Med anledning av motioner om ändringar i lotteriförordningen (1939:207), bl. a. rörande automatspel
NU 1978/79:20
Näringsutskottets betänkande 1978/79:20
med anledning av motioner om ändringar i lotteriförordningen (1939:207), bl. a. rörande automatspel
Ärendet
I detta betänkande behandlas motionerna
1978/79:547 av Arne Pettersson (s)och Valter Kristenson(s), vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att tillåta spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater i enlighet med vad som anges i motionen,
2. att värdet å högsta vinst i lotterier enligt lotteriförordningens § 2 ändras till att vinst icke må överstiga 200 kr.,
3. att för deltagande i [nämnda lotterier] fordras en insats som icke må överstiga 3 kr.,
1978/79:563 av Joakim Ollén (m), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om upphörande av förbud mot spel på enarmade banditer,
1978/79:1513 av Bo Siegbahn (m)och Rune Torwald (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om utarbetandet av ett lagförslag snarast möjligt, enligt vilket spelautomater med låga insatser kan tillåtas.
Motiveringen för det här behandlade yrkandet i motionen 1978/79:563 återfinns i den till skatteutskottet hänvisade motionen 1978/79:562 om återinförande av mellanölet. Motionen 1978/79:563 innehåller även ett yrkande om upphävande av alkoholreklamförbudet. Sistnämnda fråga behandlar utskottet i betänkandet NU 1978/79:19.
Riksdagsbeslut hösten 1978
På förslag av regeringen beslöt riksdagen hösten 1978 (prop. 1978/79:20, NU 1978/79:11, rskr 1978/79:45) om vissa ändringar i lotteriförordningen (1939:207). Dessa ändringar (SFS 1978:759) innebär främst att förbud har införts mot visst automatspel. Vidare har en justering skett av vissa värdegränser, bl. a. vid s. k, anmälningslotterier.
Automatspel
Sedan den 1 januari 1979 är det förbjudet att anordna automatspel när vinsterna utgör pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande (1 § lotteri -
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 20
NU 1978/79:20
förordningen efter ändring 1978:759). Denna regel tillkom med anledning av riksdagens beslut hösten 1977 (NU 1977/78:15, rskr 1977/78:44) att hos regeringen begära förslag till lagstiftning om förbud mot spel på s. k. enarmade banditer och liknande apparater från den 1 januari 1979.
Endast i fråga om tidpunkten för förbudets ikraftträdande redovisades skilda uppfattningar inom näringsutskottet vid frågans behandling hösten 1978 (NU 1978/79:11). Vad gällde lämpligheten av ett förbud var utskottet sålunda enigt. I ett särskilt yttrande (s. 11) erinrade dock moderata samlingspartiets företrädare i utskottet om att partiets representanter hösten 1977 hade gått emot majoritetens förbudslinje och i stället hade förordat de riktlinjer för regleringen av automatspelet som hade framlagts i propositionen 1977/78:9 om spel på s. k. enarmade banditer. Med hänsyn till att förslaget i propositionen 1978/79:20 om förbud mot automatspel, m. m. ”svarar mot vad en klar majoritet inom riksdagen har begärt” ville han emellertid inte motsätta sig att det genomfördes. I detta sammanhang betonades det angelägna i att berörda myndigheter noga följer hur spelverksamheten utvecklas efter förbudet.
Med anledning av propositionen 1978/79:20 väcktes motioner som syftade till att tillstånd skulle kunna ges för visst automatspel med lägre insatser än en krona. Dessa motioner avslogs av riksdagen på förslag av näringsutskottet, som härvid enhälligt anförde följande (NU 1978/79:11 s. 4 f.):
1 flera motioner berörs det spel som förekommer i nöjesparker, t. ex. Liseberg i Göteborg, och i folkparker. 1 motionen 1978/79:24 föreslås att riksdagen skall avslå propositionen och samtidigt begära ett nytt förslag av regeringen av innebörd bl. a. att det skall vara möjligt för nöjesparker av Lisebergs karaktär att få anordna automatspel om insatsen utgör högst 25 öre. Förslag om att spelautomater "med lägre insatser” skall kunna tillåtas i nöjesparker, t. ex. Liseberg, läggs fram i motionen 1978/79:22. Ett av lotteriutredningen år 1976 framlagt förslag - av innebörd att ”enarmade banditer” får ställas ut endast på tivolin och i samband med offentliga nöjestillställningar i folkparker, att insatsen inte får överstiga 25 öre, att högsta vinst inte får överstiga tjugo gånger insatsen och att s. k. förhöjd vinstchans inte får förekomma-förordas i motionen 1978/79:21. Förslag till erforderlig lagtext bör enligt sistnämnda motion utarbetas av vederbörande riksdagsutskott. 1 samtliga tre motioner anförs att s. k. 25-öresspel endast har förströelsekaraktär och sålunda inte medför de risker för sociala skadeverkningar som var ett avgörande motiv för riksdagens beslut år 1977. Spelintäkternas ekonomiska betydelse för Liseberg understryks i motionerna 1978/ 79:22 och 1978/79:24.
Näringsutskottet tog i sitt tidigare nämnda betänkande NU 1977/78:15 ställning mot tanken att spel på s. k. 25-öresautomater skulle tillåtas. Utskottet anförde därvid (s. 8) att ett förbud mot dessa automater visserligen knappast - annat än i undantagsfall - torde kunna motiveras med risker för sociala skadeverkningar. Det eventuella förströelsevärdet hos 25-öresautomater kan dock, uttalade utskottet, inte vara ett tillräckligt starkt skäl för att motivera avsteg från principen att "enarmade banditer och liknande apparater” skall vara förbjudna. Utskottet anförde vidare att det från
NU 1978/79:20
kontrollsynpunkt är angeläget med enhetliga bestämmelser.
Utskottet ser inga skäl att nu frångå denna uppfattning och avstyrker sålunda yrkandena i motionerna 1978/79:21, 1978/79:22 och 1978/79:24 av innebörd att spel på 25-öresautomater skall kunna tillåtas.
Värdegränser vid s. k. anmälningslotterier
Enligt nu gällande bestämmelser om s. k. anmälningslotterier enligt 2 § lotteriförordningen får högsta insats vara 1 kr. och värdet på högsta vinst 50 kr. Dessa värdegränser beslöts hösten 1978 på förslag av regeringen i propositionen 1978/79:20.1 den mån förslaget innebar höjningar av tidigare gällande beloppsgränser motiverades det som en av inflationen påkallad åtgärd (propositionen s. 34 f.). I propositionen uttalades att höjningarna inte innebar något principiellt ställningstagande och således inte föregrep lotteriutredningens arbete. Någon erinran framfördes inte motionsvägen, och förslagen tillstyrktes vid utskottsbehandlingen (NU 1978/79:11 s. 6 f.).
Motionerna
Som motivering för förslaget i motionen 1978/79:563 anförs principiella argument mot de förbud mot mellanöl, alkoholreklam och spel på s. k. enarmade banditer som riksdagen under senare tid har beslutat om. En redogörelse för dessa argument lämnar utskottet i betänkandet NU 1978/ 79:19, där frågor rörande förbuden mot alkohol- och tobaksreklam tas upp.
Det från årsskiftet 1978-1979 gällande förbudet mot visst automatspel anser motionären vara inkonsekvent, eftersom något förbud inte finns mot exempelvis roulettspel, totospel eller flipperspel. Han anför vidare att det givetvis kan hävdas att ”banditspeiet” i enskilda fall var skadligt men ställer frågorna ”i vilken utsträckning och för hur många?” och "Är banditspel avsevärt mycket farligare än totospel som riksdagen inte bara tillåter utan 'tjänar’ hundratals miljoner kronor på varje år?”
I motionen 1978/79:547 erinras om att motionärerna vid behandlingen hösten 1978 av propositionen 1978/79:20 om förbud mot automatspel, m. m. väckte en motion med förslag av huvudsaklig innebörd att ”oskyldigt” förströelsespel med s. k. 25-öresautomater inte skulle omfattas av förbudet. Motionärerna för nu fram detta önskemål på nytt och hänvisar till de skäl som anfördes hösten 1978.
Vidare erinrar motionärerna om de höjningar av värdegränserna vid s. k. anmälningslotterier som beslöts av riksdagen hösten 1978. De anser att beloppsgränserna kan höjas ytterligare utan att man behöver avvakta resultatet av det pågående arbetet inom lotteriutredningen (H 1972:03).
Också i motionen 1978/79:1513 ifrågasätts lämpligheten av att nu gällande förbud mot automatspel också gäller spel på 25-öresautomater i nöjesparker.
NU 1978/79:20
4 Motionärerna anför att inga sociala vådor har påtalats i samband med spel på dessa automater, vilka har en avgörande betydelse för nöjesparkernas finansiering. För att belysa denna betydelse återges uppgifter om inkomsterna från spelverksamheten vid nöjes- och kulturparken Liseberg i Göteborg, som i ett 40-tal år haft automater av denna typ. Motionärerna menar att en ny lagstiftning, enligt vilken spelautomater med låga insatser kan tillåtas, bör träda i kraft helst redan vid den tidpunkt då berörda nöjesparker öppnar för säsongen.
Pågående utredning
1972 års lotteriutredning (H 1972:02; ordförande: generaldirektör Sven Heurgren) har till uppgift att utreda regleringen av lotteriverksamheten. Utredningens slutbetänkande väntas föreligga under våren 1979.
Utskottet
De ändringar i lotteriförordningen (1939:207) som beslöts av riksdagen i november 1978 (prop. 1978/79:20, NU 1978/79:11, rskr 1978/79:45, SFS 1978:759) innebär bl. a. att det sedan den 1 januari 1979 är förbjudet att anordna automatspel när vinsterna utgör pengar, värdebevis, spelpolletter eller liknande. Tillstånd kan dock ges för spel på fartyg i internationell trafik.
I motionen 1978/79:563 föreslås att förbudet skall upphävas. Motionerna 1978/79:547 och 1978/79:1513 innehåller förslag av innebörd att spel på automater med låga insatser, närmast s. k. 25-öresautomater, skall kunna tillåtas.
Vad beträffar skälen för de nu gällande nya bestämmelserna hänvisar utskottet till betänkandet NU 1977/78:15, propositionen 1978/79:20 och betänkandet NU 1978/79:11. Utskottets motivering för att förbudet mot spelautomater skulle omfatta även 25-öresautomater har återgetts i det föregående vid redovisningen av riksdagsbeslutet hösten 1978. Det finns enligt utskottets mening inte anledning att nu ompröva de fattade besluten. Motionsyrkandena om avskaffande eller uppmjukning av nuvarande förbud mot automatspel avstyrks sålunda.
I motionen 1978/79:547 föreslås också att värdegränserna för insats och vinst vid s. k. anmälningslotterier enligt 2 § lotteriförordningen skall höjas. Som påpekas i motionen justerades dessa värdegränser av riksdagen i november 1978. Utskottet förutsätter att hithörande frågor behandlas av lotteriutredningen (H 1972:02), vars slutbetänkande beräknas föreligga under våren 1979. Mot denna bakgrund anser utskottet att det inte finns skäl för riksdagen att tillmötesgå motionärernas önskemål. Utskottet avstyrker sålunda motionen i här behandlad del.
NU 1978/79:20
5 Utskottet hemställer
1. beträffande upphävande av förbudet mot automatspel att riksdagen avslår motionen 1978/79:563 yrkandet 2,
2. beträffande tillstånd för visst automatspel med lägre insatser att riksdagen avslår motionen 1978/79:547 yrkandet 1 och motionen 1978/79:1513,
3. beträffande högsta tillåtna insats och vinst vids. k. anmälningslotterier att
riksdagen avslår motionen 1978/79:547 yrkandena 2 och
3.
Stockholm den 13 februari 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Arne Blomkvist (s),Sven Andersson i Örebro(fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Karl-Anders Petersson (c), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson i Husum (s), Wivi-Anne Radesjö (s). Sivert Andersson (s) och Hugo Bergdahl (fp).
Särskilt yttrande
beträffande upphävande avförbudet mot automatspel av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m):
När näringsutskottet hösten 1978 behandlade frågan om införande av förbudet mot automatspel påpekade moderata samlingspartiets representant i ett särskilt yttrande till utskottets betänkande NU 1978/79:11 (s. 1 l)att det då aktuella regerings försl aget byggde på ett tidigare principbeslut av riksdagen. Han ansåg att starka skäl talade för en mildare form för reglering än vad som föreslogs i propositionen 1978/79:20 men ville med hänsyn till att förslaget i denna svarade mot vad en klar majoritet inom riksdagen hade begärt inte motsätta sig att det genomfördes. Han betonade emellertid att det är angeläget att berörda myndigheter noga följer hur spelverksamheten utvecklas efter förbudet. Verksamheten kan komma att ta sig andra, mindre godtagbara former som det blir svårt att kontrollera och ingripa mot. Vidare bör, anförde han, förbudets konsekvenser för ekonomi och sysselsättning inom bl. a. restaurangbranschen analyseras.
Riksdagen fattade beslut i frågan i november 1978. Det finns mot angiven bakgrund inte anledning att nu aktualisera frågan om upphävande av förbudet. 1 princip delar vi emellertid den uppfattning som ligger bakom för -
NU 1978/79:20
slaget i motionen 1978/79:563, nämligen att förbuden mot mellanöl, alkoholreklam och s. k. enarmade banditer har tillkommit mera som ett uttryck för en moralisk övertygelse än som resultat av sakliga överväganden. Samhället bör inte förbjuda beteenden enbart därför att de i största allmänhet anses vara olämpliga. Förbudsbeslut måste framstå som konsekventa i sin utformning, så att medborgarna kommer att respektera riksdagens beslut.