hon räknar med att återkomma till frågan under hösten 1979 i sådan tid att riksdagen kan fatta beslut före årsskiftet. Några särskilda medel för energisparlån beräknas därför inte för nästa budgetår. Riksdagen föreslås godkänna vad sålunda, m. m., anförts i regeringsprotokollet. Häremot ställs motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.F, varigenom föreslås ett uttalande att lånen skall finansieras över statsbudgeten hela nästa budgetår samt en begäran om förslag till kompletterande medelsanvisning. Denna begäran har uppfattats som helt knuten till finansieringsfrågan.

Det är enligt utskottets mening i princip otillfredsställande att finansieringsfrågan hålls öppen. Å andra sidan har frågan ett sådant samband med den till hösten uppskjutna behandlingen av kapitalmarknadspropositionen att ett samtidigt ställningstagande kan vara önskvärt. Motionsförslaget avstyrks därför. Regeringens förslag i denna del får anses i nu aktuella delar tillgodosett genom att riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

En fortsatt finansiering över statsbudgeten är i första hand naturlig med hänsyn till de brister som kreditprioriteringssystemet visat sig ha på

CU 1978/79:37

lånemarknaden i övrigt. En lösning där dessa kreditanspråk-som i motionen 1978/79:1108 (m)(s. 119) anförs - skulle få konkurrera på kreditmarknaden med främst anspråk för bostadsbyggandet skulle innebära en principiell försämring av nuvarande förhållanden.

3.3 Utvärderingar m. m.

I propositionen redovisas vissa uppgifter om planerade ytterligare utvärderingar och bedömningar av energisparstödet. En fältstudie av den verkliga effekten av vissa åtgärder skall genomföras av institutionen för byggnadsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm. Vidare övervägs möjligheterna att genom statens institut för byggnadsforskning utföra en bred statistisk undersökning för att bestämma den energisparande effekten av åtgärder och åtgärdskombinationer i den befintliga bebyggelsen. Medel har ställts till förfogande för en statistisk urvalsundersökning av i första hand hur energisparåtgärder med statligt stöd genomförts. Undersökningen skall om möjligt också redovisa energibesparingarnas faktiska storlek.

I motionen 1978/79:2357 (m), yrkandet 3, föreslås ett tillkännagivande av vad i motionen anförts rörande utvärderingen av energisparprogrammet - innebärande att utvärderingsprogrammet är ofullständigt och önskemål att utredningsuppdrag läggs ut på många händer och att medel för ändamålet bör disponeras såväl av regeringen och dess energihushållningsdelegation som av planverket, bostadsstyrelsen och byggforskningsrådet. Även riksrevisionsverket bör få ett uppdrag att följa energisparplanens genomförande. Vidare föreslås i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.J, ett uttalande om utvärderingen av energisparprogrammet m. m. - dels en kritik av ofullständigheten i gjorda redovisningar, dels att det presenterade programmet är alltförsnävt och helt otillräckligt. I den sistnämnda motionens yrkande II.L.8 begärs en "verklig utvärdering” av olika åtgärders spareffekter och ett därpå grundat förslag till ändringar i stödformerna.

Utskottet vill för sin del hänvisa till att regeringen i sina kommande bedömningar även i denna del får förutsättas ha stöd i arbetet bl. a. från energihushållningsdelegationen. Några delade meningar torde inte råda om vikten av att utvärderingarna fullföljs så att resultaten kan grunda inte endast regeringsbeslut enligt bemyndigandet utan även statsmakternas bedömningar inför kommande omprövning. Något preciserat uttalande från riksdagens sida är dock inte erforderligt. Motionsförslagen avstyrks därför. Detta innebär självfallet inte ett avståndstagande från att uppgifter i denna del, där så är lämpligt, sprids på flera institutioner e. d. Det bör också betonas att forskningsarbete, pågående i många skilda sammanhang, ansluter till de här behandlade frågorna.

Cli 1978/79:37

3.4 Energihushållningsdelegationen

I anslutning till 1978 års riksdagsbeslut i energisparfrågorna tillsatte regeringen en delegation för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse (energihushållningsdelegationen). Dess direktiv har i huvudsak återgetts i betänkandet CU 1977/78:31.1 propositionen (s. 7-8)aviseras att denna delegation kommer att ges parlamentarisk förankring. Avsikten är att den sålunda omformade delegationen skall vara ett forum för överläggningar i frågor som gäller bl. a. samordningen och inriktningen av utvärderingsarbetet samt hur det ekonomiska stödet och andra styrmedel skall utnyttjas för att påverka inriktningen av åtgärder för det framtida energisparandet. En första uppgift för delegationen blir att diskutera arbetets närmare avgränsning och uppläggning.

I motionen 1978/79:2413 (s), yrkandet 4, såvitt nu är i fråga, föreslås riksdagen ge regeringen till känna vissa uttalanden i motionen beträffande inriktningen av arbetet inom delegationen. Där anges som önskvärda uppgifter för delegationen bl. a. att delta i utformningen av finansieringen av stödet, att få ge synpunkter på bygglagarbetet, att skyndsamt behandla radonfrågorna och att samordna utredningsarbetet. Vad i motionen sålunda anförts har inte gett utskottet anledning till erinran. Bl. a. de i motionen angivna frågorna faller naturligt in bland delegationens direkta uppgifter eller bland dess lämpliga åligganden i övrigt. Motionsförslaget tillstyrks.

Utskottets ställningstaganden i denna del tillgodoser också i väsentliga delar eller ger möjlighet till ytterligare överväganden beträffande förslagen i motionerna 1978/79:488 (s), yrkandet 4, om energisparstödets utformning, 1663 (vpk) om försök i Norrbottens län, 2082 (s) om stödgrunderna m. m., samt 2317 (apk), yrkandet 7, om beaktande av radonfrågorna. Några särskilda uttalanden från riksdagens sida i dessa delar är sålunda inte påkallade.

3.5 Energihushållningsaspekter inom samhällsplaneringen, m. m.

I propositionen (bilaga 3 s. 33) anmäls energikommissionens förslag att lämpliga vägar för hur energihushållningsaspekterna skall beaktas inom samhällsplaneringen skall utredas inom ramen för planlagstiftningen. I motionen 1978/79:2413 (s), yrkandena 1 och 2, föreslås riksdagen begära en utredning för att överväga och lämna förslag till ett utvecklingsprogram för den framtida samhällsutbyggnaden och uttala sig för att energihushållningskraven beaktas i pågående översyn av plan- och byggnadslagstiftningen.

Utskottet ansluter sig till de genom de olika förslagen angivna utgångspunkterna. När det gäller de materiella planeringskraven i bygglagarbetet är det ofrånkomligt att energihushållningssynpunkterna ingår som en väsentlig del. Det är mindre meningsfullt att riksdagen i slutskedet av utredningsarbetet begär behandling av nya frågor. Motionärernas syfte i denna del får i

2 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 37

CU 1978/79:37

väsentliga delar tillgodoses genom att energihushållningsdelegationen enligt vad ovan förordats får tillfälle att ange sina synpunkter på kommande lagförslag. Här får även, som bostadsministern noterat, förutsättas att dessa frågor särskilt uppmärksammas i pågående arbete vid bl. a. statens planverk, statens industriverk och byggforskningsrådet. Riksdagen har vidare (CU 1978/79:30) uttalat sig för särskilda överväganden om frågor som rör förnyelse av den befintliga byggda miljön mot bakgrund av ett program som skall utformas i kontakt med parlamentariska intressen. Utskottet har ansett sig kunna utgå från att energihushållningsfrågorna där kommer att vara en av de viktiga utgångspunkterna. Utskottet har också förutsatt att gränsdragningen mellan de frågor som behandlas i bygglagarbetet och de frågor rörande förnyelse som skall övervägas i särskild ordning ägnas aktiv uppmärksamhet.

Riksdagen bör med anledning av de här behandlade motionsförslagen ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utskottet har nedan (3.6.3) i anslutning till kommunernas roll i övrigt tagit upp bostadsministerns uttalande i propositionen (bilaga 3 s. 23) om förmedlingsorganets rätt att avstyrka åtgärder som står i strid med riktlinjer som kommunen har antagit om bl. a. bebyggelse- och bostadsförsörjningsplaneringen.

Vidare noteras i detta sammanhang att i propositionen (bilaga 1 s. 98-101) angetts att viss utredning bör göras även beträffande prövning enligt 136 a § byggnadslagen.

3.6 Kommunernas roll i övrigt

3.6.1 Information och rådgivning

1978 års beslut utgick bl. a. från att samhället, förutom genom ekonomisk stimulans, skulle genom information och teknisk rådgivning påverka fastighetsägare och hyresgäster att ta initiativ till energisparåtgärder. En kommunal service för dessa syften borde snabbt byggas upp. Dessa utgångspunkter har inte satts i fråga vare sig i propositionen eller motionerna. Utskottet noterar att vissa frågor om kommunal information också tagits upp i propositionens bilaga 1 (s. 110).

3.6.2 Besiktning m. m.

1978 års beslut innebar vidare ett förordande av en kommunal åtgärdsplanering med syfte att klarlägga vilka områden och byggnader som i första hand bör komma ifråga för åtgärder.

Bostadsministern anför nu i propositionen (bilaga 3 s. 22) att förbättrade kunskaper om tillgängliga sparmöjligheter och om vilka effekter som normalt kan förutses av skilda åtgärder inte ensamma ger underlag för en sådan

CU 1978/79:37

styrning av stödet att just de åtgärder som bör utföras i varje enskilt hus - och inga andra - verkligen utförs. Detta kräver kännedom om bl. a. de olika brister i utförande och underhåll som påverkar energihushållningen i det enskilda huset. Detta förutsätter i sin tur en uppsökande rådgivning och besiktning. Vidare anförs att önskemålet att prioritera vissa sparåtgärder kräver att man i vart fall i stora drag har inventerat sparmöjlighetema hos alla byggnader och identifierat de byggnader som främst bör komma i fråga. Slutsatsen är att det mot denna bakgrund vore värdefullt att genomföra heltäckande kartläggningar av energihushållningen i byggnader i de olika kommunerna. De kommunala och tekniska resurser detta kräver är emellertid så stora att man nu, enligt bostadsministerns mening, inte bör ålägga kommunerna några nya obligatoriska uppgifter på detta område. 1 sammanhanget anmäls dock avsikten att ta upp överläggningar med Kommunförbundet om förutsättningarna för att ge de kommuner som så önskar och har resurser till det möjligheter att genomföra ovan nämnda kartläggningar. Som en möjlighet nämns att i lag ge kommunerna en rätt att efter beslut i kommunfullmäktige göra besiktningar och därvid även kunna påfordra tillträde.

De här återgivna uttalandena har gett upphov till vissa motionsförslag. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet 1I.5.K.1 (delvis), riksdagen (s. 53) uttala sig mot att ett besiktningstvång nu införs, något som anses motverka en utveckling av verksamheten med service och rådgivning. Här noteras att i samma motion (s. 46) uttalats att det enda sättet att åstadkomma en riktig bas för en effektivisering av energisparandet är att grunda ställningstagandet till stöd på en genomförd besiktning av husen. I motionen 1978/79:1576 (c) föreslås emellertid riksdagen begära förslag om obligatorisk besiktning när det gäller uppvärmningsanordningar i fastigheter. En negativ inställning till obligatoriska besiktningar grundar också förslaget i motionen 1978/79:2357 (m), yrkandet 4, om ett uttalande mot att kommunerna skulle få rätt att göra energibesiktningar - en rätt som motionärerna uppfattar som ett drastiskt intrång i den personliga integriteten. En positiv inställning markeras däremot i motionen 1978/79:2413 (s), yrkandet 3 (delvis), med förslaget (s. 15) att riksdagen skall uttala sig för att kommunerna får rätt att göra besiktning och inspektion av byggnadernas energihushållning.

Utskottet anser att det finns tungt vägande skäl för att öppna möjligheter för kommunerna att besiktiga byggnader som ett led i bl. a. en kartläggning av sparmöjlighetema och för att ge möjlighet att informera fastighetsägarna. Detta kräver självfallet en tillräckligt utbyggd organisation. Utskottet har förutsatt att förslag i sådan riktning, vartill bl. a. överläggningarna med Kommunförbundet kan leda, kommer att föreläggas riksdagen. Denna utskottets bedömning bör riksdagen - med anledning av motionen 1978/ 79:2413(s), yrkandet 3 (delvis), och med anledning av motionen 1978/79:1576

CU 1978/79:37

(c) - som sin mening ge regeringen till känna. Övriga här behandlade motionsförslag avstyrks därmed.

3.6.3 Kommunala beslut om energisparstödet

Besiktningar av ovan angiven typ ger, som anges i propositionen, väsentligt ökade möjligheter till en kommunaliserad hantering av energisparstödet. Med en sådan ordning skulle det kunna överlämnas till varje kommun att inom en fastställd ram självständigt besluta om stödets fördelning. Något förslag förs dock inte fram i detta ämne. Förslaget i motionen 1978/79:2413 (s), yrkandet 3 (delvis), om ett tillkännagivande beträffande energihushållningen innefattar meningen att kommunerna måste få det avgörande inflytandet över energisparstödets användning så att de efter en kartläggning kan styra stödet till de områden och byggnader där det ger bäst effekt (s. 15). I motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.K.4, tas framen direkt förslag att lånebesluten decentraliseras till kommunerna.

Utskottet anser för sin del att det nu inte finns förutsättningar för att slutligt ta ställning till frågan om kommunala beslut om energisparstöd. Förslaget i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet 11.5.K.4, avstyrks därför.

Vad bostadsministern anför vid behandling av frågan om finansieringsordningen (bilaga 3 s. 41) leder emellertid till slutsatsen att bidragsförutsättningar och stödsystemet även i övrigt bör utformas så att de inte motverkar ett sådant beslut. Förslag om att överföra besluten till kommunerna har våren 1978 aviserats av regeringen genom uttalanden från dåvarande bostadsministerns sida. Med anslutning till grunderna för båda motionsförslagen kan dock redan nu läggas fast att åtgärder bör vidtas som leder till att kommunerna genom prioriteringsbeslut kan leda stödet till de områden och byggnader där det genom kartläggningar visats ge bäst effekt. Vad utskottet anfört i detta sammanhang bör riksdagen med bifall till motionen 1978/ 79:2413 (s), yrkandet 3 i motsvarande del, som sin mening ge regeringen till känna.

Till de närmast här ovan behandlade principiella frågorna om kommunens roll i beslutsprocessen knyter på ett konkret sätt an den väckta frågan om att överföra s. k. lämplighetsprövning till kommunerna.

Bostadsministern anför till regeringsprotokollet att förmedlingsorganet i fortsättningen bör ha rätt att avstyrka stöd till åtgärder som står i strid med ”riktlinjer som kommunen har antagit för energi-, bebyggelse- och bostadsförsörjningsplaneringen inom kommunen”. Avstyrkandet skulle enligt principerna för bostadsstödet medföra att lånemyndigheten inte får bevilja energisparstöd mot ett sådant avstyrkande yttrande från förmedlingsorganet om inte särskilda skäl föreligger.

I motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet 11.5.K.1 (delvis) föreslås riksdagen uttala sig mot att sådan ny stödförutsättning förs in. Motionärernas angivna utgångspunkt är dåvarande bostadsministerns uttalande i 1978 års proposi -

CU 1978/79:37

tion (s. 35) om bl. a. angelägenheten att väga behovet av energisparåtgärder mot energiförsörjning från kraftvärmeverk eller med spillvärme samt att samordna energisparande insatser och utbyggnader av fjärrvärme. Motionärernas avståndstagande från uttalandet i den här behandlade propositionen synes utgå från uppfattningen att en negativ kommunal inställning till åtgärder i vissa områden med låg energiproduktionskostnad borde kompenseras med prioritering av områden med höga sådana kostnader. Detta är emellertid den grundläggande avsikten med förslaget i propositionen - en prioritering till förmån för angelägna åtgärder.

Utskottet ansluter sig även nu till det i motionen citerade uttalandet i 1978 års proposition. Enligt detta uttalande är syftet bl. a. att väga angelägenheten av energisparåtgärder mot tillgängliga energiproduktionssystems möjligheter. Den kvarstående frågan blir då endast om kommunen kan anförtros denna bedömning. Så är fallet enligt utskottets till bostadsministerns uttalande anslutande uppfattning. Denna fråga bör skiljas från möjligen kvarstående motsättningar i frågan om riktlinjer för utbyggnaden av fjärrvärme m. m. - en fråga som behandlas av näringsutskottet.

Enligt utskottets mening bör bostadsministerns uttalande leda till beslut om ändringar i förutsättningarna för energisparstöd - ändringar som utgår från att kommunerna har de bästa förutsättningarna att prioritera stödåtgärderna till förmån för byggnader i områden där åtgärderna ger de största och snabbaste effekterna. Med hänsyn därtill - och till att de kommunala bedömningarna inte sätts i fråga när det gäller vägningen mot riktlinjer för bebyggelse- och bostadsförsörjningsplaneringen - bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att energisparstöd endast om särskilda skäl föreligger får ges mot ett förmedlingsorganets avstyrkande yttrande som återförs till av kommunfullmäktige gjorda översiktliga bedömningar beträffande energi-, bebyggelse- och bostadsförsörjningsplaneringen inom kommunen.

3.6.4 Kommunal energiplanering i övrigt

Enligt lagen (1977:438) om kommunal energiplanering skall kommunerna inom ramen för den planering som de eljest bedriver ta särskild hänsyn till den aspekt som energihushållning och en säker och tillräcklig tillförsel av energi utgör. Inom ramen för den energiinriktade prototyp- och demonstrationsverksamheten bedrivs viss försöksverksamhet med nya metoder för kommunal energiplanering.

3.6.5 Bidrag till kommunerna

För innevarande budgetår har riksdagen medgett att bidrag till kommunerna för informations- och rådgivningsverksamhet m. m. beviljas intill ett

CU 1978/79:37

belopp av 60 milj. kr. Enligt vad som anförts i skrivelse den 26 april 1978 från bostadsdepartementet till bl. a. samtliga kommunstyrelser skulle stödet avse kommunernas insatser för planering, besiktning, rådgivning och annan service, för information till allmänheten samt utbildning av personal och förtroendevalda liksom för enklare tekniska hjälpmedel för att underlätta besiktnings- och tillsynsverksamheten.

1 propositionen (bilaga 3 s. 24) förordas att kommunerna skall - utöver medel för nästa budgetår - garanteras ett stöd även för budgetåren 1980/81 och 1981/82. För nästa budgetår bör nuvarande fördelningsgrunder gälla - dock bör ökad vikt läggas vid kommunernas besiktningsverksamhet.

Förslaget i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.H., innebär även ett krav på en garanti för stöd till kommunerna under programmets hela löptid.

Enligt utskottets mening är det - även bortsett från bostadsministerns hänvisning till möjligheter att avgiftsbelägga vissa tjänster - inte lämpligt att nu ta närmare ställning i ett längre perspektiv. Bättre möjligheter därtill torde föreligga i samband med kommande överväganden.

3.7 Frivilliga insatser och obligatorier

Riksdagens tidigare beslut om energisparandet i befintlig bebyggelse utgick från att viljan att spara energi är stor och att de frivilliga insatserna bör inriktas på ett effektivt och rationellt handlande. Detta mål skulle t. v. nås i allt väsentligt utan obligatorier och med ett minimum av administrativa regleringar. Frågan om behov av obligatorier skulle prövas på nytt senast i samband med den avsedda omprövningen efter tre år. I utredningsmaterialet bakom 1978 års proposition bedömdes behovet av styrmedel i syfte att optimalt utnyttja besparingsmöjligheterna. Då redovisade kalkyler över vilka resursinsatser som behövs för att uppnå olika beräknade spareffekter byggde också på förutsättningen att resurserna utnyttjades optimalt.

I propositionen 1978/79:115 läggs inte fram några förslag i detta ämne. Bland motionsförslagen berörs ämnet principiellt endast genom motionen 1978/79:2422 (vpk), yrkandet 4. Där föreslås en energihushållningslag med byggnadsstadgan övergripande nödvändiga styrmedel för energihushållning i befintlig bebyggelse. Syftet skiljer sig därmed från den typ av energihushållningslag som diskuteras i propositionens bilaga 2 (s.. 101). Förslaget har emellertid inte utvecklats och preciserats så att det möjliggör närmare bedömningar.

1 detta sammanhang får också tas upp frågan om individuell mätning av energianvändningen. Bostadsministern anmäler att en särskild utredare skyndsamt skall utreda frågan om individuell mätning och debitering, individuellt eller i mindre kollektiv, av energi för uppvärmning och tappvarmvattenberedning. 1 avvaktan på detta bör enligt utskottets mening ytterligare bedömningar av förslagen i denna del i motionerna 1978/79:784

CU 1978/79:37

(s), yrkandet 2,2229 (fp), yrkandet 2 b, och 2406(c), yrkandet II.5.K..2, avstås. Nämnda motionsyrkanden avstyrks därfdr.

Oavsett dessa kommande ställningstaganden bör emellertid ställning kunna tas till motionen 1978/79:784 (s), yrkandet 1. Detta förslag innebär att likartade krav under alla förhållanden inte bör ställas upp både i byggnadsstadgan som förutsättning för byggnadslov och i låneförfattningar m. m. som förutsättning för statligt ekonomiskt stöd.

Utskottet delar uppfattningen att kraven, bl. a. i förenklingssyfte, bör avstås i låne- och bidragssammanhang och endast hävdas genom byggnadslagstiftningen. Därmed skulle också undanröjas vissa otillfredsställande effekter av skilda undantagsregler. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Riksdagen avstod vid föregående riksmöte (CU 1977/78:31) från att för sin del påkalla ett sådant beslut, då med hänvisning till att frågan väckts även av bostadsstyreisen, och sålunda antogs bli föremål för regeringens prövning.

I motionerna tas också upp några ytterligare förslag som rör obligatorier i fråga om byggnaders utformning. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:2229 (fp), yrkandet 2 d, att riksdagen begär förslag om obligatorisk soluppvärmning vid nybyggnad från år 1986.

Utskottet hänvisar i denna del till de ökade insatser som aviserats i fråga om forskning m. m. på solvärmeområdet. Ett ställningstagande till frågan är inte heller nu lämpligt eller möjligt.

Vidare tas i motioner upp vissa frågor om direktverkande elvärme. I motionen 1978/79:2406 (c), yrkandena II.5.L. 4 och 5, föreslås uttalanden om att vid ny- och ombyggnad av hus som är helt beroende av elförsörjning för uppvärmning dessa bör utrustas för alternativ uppvärmning med stöd av statlig belåning samt att direktverkande elradiatorer i motsvarande fall skall avses endast som kompletteringsvärme. I motionen 1978/79:2422 (vpk), yrkandet 11, föreslås riksdagen hos regeringen begära åtgärder för förbud mot direktverkande elvärme, ett förbud som dock skall kunna frångås i fall där annan uppvärmning inte är lämplig.

De nämnda förslagen rörande direktverkande elvärme torde närmast syfta till att minska efterfrågan på elektriskt överförd energi och därmed påverka produktionssystemets utformning. Användningen av elvärme har i debatten mycket starkt knutits till skilda åsikter om lämpligheten av vissa produktionsformer. Frågor om elvärme redovisas i propositionens bilaga 1 (s. 196-200). Mot bakgrund därav och med erinran om näringsutskottets kommande ställningstaganden i de principiella frågorna har civilutskottet inte funnit anledning tillstyrka de genom motionsförslagen påkallade åtgärderna inom civilutskottets ansvarsområde.

I motionen 1978/79:293 (c, s, m, fp, vpk, apk) begärs förslag om sådan ändring i byggnadsstadgan att rökkanal för fastbränsleanläggning krävs som förutsättning för byggnadslov för permanentbostäder. Detta förslag är motiverat av beredskapssynpunkten att undvika ett ensidigt beroende av en

CU 1978/79:37

energikälla, då närmast elförsörjning.

Sett från angivna utgångspunkt är förslaget inte i första hand en specifikt energipolitisk fråga utan en fråga om vilka kostnader som samhällsekonomiskt bör läggas ner på att denna väg säkra kontinuerliga uppvärmningsmöjlighetervid eventuella avbrott i energitillförseln. En annan sak är att även sålunda avgränsade bedömningar kan komma att färgas av önskemål om en ändrad struktur i energiproduktionen.

Enligt utskottets mening finns det nu inte tillräckligt underlag för att genom en begäran om ett lagförslag ta ställning för den angivna lösningen. Frågan har beaktats i planverkets arbete (prop. bilaga 3 s. 32) som bl. a. resulterat i förslaget att alla nyproducerade elvärmda enbostadshus förbereds så att skorsten enkelt kan installeras samt att oljeeldade villapannor förbereds för installation av elpatron. Planverket kommer vidare att i den fortsatta revideringen av byggnormerna uppmärksamma behovet av översyn av gällande beredskapsbestämmelser för nytillkommande bebyggelse. Därvid kommer att övervägas vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkra tillräcklig uppvärmning vid kortvariga avbrott i energiförsörjningen till eloch oljeuppvärmda byggnader. Motionärernas intressen får därmed anses tillgodosedda så långt nu är möjligt även utan en föreslagen riksdagens begäran om ett lagförslag.

3.8 Forskning, utveckling, experimentbyggande m. m.

För forskning och utveckling inom energiområdet gäller ett huvudprogram, uppdelat på sex program. Ett av dessa gäller energianvändning för bebyggelse och finansieras dels från anslaget Energiforskning under industridepartementets huvudtitel, dels med avgiftsmedel från fonden för byggnadsforskning.

Lån för fördyrade byggnadskostnader i samband med forskningsinriktat experimentbyggande finansieras över anslaget Lån till experimentbyggande m. m., redovisat i bostadshuvudtiteln.

Energiinriktad prototyp- och demonstrationsverksamhet finansieras över anslaget Vissa energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet m. m. under bostadsdepartementets huvudtitel.

Regeringen föreslår nu att vissa delprogram inom forskningsprogrammet Energianvändning förs bort därifrån och anvisas under bostadshuvudtitelns anslag för energisparåtgärder. Detta gäller sådana delprogram som i betydande delar innebär ett praktiskt inriktat utvecklingsarbete med nära anknytning till energisparplanen. Dessa överförda aktiviteter skall föras samman med den energiinriktade prototyp- och demonstrationsverksamheten till ett samlat verksamhetsprogram Energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet. Medel därför ställs till förfogande dels inom en särskild ram under energisparanslaget, dels genom avgiftsmedel från byggforskningsfonden.

CU 1978/79:37

25 I det nämnda verksamhetsprogrammet ingår, utan särskilt angiven delram, också medel för bidrag för planering och uppföljning av experimentbyggande. För lån till experimentbyggande m. m. skall som nu gälla av riksdagen angivna ramar.

De i propositionen sålunda angivna allmänna samordnings- och finansieringsprinciperna får anses i väsentliga delar tillgodose syftet med förslaget i motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 22 b.

Regeringsförslaget innebär emellertid inte endast ändringar i den administrativa samordningen av medelsinsatserna. De innebär reellt att de förslag om ökade forskningsinsatser inom solvärmeområdet som faller under näringsutskottets beredning följs upp med ökade resurser för experimentbyggande m. m. inom solvärmeområdet. Denna samordnade offensiva satsning på åtgärder som på sikt kan komma att leda till en minskad förbrukning av ändliga energikällor är enligt utskottets mening av central betydelse.

De förenade satsningarna på solvärmeområdet innefattar bl. a. miljökonsekvenser till följd av olika metoder för långtidslagring av värme liksom markanvändningskonsekvenser för solvärmeutnyttjande. Mot denna bakgrund anser utskottet att förslaget i motionen 1978/79:2422 (vpk), yrkandet 12, om inventering av mark för solvärmesystem tills vidare inte bör genomföras på förordat sätt.

3.9 Byggnadsforskningens inriktning

Regeringens förslag i budgetpropositionen utgår från en fortsatt verksamhet inom byggnadsforskningen - exkl. energifrågor - enligt tidigare planer. Förslagen i energipropositionen innebär ingen principiell ändring av inriktningen i denna del.

I motionen 1978/79:788 (s), yrkandet 22 a, föreslås riksdagen göra vissa uttalanden om inriktningen av byggnadsforskningen - uttalanden som betonar de frågor som aktualiseras av kommunernas planeringsuppgifter liksom inriktningen mot ett socialt helhetsperspektiv.

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till det allmänna syftet med uttalandena i motionen - ett syfte som kan återföras till grundläggande bostadspolitiska värderingar. Ett tillkännagivande utan samband med mer konkreta överväganden skulle emellertid inte tjäna avsett ändamål.

Vidare har i motionen 1978/79:791 (vpk), yrkandet 2, tagits upp viss anslagsfråga som utskottet nedan (4.10.3) behandlar. Grunden för förslaget är emellertid ett syfte att betona önskvärdheten av en ytterligare inriktning mot insatser för att utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer. Enligt utskottets mening torde motionärernas synpunkter få beaktas utan några särskilda åtgärder från riksdagens sida.

Slutligen föreslås i motionen 1978/79:2089 (c), yrkandet 3, att riksdagen godkänner vissa riktlinjer för utvecklingen av alternativ till centraliserade

CU 1978/79:37

former av avloppssystem som förordas i motionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av förordat arbete. Ett särskilt uttalande i denna del från riksdagens sida är dock inte lämpligt. Frågan får beaktas inom det pågående arbetet och vid den löpande översynen av programförslagen.

3.10 Ramar och anslag

3.10.1 Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag beträffande beslutsramar m. m. och ett bemyndigande att besluta om utbyte mellan ramarna (hemställan 5-9, 11-14). Dessa ramar ger en total beslutsvolym nästa budgetår om (1 175 + 10 + 90 + 10 + 22 + 95 =) 1 402 milj. kr. Den sålunda förordade beslutsvolymen har inte satts i fråga i något motionsyrkande.

Regeringen föreslår att anslaget för nästa budgetår anvisas med 498,5 milj. kr. Detta innebär (s. 41) bl. a. att inga särskilda medel beräknats för energisparlån. Det innebär vidare övergång till en beslutsteknik där anslag inte som hittills anvisas med samma belopp som beslutsramen. Reservationerna på anslaget avses täcka vissa ytterligare medelsbehov. Som ovan angetts står frågan om finansiering av långivningen under första halvåret 1980 öppen.

Anslagsberäkningen även mot denna bakgrund innebär en betydande ovisshet, kompenserad med en hänvisning till möjligheten att anvisa ytterligare belopp på tilläggsbudget. Den kan knappast anses uppfylla berättigade anspråk på budgetregleringen. Utskottet har emellertid inte anledning att med angivna utgångspunkter och redovisade förutsättningar nu förorda medelsanvisning med annat belopp än det av regeringen angivna.

Regeringen föreslår vidare riksdagen att medge utökning av ramarna för låne- och bidragsstödet inom ramen för en planeringsreserv av 640 milj. kr. i enlighet med grunder som bostadsministern förordat. I motionen 1978/ 79:2406 (c), yrkandet I1.5.G, föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att villkoren för användande av planeringsreserven bör vara oförändrade.

Uttalanden som kan beröra förutsättningarna för att utnyttja planeringsreserven återges i propositionens bilaga 3 på s. 11 och 43. Dessa uttalanden innebär enligt utskottets mening dock endast en anslutning till motsvarande nu gällande grunder, vilka således inte förändras. Det finns inte anledning till ett särskilt uttalande enligt motionsförslaget, vilket därför i sak får uppfattas som ett stöd för regeringens förslag. Motionärernas syfte får anses tillgodosett.

CU 1978/79:37

3.10.2 Län till experimentbyggande m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (bilaga 16 s. 152-153) föreslagit dels ramar för beslut om lån till experimentbyggande m. m., dels anslag för nästa budgetår med 23,5 milj. kr. I energipropositionen ersätts tidigare förslag om ramar m. m. med nya yrkanden.

Några invändningar har inte förts fram mot nämnda förslag, vilka tillstyrks av utskottet.

3.10.3 Byggnadsforskning

I budgetpropositionen (bilaga 16 s. 58-62) föreslås riksdagen anvisa ett anslag av 10 milj. kr. 1 motionen 1978/79:791 (vpk), yrkandet 2, föreslås att ytterligare 25 milj. kr. anvisas för att täcka kostnaden för att utveckla kollektivhusen och andra kollektiva boendeformer.

Utskottet har ovan behandlat motionsförslaget om byggforskningens inriktning, bl. a. grunderna för det här upptagna motionsyrkandet. Med hänvisning därtill och till att utrymme för nya forskningsuppgifter får skapas genom omprövning av tillgängliga resurser avstyrks motionsförslaget. Regeringens förslag tillstyrks.

3.10.4 Övrigt

Det av utskottet ovan tillstyrkta förslaget att räntebidrag inte skall utgå för energisparlån har inte kunnat beaktas vid medelsberäkningen för ändamålet i propositionen. De räntebidrag under nästa budgetår som kan hänföra sig till lånebeslut fr. o. m. den 1 juli 1979 beräknas dock inte uppgå till belopp som motiverar en omprövning av tidigare anslagsbeslut.

Utskottet noterar också att de ändrade ikraftträdanderegler som utskottet förordat innebär att belopp utöver de vid propositionens avgivande beräknade kommer att tas i anspråk för stöd enligt nuvarande regler och i motsvarande mån minska utrymmet för övriga åtgärder.

4 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uppskov att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:2406, yrkandet 1 såvitt nu är i fråga,

2. beträffande energisparandets omfattning och inriktning m. m. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:1476, såvitt nu är i fråga, 1578, 1607 och 2406, yrkandet II.5.C,

3. beträffande energisparstöd för bostäder m. m. samt räntebidrag att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag i motsvarande del samt

CU 1978/79:37

med avslag på motionerna 1978/79:2357, yrkandet 1, och 2406, yrkandet II.5.D i motsvarande del, bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som angetts i regeringsprotokollet och utskottets yttrande besluta om grunderna för statligt stöd till energisparande åtgärder i bostadshus m. m. såvitt gäller stödberättigande åtgärder och energisparbidragets storlek,

b. med bifall till regeringens förslag i motsvarande del samt med avslag på motionerna 1978/79:2357, yrkandet 2, och 2406, yrkandet II.5.E, godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag för lån till energibesparande åtgärder i småhus,

c. avslår motionen 1978/79:1587 i vad den inte behandlats i betänkandet CU 1978/79:26 punkterna 41 och 44,

4. beträffande vissa uttalanden om energisparstödets inriktning m. m. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:779,1583,2406, yrkandena II.5.K.3, II.5.K.5, II.5.L.3, II.5.L.6 och II.5.M,

5. beträffande normer för värmefötografering att riksdagen avslår motionen 1978/79:1572,

6. beträffande energisparstöd till kommunala m. fl. byggnader, statliga byggnader och allmänna samlingslokaler att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2406, yrkandena II.5.D i motsvarande del och II.5.L.7, samt 2418 bemyndigar regeringen att besluta om grunderna för statligt stöd till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader såvitt gäller stödberättigande åtgärder och energisparbidragets storlek,

b. med bifall till regeringens förslag godkänner vad i regeringsprotokollet förordats om lån i vissa fall till åtgärder i under a angivna byggnader,

c. bemyndigar regeringen att besluta om grunderna för statligt stöd till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler och statliga byggnader såvitt gäller stödberättigande åtgärder och energisparbidragets storlek,

7. beträffande ikraftträdandet att riksdagen med anledning av regeringens förslag i vad det inte behandlats under 3 och motionerna 1978/79:2263, 2417 och 2423 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande finansiering av energisparlån att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2406, yrkandena II.5.F.1 och II.5.F.2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande utvärderingar m. m. att riksdagen avslår motionerna 1978/79:2357, yrkandet 3, samt 2406, yrkandena II.5.J och

II.5.L.8,

CU 1978/79:37

10. beträffande energihushållningsdelegationens uppgifter att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2413, yrkandet 4, och med anledning av motionerna 1978/79:488, yrkandet 4, 1663, 2082, 2317, yrkandet 7, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande eneigilnishällningsaspekter inom samhällsplaneringen, m. m. att riksdagen med anledning av motionen 1978/ 79:2413, yrkandena 1 och 2, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande kommunal besiktning m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2413, yrkandet 3 i motsvarande del, med anledning av motionen 1978/79:1576 samt med avslag på motionerna 1978/79:2357, yrkandet 4, och 2406, yrkandet

II.5.K.l i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande kommunala beslut om energisparstöd, m. m., att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2413, yrkandet 3 i motsvarande del, och med avslag på motionen 1978/79:2406, yrkandet II.5.K.4, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande verkan av formedlingsotganets yttrande att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2406, yrkandet II.5.K.l i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande bidrag till kommunerna att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2406, yrkandet II.5.H, medger att beslut i fråga om bidrag under vart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82 till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 95 000 000 kr.,

16. beträffande lagreglerade styrmedel att riksdagen avslår motionen 1978/79:2422, yrkandet 4,

17. beträffande individuell mätning att riksdagen

a. med bifall till motionen 1978/79:784, yrkandet 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b. avslår motionerna 1978/79:784, yrkandet 2, 2229, yrkandet 2 b, och 2406, yrkandet II.5.K.2,

18. beträffande obligatorisk soluppvärmning att riksdagen avslår motionen 1978/79:2229, yrkandet 2 d,

19. beträffande direktverkande elvärme att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406, yrkandena II.5.L.4 och II.5.L.5, samt 2422, yrkandet 11,

20. beträffande rökkanal för fastbränsleanläggning att riksdagen avslår motionen 1978/79:293,

CU 1978/79:37

21. beträffande principer för ram och anslag för experimentbyggande att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandet 22 b,

22. beträffande vissa markinventeringar att riksdagen avslår motionen 1978/79:2422, yrkandet 12,

23. beträffande förutsättningarna för att utnyttja en planeringsreserv att riksdagen avslår motionen 1978/79:2406, yrkandet II.5.G,

24. beträffande inriktningen av byggnadsforskningen att riksdagen avslår motionen 1978/79:788, yrkandet 22 a,

25. beträffande forskning om avloppssystem att riksdagen avslår motionen 1978/79:2089, yrkandet 3,

26. beträffande anslag till byggnadsforskning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/ 79:791, yrkandet 2, på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 till Byggnadsforskning anvisar ett anslag av 10 000 000 kr.,

27. beträffande ramar och anslag i övrigt, m. m., att riksdagen

a. medger att bidrag och lån till energibesparande åtgärder i bostadshus m. m. beviljas intill ett belopp av 1 175 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

b. medger att bidrag till energibesparande åtgärder i allmänna samlingslokaler beviljas intill ett belopp av 10 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

c. medger att bidrag och lån till energibesparande åtgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader beviljas intill ett belopp av 90 000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

d. medger att stöd till energibesparande åtgärder inom statliga byggnader beviljas intill ett belopp av 10000 000 kr. under budgetåret 1979/80,

e. bemyndigar regeringen att under de förutsättningar som har angetts i regeringsprotokollet besluta om utbyte mellan de under e-h angivna ramarna,

f. medger regeringen att inom ramen för en planeringsreserv av 640 000 000 kr. besluta om utökning av de under e-h angivna ramarna enligt de grunder som förordas i regeringsprotokollet och av utskottet,

g. medger att anslaget Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. disponeras för energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet m. m. intill ett belopp av 22 200 000 kr. under budgetåret 1979/80,

h. medger att beslut i fråga om stöd under budgetåren 1980/81 och 1981/82 till energiinriktad utvecklings- och demonstrationsverksamhet preliminärt får meddelas intill ett belopp av resp. 23 000 000 kr. och 13 000 000 kr.,

i. medger att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och

CU 1978/79:37

besiktningsverksamhet m. m. beviljas intill ett belopp av 95 000 000 kr. under budgetåret 1979/80, j. medger att beslut i fråga om bidrag under vart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82 till kommunerna för rådgivnings- och besiktningsverksamhet m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 95 000 000 kr., k. på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln för budgetåret 1979/80 till Vissa energibesparande åtgärder anvisar ett reservationsanslag av 498 500 000 kr.,

I. medger att lån till experimentbyggande m. m. beviljas intill ett belopp av 41 000 000 kr. under budgetåret 1979/80, liksom att outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1980/81,

m. medger att outnyttjad del av ram för beslut under innevarande budgetår om lån till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av resp. 32 000 000 kr. och 17 000 000 kr.,

n. medger att beslut i fråga om lån under budgetåren 1980/81 och 1981/82 till experimentbyggande m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av resp. 32 000 000 kr. och 17 000 000 kr.

o. på kapitalbudgeten under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1979/80 till Län till experimentbyggande m. m. anvisar ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.,

Stockholm den 15 maj 1979

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Per Bergman (s), Oskar Lindkvist (s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Lars Henrikson (s), Karl-Erik Strömberg (fp), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Magnus Persson (s). Elvy Olsson (c), Roland Brännström (s). Göthe Knutson (m). Per Olof Håkansson (s), Wilhelm Gustafsson (fp) och Rolf Dahlberg (m).

CU 1978/79:37

32 Reservationer

1. Bekräftande av energisparplanen

Kjell A. Mattson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c). Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Något förslag” och slutar ”anses tillgodosett” bort lyda:

1978 års riksdag (prop. 1977/78:76, CU 1977/78:31) godkände ett tioårigt energisparprogram bl. a. i fråga om dess omfattning, inriktning och genomförande. Godkännandet av programmets omfattning innefattade bl. a. ett sparmål - riktpunkten skulle vara att den årliga nettoenergiförbrukningen i 1977 års byggnadsbestånd år 1988 skulle vara ca 35 TWh lägre än vid tiden för beslutet. Något förslag om att ändra detta beslut har inte lagts fram. Detta innebär att energisparprogrammet numera är obestritt - något som bör noteras med hänsyn till att socialdemokraterna vid 1978 års behandling av ärendet reserverade sig mot att detta program godkändes.

Som utvecklats i motionerna 1978/79:2357 (m) och 2406 (c) har emellertid hävdats att bedömningarna i den nu föreliggande propositionen skulle innebära avsteg från 1978 års beslut. För att undanröja sådana tvivel på att energisparplanen fortfarande gäller och skall vara den övergripande utgångspunkten för kommande bedömningar bör riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet I1.5.C, uttala att 1978 års beslut kvarstår oförändrat när det gäller såväl omfattning - inklusive målangivelsen - som inriktning och genomförande.

Syftet med motionerna 1978/79:1476, 1578 och 1607 tillgodoses i allt väsentligt genom ett ovan angivet uttalande.

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Förslaget om” och slutar ”senare yrkanden” bort utgå,

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande energisparandets omfattning och inriktning m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406, yrkandet

II.5.C, och med anledning av motionerna 1978/79:1476 såvitt nu är i fråga, 1578 och 1607 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Energisparstöd för bostäder m. m. samt räntebidrag

Kjell A. Mattsson (c). Sven Eric Åkerfeldt (c). Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c). Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Enligt utskottets” och på s. 12 slutar "regeringens befogenheter” bort lyda:

Utskottet har sålunda lagt fast att riksdagens beslut år 1978 om energi -

CU 1978/79:37

sparplanens omfattning och inriktning samt de allmänna riktlinjerna för genomförandet inte skall rubbas. Mot denna bakgrund har utskottet sålunda att pröva om föreslaget bemyndigande för regeringen kan förenas med det principiella ställningstagandet.

Det bör inledningsvis konstateras att regeringsförslagets uttalade primära syfte är att undandra vissa åtgärder från statligt stöd - i första hand isolering av ytterväggar och byte till treglasfönster. Målet är uppenbarligen att därmed drastiskt minska dessa åtgärder och därmed det statliga ekonomiska engagemanget. Det faktum att en sådan utveckling förordas utan något sakligt underlag tyder på att man vill ta tillbaka de utfästelser om planenliga investeringar som energisparplanen innebar-sålunda i praktiken, om än inte formellt, ett återtagande av energisparplanen. Redan detta förhållande leder till att utskottet nödgas avstyrka att det begärda bemyndigandet lämnas.

Denna generellt negativa inställning till vissa åtgärder följs upp med syftet att i ytterligare inte klart angivna fall sänka bidragsandelarna. Det som i förslaget kallas en prioritering av vissa åtgärder innebär sålunda endast att stödet bibehålls oförändrat för de sparåtgärder som antas ge stora besparingar på kort sikt. Denna passiva inställning innebär emellertid också att den avsedda successiva uppbyggnaden av sparprogrammet bryts och att tunga investeringar med lång livslängd koncentreras till programperiodens slut om de över huvud taget kommer till utförande. Även detta är ett väsentligt och principiellt avsteg från energisparplanen.

Vidare innebär den förordade inriktningen att ett samtidigt utförande av lämpliga åtgärder i ett visst hus - helst i samband med en ändå nödvändig renovering - motverkas. Även detta är ett markant faktiskt avsteg från energisparplanen som utgår från att resurserna nyttjas optimalt.

Mot bakgrund av de anförda principiella övervägandena avstyrker sålunda utskottet att riksdagen lämnar regeringen det begärda bemyndigandet.

Regeringens förslag beträffande räntebidrag utgår från i princip samma överväganden som det begärda bemyndigandet. Syftet är även här att motverka långsiktiga åtgärder. Den typ av genomgripande ombyggnad som en tilläggsisolering för med sig bör även i fortsättningen berättiga till räntebidrag. Det anförda leder sålunda till att även detta förslag avstyrks.

Förslaget i motionen 1978/79:1587 (c) i vad avser räntebidrag även vid energisparlån där låneunderlaget inte överstiger 25 000 kr. bör däremot enligt utskottets mening leda till ytterligare överväganden. Räntebidrag bör kunna lämnas även då låneunderlaget är lägre och avstås endast i de fall där lånet är så litet att bidraget inte motiverar det administrativa förfarandet. Förslag av sådan innebörd bör snarast föreläggas riksdagen.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande energisparstödför bostäder m. m. och räntebidrag att riksdagen

a. med bifall till motionerna 1978/79:2406, yrkandena II.5.D i

3 Riksdagen 197H/79. 19 sand. Nr 37

CU 1978/79:37

motsvarande del, och II.5.E, samt 2357, yrkandet 2, och med anledning av motionen 1978/79:2357, yrkandet 1, avslår regeringens förslag,

b. med anledning av motionen 1978/79:1587 i här behandlad del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Uttalanden om energisparstödets inriktning m. m.

Kjell A. Mattsson (c). Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”Vidare har” och slutar ”inte lämpligt" bort lyda:

Vidare har i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandena II.5.L.6 samt II.5.M, föreslagits ett uttalande om att övergång till flexibla energisystem i befintlig bebyggelse bör ges ytterligare stöd samt begärts förslag om stöd vid byte av oljepannor mot anläggningar för eldning med fasta inhemska bränslen. I motionen 1978/79:779 (c) föreslås att stöd skall utgå till installation av braskaminer som uppfyller gällande säkerhetskrav. Ändringen i lånevillkoren för ökat utnyttjande av jordvärme förordas i motionen 1978/79:1583 (s). I motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.L.3, föreslås slutligen att bostadsfinansieringsförordningen bör ses över för att stimulera till användning av ny teknik, bl. a. solvärme. Samtliga dessa förslag syftar till att skapa förutsättningar för att öka flexibiliteten i energisystemet genom även nya tekniska lösningar.

Enligt utskottets mening är motionärernas allmänna syfte mycket angeläget. Regeringen bör därför, för att stimulera flexibla system i befintlig bebyggelse, snarast vidta åtgärder i angivet syfte. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Frågor om tvingande bestämmelser behandlas nedan.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande vissa uttalanden om energisparstödets inriktning m. m. att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79:779, 1583 och 2406, yrkandena II.5.L.3, II.5.L.6 och II.5.M, samt med avslag på motionen 1978/79:2406, yrkandena II.5.K.3 och

II.5.K.5, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Kommunala m. fl. byggnader

Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser - under förutsättning av bifall till reservationen 2 - att

CU 1978/79:37

dels den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar ”Oavsett skilda” och slutar ”nämnda beslut” bort lyda:

Utskottets avstyrkan av ett vidgat bemyndigande för regeringen när det gäller bostäder m. m. leder till att en utvidgning gällande bemyndigande beträffande kommunala m. fl. byggnader t. v. bör avstås.

Som föreslås i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet I1.5.L.7, bör regeringen snarast förelägga riksdagen förslag till utökning av kretsen av stödberättigande åtgärder. Därmed tillgodoses också förslaget i motionen 1978/79:2418 (c).

Förslaget om att öppna lånemöjligheter för kommunerna i denna del tillstyrks. Utskottet har förutsatt att regeringen löpande följer de kommunala anspråken i denna del så att frågan på nytt kan underställas riksdagen om lånemöjligheterna visar sig otillräckliga.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande kommunala m.JI. byggnader att riksdagen

a. med bifall till motionen 1978/79:2406, yrkandet II.5.D i motsvarande del, avslår regeringens förslag att riksdagen lämnar ett bemyndigande för regeringen att besluta om stöd berättigande åtgärder,

b. med bifall till motionen 1978/79:2406, yrkandet II.5.L.7, och med anledning av motionen 1978/79:2418, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om förslag till riksdagen beträffande utökning av kretsen av stödberättigande åtgärder,

c. bifaller regeringens förslag om lån till kommuner m. fl.,

5. Ikraftträdande

Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser - under förutsätting av bifall till reservationerna 2 och 4 - att

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Utskottet kan” och slutar ”till känna” bort lyda:

Utskottets avstyrkan av att regeringen ges begärda bemyndiganden och av ändrade regler för räntebidrag medför att frågan om ikraftträdanderegler inte längre är aktuell.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande ikraftträdandet att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2263, 2417 och 2423 avslår regeringens förslag i motsvarande del.

CU 1978/79:37

6. Finansiering av energisparlån - förslag

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Anna Eliasson och Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Det är” och slutar "utskottet anfort” bort lyda:

Oavsett vilka överväganden som än görs i finansieringsfrågan kan riksdagen fatta beslut först i slutet av år 1979. Det förefaller inte troligt att ett sådant beslut kan leda till upplåning av kapital som kan ställas till förfogande redan från årsskiftet. En ändring kan sålunda inte göras förrän från nästa budgetårsskifte. Därav följer att regeringen snarast bör lägga fram förslag om kompletterande medelsanvisning för hela nästa budgetår.

Utskottet har utgått från att de aviserade övervägandena inte innefattar lösningar som försvårar möjligheterna att fullfölja investeringar enligt energisparplanen.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande./?nt7«s/er/wg av energisparlån att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406, yrkandena II.5.F.1 och I1.5.F.2,och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Finansiering av energisparlån - utskottets bedömning

Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”En fortsatt” och på s. 16 slutar ”nuvarande förhållanden” bort lyda:

Utskottet vill understryka det angelägna i att finansieringsproblemen löses med det snaraste. Vare sig principiella eller praktiska problem torde hindra att finansieringen av energisparlånen sker via kapitalmarknaden. Utskottet vill emellertid understryka att en sådan finansiering självfallet inte får medföra en försämring i den enskildes möjligheter att på ett smidigt sätt få det stöd som han är berättigad till. En ny finansieringsform får självfallet heller inte medföra att energisparstödets omfattning görs beroende av annat än de beslut som riksdagen fattat härom.

8. Utvärderingar m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c). Elvy Olsson (c). Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar ”Utskottet vill” och slutar "behandlade frågorna" bort lyda:

Utskottet delar de i motionerna framförda uppfattningarna att de förutsättningar för det fortsatta utvärderingsarbetet som redovisas i propositionen

CU 1978/79:37

är klart otillräckliga. Den uppföljning av uppnådda spareffekter som regeringen redovisar grundas fortfarande på teoretiska beräkningar. Ingen hänsyn har tagits till vilka spareffekter som man verkligen kan uppnå vid ett optimalt utförande och inte heller till vilka effekter som verkligen uppnåtts. Sådana utvärderingar måste nu startas på bred front.

Frågor angående organisation och kompetensfördelning på olika nivåer i arbetet med energisparplanens genomförande måste också belysas liksom frågor beträffande samhälleliga resurser såsom arbetskraft, utbildning, materialproduktion m. m. Särskilt behöver understrykas vikten av kraftiga insatser för utbildning av olika yrkeskategorier som behövs för energisparplanens framgångsrika genomförande. Vikten av planering som ger en jämn sysselsättning för arbetskraft och materialindustri måste också understrykas. Andra viktiga punkter framgår av energihushållningsdelegationens direktiv.

Med anledning av den mycket ofullständiga redovisning som ges i regeringens proposition bör riksdagen - med bifall till motionerna 1978/ 79:2357 (m), yrkandet 3, samt 2406 (c), yrkandena II.5.J och II.5.L.8, - ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande utvärderingar m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2357, yrkandet 3, samt 2406, yrkandena

II.5.J och II.5.L.8,som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Energihushållningsdelegationens uppgifter

Kjell A. Mattsson (c). Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar "I motionen” och slutar ”inte påkallade” bort lyda:

Utskottet finner att det kan vara värdefullt att delegationen tillförs även ett parlamentariskt inslag. Det bör dock i direktiv eller eljest klart markeras att regeringen inte denna väg kan undandra sig ansvaret för att energispararbetet leds och samordnas enligt fortfarande gällande riktlinjer från år 1978. Det viktiga samrådet mellan berörda departement liksom övriga till regeringsarbete! direkt knutna uppgifter måste självfallet skötas i annan ordning. Därmed markeras delegationens karaktär av kommitté och referensgrupp. Det är enligt utskottets mening därför inte meningsfullt att riksdagen genom direkta uttalanden enligt motionen 1978/79:2413 (s), yrkandet 4, söker binda delegationens arbete. Även med sålunda begränsade direkta uppgifter kan emellertid det nämnda motionsförslaget komma att täckas i vissa delar liksom syftet med motionerna 1978/79:488 (s), yrkandet 4,1663 (vpk), 2082 (s) och 2317 (apk), yrkandet 7. De nämnda motionsyrkandena avstyrks.

4 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 37

CU 1978/79:37

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande energihushdllningsdelegationens uppgifter att riksdagen avslår motionerna 1978/79:488, yrkandet 4, 1663, 2082, 2317, yrkandet 7, och 2413, yrkandet 4,

10. Energihushållningsaspekter inom samhällsplaneringen, m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c). Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

de/s den del av utskottets yttrandesom pås. 17 börjar ”Utskottet ansluter” och på s. 18 slutar ”utskottet anfört” bort lyda:

Genom motionen 1978/79:2413(s), yrkandet 1, förs förandra gången under våren och för i princip fjärde gången under ett år fram ett förslag om en utredning med tre specifika huvuduppgifter: att kartlägga åtgärder som behövs för att inventera outnyttjad byggnadsmark, att studera och pröva frågan om ombyggnadsverksamhetens finansiering även utanför bostadssektorn samt att österväga möjligheterna att komplettera komunernas bostadsbyggnadsprogram med program förden totala bebyggelseutvecklingen. En redovisning av detta utredningsförslags tidigare förekomst och behandling har lämnats i betänkandet CU 1978/79:30 (s. 3-4). I detta sistnämnda betänkande haremellertid utskottet enhälligt förordat utredningar m. m. rörande förnyelse av den byggda miljön. Även om detta skett i form av ett utskottsinitiativ utifrån vidare överväganden och sålunda inte med anledning av det här upprepade mycket specifika och begränsade utredningsyrkandet anser emellertid utskottet att de frågor som motionärerna ytterst kan antas syfta till måste anses helt täckta genom dessa redan påkallade överväganden. Utskottet föreslår därför att riksdagen på nytt avstyrker den förordade, begränsade utredningen.

1 motionens yrkande 2 föreslås riksdagen uttala sig för att energihushållningskraven beaktas i pågående översyn av plan- och byggnadslagstiftningen. Allmänt sett är detta en självklarhet som redan tillgodosetts. Ett sådant yrkande, genom motionens allmänna bakgrund knutet till motionärernas uppfattning om energihushållning, kan emellertid inte tillstyrkas.

Något förslag från regeringens sida i denna del föreligger inte.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande energihushållningsaspekter inom samhällsplaneringen, m. m., att riksdagen avslår motionen 1978/79:2413, yrkandena 1 och 2,

CU 1978/79:37

11. Kommunal besiktning m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

rfe/sdendelav utskottets yttrande som pås. 19 börjar "De här” och pås. 20 slutar ”avstyrks därmed” bort lyda:

De här återgivna uttalandena har gett upphov till vissa motionsförslag. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.K.1 (delvis), riksdagen (s. 53) uttala sig mot att ett besiktningstvång nu införs, något som anses motverka en utveckling av verksamheten med service och rådgivning. Här noteras att i samma motion (s. 46) uttalats att det enda sättet att åstadkomma en riktig bas för en effektivisering av energisparandet är att grunda ställningstagandet till stöd på en genomförd besiktning av husen. I motionen 1978/79:1576 (c) föreslås riksdagen begära förslag om obligatorisk besiktning när det gäller uppvärmningsansordningar i fastigheter. I motionen 1978/79:2357 (m), yrkandet 4, görs uttalande mot att kommunerna nu skulle få rätt att göra energibesiktningar. I motionen 1978/79:2413 (s), yrkandet 3 (delvis), föreslås (s. 15) att riksdagen skall uttala sig för att kommunerna får rätt att göra besiktning och inspektion av byggnadernas energihushållning.

Utskottet delar uppfattningen att en sakkunnig besiktning av de hus som blir aktuella för åtgärder är nödvändig för att kunna förorda ett optimalt åtgärdsprogram. Sådana besiktningar har också avsetts ingå som ett normalt led i kommunernas service och rådgivning. En sådan organisation bör så långt möjligt byggas upp så att den kan ta till vara och stimulera personliga initiativ. Detta underlättar också en önskvärd samordning mellan energisparåtgärder och eljest nödvändiga renoveringar.

Ett mer eller mindre heltäckande system där komunerna skulle göra energibesiktningar av alla hus vare sig åtgärder aktualiseras eller inte är nu inte aktuellt. Ett sådant förfarande skulle kunna bli ett självändamål och dra resurser från den nödvändiga uppbyggnaden av de kommunala rådgivande insatserna. Som angetts i grunderna för yrkandet II.5.K.5 i motionen 1978/79:2406 (c) måste ett rätt utförande av energisparåtgärderna snarast bli en förutsättning för stöd. Detta förutsätter såväl kunskap om det hus för vilket stödet sökts som en kontroll av att avsedda åtgärder utförts. Vad utskottet uttalat i denna inriktningsfråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna med anledning av motionen 1978/79:2357 (m), yrkandet 4, och med bifall till motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.K.1 i motsvarande del. Syftet med motionen 1978/79:1576 (c) får t. v. anses bli tillgodosett genom den förordade uppbyggnaden av kommunal rådgivning m. m. Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionen 1978/79:2413 (s), yrkandet 3 i här behandlad del.

CU 1978/79:37

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande kommunal besiktning m. m. att riksdagen med bifall till motionerna 1978/79:2357, yrkandet 4, och 2406, yrkandet

11.5.K.1 i motsvarande del, med anledning av motionen 1978/ 79:1576 samt med avslag på motionen 1978/79:2413, yrkandet 3 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. Kommunala beslut om energisparstöd, m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”Utskottet anser” och slutar ”till känna” bort lyda:

Frågan om kommunernas beslutanderätt innefattar flera synpunkter. Den kan innebära ett fullföljande av tidigare tankar på en decentralisering av lånebesluten utan principiella ändringar i övrigt. Så långt kan utskottet biträda grunderna för såväl (s)- som (c)-motionerna. Detta innebär emellertid inte att en kommunal beslutsordning skall innebära att de generella energipolitiska prioriteringarna skall kunna upphävas genom kommunala beslut som strider mot energisparplanens intentioner. Som föreslås i motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.K.4, bör riksdagen uttala att lånebesluten bör decentraliseras till kommunerna. Utskottet förordar att riksdagen som sin mening ger regeringen detta till känna.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande kommunala beslut om energisparstöd, m. m., att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406, yrkandet

11.5.K.4, samt med avslag på motionen 1978/79:2413, yrkandet 3 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. Verkan av förmedlingsorganets yttrande

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Anna Eliasson och Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”1 motionen” och på s. 21 slutar "inom kommunen” bort lyda:

Ett ökat kommunalt ansvar och engagemang är värt att sträva efter. Detta måste emellertid gå ut ifrån preciserade övergripande förutsättningar som angetts av statsmakterna. Det kräver också ökat stöd till kommunerna. De överväganden som regeringen redovisat i denna del är mycket ofullständiga -

CU 1978/79:37

41 Den anförda allmänna utgångspunkten leder till att stödförutsättningarna t. v. bör vara generella och inte beroende av lokala bedömningar. En annan fråga är att kommunerna bör ha ett inflytande över i vilken tidsordning mer koncentrerade insatser skall göras för att uppnå det bästa resultatet av en samordning och för att kunna prioritera områden där åtgärder är mest brådskande. Ett sådant kommunalt inflytande kan emellertid inte lämpligen utformas som en rätt att disponera över de generella stödförutsättningarna.

Utskottet konstaterar att bostadsministerns uttalande i propositionen i denna del inte följts upp genom något till riksdagen vidarefört yrkande. Uttalandena har därmed uppfattats som en redovisning av i skilda sammanhang gjorde underhandsbedömningar. Något motionsförslag om en kommunal vetorätt har inte heller förts fram.

För att undvika eventuella missförstånd bör emellertid utskottets ovan anförda principiella utgångspunkt följas upp med ett direkt uttalande enligt motionen 1978/79:2406 (c), yrkandet II.5.K.1 i motsvarande del - ett uttalande mot att sådana nya stödförutsättningar tas in.

dels utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande verkan av förmedlingsorganets yttrande att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406, yrkandet I1.5.K.1 i motsvarande del, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Bidrag till kommunerna

Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c). Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar ”Enligt utskottets ” och slutar ”kommande överväganden” bort lyda:

Det har tidigare inte rått delade meningar om att kommunernas aktiva medverkan i energisparandet genom planeringsöverväganden, rådgivning och information m. m. är av grundläggande betydelse för energisparprogrammets genomförande. En avsedd kommunal aktivitet på detta område kräver långsiktiga ställningstaganden från kommunernas sida. Med hänsyn därtill bör staten å sin sida medverka till att förutsättningarna för statliga bidrag i motsvarande mån klarläggs. I enlighet med förslaget i motionen 1978/79:2406( c), yrkandet II.5.H, bör riksdagen genom ett direkt uttalande utfästa sig att lämna statligt stöd till kommunerna för dessa insatser under programmets hela löptid.

dels utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande garanti för bidrag till kommunerna att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1978/79:2406,

CU 1978/79:37

yrkandet II.5.H,

a. medger att beslut i frågor om bidrag till kommunerna under vart och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82 för rådgivning m. m. preliminärt får meddelas intill ett belopp av 95 000 000 kr.,

b. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om en garanti för bidrag till kommunerna under energisparprogrammets hela löptid,

15. Direktverkande elvärme m. m.

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Anna Eliasson och Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar ”De nämnda” och slutar ”civilutskottets ansvarsområde” bort lyda:

Riksdagen kommer först i ett senare sammanhang och efter näringsutskottets beredning att ta ställning i fråga om hur energiproduktionssystemet för uppvärmning m. m. av bostäder skall byggas upp på sikt. Detta skulle motivera att ett ställningstagande även till uppvärmningsanordningarna i bostäder m. m. fick behandlas i anslutning därtill. Det är emellertid redan nu höjt över allt rimligt tvivel att nya produktionskällor och nya uppvärmningsanordningar bör införas - detta oavsett hur produktionsstrukturen närmare ges uttryck. Solvärmen tycks numera ha accepterats-en utveckling som trots tidigare passivitet i vissa kretsar gått vidare.

Ett av de nu utnyttjade uppvärmningssystemen - den direktverkande elvärmen - ger i sig särskilt starka byggnadstekniska låsningar i en situation då krav ställs på att ersätta den med andra uppvärmningsformer. Huvudinriktningen måste därför vara att värmesystemen är flexibla så att de kan användas också för alternativa energikällor. De bör därför vara vatten- eller luftbaserade. Ett första krav är därmed att en förutsättning för byggnadslov vid om- eller nybyggnad skall vara att byggnaden på ett enkelt sätt skall kunna värmas med energi från alternativa källor och i inte något fall vara helt beroende av elektrisk ström för tillförsel av basenergin. De tillkommande åtgärder som därmed blir nödvändiga bör självfallet ingå i låneunderlaget för bostadslån. De bör också kunna stödjas genom ökade bidrag och lån när det gäller befintlig bebyggelse. Det anförda tillgodoser i allt väsentligt också förslaget i motionen 1978/79:2422 (vpk), yrkandet 11.

En från angivna utgångspunkter genomförd utbyggnad av alternativa uppvärmningsanordningar tillgodoser också de krav som ställs i skilda sammanhang på en bättre beredskap mot även tillfälliga störningar i centraliserade energiproduktionssystem.

CU 1978/79:37

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande direktverkande elvärme m. m. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2406, yrkandena 11.5.L.4 och

II.5.L.5, samt med anledning av motionen 1978/79:2422, yrkandet 11, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. Rökkanal för fastbränsleanläggning

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Anna Eliasson och Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar ”Sett från” och slutar ”ett lagförslag” bort lyda:

Förslaget om att rökkanal för fastbränsleanläggning skulle ställas som förutsättning för byggnadslov för permanentbostäder utgår - som angetts - från beredskapssynpunkter. Krav som ställs från dessa synpunkter sammanfaller emellertid i sak med de krav som ställs från även mer långsiktiga anspråk på alternativa uppvärmningsmöjligheterföratt undvika ett ensidigt beroende av en viss typ av energitillförsel.

Frågan om hur en beredskap i dessa hänseenden skall uppnås har behandlats och behandlas av planverket i dess normarbete. Detta är med hänsyn till nu gällande allmänna utgångspunkter i första hand knutet till just motionärernas primära syfte - frågan om vilka krav som skall ställas vid byggnadslovsprövningen. De krav som där ställs får om de tillgodoses naturligen förutsättas också grunda ett finansieringsstöd.

Motionärernas allmänna utgångspunkt är obestridd. Dess tyngd medföra» ett fortsatt arbete för att klarlägga innehållet i och utformningen av lämpliga åtgärder bör bedrivas skyndsamt med hänsyn även till övergripande bedömningar. Vad utskottet anfört i denna del bör riksdagen med anledning av motionen som sin mening ge regeringen till känna.

Med hänsyn till det anförda föreligger ännu inte tillräckligt underlag för att ta ställning till ett krav på ett lagförslag i ämnet.

dels utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande rökkanalför fastbränsleanläggningM riksdagen med anledning av motionen 1978/79:293 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Inriktningen av byggnadsforskningen

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Maj-Lis Landberg, Magnus Persson, Roland Brännström och Per Olof Håkansson, alla (s), anser att

CU 1978/79:37

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Utskottet ansluter” och slutar ”avsett ändamål” bort lyda:

FoU-verksamheten har successivt utvecklats och breddats till att omfatta alltmer av sociala frågor. Samhällsplanering och förvaltning har tagits in i verksamhetsplanerna vid sidan av mer bygginriktade frågor.

FoU om samhällsplanering bör vidareutvecklas till att, oförhindrad av gränser mellan fysisk-tekniska och sociala frågor, behandla sådana frågor som aktualiseras av kommunernas planeringsuppgifter. Det är viktigt att detta sker i kontakt också med den tekniska utvecklingen inom området tätortsteknik. Inte minst då byggandet enligt vad som utvecklats i det föregående nu mer bör inriktas mot kompletteringsbebyggelse och utnyttjande av redan gjorda investeringar i gator, ledningar m. m. blir samspelet mellan rumslig planering och tätortstekniken betydelsefullt. Fysisk-teknisk, social och ekonomisk planering samt planering för energihushållning måste fl stöd av en samordnad FoU.

Utvecklingen inom boendet har som framhållits under de senaste åren varit snabb och oroande. Betydande insatser måste nu göras för att ge en tydligare bild av både tillstånd och pågående förändringar. Den faktiska kvaliteten i boendemiljön måste klarläggas. På sikt är detta en uppgift för löpande bostadssociala inventeringar och för statistiska sammanställningar ur dessa. FoU-verksamhetens uppgift är att bygga upp metoder och arbetssätt för detta arbete och - i ett övergångsskede - ge de kunskaper om tillstånd och förändringar som kan utgöra underlag för bostadspolitiska beslut.

Studier av människors vardagsvillkor måste bedrivas med inriktning på hela den byggda miljön i ett socialt helhetsperspektiv och mot bakgrund av jämlikhetsmålen. Boende-, arbets- och fritidsmiljö måste ses mer i ett sammanhang. Inflytandet över den egna boendesituationen måste tillmätas minst samma betydelse som materiell standard. Särskild vikt måste som hittills läggas vid de äldres, barnfamiljernas och de handikappades behov. I ett mönster som delvis skär över de nyss nämnda grupperna framträder allt tydligare problem som också måste uppmärksammas av FoU-verksamheten.

Ett sådant problem är de i olika grad ensammas situation. Förändringar i hushållsbildningen har gett en stark ökning av de helt ensamstående liksom av hushåll med en vuxen och barn. Många av dessa har en hårt ansträngd situation på grund av tidsbrist och låg inkomst. En särskild grupp utgör de socialt utslagna. Deras problem kan inte lösas inom bostadspolitikens ram, men de kan sannolikt inte heller lösas utan insatser inom denna ram.

dels utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande inriktningen av byggnadsforskningen att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:788, yrkandet 22 a, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

CU 1978/79:37

18. Forskning om avloppssystem

Kjell A. Mattsson, Sven Eric Åkerfeldt, Anna Eliasson och Elvy Olsson, alla (c), anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar ”Slutligen föreslås” och på s. 26 slutar ”av programförslagen” bort lyda:

Som anförs i motionen 1978/79:2089 (c), yrkandet 3, finns skäl att notera att avloppsteknikens utveckling står i dålig samklang med kraven på ekologiskt byggande. Också enligt utskottets mening bör hithörande frågor ytterligare uppmärksammas inom byggnadsforskningen. Utskottet ansluter sig även i övrigt till motionärernas uttalanden i denna del. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande forskning om avloppssystem att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2089, yrkandet 3, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Ramar och anslag

Kjell A. Mattsson (c), Sven Eric Åkerfeldt (c), Anna Eliasson (c), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Rolf Dahlberg (m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 2 och 4 - att avsnittet 3.10.4 på s. 27 bort utgå.

CU 1978/79:37

46 Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion (nr)

Yrkande

Utskottets yttrande (s)

Utskottets

hemställan

(punkt)

Reserv

(nr)

293 (c, s, m,

23-24

fp, vpk, apk)

488 (s)

779 (c)

784 (s)

17a

22-23

17b

788 (s)

22 a

22 b

791 (vpk)

1476 (m)

1572(vpk)

1576 (c)

19-20

1578 (c)

1583 (s)

1587 (c)

10-12

3 c

2, 19

1607 (c)

1663 (vpk)

2082 (s)

2089 (c)

25-26

2229 (fp)

2b

17b

2d

2263 (fp)

2317 (apk)

2357 (m)

10-12

3a

2, 19

10-12

3b

2, 19

19-20

2406 (c)

I

1 II.5.C

1 II.5.D

10-12, 14

3 a, 6 a

2,4, 19

II.5.E

10-12

3b

2, 19

II.5.F.1

6 II.5.F.2

6 II.5.G

23 II.5.H

14 II.5.J

8 II.5.K.1

19-20, 20-21

12, 14

11, 13

II.5.K.2

17b

II.5.K.3

3 I1.5.K.4

1I.5.K.5

3 II.5.L.3

3 I1.5.L.4

15 II.5.L.5

15 II.5.L.6

3 CU 1978/79:37

47 Motion (nr)

Yrkande

Utskottets yttrande (s)

Utskottets

hemställan

(punkt)

Reservation

(nr)

I1.5.L.7

6a

4 II.5.L.8

8 II.5.M

2413 (s)

17-18

17-18

19-20, 20

12, 13

11, 12

2417 (c)

2418 (c)

6 a

2422(vpk)

2423 (m)

5 CU 1978/79:37

48 Innehåll

1. Propositionerna 1

2. Motionerna 3

3. Utskottet 8

3.1 Behandlingsfrågor 8

3.2 Energisparstödet 8

3.2.1 Bostäder m. m 8

3.2.2 Kommunala m. fl. byggnader 14

3.2.3 Allmänna samlingslokaler och statliga byggnader 14

3.2.4 Ikraftträdande 14

3.2.5 Finansiering av energisparlån 15

3.3 Utvärderingar m. m 16

3.4 Energihushållningsdelegationen 17

3.5 Energihushållningsaspekter inom samhällsplaneringen,

m. m 17

3.6 Kommunernas roll i övrigt 18

3.6.1 Information och rådgivning 18

3.6.2 Besiktning m. m 18

3.6.3 Kommunala beslut om energisparstödet 20

3.6.4 Kommunal energiplanering i övrigt 21

3.6.5 Bidrag till kommunerna 21

3.7 Frivilliga insatser och obligatorier 22

3.8 Forskning, utveckling, experimentbyggande m. m 24

3.9 Byggnadsforskningens inriktning 25

3.10 Ramar och anslag 26

3.10.1 Vissa energisparande åtgärder inom

bostadsbeståndet m. m 26

3.10.2 Lån till experimentbyggande m. m 27

3.10.3 Byggnadsforskning 27

3.10.4 Övrigt 27

4. Utskottets hemställan 27

CU 1978/79:37

49 Reservationer 32

1. Bekräftande av energisparplanen (c, m) 32

2. Energisparstöd för bostäder m. m. samt räntebidrag (c, m) 32

3. Uttalanden om energisparstödets inriktning m. m. (c, m) 34

4. Kommunala m. fl. byggnader (c, m) 34

5. Ikraftträdande (c, m) 35

6. Finansiering av energisparlån - förslag (c) 36

7. Finansiering av energisparlån - utskottets bedömning (m) .... 36

8. Utvärderingar m. m. (c, m) 36

9. Energihushållningsdelegationens uppgifter (c, m) 37

10. Energihushållningsaspekter inom samhällsplaneringen, m. m. (c,

m) 38

11. Kommunal besiktning m. m. (c, m) 39

12. Kommunala beslut om energisparstöd, m. m. (c, m) 40

13. Verkan av förmedlingsorganets yttrande (c) 40

14. Bidrag till kommunerna (c, m) 41

15. Direktverkande elvärme m. m. (c) 42

16. Rökkanal för fastbränsleanläggning (c) 43

17. Inriktning av byggnadsforskningen (s) 43

18. Forskning om avloppssystem (c) 45

19. Ramar och anslag (c, m) 45

Bilaga: Motionsyrkandenas behandling

46 GOTAB Stockholm 1979