Med anledning av regeringens skrivelse 1978/79:6 med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motion
NU 1978/79:12
Näringsutskottets betänkande 1978/79:12
med anledning av regeringens skrivelse 1978/79:6 med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB jämte motion
Ärendet
I detta betänkande behandlas Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1977, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse 1978/79:6 (industridepartementet), och den därav föranledda motionen 1978/79:15, som redovisas nedan.
Verkställande direktören Per Sköld och ekonomidirektören Lennart Redefelt, Statsföretag AB, har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Motionen
Yrkande
I motionen 1978/79:15 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) hemställs att riksdagen uttalar
1. att en samhällsekonomisk helhetssyn skall reglera Statsföretag AB:s verksamhet,
2. att utifrån denna helhetssyn ett intimt samarbete beträffande råvaruförsörjning och frakter kommer till stånd mellan statliga verk och statliga bolag,
3. att Statsföretag AB minskar sitt beroende av de kapitalistiska marknaderna och ökar sina ansträngningar att komma in på den krisfria socialistiska marknaden och i utvecklingsländerna.
Motivering
Motionärerna anknyter till det avsnitt i Statsföretag AB:s årsredovisning där verkställande direktören behandlar Statsföretags ansvar, uppgifter och befogenheter. Där anförs att verksamheten, enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt för Statsföretag, skall bedrivas på samma villkor som gäller för svenskt näringsliv i övrigt. "Svenskt näringsliv i övrigt" är, säger motionärerna, liktydigt med monopolkapitalistiska företag som är integrerade i multinationella koncerner. Den statliga verksamheten har därför bedrivits på storfinansens villkor och i huvudsak inriktats på de krisdrabbade kapitalistiska marknaderna. Motionärerna hävdar att den statliga verksamheten bör vara ett alternativ till den monopolkapitalistiska. De anställda skall kunna känna en verklig anställningstrygghet. Härför krävs dock att Statsföretag
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 12
NU 1978/79:12
drivs efter samhällsekonomiska och inte efter kortsiktiga företagsekonomiska principer.
I motionen berörs även frågan om samarbete mellan statliga företag och affärsdrivande verk. Motionärerna erinrar om att Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) i sin årsredovisning pekar på att LK AE får betala ett högre pris för järnvägsfrakter än konkurrenterna på malmmarknaden. De anför i detta sammanhang: ”För alla som inte är förblindade på grund av företagsekonomiskt tänkande förefaller det horribelt att det finns två olika statliga ekonomiska intressen - verksintressen och bolagsintressent’
Ytterligare insatser för att öka förädlingen av basindustriernas produkter är nödvändiga, säger motionärerna vidare. Projektet Stålverk 80 bör därför komma till stånd.
Med utgångspunkt i årsredovisningarna för Kalmar Verkstads AB och Statsföretag International AB diskuterar motionärerna på vilka marknader Statsföretag bör inrikta sin export. De menar att de största möjligheterna att öka handeln finns på andra marknader än de av kriser drabbade kapitalistiska marknaderna.
Uppgifter i anslutning till motionen
Utredning om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål
Regeringen bemyndigade den 1 december 1977 industriministern att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om Statsföretag AB:s verksamhetsinriktning och mål m. m. Statssekreterare Gunnar Söder har utsetts till utredare. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat före årsskiftet 1978-1979.
I direktiven för utredningen (Dir 1977:125) anges bl. a. följande om utredningsuppdraget.
Utredaren skall pröva frågan om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål mot bakgrund av bl. a. de motiv som angavs för bildandet av ett förvaltningsbolag. Även principerna för Statsföretagsgruppens organisation skall tas upp.
I olika branscher finns behov av industripolitiska åtgärder av skilda slag. I detta sammanhang kan det vara av intresse att belysa effekterna av statliga företagsengagemang i jämförelse med andra branschpolitiska åtgärder. En huvudfråga är i vilken utsträckning och på vad sätt staten genom Statsföretag skall engagera sig i branscher med strukturproblem och i kapitalkrävande basindustrier. Vidare bör Statsföretags medverkan i regionalpolitiken övervägas. Vid en bedömning av inriktningen och omfattningen av Statsföretags engagemang bör frågan om självfinansiering, ägartillskott och andra finansieringsmöjligheter beaktas.
Utredaren bör göra en bedömning av Statsföretags branschinsatser och sysselsättningsskapande uppgifter. Han bör vidare lämna förslag till en
NU 1978/79:12
övergripande målsättning för gruppen. Kravet på lönsamhet skall även i fortsättningen ha en avgörande betydelse. De övriga mål som har angetts för Statsföretags verksamhet bör också ses över. Detta gäller inte minst de mål som har ställts upp i fråga om de anställdas inflytande och frågor som rör arbetsmiljön.
Mot bakgrund av sina förslag till mål bör utredaren pröva principerna för Statsföretagsgruppens organisation. Härvid bör en decentralisering av gruppen eftersträvas. I dessa överväganden bör Statsföretags karaktär av konglomerat samt dess regionala betydelse beaktas.
Inom Statsföretagsgruppen finns företag från olika branscher och med skiftande lönsamhet. Det är därför svårt att formulera krav på avkastning på det engagerade kapitalet i koncernen i dess helhet. Utredaren bör dock söka belysa denna frågeställning och lämna en redogörelse för sin principiella syn på hur lönsamhetskravet bör tillgodoses. Staten som ägare avgör årligen i vilken utsträckning Statsföretags vinstkapacitet skall tas i anspråk för utdelning. Utredaren skall därför inte pröva utdelningspolitiken.
Svårigheterna att förena företagsekonomisk lönsamhet med sådana särskilda uppgifter som ägaren kan ålägga Statsföretag förutsågs vid koncernens bildande. Då anvisades det s. k. offertförfarandet som en teknik att förena samhällsintresset och det företagsekonomiska intresset. Utredaren bör mot bakgrund av vunna erfarenheter utvärdera offertförfarandet. Behöver förfarandet modifieras eller bör en helt annan form för ersättning väljas bör utredaren lämna förslag härom.
Inom domänverket och ASSI prövas förutsättningarna för att bilda ett statligt skogsbolag i vilket ASSI och huvuddelen av verket skall ingå. Utredaren bör lämna synpunkter på konsekvenserna av olika former för samordning av verksamheten i domänverket och ASSI från såväl samhällelig som organisatorisk synpunkt.
Utredningsarbetet bedrivs enligt direktiven i nära kontakt med Statsföretags ledning och med andra berörda företag och företrädare för de av utredningen berörda fackliga huvudorganisationerna. Sedan våren 1978 är en parlamentarisk referensgrupp knuten till utredningen.
Utredning örn LKAB.s struktur och utveckling
Statsföretag tog i början av år 1978 initiativ till en utredning om LKAB:s framtida struktur och utveckling. Utredningen skall ligga till grund för ställningstaganden ifråga om LKAB:s basfinansiering. En styrgrupp med representanter för Statsföretag, LKAB och personalorganisationerna leder utredningsarbetet.
Strukturutredningen lade i juni 1978 fram en lägesrapport för styrelserna i LKAB och Statsföretag. Rapporten har presenterats i ett pressmeddelande. Av detta framgår bl. a. att utredarna har undersökt de omstruktureringar av produktionen som påkallas av den ekonomiska situationen. Vidare har de
NU 1978/79:12
studerat förändringarna av stålmarknaden under åren 1974-1978 och gjort vissa bedömningar av utvecklingen framöver. I fråga om det ekonomiska dagsläget anförs att LKAB, om det skall nå stabilitet, måste dels sätta in all kraft på sin marknads- och produktutveckling, dels kunna räkna med att järnvägsfrakterna minskar väsentligt, att effektiviteten i produktionen höjs, att kostnaden för övertalig personal inte belastar bolagets resultat och att det går att lätta på den stora räntebördan.
I stället för att järnvägsfrakterna tack vare korta transportavstånd mellan gruvor och hamnar borde vara en konkurrensfördel för LKAB,är de på grund av de höga fraktkostnaderna på malmbanan en svår nackdel. Utredningen utgår från att järnvägsfrakterna radikalt sänks, så att de kommer att ligga på en internationellt sett normal nivå.
En slutlig rapport överlämnade strukturutredningen till LKAB:s styrelse i augusti 1978. Den har under hösten diskuterats i Statsföretags styrelse.
Riksdagsbehandling av frågan om mål för Statsföretag AB
I samband med sitt beslut 1969 om bildandet av ett statligt förvaltningsbolag angav statsmakterna mål för förvaltningsbolaget och den dithörande företagsgruppen (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1968:381). Som överordnat mål uppställdes att förvaltningsbolaget skall ”under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion”. Såväl i propositionen som i statsutskottets utlåtande däröver betonades att målen och villkoren för de statliga företagens verksamhet inte fick innebära sådana inskränkningar i deras rörelsefrihet att de placerades i underläge i förhållande till privata företag. Vissa kompletterande målformuleringar gjordes emellertid. De statliga företagen skall ha ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. De skall vidare sträva efter att åstadkomma allt större arbetstillfredsställelse för de anställda. I en reservation till utskottsutlåtandet hävdade företrädare för centerpartiet och folkpartiet att den angivna målformuleringen inte var tillräckligt preciserad. Statliga företag borde ha särskilt ansvar när det gällde att uppfylla de krav som samhälle och anställda ställer på näringslivet; bland sådant som inte fick åsidosättas för expansionens skull nämndes produktkvaliteten, den yttre miljön och de anställdas arbetsförhållanden.
I Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1970 refererades vad statsmakterna uttalat om Statsföretagsgruppens mål. Näringsutskottet behandlade tillsammans med denna årsredovisning en motion vari föreslogs att riksdagen skulle begära en deklaration av regeringen beträffande målen för den statliga verksamheten i företagsform (NU 1971:44). Utskottet erinrade om den år 1969 angivna målformuleringen och framhöll att det övergripande målet för Statsföretag AB kompletterades med olika delmål för koncernen i dess helhet och för särskilda dotterbolag. Vidare anförde utskottet att Statsföretags sätt att söka förverkliga de uppställda målen är föremål för en kontinuerlig insyn
NU 1978/79:12
och kontroll. Reservanter från centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet ville att riksdagen skulle uttala att en precisering av målen för Statsföretag var nödvändig. Utskottet - vars ställningstagande godkändes av riksdagen - var dock enigt om att riksdagen inte borde påkalla någon sådan principdeklaration som motionärerna önskade.
I en motion vid 1972 års riksdag föreslogs att riksdagen skulle hos regeringen begära nya riktlinjer för arbetet inom statsföretagssektorn baserade på vissa i motionen angivna principer, innefattande bl. a. att en klar boskillnad borde göras mellan de statliga företagen och den privata sektorn inom näringslivet, att de statliga företagen borde utnyttjas som ett huvudinstrument för en politik syftande till att häva den regionala obalansen, att forskning och utvecklingsarbete inom den statliga företagssektorn borde inriktas på att utveckla en socialt väsentlig produktion och att den inre administrativa strukturen inom statsföretagen borde radikalt förändras i demokratisk anda. Näringsutskottet (NU 1972:16) ansåg att motionärernas önskemål i skälig utsträckning var tillgodosedda genom redan gällande riktlinjer och genom pågående reformarbete. Utskottet avstyrkte därför motionen. Denna avslogs också av riksdagen, vilken sålunda avvisade en reservation som vänsterpartiet kommunisternas representant i utskottet avgivit till förmån för motionsyrkandet.
År 1973 behandlade näringsutskottet (NU 1973:9) ett motionsyrkande om en utredning av den statliga företagsamhetens mål, omfattning och inriktning. Motionärerna kritiserade den målformulering som statsmakterna angivit för Statsföretag AB - ”att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion”. Utskottet, som avstyrkte motionsyrkandet, hänvisade till sina tidigare uttalanden i denna fråga och betonade ånyo att riktlinjerna inte var givna en gång för alla. I fråga om målen för Statsföretag AB:s verksamhet påpekade utskottet att dessa var föremål för överväganden inom industridepartementet och att riksdagen årligen hade tillfälle att uttala sig över dem i samband med sin behandling av Statsföretags årsredovisning. Representanter i utskottet för centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet reserverade sig till förmån för motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet.
Utskottet
I ett allmänt, inledande avsnitt av Statsföretag AB:s årsredovisning presenterar företagets verkställande direktör sin syn på Statsföretags ansvar, uppgifter och befogenheter. De problem som den ekonomiska situationen inom de tunga basindustrierna - malm, stål, skog och petrokemi - har fört med sig för verksamheten inom Statsföretagsgruppen och för olika regioner, främst Norrbotten, motiverar, anser han, ett klarläggande av Statsföretags möjligheter att agera. Framställningen utgår från gällande målformulering för Statsföretag. Verkställande direktören sammanfattar denna i orden att
NU 1978/79:12
verksamheten skall ”bedrivas på samma villkor som gäller för svenskt näringsliv i övrigt” och konstaterar att detta innebär att Statsföretag inte tilldelats några direkta politiska uppgifter. Han påpekar att Statsföretag har sökt beakta de allmänna mål som ägaren - staten - har fastlagt beträffande de statliga företagens ansvar att ta hänsyn till sysselsättnings- och regionalpolitiska aspekter. Ett uttryck härför är Statsföretags beslut att tillstyrka medel till Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) för investeringar bl. a. i syfte att i görligaste mån söka upprätthålla sysselsättningen i Kiruna och Gällivare kommuner. I fråga om Statsföretags verksamhet framöver understryks att Statsföretag liksom hittills kommer att vara berett att medverka för att lösa olika problem, där staten önskar att företaget skall engagera sig. Men, anförs det, ligger uppgiften utanför de företagsekonomiska regler som är fastlagda för Statsföretag, måste villkoren för dess medverkan fastställas i varje enskilt fall.
De allmänna riktlinjerna för Statsföretags verksamhet kritiseras i motionen 1978/79:15. Motionärerna anser att Statsföretag bör drivas efter samhällsekonomiska och inte efter kortsiktiga företagsekonomiska principer. De vill att riksdagen skall uttala att en samhällsekonomisk helhetssyn skall reglera Statsföretag AB:s verksamhet.
Förslag om ändrade riktlinjer för de statliga företagens verksamhet har behandlats av riksdagen åren 1971-1973. Näringsutskottet (NU 1971:44, 1972:16, 1973:9) har vid sin behandling av dem anslutit sig till statsmakternas målformulering vid beslutet om inrättande av Statsföretag. Utskottet har även framhållit att det övergripande målet för Statsföretag - ”att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion” - har kompletterats med olika delmål och att riktlinjerna inte är givna en gång för alla.
Statsföretags verksamhetsinriktning och mål är f. n. föremål för utredning. Utredaren skall enligt direktiven (Dir 1977:125) bl. a. bedöma Statsföretags branschinsatser och sysselsättningsskapande uppgifter och lämna förslag till en övergripande målsättning för gruppen. Utredningsuppdraget beräknas vara avslutat före årsskiftet 1978-1979. Utskottet finner inte skäl för något uttalande från riksdagens sida med anledning av det nämnda motionsyrkandet.
Motionärerna önskar även att riksdagen skall uttala att statliga verk och statliga bolag bör samarbeta intimt i fråga om råvaruförsörjning och frakter. I motionen hänvisas till att LKAB i sin årsredovisning påtalar att de höga fraktkostnaderna försämrar LKAB:s konkurrensförmåga.
Utskottet vill erinra om att LKAB och Statsföretag gemensamt har genomfört en utredning av LKAB:s framtida struktur och utveckling. I en lägesrapport som avlämnades i juni 1978 till styrelserna förde båda företagen understryks att kostnaderna för jämvägsfrakterna måste minska väsentligt om LKAB åter skall kunna nå stabilitet. Utredningen utgår från att taxorna för jämvägsfrakterna sänks så att de kommer att ligga på en internationellt
NU 1978/79:12
sett normal nivå. De förhandlingar om ett nytt fraktavtal som pågår mellan LKAB och statens järnvägar beräknas kunna avslutas inom kort. Utskottet avstyrker ifrågavarande motionsyrkande.
Ytterligare ett yrkande i motionen syftar till att riksdagen skall göra ett uttalande om inriktningen av Statsföretags exportansträngningar. Motionärerna anser att Statsföretag bör minska sitt beroende av de kapitalistiska marknaderna och öka sina ansträngningar att komma in på den ”krisfria socialistiska marknaden” och i utvecklingsländerna.
1 Statsföretagsgruppen ingår, som motionärerna påpekar, ett särskilt bolag - Statsföretag International AB - med uppgift att starta och utveckla exportoch importverksamhet på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika. I sin verksamhetsberättelse redovisar bolaget att det under år 1977 har utvecklat sin verksamhet i Sovjetunionen, Afrika och Mellanöstern. Utskottet (NU 1978/79:4) har nyligen uttalat att alla möjligheter att främja och utöka Sveriges handel med de socialistiska länderna bör tas till vara. Något uttalande från riksdagens sida enligt motionsyrkandet finns det enligt utskottets mening inte skäl till.
Den granskning av Statsföretag AB:s årsredovisning som utskottet har företagit har inte gett anledning till något särskilt uttalande från utskottets sida.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår
a) motionen 1978/79:15 yrkandet 1, om mål för Statsföretag AB:s verksamhet,
b) motionen 1978/79:15 yrkandet 2, om visst samarbete mellan statliga verk och statliga bolag,
c) motionen 1978/79:15 yrkandet 3, om inriktningen av Statsföretag AB:s export,
2. att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1978/79:6 till handlingarna.
Stockholm den 23 november 1978
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c). Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).
Im 1978