Med anledning av vissa delar av propositionen 1978/79:87 om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB jämte motioner
NU 1978/79:30
Näringsutskottets betänkande 1978/79:30
med anledning av vissa delar av propositionen 1978/79:87 om finansiellt stöd till Luossavaara-Kiirunavaara AB jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas dels de förslag om statliga insatser för att genomföra en finansiell rekonstruktion av Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) som har lagts fram i propositionen 1978/79:87 (industridepartementet) och i fem av de sex motioner som har väckts med anledning av propositionen, dels förslag i nämnda motioner rörande om- och tillbyggnad av kulsinterverket i Kiruna.
De här aktuella delarna av propositionen och motionerna redovisas nedan.
Övriga förslag i propositionen och i de med anledning av denna väckta motionerna samt ett antal motioner från allmänna motionstiden med förslag som har nära anknytning till LKAB:s verksamhet avser utskottet att behandla senare i vår.
Företrädare för Statsföretag AB har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.
Propositionen
Förslag
I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, (2) att riksdagen till Tillskott av medel till Statsföretag A B på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 700 000 000 kr.
Huvudsakligt innehåll
Det i propositionen föreslagna medelstillskottet om 700 milj. kr. till Statsföretag AB är avsett att möjliggöra en finansiell rekonstruktion av LKAB. Av beloppet har 500 milj. kr. beräknats för att täcka en del av LKAB:s förlust år 1978. Resterande 200 milj. kr. är avsedda för att möta de finansiella påfrestningar som kan uppstå för LKAB under år 1979.
I den framställning till regeringen som ligger till grund för propositionen har Statsföretag begärt bl. a. ett tillskott om 700 milj. kr. för förlusttäckning i LKAB avseende år 1978 och ett rekonstruktionslån till LKAB på 1 100 milj. kr. - med villkorlig återbetalningsskyldighet - att lyftas under åren 1979-1981. Enligt propositionen anser regeringen att osäkerheten i LKAB:s
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 30
NU 1978/79:30
resultatprognoser för den nämnda treårsperioden är alltför stor för att det skall vara möjligt att nu ta ställning till behovet av medel. Regeringen förklarar också att den inte är beredd att nu ta upp frågan om medelstillskott till Statsföretag för nedskrivning av det bokförda värdet av LKAB-aktierna, en fråga som också behandlas i Statsföretags framställning.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen och som behandlas i detta betänkande är följande:
1978/79:2170 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att riksdagen
1. beviljar LKAB ett villkorligt rekonstruktionslån på högst 1 100 000 000 kr. under åren 1979-1981 på de villkor som anges i motionen,
3. begär att regeringen på grundval av förslag från LKAB förelägger riksdagen förslag om finansiering av om- och tillbyggnad av kulsinterverket i Kiruna,
1978/79:2172 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt gäller hemställan (1) att riksdagen till Statsföretag AB för ekonomisk rekonstruktion av LKAB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 1,1 miljard kronor,
1978/79:2187 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen uttalar att regeringen vid en finansiell rekonstruktion av LKAB beaktar vad i motionen anförts om omplacering av övertalig personal till befintliga vakanser,
1978/79:2188 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (1) att riksdagen beviljar LKAB ett lån på 1 100 000 000 kr. under åren 1979-1981 i enlighet med vad som anförs i motionen,
1978/79:2193 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen
1. till lån med villkorlig återbetalningsskyldighet till LKAB anvisar ett belopp intill 1 100 milj. kr.,
2. anger erforderliga villkor för nämnda lån,
3. (delvis) hos regeringen ger till känna att om- och tillbyggnad av LKAB:s kulsinterverk i Kiruna må påbörjas snarast möjligt.
NU 1978/79:30
3 Motivering
I detta avsnitt refereras motiveringen för de motionsyrkanden som går ut på att riksdagen nu skall besluta om ett villkorligt rekonstruktionslån till LKAB på högst 1 100 milj. kr. Motiveringen i övrigt tor de motionsyrkanden som behandlas i detta betänkande sammanfattas i anslutning till utskottets ställningstaganden under rubriken ”Utskottet”.
Enligt den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:2170 behövs ett omedelbart beslut om en grundläggande finansiell rekonstruktion av LKAB. Motionärerna anser att regeringens förslag är otillfredsställande och menar att LKAB enligt detta förslag inte får möjlighet att undvika att redovisa en betydande förlust för år 1978 även vid fullt utnyttjande av tillgängliga reserver. Betydligt allvarligare är emellertid, anför motionärerna, regeringens ställningstagande till Statsföretags framställning om ett rekonstruktionslån för perioden 1979-1981. De menar att förutsättningarna härigenom rycks undan för en långsiktig planering av företagets framtida verksamhet enligt LK AB:s strukturutredning. Motionärerna delar visserligen uppfattningen att resultatprognoserna är osäkra men anser det vara ”klart att sannolikheten är hög för att resultatutvecklingen under de tre åren kommer att bli sådan att åtgärder för en finansiell rekonstruktion blir nödvändiga”. En hög soliditet behövs dels för att företaget skall kunna möta de extrema konjunktursvängningarna i branschen, dels för att LKAB skall få en sådan kreditvärdighet att företaget kan uppträda självständigt på kapitalmarknaden. Det kanske viktigaste motivet för en finansiell rekonstruktion är emellertid behovet av att bland kunder och anställda skapa ett förtroende för ägarnas bedömning att verksamheten vid LKAB har en framtid. Ett ytterligare argument är att frågan om hur LKAB-aktierna skall värderas i Statsföretags balansräkning blir alltmer akut.
Mot denna bakgrund finner motionärerna det nödvändigt att riksdagen nu fattar beslut om att LKAB får ett villkorligt rekonstruktionslån för åren 1979-1981 på sammanlagt högst 1 100 milj. kr. Lånet förutsätts vara räntefritt i tre år. Villkoren bör utformas i överensstämmelse med vad som gäller för motsvarande lån till SSAB Svenskt Stål AB, vilket bl. a. innebär att lån inte utgår med högre belopp än vad företaget redovisat i förlust. Motionärerna menar att riksdagen nu bör fatta principbeslut om ett villkorligt rekonstruktionslån av denna omfattning. När de aktuella behoven för vart och ett av åren kan överblickas bättre bör regeringen återkomma med förslag till anvisning av de medel som behövs för resp. år.
En finansiell rekonstruktion av LKAB, vilken inte minst är motiverad av regionalpolitiska skäl, bör göras i ett längre tidsperspektiv och under beaktande också av konsekvenserna för moderföretaget Statsföretag AB och Statsföretagsgruppen i övrigt, sägs det i motionen 1978/79:2193. Det ärenligt motionärerna nödvändigt att riksdagen nu fastlägger riktlinjer och ramar för LKAB:s verksamhet på längre sikt. De konstaterar att propositionen inte
1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 30
NU 1978/79:30
innehåller någon uppgift om på vilka grunder återbetalningsskyldigheten för lånet på 1 100 milj. kr. skulle baseras och förutsätter att vederbörande utskott inhämtar erforderliga upplysningar, ”så att riksdagen får möjlighet att dels ange grunderna för lånen, dels meddela erforderlig medelsanvisning”.
Motionärerna säger sig vidare förutsätta att frågan om medelstillskott till Statsföretag för nedskrivning av det bokförda värdet av LKAB-aktierna kommer att prövas i samband med behandlingen av spörsmålen om Statsföretags verksamhetsinriktning och mål.
Också i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1978/79:2188 förordas - med hänvisning till att ekonomiska resurser behövs för en planmässig utveckling av LKAB - att ett villkorligt lån på 1 100 milj. kr. ställs till förfogande under perioden 1979-1981 för en finansiell rekonstruktion av företaget. Lånet förutsätts vara räntefritt under de tre första åren.
Utskottet
Utskottet behandlar i det följande frågorna om en finansiell rekonstruktion av LKAB och om en om- och tillbyggnad av företagets kulsinterverk i Kiruna. Andra frågor om LKAB kommer utskottet att behandla senare.
Finansiell rekonstruktion
LKAB är statens mineralföretag med uppgift att ”eftersöka, utvinna och förädla mineraliska tillgångar samt driva annan därmed förenlig rörelse” (§ 2 bolagsordningen). Tyngdpunkten i företagets verksamhet ligger på produktion och förädling av järnmalm i Norrbotten. Utöver järnmalm produceras inom LKAB och dess dotterföretag bl. a. bly-, zink- och volframsliger, industrimineral och sprängämnen. Vidare bedrivs malm- och mineralprospektering och internationell konsultverksamhet.
Utvecklingen under lågkonjunkturåren 1975-1978 inom stålindustrin har medfört bl. a. att LKAB drabbats av svårigheter att avsätta sin malmproduktion. LKAB gick dock med vinst fram t. o. m. är 1976. För åren 1977 och 1978 redovisas förluster före bokslutsdispositioner och skatter på 630 resp. preliminärt 870 milj. kr. Fortsatta förluster väntas under de närmaste åren.
LKAB:s förutsättningar för företagsekonomiskt lönsam brytning och försäljning av järnmalm under perioden fram till år 1983 har utretts av en arbetsgrupp, benämnd Strukturutredning LKAB 1978. Gruppen bestod av företrädare för Statsföretag AB, LKAB och berörda personalorganisationer.
Strukturutredningens huvudslutsats är att LKAB:s möjligheter att kvarleva som ett betydande järnmalmsföretag under lång tid framåt är goda. Det viktigaste målet är att göra företaget lönsamt. En förutsättning för detta är en
NU 1978/79:30
finansiell rekonstruktion av LKAB. En sammanfattning av strukturutredningens resultat ingår i propositionen som bilaga 1 (s. 16 f).
Utredningen behandlar i huvudsak järnmalmsrörelsen, eftersom den är LKAB:s väsentligaste rörelsegren och också är den verksamhet som med sitt beroende av stålindustrin har gett de stora förlusterna. Genom sin anknytning till en region där gruvdriften utgör den dominerande näringsgrenen har den stor samhällelig betydelse. Utredningen belyser emellertid också andra rörelsegrenar, vilka ses som ett stöd för järnmalmsrörelsens fortlevnad. Enligt utredningen avser LKAB att i forsta hand inrikta utvecklingen av nya rörelsegrenar på prospektering efter och utvinning av andra malmer och mineral än järnmalm, särskilt i Norrbotten. Järnmalmsrörelsen skall dock förbli LKAB:s huvudverksamhet.
Statsföretag AB har i december 1978 meddelat regeringen att LKAB:s förväntade soliditetsutveckling är sådan, att det, om en finansiell rekonstruktion inte sker, föreligger risk för att vissa långfristiga lån till LKAB sägs upp i anslutning till bokslutet för år 1978 och att företaget tvingas i likvidation i slutet av år 1979. Den nuvarande ekonomiska situationen för Statsföretagsgruppen gör enligt Statsföretag att det är uteslutet att koncernen skall kunna bära några nya finansiella engagemang för LKAB. Därför begär Statsföretag att staten skall medverka i en finansiell rekonstruktion av LKAB. Statsföretag hemställer bl. a. om ett ägartillskott med 700 milj. kr., avsett för täckning av LKAB:s förlust år 1978, och om ett villkorligt rekonstruktionslån till LKAB för åren 1979-1981 med 1 100 milj. kr. att lyftas under dessa verksamhetsår. Lånet förutsätts vara räntefritt i tre år. Om statens medverkan vid en finansiell rekonstruktion endast innebären mer kortsiktig lösning på LKAB:s finansiella problem anser Statsföretag att frågan om en nedskrivning med 150 milj. kr. av det bokförda värdet av Statsföretags aktieinnehav i LKAB måste aktualiseras. 1 sådant fall hemställer Statsföretag om ett tillskott med detta belopp.
I propositionen föreslås ett medelstillskott till Statsföretag av 700 milj. kr. Av beloppet avses 500 milj. kr. för täckning av LKAB.s förlust under år 1978, medan resterande 200 milj. kr. är avsedda för att möta de finansiella påfrestningar som kan uppstå för LKAB under år 1979. Förslaget om ett villkorligt rekonstruktionslån på 1 100 milj. kr. för perioden 1979-1981 är regeringen inte beredd att nu förorda (propositionen s. 12). Som skäl anges att osäkerheten i resultatprognoserna är alltför stor för att det skall vara möjligt att ta ställning till behovet av medel. Frågan om ytterligare finansiellt stöd får enligt propositionen tas upp i slutet av år 1979, när resultatet kan bedömas närmare.
Regeringens ställningstagande till Statsföretags begäran om ett villkorligt rekonstruktionslån kritiseras i motionerna 1978/79:2170, 1978/79:2188 och 1978/79:2193, som alla innehåller förslag av innebörd att det begärda lånet skall beviljas. Också i motionen 1978/79:2172 föreslås att medel utöver regeringens förslag skall tillföras LKAB.
NU 1978/79:30
6 Utskottet delar den i propositionen uttryckta uppfattningen att staten som ägare bör medverka till en finansiell rekonstruktion av LKAB. Det utredningsarbete som ligger till grund för propositionen tyder på att företaget bör ha möjligheter att fortleva som ett betydande järnmalmsföretag. Förslaget i propositionen att 700 milj. kr. nu skall tillskjutas för att täcka LKAB:s förluster under i första hand år 1978 tillstyrks sålunda.
Syftet med den finansiella rekonstruktionen är givetvis att skapa förutsättningar för en långsiktig planering av företagets framtida verksamhet, vilken har en avgörande betydelse för näringslivet och samhällsutvecklingen i Norrbotten, särskilt i malmfälten. För att i denna del av vårt land kunna erbjuda nya, trygga och utökade sysselsättningsmöjligheter bör LKAB snarast ta upp också andra verksamheter i Norrbotten än brytning av järnmalm.
Enligt utskottets uppfattning behöver nu också skapas garantier för att företaget under de närmaste åren - då stora förluster väntas - får en stabil ekonomisk bas. Riksdagen bör därför, som föreslås i motionerna 1978/ 79:2170, 1978/79:2188 och 1978/79:2193, uttala sig för att LKAB får möjlighet att under perioden 1979-1981 erhålla ett statligt lån förrekonstruktionsändamål på högst 1 100 milj. kr. Lånet skall vara avsett att täcka förluster som kan uppstå under vart och ett av verksamhetsåren 1979,1980 och 1981. Det får ankomma på regeringen att utarbeta förslag till medelsanvisning efter hand som underlag finns för bedömning av erforderligt belopp.
Lånet bör vara räntefritt i tre år. Återbetalningsskyldighet och övriga lånevillkor bör regleras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för det lån till ett nytt handelsstålbolag - SSAB Svenskt Stål AB - för rekonstruktionsändamål som riksdagen beslöt om våren 1978 (prop. 1977/ 78:87 s. 28 och bilaga 7, NU 1977/78:45, rskr 1977/78:198). Utskottet förutsätter att regeringen redovisar lånevillkoren för riksdagen i samband med att förslag om medelsanvisning läggs fram.
Utskottets ställningstagande innebär att motionen 1978/79:2172, som innehåller förslag av innebörd att riksdagen innevarande budgetår skall anvisa LKAB ett medelstillskott av 1 100 milj. kr., avstyrks. Motionärernas önskemål tillgodoses dock i sak enligt utskottets förslag.
1 motionen 1978/79:2187 Föreslås ett riksdagsuttalande av innebörd att regeringen vid en finansiell rekonstruktion av LKAB bör se till att företaget vidtar kraftfulla åtgärder för att omplacera övertalig personal till befintliga vakanta tjänster ”nere i gruvorna”. Som bakgrund till förslaget anför motionärerna att ett 60-tal befattningar underjord är vakanta samtidigt som särskilda medel begärs i propositionen 1978/79:87 för att övertalig personal som uppgår till ca 530 personer skall kunna sysselsättas.
Utskottet, som avser att behandla den nu åsyftade delen av propositionen senare i vår, anser inte att riksdagen bör göra något uttalande enligt motionärernas förslag. Motionen avstyrks sålunda. Utskottet förutsätter
NU 1978/79:30
emellertid att företaget i samverkan med de anställdas organisationer strävar efter att så långt det är praktiskt genomförbart fylla uppkomna vakanser med personal som är eller inom kort väntas bli övertalig. Praktiska hinder föreligger dock genom att många befattningar ställer speciella krav på yrkeskunnande och på anpassning till arbetsmiljön vid underjordsarbete.
Kulsinterverket i Kiruna
I den strategi för ett lönsamt LKAB som skisseras i Strukturutredning LKAB 1978 ingår bl. a. att utveckla specialprodukter på järnmalmsområdet, främst pellets. Dessa framställs genom sintring i kulsinterverk. Den relativa konkurrensförmågan för pellets bedöms vara god.
I motionen 1978/79:2170 föreslås riksdagen begära att regeringen skall lägga fram ett förslag om finansiering av om- och tillbyggnad av det befintliga kulsinterverket i Kiruna. Ett uttalande av riksdagen av innebörd att om- och tillbyggnad av detta verk bör påbörjas snarast möjligt begärs i motionen 1978/79:2193.
Det förefaller uppenbart att efterfrågan på kulsinter kommeratt öka. Därför finns det starka skäl för LKAB att satsa på en om- och tillbyggnad av kulsinterverket i Kiruna. Regeringen bör således ge Statsföretag och LKAB i uppdrag att utreda detta projekt. Den bör därefter snarast förelägga riksdagen förslag om projektets finansiering.
Riksdagen bör göra ett uttalande av här angiven innebörd. Därigenom tillgodoses syftet med de båda motionerna.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande finansiell rekonstruktion av LKAB att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1978/79:87 moment 2 och med avslag på motionen 1978/79:2187 till Tillskott av medel till Statsföretag AB på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 700 000 000 kr.,
b) med anledning av motionen 1978/79:2170 yrkandet 1, motionen 1978/79:2188 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2193 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motionen 1978/79:2172 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om lån för rekonstruktionsändamål till Luossavaara-Kiirunavaara AB,
2. beträffande kulsinterverket i Kiruna
att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2170 yrkandet 3 och motionen 1978/79:2193 yrkandet 3 i frågavarande del
NU 1978/79:30
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort.
Stockholm den 27 mars 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Rune Jonsson i Husum (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Wivi-Anne Radesjö (s), Sivert Andersson (s) och Olof Johansson (c).
Reservationer
av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m)
1. beträffande finansiell rekonstruktion av LKAB (moment 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”utskottets förslag” bort ha följande lydelse: Utskottet delar emellertid regeringens uppfattning att osäkerheten i resultatprognoserna för de närmaste åren är alltför stor för att det nu skall vara möjligt att bedöma LKAB:s finansieringsbehov för åren 1979-1981. Utskottet avstyrker sålunda motionerna 1978/79:2170,1978/79:2188 och 1978/79:2193 såvitt avser förslagen om ett villkorligt rekonstruktionslån av 1 100 milj. kr. samt förslaget i motionen 1978/79:2172 om ett medelstillskott till LKAB under innevarande budgetår av 1 100 milj. kr. Härvid räknar utskottet med att regeringen, som anförs i propositionen, tar upp frågan om ytterligare finansiellt stöd till LKAB i slutet av år 1979 när resultatutfallet kan bedömas närmare.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen
a) (= utskottet)
b) avslår motionen 1978/79:2170 yrkandet 1, motionen 1978/ 79:2172 yrkandet 1, motionen 1978/79:2188 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2193 yrkandena 1 och 2,
NU 1978/79:30
2. beträffande kulsinterverket i Kiruna (moment 2)
Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Det förefaller” och slutar med ”projektets finansiering” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det väsentligt att det görs en närmare analys av de kommersiella möjligheterna till om- och tillbyggnad av kulsinterverket i Kiruna. En sådan analys är ett exempel på den typ av åtgärder som behövs i en offensiv strategi, syftande till att återge LKAB lönsamhet. Regeringen bör sålunda uppdra åt Statsföretag AB och LKAB att närmare analysera detta projekt och därvid bl.a. undersöka hur det kan finansieras.
Särskilt yttrande
av Sven Andersson i Örebro (fp) och Olle Wästberg i Stockholm (fp):
1. beträffande finansiell rekonstruktion av LKAB (moment 1)
Utskottet uttalar sig för att LKAB får möjlighet att under perioden 1979-1981 erhålla ett statligt lån för rekonstruktionsändamål med högst 1 100 milj. kr. Regeringens uppfattning är att osäkerheten i resultatprognoserna är alltför stor för att man nu skall kunna ta ställning till behovet av medel. Resultatet påverkas av prisutvecklingen, valutakursen och marknadsutvecklingen. Som exempel på osäkerheten kan nämnas att det nu förväntade resultatet för år 1979 skulle kunna bli 175 milj. kr. bättre om dollarkursen överensstämmer med antagandet i strukturutredningen. Den kursnedgång som ägt rum balanseras dock av att de totala leveranserna för år 1979 nu beräknas till 26 milj. ton mot 21,4 milj. ton enligt strukturutredningen.
1 propositionen konstateras att företagets resultatprognoser tyder på fortsatt behov av statliga medel. Enligt propositionen skall frågan om ytterligare finansiellt stöd tas upp i slutet av år 1979. Med hänsyn till att regeringens förslag sålunda inte väsentligen avviker från utskottets uppfattning ansluter vi oss till denna. Utskottets ställningstagande innebär i praktiken att medel anvisas först då förluster har konstaterats och att medelstilldelningen begränsas till 1 100 milj. kr. under den aktuella perioden.
2. beträffande kulsinterverket i Kiruna (moment 2)
Utskottet uttalar att riksdagen bör begära att regeringen lägger fram förslag till riksdagen om finansiering av investering i kulsinterverket i Kiruna.
Vi anser att avsaknaden av beredningsunderlag i denna fråga gör att man inte nu bör göra ett sådant uttalande. Enligt vår mening är det väsentligt att det först görs en närmare analys av marknadsförutsättningarna för en omoch tillbyggnad av kulsinterverket i Kiruna. Frågan bör sålunda utredas ytterligare innan riksdagen beställer ett förslag om finansieringen av denna
NU 1978/79:30
investering. Vi utgår från att regeringen uppdrar åt Statsföretag AB och LKAB att närmare analysera detta projekt och därvid bl. a. undersöka hur det kan finansieras.
I
GOTAB 61771 Slockholm 1979