Med anledning av propositionen 1978/79:60 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet jämte motioner
NU 1978/79:18
Näringsutskottets betänkande 1978/79:18
med anledning av propositionen 1978/79:60 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet jämte motioner
Ärendet
I propositionen 1978/79:60 har regeringen i bilaga 1 (handelsdepartementet) framlagt förslag om dels vissa åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet, dels vissa därmed sammanhängande anslag och ramar för kreditgarantier.
1 samma proposition har regeringen i bilaga 2 (arbetsmarknadsdepartementet) framlagt förslag rörande särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB.
Med anledning av propositionen har väckts fem motioner.
Propositionen och motionerna redovisas i det följande (nedan resp. s. 3).
Försvarsutskottet har avgivit yttrande (FöU 1978/79:2 y) i ärendet (bilaga, s. 15).
Skodelegationen har inkommit med en skrivelse i ärendet.
Propositionen
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås åtgärder i syfte att säkra erforderlig läderskoproduktion på den nivå som är önskvärd från försörjningsberedskapssynpunkt. Bl. a. föreslås generellt stöd i form av offertlån för perioden 1979-1981, under vilken tid den svenska industrins konkurrenskraft förutsätts stärkas. Efter år 1981 förutsätts skoindustrin ha uppnått en sådan lönsamhet att ytterligare offertlån inte erfordras. Behovet av offertlån för budgetåret 1978/79 kan tillgodoses med disponibla medel.
För investeringar i maskiner och byggnader föreslås för budgetåret 1978/79 2,5 milj. kr.
Vissa strukturförändringar erfordras inom skobranschen. Ett holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen föreslås bildas, i vilket avses ingå åtta skoföretag. För budgetåret 1978/79 föreslås för detta ändamål skostrukturlån på sammanlagt 5,5 milj. kr.
Vidare föreslås att ett skoinstitut inrättas. Institutet avses få till uppgift bl. a. att vara ett centralt service- och rådgivningsorgan i fråga om produktoch designutveckling samt marknadsföring.
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 18
NU 1978/79:18
2 Kreditgarantier inom en ram av 17 milj. kr. föreslås för skoföretags behov av säsongskrediter.
För tryggande av försörjningsberedskapen i fråga om gummistövlar föreslås för budgetåret 1978/79 8 milj. kr. i försörjningsberedskapslån och 4 milj. kr. i statlig kreditgaranti till Tretorn AB. Vidare föreslås åtgärder för att stödja sysselsättningen vid företaget.
Förslag
I bilaga 1 till propositionen föreslås i första hand (s. 20) att riksdagen godkänner de åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet som föredragande statsrådet har förordat.
Vidare framläggs förslag om vissa anslag m. m. Under angivna punkter föreslås:
F 1. Överstyrelsen för ekonomiskt förs var (s. 20 f.) att riksdagen
1. medger att statlig kreditgaranti får ingås för säsongskrediter till läderskoföretag inom en ram av 17 000 000 kr.,
2. medger att statlig kreditgaranti får ingås för lån på 4 000 000 kr. till rörelsekapital till Tretorn AB:s tillverkning av gummistövlar.
V:7 Lån till teko-, sko- och garveriindustrierfs. 21) att riksdagen till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.
V:9 Försörjningsberedskapslån (s. 21) att riksdagen till Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.
V:10 Skostrukturlån (s. 21) att riksdagen till Skostrukturlån på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisar ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.
1 bilaga 2 till propositionen föreslås (s. 36 f.) att riksdagen medger att det under tolfte huvudtiteln uppförda anslaget B 12 (1977/78) Särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB får disponeras i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.
NU 1978/79:18
3 Motionerna
Motionerna är följande:
1978/79:55 av Bo Lundgren m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen uttalar att den s. k. Skokartongen bildas men företrädesvis med endast ett investmentbolag som ägare,
1978/79:135 av Bengt Gustavsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. beslutar att det föreslagna holdingbolaget Skokartongen skall ha ett dominerande samhälleligt ägarengagemang,
2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheter till modifieringar av företaget Skokartongen,
3. beslutar att fasthålla vid det mål för läderskoproduktionen som beslutats i anledning av propositionen 1976/77:85,
4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av importreglerande åtgärder för läderskoproduktionen,
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prissättningen i detaljhandeln med skor,
6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produktionsresurser i malpåse m. m.,
1978/79:136 av Kjell Mattsson (c), vari hemställs att riksdagen [som sin mening] ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående avsnitt 2.5 [Skokartongen] i propositionen 1978/79:60,
1978/79:144 av Grethe Lundblad (s) och Hans Pettersson i Helsingborg (s), vari hemställs
1. att riksdagen som sin mening uttalar att gummistöveltillverkningen vid Tretorn AB i Helsingborg senast 1981 bör samordnas med verksamheten inom AB Skokartongen,
2. att riksdagen som sin mening uttalar att frågan om produktion i Sverige av lättgummiskor ur försörjningsberedskapssynpunkt blir föremål för ytterligare överväganden,
1978/79:145 av Johan Olsson (c), vari hemställs att riksdagen [som sin mening] ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande behovet av en god tillgång på hantverksservice för upprätthållande av en god försörjningsberedskap på skoområdet.
1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 18
NU 1978/79:18
4 Uppgifter om pågående förhandlingar rörande bildandet av holdingbolaget Skokartongen
Av ett pressmeddelande från handelsdepartementet den 5 december 1978 framgår att tre investmentbolag, nämligen Investment AB Asken, AB Bonnierforetagen och Borås Invest AB, har beslutat att omedelbart påbörja slutliga förhandlingar om att överta de åtta företag som har förklarat sig beredda att ingå i Skokartongen.
Utskottet
Inledning
Riksdagen beslöt våren 1977 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238). Flera särskilda former av lån till läderskoindustrin har kommit till användning, såsom skostrukturlån, försörjningsberedskapslån, lån mot offert och avskrivningslån. Dessa stödformer beskrivs närmare på s. 4 f. i propositionen, där även en redogörelse för olika former av statlig kreditgaranti till skoföretag finns intagen.
Den s. k. skodelegationen tillsattes av regeringen i april 1977 med uppgift att leda en omstrukturering och effektivisering av skoindustrin. Delegationens arbete skall vara avslutat vid utgången av år 1978. Delegationen har bl. a. lämnat förslag till överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) rörande olika former för stöd till skoindustrin.
Skodelegationen överlämnade i augusti 1978 till handelsministern en ”sammanfattande rapport med förslag till säkerställande av viss minimiproduktion av läderskor”. De i propositionen föreslagna åtgärderna bygger på denna rapport.
Utskottet behandlar i det följande vissa av de frågor som tas upp i propositionen. I den mån förslag i denna inte kommenteras särskilt, tillstyrks de av utskottet.
Mål för försörjningsberedskapen på läderskoomrddel
Enligt riksdagens beslut våren 1977om mål för försörjningsberedskapen på skoområdet bör en årlig produktion av ca 2 miljoner par läderskor säkerställas. En produktion av 2,5 miljoner par bör eftersträvas. I den nu aktuella propositionen förordar regeringen (s. 9)stöd till en produktion som motsvarar målet 2 miljoner par läderskor under vart och ett av åren 1979-1981. De statsfinansiella kostnaderna för att upprätthålla denna försörjningsberedskapsnivå innebär emellertid, sägs det i propositionen (s. 10), att ”nuvarande produktionsmål kan komma att omprövas under perioden 1979-1981”.
Detta uttalande kritiseras i motionen 1978/79:135. Motionärerna anser att det skapar osäkerhet om statsmakternas vilja att stå för det angivna målet. De
NU 1978/79:18
förordar ett särskilt uttalande av riksdagen av innebörd att det år 1977 beslutade målet ligger fast.
Försvarsutskottet påminner om att en ändring av 1977 års produktionsmål kräver ett nytt beslut av riksdagen. Eftersom något förslag om sådant beslut inte har lämnats av regeringen, är målet oförändrat. Försvarsutskottet finnér angeläget att produktionsmålet står fast.
Näringsutskottet instämmer i vad försvarsutskottet har anfört om produktionsmålet för försörjningsberedskapen på skoområdet. 1977 års mål gäller fortfarande. Något uttalande av riksdagen av den innebörd som föreslås i motionen 1978/79:135 behövs inte. Denna avstyrks sålunda i här behandlad del.
Skoinstitutet
En stiftelse - Skoinstitutet - skall enligt propositionen (s. 13) bildas med uppgift att bistå skobranschen med bl. a. produkt- och designutveckling, svensk marknadsföring och exportförsäljning. Stiftelsens huvudmän skall enligt förslaget vara staten, skoindustrin, berörda arbetstagarorganisationer och skodetaljhandeln. Skodelegationen har bedömt de totala kostnaderna för institutet under åren 1979-1981 och räknar med behov av statliga bidrag med resp. 2,5, 2,7 och 3,0 milj. kr. åren 1979, 1980 och 1981. Delegationen har härvid utgått från att ca 25 % av de totala kostnaderna bestrids med intäkter vid försäljning av tjänster till skoföretagen.
Enligt propositionen kommer statliga bidrag till verksamheten under år 1979 att utgå enligt skodelegationens förslag. Bl. a. med hänsyn till att lönsamheten inom skoindustrin därefter bör kunna förbättras anser regeringen att finansieringen av institutet fr. o. m. år 1980 i ökande utsträckning bör ske genom avgifter från sko företagen. Målet bör enligt propositionen vara att ett permanent inrättat skoinstitut skall avgiftsfinansieras i sin helhet.
Med hänvisning till vad som sagts i propositionen rörande statliga bidrag och avgiftsfinansiering har skodelegationen till utskottet uttryckt farhågor beträffande möjligheterna att upprätthålla verksamheten vid institutet.
Utskottet förutsätter att frågan om omfattningen fr. o. m. år 1980 av statliga bidrag till Skoinstitutet kommer att prövas förutsättningslöst i det årliga budgetarbetet. Institutet har sålunda möjlighet att föra fram sina önskemål i samband med detta.
Skokartongen
Skodelegationen har fört förhandlingar med ett antal skoföretag, vilkas ägare önskar sälja eller alternativt avveckla sina skoföretag. Dessa förhandlingar har skett för räkning av ett tänkt holdingbolag med arbetsnamnet Skokartongen. I propositionen föreslås att s. k. skostrukturlån skall kunna utgå för att göra det möjligt för Skokartongen att inköpa de aktuella
NU 1978/79:18
skoföretagen. Härvid har förutsatts att Skokartongen kan disponera ett riskvilligt ägarkapital i storleksordningen 6-8 milj. kr. Förhandlingar har enligt propositionen också förts med ett antal investmentbolag om att de skulle gå in som ägare till Skokartongen.
Av skodelegationens sammanfattande rapport - som finns fogad till propositionen som underbilaga 1 till bilaga 1 - framgår (s. 27) att det vid förhandlingarna med säljarna av de aktuella företagen har förutsatts att säljarna erhåller befrielse från skatt på realisationsvinst. Utskottet konstaterar att riksdagen, om den bifaller de i bilaga 1 till propositionen angivna åtgärderna för försörjningsberedskapen på skoområdet, också torde ha iklätt staten vissa ekonomiska åtaganden vilkas exakta omfattning inte kan fastställas förrän tidigast efter 1980 års taxering.
Tanken att ett holdingbolag skall bildas tillstyrks i motionen 1978/79:135. Motionärerna finner förslaget överensstämma med tidigare socialdemokratiska förslag om bildande av s. k. hörnstensföretag och saneringsbolag. Däremot vänder sig motionärerna mot att regeringen i propositionen (s. 16) avvisar tanken på ett statligt ägarengagemang. De föreslår ett riksdagsuttalande av innebörd att samhället minst bör ha en dominerande ägarandel i Skokartongen.
I likhet med vad som anförs i propositionen kan utskottet inte se att några väsentliga vinster skulle uppnås genom ett statligt ägarengagemang. Ett statligt företag skulle normalt få samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som andra företag. Det väsentliga är att Skokartongen får ägare som har goda förutsättningar att driva företaget. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet det aktuella yrkandet i motionen 1978/79:135.
Enligt motionen 1978/79:55 skulle det vara lämpligast att endast ett investmentbolag tar det fulla ansvaret som ägare till Skokartongen. I motionen 1978/79:136 anförs att inte bara investmentbolag utan även nuvarande ägare av företag som avses ingå i holdingbolaget Skokartongen bör kunna vara ägare till detta.
Efter det att motionstiden gick ut har handelsdepartementet meddelat att slutliga förhandlingar rörande bildandet av Skokartongen har inletts mellan tre investmentföretag, nämligen Investment AB Asken, AB Bonnierföretagen och Borås Invest AB. Utskottet finner att det inte finns anledning för riksdagen att nu uttala sig om här behandlade ägarförhållanden och avstyrker sålunda motionerna 1978/79:55 och 1978/79:136.
I motionen 1978/79:135 sägs att regeringens utdragna handläggning av frågan om bildandet av Skokartongen kan äventyra hela projektet och därmed framtida försörjning och sysselsättning på skoområdet. Motionärerna föreslår ett uttalande av riksdagen av innebörd att regeringen bör kunna genomföra den föreslagna omstruktureringen även om vissa modifieringar skulle behöva göras av företaget Skokartongen.
Utskottet finner det inte meningsfullt att riksdagen gör ett uttalande enligt motionärernas förslag. Det anges inte i motionen vari de tilltänkta modifie -
NU 1978/79:18
ringarna skulle bestå. Inte heller har motionens förespråkare i utskottet närmare angett vad som åsyftas. Bl. a. mot bakgrund av vad som nyligen har meddelats från handelsdepartementet om slutliga förhandlingar mellan vissa investmentbolag avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1978/79:135 om ett riksdagsuttalande rörande modifieringar av Skokartongen.
Ytterligare ett motionsyrkande gäller Skokartongen. I motionen 1978/ 79:144 föreslås att riksdagen skall uttala att gummistöveltillverkningen vid Tretorn AB i Helsingborg bör samordnas med verksamheten inom Skokartongen senast år 1981. Motionärerna finner det otillfredsställande att en mer långsiktig lösning av produktionen av gummistövlar inte har skisserats i propositionen, vilken i första hand behandlar läderskoindustrins problem. Särskilt om Skokartongen får statligt ägarinflytande finns det enligt motionärerna skäl för att produktionen av bl. a. gummistövlar direkt eller genom ett långsiktigt produktionsavtal samordnas med Skokartongens produktion.
Enligt utskottets uppfattning innebär vad som föreslås i propositionen inte något hinder mot en sådan utveckling som motionärerna skisserar. Det synes därför inte finnas någon anledning för riksdagen att uttala sig i den riktning som motionärerna föreslår. Motionen 1978/79:144 avstyrks sålunda i denna del.
Importrestriktioner
Behovet av handelspolitiska åtgärder för att säkerställa försörjningsberedskapen diskuteras i ett särskilt avsnitt i propositionen (s. 16 f.). Det finns, sägs det här, särskild anledning för ett litet, starkt exportberoende land som Sverige att slå vakt om frihandeln och de internationella regler som värnar denna. Avsteg från dessa regler från svensk sida riskerar, understryks det, att mötas av motåtgärder från andra länder. I propositionen framhålls att ca 80 96 av vår läderskoimport kommer från länder inom EG eller EFTA. De importrestriktioner som vidtogs hösten 1975 riktade sig bl. a. mot dessa länder och uppfattades, sägs det i propositionen, av dem som brott mot våra internationella avtal. I detta sammanhang påpekas i propositionen att statshandelsländernas andel av läderskoimporten uppgår till 6 å 7 96 och att importen från utpräglade lågprisländer var 7,4 96 under första halvåret 1977 och 4,6 96 under motsvarande tid 1978.
Enligt motionen 1978/79:135 finns klara risker för en ökad import från lågprisländerna. Motionärerna påpekar att skodelegationen i sin rapport har framhållit att den inte anser det vara möjligt att lösa skoindustrins problem utan orimliga kostnader för staten om inte också handelspolitiska åtgärder vidtas. En omstrukturering av skoindustrin måste enligt motionärernas uppfattning stödjas av importreglerande åtgärder för läderskor. I motionen föreslås ett riksdagsuttalande av denna innebörd.
Utskottet erinrar om att importen från lågprisländer f. n. utgör en ringa
NU 1978/79:18
andel av den totala importen av läderskor. Av de skäl som anges i propositionen är det viktigt att inga importrestriktioner införs. Utskottet vill emellertid - i likhet med vad som anförs i propositionen - framhålla betydelsen av att utvecklingen av importen från lågprisländerna noga följs. Förslaget i motionen 1978/79:135 om ett riksdagsuttalande om behov av importreglerande åtgärder för läderskoproduktionen avstyrks.
Alternativa metoder att tillgodose försörjningsberedskapen
ÖEF har sedan år 1977 studerat ett s. k. malpåsealternativ, dvs. möjligheterna att i viss utsträckning säkerställa försörjningsberedskapen på tekoområdet genom att maskinutrustning hålls tillgänglig men förvaras i ”malpåse”. Utredningsresultatet sägs i propositionen (s. 18) tyda på att svårigheterna med att utbilda ny arbetskraft är det stora problemet då det gäller att lita till maskinutrustning i malpåse. Resultatet av ÖEF:s studier på tekoområdet kan i viss utsträckning också vara giltiga även för skoområdet. Det är dock, sägs det samtidigt i propositionen, angeläget att undersöka om det är möjligt att minska svårigheterna genom särskilda förberedelser.
Innan ett uppdrag med denna inriktning ges bör regeringen, anförs i motionen 1978/79:135, precisera vilka åtgärder som avses. Åtgärderna bör presenteras i 1979 års budgetproposition, varigenom riksdagen får möjlighet att bedöma deras lämplighet och genomförbarhet.
Försvarsutskottet finnér det rimligt att regeringen låter göra undersökningar av olika slag i syfte att finna möjliga vägar i den s. k. malpåsefrågan. Lösningar av stor principiell betydelse förutsätter försvarsutskottet kommer att anmälas för riksdagen innan de används i planeringen. Näringsutskottet har samma uppfattning och avstyrker sålunda det aktuella yrkandet i motionen 1978/79:135.
1 motionen 1978/79:135 påtalas också nödvändigheten av att man tryggar de tidigare led i produktionskedjan som behövs för försörjningen med läderskor. Dessa frågor behandlas inte i propositionen. Motionärerna säger sig utgå från att ÖEF bevakar frågorna men föreslår samtidigt ett uttalande av riksdagen i ämnet.
Motionärerna torde syfta på insatsvaror vid skoproduktion och maskiner, inkl. reservdelar till dessa. Det ingår i ÖEF:s löpande uppgifter att bevaka hithörande frågor och föreslå regeringen de åtgärder som kan behövas. I ÖEF:s anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (s. 65) lämnas en redogörelse för ÖEF:s handläggning av ärenden rörande lån och lånegarantier till bl a. garveriindustrin. Något särskilt uttalande av riksdagen behövs inte. Utskottet avstyrker sålunda motionsyrkandet i här behandlad del.
En god tillgång på skomakare skulle sannolikt stärka försörjningsberedskapen på skoområdet väsentligt, anförs i motionen 1978/79:145. Motionären erinrar om att riksdagen våren 1978 begärde att en utredning om hantverkets situation skall tillsättas (NU 1977/78:55 s. 30, rskr 1977/78:273). Detta ärende
NU 1978/79:18
bereds f. n. inom regeringskansliet.
Försvarsutskottet påpekar att utskottet redan år 1977 anförde (FöU 1976/ 77:11 s. 8) att god tillgång på reparationsverkstäder är ett mycket värdefullt komplement till den inhemska nytillverkningen vid en försörjningskris. I likhet med näringsutskottet (NU 1976/77:1 y) underströk försvarsutskottet vid detta tillfälle vikten av att servicebehovet i ett krisläge noga beaktas i planeringen.
Näringsutskottet har samma uppfattning även nu och förutsätter att hithörande frågor beaktas vid utformningen av direktiven för den utredning om hantverkets situation och framtidsutsikter som riksdagen redan har uttalat sig för. Med anledning av vad som anförs i motionen 1978/79:145 föreslår utskottet att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.
Stöd för tillverkning av lättgummiskor
I propositionen återges (s. 19) skodelegationens uppfattning att den från försörjningsberedskapssynpunkt inte har funnit det möjligt att säkra tillverkningen av lättgummiskor vid Tretorns fabriker i Hjärsås och Helsingborg. Regeringen gör inte i propositionen några uttalanden i denna fråga.
1 motionen 1978/79:144 betecknas skodelegationens uttalande som anmärkningsvärt. Tretorn AB i Helsingborg har en modern maskinpark för produktion av lättgummiskor. Motionärerna anser att skodelegationens bedömning kan ifrågasättas och att ytterligare överväganden bör göras.
Försvarsutskottet säger sig räkna med att personal som har erfarenhet av tillverkning av lättgummiskor utgör en viss resurs i händelse av att man behöver forcera den inhemska tillverkningen av gummistövlar och övrig skobeklädnad. Emellertid är försvarsutskottet inte berett att tillstyrka att man nu sätter upp ett produktionsmål för lättgummiskor.
Näringsutskottet ansluter sig till försvarsutskottets bedömning. Motionen 1978/79:144 avstyrks sålunda i här behandlad del.
Prissättningen i detaljhandeln med skor
Svenska skofabrikantföreningen har anfört att en av orsakerna till skoindustrins svårigheter är att detaljhandeln vid prissättning tillämpar ett system med procentuella pålägg, vilket missgynnar svensktillverkade skor. Denna uppfattning återges i propositionen (s. 7). Regeringen tycks emellertid, sägs det i motionen 1978/79:135, inte vara beredd att vidta några åtgärder. Motionärerna erinrar om att statens pris- och kartellnämnd (SPK) i augusti 1978 har redovisat resultatet av ett utredningsuppdrag rörande prissättningsmetoder inom beklädnadsdetaljhandeln och anser att regeringen bör arbeta för en omläggning av systemet med procentuella påslag inom skodetaljhandeln.
Den av motionärerna åberopade undersökningen av SPK avser prissätt -
NU 1978/79:18
ningsmetoderna inom den textila beklädnadsdetaljhandeln. Av SPK:s publikation ”Utredningsprojekt oktober 1978-mars 1979” framgår (s. 28) att en likartad undersökning av skodetaljhandeln genomfors f. n. Utskottet har inhämtat att resultatet av denna undersökning väntas föreligga i början av år 1979.
Uppdraget till SPK gavs i maj 1977. Näringsutskottet behandlade kort härefter frågan om beklädnadshandelns prissättningsmetoder med anledning av vissa motioner med förslag om lagstiftning på detta område. Utskottet avstyrkte motionerna (NU 1976/77:41 s. 14) med hänvisning till att resultatet av utredningsarbetet borde avvaktas. Näringsutskottet kan inte heller nu finna anledning för riksdagen att uttala sig i frågan innan utredningsresultatet föreligger och avstyrker sålunda motionen 1978/79:135 i här behandlad del.
Anslagsfrågor
Förslagen under skilda anslagspunkter i bilagorna 1 och 2 till propositionen utgör konsekvenser av de åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet som föreslås i propositionen. Utskottets ställningstaganden i det föregående innebär inga ändringar i förhållande till dessa förslag, vilka sålunda tillstyrks av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande mål för försörjningsberedskapen på läderskoomrädet att riksdagen avslår motionen 1978/79:135 yrkandet 3,
2. beträffande samhälleligt ägarengagemang i företaget Skokartongen att
riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 1 godkänner vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del,
3. beträffande ägarförhållanden i övrigt i företaget Skokartongen att riksdagen med avslag på motionerna 1978/79:55 och 1978/ 79:136 godkänner vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del,
4. beträffande riktlinjer i övrigt vid bildandet av företaget Skokartongen att
riksdagen
a) med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 2 godkänner vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del,
b) avslår motionen 1978/79:144 yrkandet 1,
5. beträffande restriktioner för skoimporten
NU 1978/79:18
att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 4 godkänner vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del,
6. beträffande produktionsresurser i malpåse
att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:135 yrkandet 6 i ifrågavarande del godkänner vad som anförts i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del,
7. beträffande åtgärder för försörjning med insatsvaror m. m. för skoproduktion
att riksdagen avslår motionen 1978/79:135 yrkandet 6 i ifrågavarande del,
8. beträffande tillgång på hantverksservice
att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:145 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. beträffande försörjningsberedskapsmotiverad tillverkning av lättgummiskor att
riksdagen avslår motionen 1978/79:144 yrkandet 2,
10. beträffande prissättningen i detaljhandeln med skor
att riksdagen avslår motionen 1978/79:135 yrkandet 5,
11. beträffande åtgärder i övrigt för försörjningsberedskapen på skoområdet
att riksdagen godkänner i propositionen 1978/79:60 bilaga 1 momenten 2.3-2.9 angivna åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet i den mån de inte omfattas av utskottets hemställan i det föregående,
12. beträffande anslag m. m. till ekonomiskt försvar
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del
a) dels medger att statlig kreditgaranti får ingås för säsongskrediter till läderskoföretag inom en ram av 17 000 000 kr.,
dels medger att statlig kreditgaranti får ingås för lån på 4 000 000 kr. till rörelsekapital till Tretorn AB:s tillverkning av gummistövlar,
b) till Lån till teko-, sko- och garveriindustrier på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 2 500 000 kr.,
c) till Försörjningsberedskapslån på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 8 000 000 kr.,
d) till Skostrukturlän på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 5 500 000 kr.,
13. beträffande särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:60 bilaga 2
NU 1978/79:18
medger att det i statsbudgeten för budgetåret 1977/78 under tolfte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget B 12. Särskilt sysselsättningsstöd till Tretorn AB får disponeras i enlighet med vad som förordas i propositionen.
Stockholm den 13 december 1978
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Sivert Andersson (s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).
Reservationer
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Ivar Högström, Sivert Andersson och Rune Johansson i Ljungby (alla s)
1. beträffande samhälleligt ägarengagemang iföretaget Skokartongen (moment 2)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”1 likhet” och slutar med ”motionen 1978/79:135” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att framför allt två skäl talar för att samhället bör ha en dominerande ägarandel i det föreslagna holdingbolaget. För det första genomförs omstruktureringen till större delen med hjälp av statliga medel. Och för det andra sker den i syfte att säkerställa en viss nivå på den svenska försörjningsberedskapen i fråga om skor. Utskottet föreslår därför att riksdagen uttalar sig för ett dominerande samhälleligt ägarengagemang i holdingbolaget Skokartongen. Det aktuella yrkandet i motionen 1978/79:135 tillstyrks sålunda.
dels att utskottet under 2 bort hemställa
2. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:135 yrkandet 1 och med avslag på propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1978/79:18
2. beträffande riktlinjer i övrigt vid bildandet av företaget Skokartongen (moment 4)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet finnér” och slutar på s. 7 med ”av Skokartongen” bort ha följande lydelse:
Sedan motionen väcktes har handelsdepartementet meddelat att slutliga förhandlingar har inletts mellan vissa namngivna investmentbolag om bildande av Skokartongen. Skulle dessa förhandlingar inte leda till det avsedda resultatet bör regeringen ha möjlighet att ta initiativ som innebär också andra lösningar av bl. a. ägarförhållandena än vad som hittills har skisserats. För att detta skall vara möjligt bör riksdagen - i enlighet med det här behandlade yrkandet i motionen 1978/79:135 - uttala att den är beredd att ställa sig bakom också andra lösningar i fråga om holdingbolaget Skokartongen än de som skisseras i propositionen.
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. att riksdagen
a) med anledning av propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:135 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b) (= utskottet),
3. beträffande restriktioner för skoimporten (moment 5)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet erinrar” och slutar på s. 8 med ”läderskoproduktionen avstyrks” bort ha följande lydelse:
Utskottet vänder sig mot regeringens doktrinära inställning till importreglerande åtgärder för läderskor. Uttalandet i propositionen om att utvecklingen av importen från lågprisländerna skall följas noga är av föga värde om regeringen inte är beredd att vid behov vidta åtgärder i det syfte som anges i motionen. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av den innebörd som förordas i den här behandlade delen av motionen 1978/79:135.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:60 bilaga 1 i ifrågavarande del och med bifall till motionen 1978/79:135 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
NU 1978/79:18
4. beträffande försörjningsberedskapsmotiverad tillverkning av lättgam miskor (moment 9)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Näringsutskottet ansluter” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet ansluter sig till bedömningen i motionen 1978 /79:144 att frågan om försörjningsberedskapsmotiverad tillverkning av lättgummiskor bör analyseras närmare. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.
dels att utskottet under 9 bort hemställa
9. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:144 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande prissättningen i detaljhandeln med skor (moment 10)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Uppdraget till” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:
SPK:s undersökning av den textila beklädnadsdetaljhandeln visar att systemet med procentuella påslag ofta leder till en prissättning som inte är kostnadsmässigt motiverad. Det finns anledning att anta att pågående studier av prissättningen inom skodetaljhandeln kommer att visa motsvarande resultat också för denna bransch. Som ett led i arbetet med att på olika sätt säkerställa den svenska försörjningsberedskapen på skoområdet bör regeringen verka för en omläggning av systemet med procentuella pålägg inom skodetaljhandeln. Yrkandet i motionen 1978/79:135 om ett uttalande av riksdagen med denna innebörd tillstyrks sålunda.
dels att utskottet under 10 bort hemställa
10. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:135 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
NU 1978/79:18
15 Bilaga
Försvarsutskottets yttrande 1978/79:2 y
över propositionen 1978/79:60 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet jämte motioner
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har den 21 november 1978 beslutat att bereda försvarsutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen 1978/79:60 om åtgärder för försörjningsberedskapen på skoområdet jämte motioner.
Utskottet
1 propositionen 1978/79:60 föreslås statliga stödåtgärder i syfte att säkra en inhemsk produktion av läderskor på den nivå som är önskvärd från försörjningsberedskapssynpunkt. Vidare föreslås stödåtgärder för att trygga försörjningsberedskapen beträffande gummistövlar och stödja sysselsättningen vid Tretorn AB.
Försörjningen med livsmedel, beklädnadsvaror, bränsle för uppvärmning och läkemedel har avgörande betydelse för befolkningens fortlevnad och samhällsaktivitet i ett allvarligt krisläge.
För att den svenska säkerhetspolitiken skall kunna fullföljas i situationer som innebär hel eller delvis avspärrning av utrikeshandeln är det av stor betydelse att vårt land har en tillräcklig försörjningsberedskap.
Under år 1977 beslöt riksdagen om särskilda mål för försörjningsberedskapen på sko- och tekoområdena (prop. 1976/77:85, FöU 1976/77:11, rskr 1976/77:238 resp. prop. 1977/78:42, FöU 1977/78:5, rskr 1977/78:81). Enligt dessa beslut bör uthålligheten på beklädnadsområdet bestämmas för en avspärrningssituation om ca ett år följd av en efterkristid. Denna uthållighet, som gäller en tidsperiod på ca tre år, innebär en högre ambitionsnivå än på de flesta andra försörjningsområden.
Enligt riksdagsbeslutet våren 1977 om mål för försörjningsberedskapen på skoområdet bör säkerställas en årlig produktion av ca 2 miljoner par läderskor. En produktion av 2,5 miljoner par bör eftersträvas. Beslutet byggde på uppgifter och bedömningar angående bl. a. önskvärd försörj ni ngsstandard, möjlig import under krisförhållanden, ransoneringssystemets utformning och olika sätt att upprätthålla en försörjningsberedskap.
Regeringen tillsatte i april 1977 en särskild delegation - skodelegationen - med uppgift att leda en nödvändig omstrukturering och effektivisering av skoindustrin. Förslagen i propositionen 1978/79:60 bygger på en sammanfattande rapport som skodelegationen lämnade till chefen för handelsdepar -
NU 1978/79:18 (FöU 1978/79:2 y)
temeritet i augusti 1978. Delegationens förslag har långsiktig karaktär och syftar till att för åren 1979-1981 säkra den inhemska produktionskapacitet som behövs från försörjningsberedskapssynpunkt. Om inte föreslagna långsiktiga åtgärder vidtas, bedömer skodelegationen att en fortsatt årsproduktion om 2 miljoner par inte kan upprätthållas. Delegationens förslag innebär bl. a. ett allmänt produktionsstöd, fortsatt investeringsstöd samt bildandet av ett skoinstitut och ett holdingbolag.
Föredragande statsrådet tillstyrker i stort skodelegationens förslag om allmänt produktionsstöd m. m. Med hänvisning till de statsfmansiella kostnaderna uttalar han (s. 10) att nuvarande produktionsmål kan komma att behöva omprövas under perioden 1979-1981. Enligt hans mening bör bl. a. en lösning med produktionskapacitet ”i malpåse” övervägas. Denna fråga behandlas i propositionen närmare i ett avsnitt om alternativa metoder att tillgodose försörjningsberedskapen (s. 17-18).
Statens kostnader för att upprätthålla försörjningsberedskapen på skoområdet har ökat kraftigt under de senaste åren. Enligt handelsministerns mening är det därför angeläget att man noga överväger nya möjligheter att täcka behoven i en krissituation. En sådan möjlighet är att kombinera löpande produktion med viss produktionskapacitet i malpåse. Denna möjlighet åberopades av dåvarande handelsministern i propositionen 1976/ 77:85.
Utredningsresultat tyder på att svårigheterna att utbilda ny arbetskraft är det stora problemet när det gäller att lita till produktionsutrustning i malpåse. Föredragande statsrådet anser att det är angeläget att undersöka om det är möjligt att minska sådana svårigheter genom särskilda förberedelser.
I motionen 1978/79:135 (s) yrkas bl. a. att riksdagen beslutar hålla fast vid det mål som beslöts med anledning av propositionen 1976/77:85 samt att riksdagen skall ställa sig bakom vad motionärerna anfört om produktionsresurser i malpåse m. m. Enligt motionärerna bör ett uppdrag för att undersöka hur man skall minska svårigheterna att utnyttja maskinutrustning i malpåse föregås av en redovisning till riksdagen om vilka åtgärder man kan ha i tankarna.
Försvarsutskottet påminner om att en ändring av det produktionsmål som beslöts av riksdagen våren 1977 kräver ett nytt beslut av riksdagen. Något förslag om sådant beslut har inte lämnats av regeringen. Målet är därför oförändrat. Utskottet finner det angeläget att produktionsmålet står fast.
När det gäller svårigheterna att utnyttja maskinutrustning i malpåse är det enligt utskottets mening rimligt att regeringen låter göra undersökningar av olika slag i syfte att finna möjliga vägar. Lösningar av stor principiell betydelse förutsätter utskottet kommer att anmälas för riksdagen innan de används i planeringen.
1 motionen 1978/79:144 (s) erinras om att skodelegationen har bedömt att lättgummiskor inte är en viktig produkt från försörjningsberedskapssyn -
NU 1978/79:18 (FöU 1978/79:2 y)
punkt. Tretorn AB i Helsingborg har en modern maskinpark för produktion av sådana skor. Motionärerna anser att skodelegationens bedömning kan ifrågasättas och att ytterligare överväganden bör ske.
Beträffande lättgummiskor räknar utskottet med att personal, som har erfarenhet av tillverkning av sådana, utgör en viss resurs i händelse av att man behöver forcera den inhemska tillverkningen av gummistövlar och övrig skobeklädnad. Utskottet är däremot inte berett att tillstyrka att man nu sätter upp ett produktionsmål för lättgummiskor.
I motionen 1978/79:145 (c) föreslås att riksdagen skall ställa sig bakom vad som anförts i motionen om behovet av en god tillgång på hantverksservice för att upprätthålla försörjningsberedskapen på skoområdet. Enligt motionären är det viktigt att trygga en god tillgång på skomakare.
Som utskottet tidigare har anfört (FöU 1976/77:11 s. 8) är god tillgång på reparationsverkstäder ett mycket värdefullt komplement till den inhemska nytillverkningen vid en försörjningskris. Försvars- och näringsutskotten har tidigare understrukit vikten av att servicebehovet i ett krisläge noga beaktas i planeringen.
Beträffande produktionsberedskapen i fråga om gummistövlar föreslås i propositionen ett statligt stöd för produktionen hos landets enda tillverkare, Tretorn AB, under åren 1979-1981. Försvarsutskottet tillstyrker de föreslagna åtgärderna.
Stockholm den 30 november 1978
På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON
Närvarande: Per Petersson (m), Bengt Gustavsson (s), Eric Holmqvist (s). Georg Pettersson (c), Gusti Gustavsson (s), Gudrun Sundström (s), Roland Brännström (s), Gunnar Oskarson (m), Hans Lindblad (fp), Bertil Johansson (c), Axel Andersson (s), Nils Erik Wååg (s) och Eric Hägelmark (fp).
.
.
■
OOTAB 58959 Slockholm 1978