lagen.nu
Bet. 1978/79:NU15

Med anledning av motion om rostfria bilavgassystem

Typ
Betänkande
Datum
1978-11-28
Källa
data.riksdagen.se

NU 1978/79:15

Näringsutskottets betänkande 1978/79:15

med anledning av motion om rostfria bilavgassystem Ärendet

1 motionen 1977/78:1312 av Lars Ulander m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skyndsam utredning om möjligheterna att förse alla nya bilar som säljs i Sverige med rostfria avgassystem ägnade att fungera under bilens hela livslängd.

Motorbranschens riksförbund, Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening och Gränges Nyby AB haravgett remissyttranden över motionen. Skrivelser i ärendet har inkommit från bl. a. Korrosionsinstitutet m. fl.

Motionen

Praktiskt taget alla bilar som säljs i Sverige är försedda med dåliga avgassystem, anför motionärerna. Systemen är vanligen tillverkade av kolstål och har en livslängd av i genomsnitt ett år och åtta månader. Det finns flera förklaringar till att enskilda bilägare inte byter till rostfria avgassystem. Den vanliga orsaken är enligt motionärerna att ett sådant byte är privatekonomiskt rationellt endast om bilägaren tänker behålla bilen tillräckligt länge. Vidare har sannolikt bilbranschen, med höga förtjänstmarginaler på reservdelar till bilar, ett ekonomiskt intresse av att tillhandahålla dåliga avgasrör. Det finns, säger motionärerna, inte något skäl för samhället att acceptera detta resursslöseri. Om biltillverkarna tvingades förse bilarna med rostfria avgasrör skulle konsumenterna spara inemot 800 milj. kr. per år och samhället energi motsvarande 160-250 milj. kWh per år genom att färre avgassystem skulle behöva tillverkas.

Tidigare riksdagsbehandling av likartat ärende

På förslag av näringsutskottet (NU 1977/78:18) avslog riksdagen hösten 1977 en motion som syftade till en utredning av de material- och energiaspekter som kan läggas på vårt lands bilbestånd. Motionärerna hade särskilt uppmärksammat betydelsen av rostskador på avgassystemen. Utskottet ansåg inte att det behövdes något uttalande av riksdagen om en sådan utredning. Härvid hänvisade utskottet främst till Korrosionsinstitutets och AB Svensk Bilprovnings arbete. Också insatser som konsumentverket hade gjort eller planerade betraktade utskottet som väsentliga när det gällde att uppnå de syften som motionärerna ville främja.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 15

NU 1978/79:15

2 Åtgärder av konsumentverket

Rapport om bilunderhåll

Konsumentverket har år 1977 publicerat rapporten (1977:4) Bilunderhåll. Den bygger på en kartläggning av bilägarnas skötsel och underhåll av sina bilar. I anslutning härtill diskuterar verket vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra förhållandena för konsumenterna. Ett särskilt avsnitt ägnas åt avgassystem i personbilar.

Utgångspunkten är att de mest förekommande avgassystemen, de s. k. kolstålssystemen, har en mycket kort livslängd. Rostskador medför att systemet måste bytas åtskilliga gånger under en bils livslängd. Enligt undersökningen tvingades år 1976 60 % av landets alla bilägare att reparera avgassystemet. Konsumentverket drar slutsatsen att den genomsnittliga livslängden för dagens avgassystem är ca ett år och åtta månader. Verket betecknar detta förhållande som närmast oacceptabelt för bilägaren och samhället och sammanfattar avsnittet om avgassystem på följande sätt (s. 168):

AB Svensk Bilprovnings årliga rapporter visar avgassystemens brister från trafiksäkerhetssynpunkt.

Defekta avgassystem kan ge upphov till läckage av giftiga avgaser och kan därför i vissa situationer betraktas som ett direkt miljöproblem.

Omsättningen av avgassystem uppgår till uppskattningsvis ca 500 miljoner kronor årligen. Bilägarnas årliga kostnader för avgassystem skulle kunna sänkas drastiskt om en övergång till rostfria avgassystem skedde i samband med nybilsproduktionen. Även en satsning på rostfria avgassystem avseende ersättningsmarknaden skulle ge betydande hushållsekonomiska fördelar.

Enligt gjorda beräkningar skulle en övergång till rostfria avgassystem vid bilproduktionen medföra energimässiga besparingar för samhället av storleksordningen 0,3-0,5 TWh per år.

Biltillverkarnas ointresse att reellt satsa på en utveckling av korrosionshärdiga avgassystem som förtjänar denna benämning är frapperande. Bärande skäl för att avgassystem inte skall ha en livslängd i paritet med flertalet övriga fordonskomponenter synes inte föreligga. Under senare år har åtskilliga biltillverkare låtit aluminisera avgassystemen och man uppger att detta bör öka livslängden med i genomsnitt ca 50 %. Enligt undersökningen kunde livslängden på dagens avgassystem (som till en del inkluderar aluminiserade system) beräknas till ca ett år och åtta månader i genomsnitt. En ökning av livslängden med 50 % ger en genomsnittlig total livslängd av endast 2,5 år, vilket fortfarande skulle innebära att avgassystem måste bytas ca fem till sex gånger under bilens livstid. Detta kan från konsumentsynpunkt inte anses acceptabelt.

Enligt 3 § marknadsföringslagen (MFL) kan näringsidkare åläggas att lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Under åberopande av tidigare angivna skäl måste livslängden för avgassystem och därmed beroende kostnader för reparation/byte anses vara sådan information. För närvarande informeras inte bilköparen om förhållanden såsom avgassystemets livslängd och kostnader för byte i samband med marknadsföringen av nya personbilar.

NU 1978/79:15

3 Enligt korrosionsinstitutets beräkningar kan bilägaren spara betydande belopp om han/hon byter till rostfritt avgassystem även då bilen är gammal. Föreliggande undersökning visar dock att bilägarna inte är helt bekanta med de olika fördelar som ett vältillverkat rostfritt avgassystem erbjuder. Bilbranschen bör, mot bakgrund av 3 § MFL, medverka till att bilägare bättre informeras om fördelarna av byte till rostfria avgassystem.

En bilägare som på ett tidigt stadium utrustat sin bil med ett rostfritt avgassystem bör vid ett eventuellt bilbyte få sin bil högre värderad i jämförelse med en motsvarande bil med vanligt avgassystem. Bilägarens benägenhet att reparera kortsiktigt, dvs. till lägsta möjliga kostnad (ordinärt avgassystem), skulle därmed minska till gagn för senare ägare till bilen. Bilbranschen bör verka för att sådan förbättrad selektiv inbytesvärdering kommer till stånd.

Nyligen vidtagna och planerade åtgärder

I en promemoria som har upprättats inom konsumentverket i september 1978 sammanfattas de åtgärder som hittills har vidtagits. Vidare redogörs för olika handlingsalternativ i framtiden.

Fyra utgångspunkter anges i promemorian:

o Några tekniska problem att tillverka rostfria avgassystem föreligger inte. Uttalandet görs på grundval av uppgifter från svensk specialstålsindustri och från en utländsk biltillverkare som utrustar sina bilar med rostfria system.

o Bilägarnas utgifter för byte och reparation av avgassystem uppskattas till drygt 500 milj. kr. per år. o Merkostnaden för byte till rostfritt avgassystem kompenseras i normalfallet redan inom två år. o Traditionella avgassystems oförmåga att motstå korrosion ger upphov till miljö-, trafiksäkerhets- och energiproblem.

Av promemorian framgår att konsumentverket under budgetåret 1977/78 har haft överläggningar med fyra ledande biltillverkare och generalagenter, nämligen AB Volvo, Ford Motor Company AB, Svenska Volkswagen AB och Saab-Scania AB. Företagen har uppmanats utfästa sig att väsentligt förbättra livslängden på avgassystem i nya personbilar och att tillhandahålla rostfria system som ett alternativ i sin reservdelsförsäljning.

Enligt promemorian har berörda företag en positiv grundinställning till att nyproducerade personbilar i framtiden förses med bättre avgassystem. Några bindande, löften har dock inte givits. Eventuell lagstiftning måste enligt företagen utformas så, att endast funktionskraven preciseras, eftersom krav på bestämda material hämmar produktutvecklingen. Företagen har också hävdat att svenska särbestämmelser för avgassystem medför betydande svårigheter framför allt för utländska tillverkare, vilkas produkter endast till mindre del avsätts i Sverige. 1 samband härmed har företagen antytt att sådana bestämmelser kan uppfattas som tekniska handelshinder.

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 15

NU 1978/79:15

4 När det gäller tillhandahållande av rostfria avgassystem som ett alternativ i reservdelsförsäljningen omtalas det i promemorian att Saab har meddelat att man inom kort kommer att utvidga sitt redan existerande sortiment. Volvo har ställt i utsikt att före år 1979 utveckla rostfria avgassystem till sin eftermarknad. Volkswagen och Ford har däremot förklarat detta vara omöjligt och som argument anfört att priset skulle bli för högt därför att tillverkningsserierna blir alltför korta och utvecklingskostnaderna oproportionerligt höga.

I promemorian ges också vissa uppgifter om marknadsutvecklingen. Sedan rapporten Bilunderhåll publicerades har konsumentverket fått ett stort antal förfrågningar från konsumenter om rostfria avgassystem. Ett ökat intresse har även märkts hos det enda svenska företag som har specialiserat sig på import och försäljning av rostfria system. Konsumentverket har inhämtat att marknadstäckningen för rostfria avgassystem i Storbritannien nu utgör ca 4 %. Ett engelskt system har på försök introducerats på den svenska marknaden genom Oljekonsumenternas förbund (OK). Två specialstålverk i Sverige har startat viss försöksverksamhet med tillverkning.

I detta sammanhang påpekas i promemorian att introduktionen av rostfria avgassystem på den svenska marknaden kan försvåras av det faktum att en del konventionella avgassystem är mönsterskyddade. Konsumentverket uppger att förhållandet under hand har påtalats för näringsfrihetsombudsmannen. En annan svårighet kan vara att vissa normer beträffande avgasutsläpp gäller i Sverige fr. o. m. 1976 års bilmodeller. Det är inte helt klarlagt om rostfria eller andra korrosionsbeständiga avgassystem påverkar avgasernas sammansättning, men verket bedömer att gällande krav på avgasutsläppen inte står i konflikt med ett ökat utnyttjande av rostfria system.

Konsumentverkets fortsatta arbete med hithörande frågor kan enligt promemorian bestå i åtgärder som riktas mot konsumenterna, mot biltillverkarna inkl. generalagenterna och mot bilbranschen i övrigt (verkstäder, reservdelsdistributörer m. fl.).

Som enda handlingsalternativ när det gäller åtgärder riktade mot konsumenterna anges information. Konsumentverket har enligt promemorian redan gjort vad som ligger inom rimliga gränser. Åtgärderna har bestått i publicering och distribution av rapporten Bilunderhåll, presskonferenser i samband härmed, information till kommunala konsumentvägledare samt artiklar i dags- och fackpress, inkl. verkets tidskrift Råd & Rön. En förändrad efterfrågan på den s. k. ”eftermarknaden” kan på lång sikt leda till större benägenhet hos bil- och verkstadsbranschen att leverera rostfria avgassystem.

Tre typer av åtgärder riktade mot biltillverkarna inkl. generalagenterna diskuteras i promemorian:

- Förhandlingarom att införa rostfria avgassystem i nybilstillverkningen. Sådana förhandlingar kan ge effekter i massmedia, men förhandlingsresultatet är osäkert på grund av att förhandlingarna måste föras med utgångs -

NU 1978/79:15

punkt i allmänna konsumentaspekter.

- Förhandlingar mot bakgrund av 3 § marknadsföringslagen (1975:1418). Företagen bör kunna åläggas lämna uppgift om komponenters livslängd i samband med marknadsföring av nya bilar. En negativ information, av typen ”Våra bilar har inte rostfria avgassystem”, skulle kunna krävas. Billeverantören skulle också kunna åläggas att lämna uppgift om beräknad totalkostnad för erforderligt antal byten av avgassystem under bilens livslängd.

- Krav på att märkesföretag regelmässigt saluför rostfria avgassystem som alternativ till sina vanliga system. Det påpekas att endast ett märke (Saab) erbjuder ett sådant alternativ.

Mot bilbranschen i övrigt (verkstäder, reservdelsdistributörer) skisseras i promemorian två typer av åtgärder:

- Förbättrad information vid verkstadsreparationer. Förhandlingar med Motorbranschens riksförbund kan leda till att förbättrad information om rostfria avgassystem lämnas i samband med att bilägaren besöker verkstaden.

- Förbättrad information vid försäljning av begagnade bilar. Om krav ställs på information huruvida en begagnad bil har försetts med rostfritt avgassystem torde bilhandeln komma att använda en mer differentierad inbytesvärdering av begagnade bilar.

Uppdrag åt statens trafiksäkerhetsverk

Regeringen uppdrog den 28 september 1978 åt statens trafiksäkerhetsverk att överväga vissa frågor rörande fordons bulleremission. Bl. a. skall verket utreda möjligheterna att utforma kvalitetskrav på ljuddämpningsutrustning för fordon.

1 en till beslutet fogad promemoria anförs bl. a. följande:

Rikspolisstyrelsen har framhållit att regler om typgodkännande av avgassystem är ett oavvisligt krav om bestämmelserna skall kunna övervakas. Trafiksäkerhetsverket har erinrat om att denna fråga har diskuterats tidigare, varvid man funnit svårlösta tekniska problem. Det bör uppmärksammas att frågan gäller inte endast avgassystem utan även system för insugningsljuddämpning. Det bör därför uppdras åt trafiksäkerhetsverket att utreda möjligheterna att utforma kvalitetskrav på ljuddämpningsutrustning för fordon. Om det visar sig möjligt att nå fram till ett system för typgodkännande är detta självfallet av stor betydelse ur övervakningssynpunkt.

Remissyttranden

Motionen avstyrks av Motorbranschens riksförbund och Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening.

Som skäl anför Motorbranschens riksförbund i huvudsak följande.

Bilägarnas intresse för rostfria avgassystem är svagt. Avgasrör har blivit en lågprisvara med mindre marginaler. Televerket monterade år 1972 på försök

NU 1978/79:15

rostfria avgassystem i 330 bilar, men inget finns kvar i dag. Rostfria system fungerar inte under hela bilens livslängd, något som beror bl. a. på vibrationer, sot och mekaniska skador. Svetsning av rostfria avgassystem kan enligt uppgifter i tidningen Metallarbetaren medföra cancerrisker.

Förbundet anför vidare att ett krav på rostfria avgassystem har vissa ”tekniska, kommersiella och politiska konsekvenser”, som förbundet sammanfattar i följande punkter:

O 1 de jämförelser som förekommit mellan olika avgassystem har rostfritt ställts mot svartplåt när det gäller livslängd men mot aluminiserad plåt när det gäller kostnader.

O Aluminiserad plåt har givit förbättrad livslängd och utvecklingen på det området fortsätter. Motionens uppgift om livslängd hos avgassystem bör ställas mot den aktuella branschuppfattningen att systemen håller ca 3 år eller 4-6 000 mil. En bindning till ett visst material skulle dessutom spärra utvecklingsmöjligheterna, o Den svenska marknaden utgör i många fall bara 2 procent av utländska leverantörers produktion. Krav på rostfria system skulle innebära hantverksmässig specialinsats och kostnadsbesparingen riskerar att inskränkas till ett minimum, samtidigt som man skymtar risker för irriterande handelshinder. Tilläggas bör att ett globalt påbud om rostfria avgassystem skulle omintetgöra tillgången på krom, som i det läget skulle behöva reserveras för andra ändamål.

O Råvarutillgången på krom, som är en viktig beståndsdel för rostfria material, är starkt koncentrerad till politiskt svårbedömbara områden. Man räknar med att 90 procent av världens kromtillgångar finns i södra Afrika.

o Om konsumenterna skulle göra inbesparingar i den storleksordning som beskrivs i motionen skulle det innebära en i relation till detta minskad sysselsättning i Sverige, inte minst för svensk stålindustri.

Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening menar att frågan om ökad livslängd ägnas mycket stort intresse inom bilindustrin och att det finns anledning att vänta sig olika lösningar allteftersom utvecklingsarbetet fortskrider och ytterligare erfarenheter vinns. Att fixera detta utvecklingsarbete till en viss lösning ger inte konsumenterna den bästa och mest ekonomiska produkten, anför föreningen. En lagstiftning av den typ motionärerna begär skulle leda till betydande tekniska problem, ökade kostnader, risk för oförutsedda serviceproblem och till handelspolitiska komplikationer.

Föreningen preciserar sin kritik av motionärernas förslag enligt i huvudsak följande punkter:

O Uppgiften i motionen att avgassystemen i genomsnitt håller i ett år och åtta månader är knappast rättvisande. Det pågår idag ett betydelsefullt utvecklingsarbete i syfte att förlänga systemens livslängd. Man har därvid i ett flertal fall valt aluminiserade system. Det är ännu för tidigt att bedöma den verkliga livslängden för dessa förbättrade system men den är med all sannolikhet väsentligt längre än tidigare enkla kolstålssystems. Produktutvecklingen på området fortsätter.

NU 1978/79:15

7 O Intresset för rostfria avgassystem har endast gjort sig gällande i Sverige och Finland, som utgör en mycket liten del av den europeiska bilmarknaden. De europeiska bilfabrikerna levererar endast någon eller några procent av sin tillverkning till dessa marknader. Bilägarnas intresse för de rostfria system som erbjuds på eftermarknaden är mycket ringa.

O Man anser inom bilindustrin att uppgiften att de rostfria systemen fungerar bilen ut knappast är realistisk. Mekaniska skador genom yttre åverkan är vid sidan av korrosion en vanlig anledning till att avgassystem måste bytas. De rostfria systemen utsätts för vibrationsskador i minst lika hög grad som kolstålssystemen, speciellt som rostfritt material otvivelaktigt ställer större krav på bl. a. svetsförfarandet. Man riskerar också att funktionen nedsätts vartefter systemen utsätts för sot och andra avlagringar. De rostfria avgassystemens inverkan när det gäller bilavgaserna på grund av sådana avlagringar har ej studerats. Rostfria ljuddämpningssystem har vidare rapporterats ge upphov till ett mer högfrekvent buller som subjektivt upplevs som mer obehagligt. Vem tar för övrigt ansvaret gentemot konsumenten för de uttalanden som idag görs om de rostfria avgassystemens långa livslängd? Bilindustrin anser sig inte ha stöd för sådana uttalanden.

O Uppgiften att de rostfria avgassystemen i massproduktion skulle kosta mindre än 30 % mer än kolstålssystemen är inte realistisk. Hos de flesta tillverkare innebär särskilda svenska krav att man tvingas bryta ut en del av produktionen ur den automatiska tillverkningen av avgassystem och tillgripa en mer hantverksmässig tillverkning för den exklusiva svenska marknaden. Det är uppenbart att den proceduren är väsentligt mycket dyrare. Det resonemang som redovisas i motionen är ytterligt förenklat. O Om man i Sverige skulle utfärda föreskrifter om materialval (rostfritt stål) när det gäller avgassystem, innebär detta att man binder den tekniska utvecklingen och förhindrar andra lösningar som från bilägarens synpunkt är mer fördelaktiga. Ett optimerat avgassystem kräver att differentierade materialkvaliteter används i systemets olika delar med hänsyn till de olika påkänningarna. Ett svenskt särkrav skulle dessutom innebära att man etablerar ytterligare handelshinder, som fördyrar bilarna och isolerar den svenska marknaden. En sådan utveckling är knappast rimlig.

Vare sig det sker en lagstiftning eller inte angående rostfria avgassystem i Sverige, kommer marknadens krav successivt att pressa bilfabrikanterna att låta nybilsproduktionen få rostfria avgassystem, anför Gränges Nyby AB. Företaget redovisar en positiv inställning till motionärernas synpunkter och uttalar att deras uppgifter vad beträffar bilfabrikanternas inställning till problemet är riktiga. Det är, anför företaget, från konsumentsynpunkt givetvis helt felaktigt att ha så kort livslängd på avgassystem som den man har i dag.

I yttrandet tar företaget också upp frågan om avgassystem som gjorts i rostfritt stål är sprickkänsliga, speciellt i svetsfogar. Enligt företaget är så fallet vad beträffar vanligt s. k. 18-8 stål (SIS 2333). Men det finns numera ferritiska materialkvaliteter som ej har denna sprickkänslighet, varför Gränges Nyby AB anser att materialproblemet är löst. Företaget redovisar också vissa beräkningar enligt vilka svensk specialstålsindustri skulle gynnas vid en allmän övergång till avgassystem av rostfritt stål.

NU 1978/79:15

8 Utskottet

I motionen 1977/78:1312 begärs att riksdagen skall uttala sig för en utredning om möjligheterna att förse nya bilar med rostfria avgassystem, ägnade att fungera under bilens hela livslängd. Motionärerna menar att de flesta avgassystem i bilar har kort livslängd och att bilägarna därför drabbas av onödiga kostnader. Nuvarande ordning medför också ett onödigt resursslöseri, anför de.

Företrädare för biltillverkare, bilimportörer, bilförsäljare och bilreparationsverkstäder - Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening och Motorbranschens riksförbund - anför en rad skäl mot ökad användning av rostfria bilavgassystem. Sammanfattningsvis torde dessa skäl innebära att man tar avstånd från motionärernas tankegångar. Yttrandena har redovisats utförligt i föregående avsnitt.

Hösten 1977 behandlade utskottet (NU 1977/78:18) en motion vars syfte delvis var likartat med den nu aktuella motionens. Den avstyrktes av utskottet och avslogs av riksdagen. Utskottet hänvisade därvid bl. a. till insatser som konsumentverket hade gjort eller planerade. Dessa betraktades som väsentliga när det gällde att uppnå de syften som motionärerna ville främja.

Under det gångna året har konsumentverket gjort en rad insatser för att hållbarare avgassystem för bilar skall bli lättare tillgängliga. Vidare har regeringen nyligen uppdragit åt statens trafiksäkerhetsverk att utreda möjligheterna att utforma kvalitetskrav på ljuddämpningsutrustning för fordon.

Utskottet kan inte instämma i de båda branschorganisationernas kategoriska kritik av tanken på ökad användning av rostfria bilavgassystem. Utskottet förutsätter att konsumentverket även i fortsättningen bevakar hithörande frågor och på olika sätt tar till vara bilkonsumenternas intresse av att biltillbehör uppfyller vissa kvalitetskrav. Regeringens uppdrag nyligen till trafiksäkerhetsverket visar att också andra aspekter på frågan bevakas genom myndigheternas försorg. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att initiera ytterligare utredningsarbete enligt motionärernas förslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1977/78:1312.

Stockholm den 28 november 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

NU 1978/79:15

9 Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Särskilt yttrande

av Nils Erik Wååg (s):

En stor del av det buller vi tvingas leva med orsakas av fordon med otillräckliga ljuddämpare.

Som rikspolisstyrelsen framhållit måste regler om typgodkännande utfärdas för att ljuddämpningen skall kunna kontrolleras.

Det lidande som onödigt avgasbuller åsamkar dem som nödgas bo intill större vägar och i tätorter samt de kostnader samhället inte kan undgå i framtiden för att skydda människor mot bullerskador motiverar skärpta krav på dämpning av buller från motorfordon.

Det angelägnaste kvalitetskravet på avgasutrustningar gäller således deras funktion. I det uppdrag regeringen den 28 september 1978 gav statens trafiksäkerhetsverk är regler för ljuddämpningsutrustningar ett viktigt krav.

.

GOTAB 58780 Stockholm 1978