Med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde jämte motion

CU 1978/79:5

Civilutskottets betänkande 1978/79:5

med anledning av propositionen 1978/79:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde jämte motion

Propositionen

I propositionen 1978/79:25 bilaga 10 (bostadsdepartementet) föreslås riksdagen att på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.

Motionen

I motionen 1978/79:50 av Per Bergman m. fl. (s) föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen snarast bör fatta beslut som styr de ekonomiska stimulanserna för energisparande i bostäder mot rationella åtgärder.

Utskottet

Mot förslaget till medelsanvisning har inte gjorts någon erinran. Förslaget tillstyrks.

I motionen 1978/79:50 (s) har föreslagits att riksdagen skall påkalla snara regeringsbeslut som styr de ekonomiska stimulanserna för energisparande i bostäder mot rationella åtgärder.

Frågan om inriktningen av energisparstödet och en översyn av stödreglerna togs upp som en väsentlig punkt vid behandlingen av energisparplanen (prop. 1977/78:76, CU 1977/78:31). Enighet råder om att man i första hand bör genomföra de åtgärder som är samhällsekonomiskt sett mest lönsamma, även om detta inte är den enda utgångspunkten vid valet av åtgärder. Frågan om styrmedel har ingående behandlats inom energikommissionens olika expertgrupper. Civilutskottet strök under vad i propositionen anförts om vikten av att föreslagna och i övrigt tillgängliga styrmedel kompletterades i den utsträckning som kommande utvärderingar visar erforderligt för ett effektivt genomförande. Förslag i dessa delar kommer att läggas fram av den särskilda delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse.

I den nämnda propositionen aviserades att en samlad utvärdering av det hittillsvarande stödet skulle göras. Uppdrag har lämnats under våren 1978 till

1 Riksdagen 1978/79. 19 sami. Nr 5

CU 1978/79:5

(»stadsstyrelsen att följa upp och redovisa detta stöd för budgetåren 1976/77 och 1977/78. Detta uppdrag kommer att redovisas inom kort. Vidare uppdrogs åt (»stadsstyrelsen att i samråd med statens planverk redovisa en beräkning av sparefTekterna till följd av detta stöd, såväl totalt som för olika åtgärder. Uppdragets fullgörande skall fortlöpande redovisas till den nämnda delegationen.

Delegationen har även fått i uppdrag att följa och vid behov initiera åtgärder som gör det möjligt att jämföra resultaten av genomförda åtgärder med den förväntade effekten.

Vidare aviserades i propositionen en särskild översyn av reglerna för stödet, en översyn som också skall omfatta urvalet av de åtgärder som kan stödjas ekonomiskt. I sammanhanget konstaterades att storleken av godkänd kostnad för skilda åtgärder - något som kan stärka styreffekten - bestäms av (»stadsstyrelsen. Även kompetensfördelningen mellan regeringen och styrelsen i denna del skulle ses över. Enligt vad utskottet erfarit skall även detta arbete ledas av delegationen. Den nyssnämnda särskilda översynen av stödreglerna skall, enligt vad utskottet erfarit, göras med förtur.

Energisparprogrammet utgår även bl. a. från att fastighetsägarna skall få stöd för sparinitiativ genom råd, anvisningar och rekommendationer om vilka åtgärder som bör vidtas för att nå det bästa sparresultatet i det enskilda huset. Kommunerna bygger upp en service för teknisk rådgivning och hjälp med besiktning. Riksdagen har medgett att 60 milj. kr. beviljas som bidrag till kommunerna för informations- och rådgivningsverksamhet. Statens planverk disponerar särskilda medel för utbildning och information för yrkesverksamma i olika led i byggprocessen - i första hand utbildning av kommunal personal för teknisk rådgivning till fastighetsägarna. Härutöver sker en bred informationsinsats över flera kanaler.

Det anförda innebär att initiativ redan tagits för att få närmare grund för överväganden i de frågor som motionärerna utgår från. Arbete i frågorna pågår. Ett av motionärerna föreslaget uttalande från riksdagens sida kan inte anses tjäna något reellt syfte. Motionen avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen på driftbudgeten under trettonde huvudtiteln till Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1978/79:50.

Stockholm den 5 december 1978

På civilutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

CU 1978/79:5

3 Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Per-Olof Strindberg (m), Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Thure Jadestig (s), Anna Eliasson (c), Maj-Lis Landberg (s), Birgitta Dahl (s). Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s), Karin Ahrland (fp), Elvy Olsson (c), Göthe Knutson (m) och Wilhelm Gustafsson (fp).

Reservation

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson (alla s) anser att dels den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar ”Frågan om” och på s. 2 slutar ”avstyrks därför” bort lyda:

Motionsförslaget innebär att riksdagen skall ställa krav på beslut som styr de statliga ekonomiska stimulanserna för energisparande i befintlig bebyggelse mot rationella åtgärder-dvs. åtgärder som ger tillräcklig spareffekt. Det får t. v. förutsättas att syftet att spara energi är det erkända målet och att detta syfte skall främjas på det sätt som framstår som mest rationellt från samhällsekonomiska utgångspunkter. Utskottet utgår också från att det finns grundad anledning att vidta ytterligare omfattande åtgärder för att nå detta syfte. En i denna del enhällig riksdag har också bedömt möjligheterna av att genomföra ett sparprogram av beslutad storleksordning som goda. Det får emellertid noteras att ett energisparprogram inte under alla förhållanden kan ha företräde till tillgängliga resurser. Det kvarstår bl. a. två krav. Det ena är (FiU 1977/78:3 y, CU 1977/78:31 s. 13) en förutsatt flexibilitet i anspråkstagandet av tillgängliga resurser. Det andra är (CU 1977/8:31 s. 14-15) att programmet skall byggas upp stegvis i takt med det vid varje tillfälle tillgängliga beslutsunderlaget.

Av utskottet förutsatta officiella redovisningar av hur statens ekonomiska stöd fördelats och i vilken mån detta stöd främjat det uppsatta målet har inte kunnat erhållas. Bostadsstyrelsen har redovisat preliminära uppgifter om stödets fördelning på skilda ändamål och ställt i utsikt en redovisning före jul 1978 av dessa ändamåls teoretiska spareffekter.

Frivillighetslinjen och tilltron till de enskilda initiativen har enligt hittills belagda uppgifter lett till att ca en tredjedel av de statliga ekonomiska satsningarna använts för åtgärder som i sig inte har någon spareffekt. I ett budgetläge där enbart inom den bostadspolitiska sektorn anmäler sig anspråk som måste anses som mer angelägna och där inom andra sektorer kan uppvisas en rad ytterligare lika eller mer angelägna investeringsanspråk manar dessa uppgifter till eftertanke. Riksdagen måste, som motionärerna anför, även i formellt obestridda anslagssammanhang fortlöpande bedöma energispareffekterna ur samhällsekonomisk synvinkel och inte endast anslagsökningar som manifesteringar av partipolitiskt centrerade budskap. Utskottet noterar - förutom avsaknaden av en redovisning av bostadssty -

CU 1978/79:5

relsens uppföljning-att den särskilda delegationen för frågor om energihushållning i befintlig bebyggelse hittills inte lämnat några förslag i fråga om stödets inriktning eller i fråga om styrsystemet i stort. Energisparkommittén har 1978-09-06 aktualiserat dessa frågor utan att den särskilda delegationen - av konferenstyp - gett någon offentlig reaktion. Det får förutsättas att ett riksdagens uttalande behövs för att bryta den passivitet vars finansiella uttryck är att intresset riktas mer mot att åstadkomma fasadrenoveringar på småhus med statsbidrag än mot att spara energi. Utskottet har därför kommit till den bedömningen att riksdagen, med bifall till motionen (s), måste genom ett uttalande söka återföra energisparmålet till dess centrala ställning. Riksdagen bör sålunda begära att regeringen snarast fattar beslut som styr de ekonomiska stimulanserna för energisparande i bostäder mot rationella åtgärder och därmed undviker ett i vissa sammanhang som gigantiskt betecknat slöseri med allmänna medel. Utskottet har förutsatt att utgångspunkterna för sådana beslut presenteras i nästa budgetproposition.

I anslutning till den genom propositionen aktualiserade anslagsfrågan erinrar utskottet om riksdagens enhälliga bedömning (CU 1977/78:31 s. 15) att det kan komma att från lån- och bidragssökande efterfrågas mer resurser än vad som enligt programmet kan tillgodoses. Programmet börgenomföras i lugn takt. Det skall sålunda fullföljas i den mån grundad anledning finns att anta att det, med vid varje tillfälle gällande förutsättningar, får avsedd effekt.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:50 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 58902 Stockholm 1978