Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser europeiskt rymdsamarbete m. m. och propositionen 1978/79:142 om svensk rymdverksamhet jämte motioner
NU 1978/79:36
Näringsutskottets betänkande 1978/79:36
med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser europeiskt rymdsamarbete m. m. och propositionen 1978/79:142 om svensk rymdverksamhet jämte motioner
Ärendet
Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) under punkten F4 (s. 165-168) föreslagit riksdagen att till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 65 870 000 kr.
Sedermera har regeringen i propositionen 1978/79:142 (industridepartementet) föreslagit riksdagen att
1. godkänna av föredragande statsrådet angivna riktlinjer för den fortsatta rymdverksamheten,
2. bemyndiga regeringen att, i enlighet med vad föredragande statsrådet anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom rymd- och fjärranalysområdet som sammanlagt innebär åtaganden om högst 200 000 000 kr.,
3. bemyndiga regeringen att vid statens delegation för rymdverksamhet inrätta en ordinarie tjänst för ordföranden med beteckningen p,
4. till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 anvisa ett i förhållande till [regeringens förslag i] propositionen 1978/79:100 med 14 130 000 kr. höjt förslagsanslag av 80 000 000 kr.
Med anledning av propositionen 1978/79:142 har väckts två motioner, som redovisas i det följande (s. 2).
Propositionen 1978/79:142
Mot bakgrund av behovet av satsningar på nya utvecklingsområden inom svensk industri föreslås i propositionen en väsentligt ökad statlig satsning på svensk rymdverksamhet. Förslagen innebär att de industripolitiskt motiverade insatserna på rymdområdet successivt ökas så att de i stort sett trefaldigas jämfört med nuvarande nivå. För genomförande av denna höjning föreslås bl. a. att regeringen bemyndigas att för högst 200 milj. kr. göra nya åtaganden inom rymd- och fjärranalysområdet.
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 36
NU 1978/79:36
2 Motionerna
Yrkanden
De båda motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:142 är följande:
1978/79:2344 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för
1. att de bolag förstatligas, som bygger upp sin kompetens och produktion inom rymdverksamheten med statligt bistånd,
2. att en utredning tillsätts med syfte att frigöra den svenska rymdverksamheten från kulturimperialismen och informationsimperialismen,
1978/79:2345 av Per-Olof Strindberg (m), vari hemställs att riksdagen beslutar
1. att delegationen för rymdverksamhet bör få ökad industrianknytning i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att anslagsfördelningen mellan de olika delprogrammen [under anslaget Europeiskt rymdsamarbete m. m.] görs så flexibel, att resurser kan flyttas från ett delprogram till ett annat.
Motivering
I motionen 1978/79:2344 anförs inledningsvis att motionärerna inte ifrågasätter de föreslagna satsningarna på rymdverksamhet. Deras förslag är huvudsakligen grundade på två principiella ståndpunkter. Vi anser inte, säger motionärerna för det första, att staten skall stå för forskning och utveckling medan storfinansen får profiterna av produktionen. Endast genom förstatligande av rymdindustrin kan statens insatser på området resultera i en planmässig utveckling i samhällsnyttig riktning. Vi vill bekämpa kulturimperialismen och informationsimperialismen, uttalar motionärerna för det andra. I propositionen förbigås, menar de, de mäktiga intressen som bestämmer hur rymdtekniken används. Satelliterna skulle kunna spela en omätlig roll i kampen för en snabb höjning av utbildningsnivån, särskilt i u-länderna. Genom USA-baserade transnationella företag, som har satt upp dotterbolag med ”pedagogiska uppgifter”, sprids emellertid en masskultur som är skräddarsydd för nykolonialisternas behov. Som exempel på de kritiserade företeelserna nämner motionärerna monopoliserad nyhetsförmedling i Latinamerika och ovederhäftig information i Sverige om krigen i Indokina. Rymdverksamheten får mot denna bakgrund inte behandlas som en huvudsakligen industripolitisk fråga, hävdar de.
Industriell utveckling inom rymdverksamheten bör ses som ett viktigt komplement till utvecklingsarbetet inom flygindustrin men inte som ett substitut, anförs i motionen 1978/79:2345. Den breda inriktning som i propositionen föreslås för programmet Nationella tillämpningar måste
NU 1978/79:36
konkretiseras ytterligare, säger motionären. De viktiga uppgifter som delegationen för rymdverksamhet får motiverar, anser han, att den ytterligare förstärks med ledamöter som är direkt anknutna till berörda industrier. Eventuellt skulle ordförandeposten kunna besättas med en person som har industrianknytning. Den begärda flexibiliteten i anslagsanvändningen anges som en förutsättning för att en så begränsad anslagsökning som föreslås i propositionen skall kunna accepteras.
Interpellationssvar rörande nordisk TV-satellit
Utbildningsminister Jan-Erik Wikström besvarade den 30 januari 1979 (RD 1978/79:75 s. 200)en interpellation (1978/79:114)av Georg Andersson (s) om Sveriges ställningstagande till förslaget om en nordisk TV-satellit. De frågor som interpellanten hade ställt var dels om utbildningsministern ansåg att kultur- och programpolitiska motiv skulle vara avgörande för Sveriges ställningstagande till Nordsatprojektet, dels om regeringen skulle säga nej till ytterligare statsbidrag till ett av statens delegation för rymdverksamhet initierat program för utveckling av svensk industri inom rundradiosatellitområdet för att därmed medverka till att full frihet kunde bibehållas inför beslut om Nordsatprojektet våren 1980.
Svaret på den första frågan var ”ett obetingat ja”. Utbildningsministern framhöll att Nordsatutredningen, som har tillsatts av nordiska ministerrådet, enligt sina direktiv bl. a. har att överväga de kultur- och programpolitiska konsekvenserna av ett nordiskt programutbyte via satellit i relation till de övergripande målen för kulturpolitiken och kultursamarbetet i Norden och vidare att analysera frågan om nordiskt radio- och TV-samarbete via satellit med hänsyn till mediapolitiken i övrigt. I svaret på den andra frågan hänvisade utbildningsministern först till att riksdagen år 1978 lämnat utan erinran ett uttalande från regeringens sida att rymddelegationens delprogram avseende industriutveckling borde inriktas mot att höja den svenska industrins kompetens vad gäller utrustning för direktsändning av radio- och televisionsprogram från satelliter med hänsyn till att denna teknik eventuellt kunde komma att tillämpas i ett gemensamt nordiskt projekt under 1980-talet. Genom rymddelegationens utvecklingsprogram ökar handlingsfriheten i stället för att minska, hävdade utbildningsministern. Han ansåg det självklart att det behövdes en viss industriell beredskap för den händelse man skulle komma att fatta beslut om att realisera Nordsatprojektet. Om man beslöt att inte sända upp Nordsat fick svensk rymdindustri använda sitt kunnande på andra marknader eller för andra uppgifter. Rymddelegationens bedömning uppgavs vara att industriutvecklingsprogrammet oberoende av Nordsatprojektet var angeläget för att hävda svensk industris rymdkompetens. Att programmet mot bakgrund av den pågående Nordsatutredningen i högre grad än eljest hade inriktats mot sådan teknik och utrustning som
NU 1978/79:36
kunde komma att tillämpas i detta projekt var naturligt men kunde inte tillåtas binda det framtida ställningstagandet till Nordsat.
Utskottet
Anslaget Europeiskt rymdsamarbete m. m. utgör en del av det ekonomiska underlaget för den verksamhet som statens delegation för rymdverksamhet svarar för. Det disponeras i huvudsak - tillsammans med medel från annan källa - för deltagande i projekt som bedrivs av European Space Agency (ESA). 1 det avsnitt av budgetpropositionen som behandlas här har regeringen lämnat en del uppgifter om aktuella projekt i det europeiska rymdsamarbetet och förslag om medelsanvisning för nästa budgetår. En kompletterande anslagsframställning finns i propositionen 1978/79:142, där regeringen lägger fram förslag till riktlinjer för den framtida svenska rymdverksamheten.
Industriministern lämnar i propositionen 1978/79:142 en orientering om rymdteknikens olika civila användningsområden. De två huvudområdena är telesatelliter, med stor betydelse för telekommunikationerna nationellt och internationellt, och observationssatelliter. De senare utnyttjas för fjärranalys, som kan tjäna bl. a. jordbruk, skogsbruk, bergsbruk, fysisk planering, vädertjänst, sjöfart, fiske och miljövård. Av propositionens redogörelse för Sveriges hittillsvarande verksamhet inom rymdområdet framgår att denna f. n. haren ekonomisk ram av knappt 100 milj. kr. per år, varav drygt 90 milj. kr. från statsbudgeten. Inom regeringskansliet delar utbildningsdepartementet och industridepartementet på ansvaret för de statliga insatserna. För dessa insatser anges tre huvudmotiv. Ett är strävan att främja utveckling och spridning av avancerad teknik, ett annat strävan att främja svensk industris konkurrenskraft på expansiva marknader. Som ett tredje motiv nämns rymdteknikens växande allmänpolitiska betydelse inom områden som berör vitala nationella intressen. Genom att förfoga över tillräcklig rymdteknisk kompetens kan, anförs det, ett litet land få ett visst mått av inflytande vad gäller rymdteknikens praktiska tillämpningar för nationella och internationella syften.
Propositionen går ut på att staten skall göra en utökad satsning på rymdområdet. Svensk industri skall härigenom ytterligare inriktas på kunskapsintensivaoch högteknologiska områden. Rymdtekniken bedöms ge möjligheter att underlätta lösandet av de omställningsproblem som särskilt flygindustrin beräknas bli utsatt för genom den minskade efterfrågan på utvecklingsarbete inom den militära sektorn som är att förutse.
De föreslagna riktlinjerna för den fortsatta rymdverksamheten innefattar i sina huvuddrag följande. ESA-samarbetet skall alltjämt vara grundvalen för verksamheten. Samarbete beträffande olika projekt beräknas emellertid komma att mer än hittills bedrivas i bilateral form och i olika tillfälliga industrikonsortier. För att den svenska rymdindustrin - till vilken propositionen hänför fyra företag, nämligen Saab-Scania AB, Telefon AB L M
NU 1978/79:36
5 Ericsson, Volvo Flygmotor AB och Svenska Radio AB - skall kunna hävda sig internationellt anses det nödvändigt att den kan ta systemansvar inom rymdprojekt. Detta kräver ökad volym som ger möjlighet till kontinuerlig verksamhet över en viss nivå. Enligt regeringens förslag skall staten under ca fem år genom väsentligt ökade insatser - i stort sett trefaldigade jämfört med nuvarande nivå - bidra till att höja rymdindustrins kompetens. Regeringen begär ett bemyndigande att ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom rymd- och fjärranalysområdet intill ett belopp av 200 milj. kr. De utökade resurserna skall enligt förslaget inriktas på att höja Sveriges andel i de centrala nyttosatellitprojekten. Den svenska rymdindustrin skall få tillfälle att målmedvetet bygga upp en bredare kompetens på systemnivå. Det nationella rymdprogrammet skall kompletteras med ett projektinriktat teknologiprogram som kan stärka svensk industris konkurrensförmåga. Att industrin får ökad kompetens på fjärranalysområdet betecknas som särskilt önskvärt. Ett program med beteckningen Nationella rymdtillämpningar skall bidra till en bredare inriktning av utvecklingsarbete och systemdefinitionsarbete. Ytterligare minst 200 personer - utöver nuvarande ca 150 - bedöms kunna få sysselsättning i kvalificerat tekniskt arbete vid de fyra nämnda företagen, de flesta vid Saab-Scania AB och Telefon AB L M Ericsson.
Av de båda motioner som har föranletts av propositionen 1978/79:142 innehåller bara den ena, 1978/79:2344, något yrkande som tar sikte på de föreslagna riktlinjerna för rymdverksamheten. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala sig för förstatligande av de företag som bygger upp sin kompetens och produktion inom rymdverksamheten med statligt bistånd. De hävdar att denna nationalisering är nödvändig för att de föreslagna statliga insatserna skall resultera i en planmässig utveckling i samhällsnyttig riktning och i rimliga inkomster för staten. Utskottet anser att det på detta område som på andra finns förutsättningar för att goda resultat kan uppnås i samverkan mellan staten och privata intressen. Staten har också möjligheter att utforma sitt stöd till företagen på sådant sätt att den får skälig andel i det ekonomiska utbyte som dess satsningar kan komma att bidra till.
Utskottet finner följaktligen att riksdagen inte har skäl att göra något uttalande om förstatligande av företag inom rymdindustrin. Motionen 1978/79:2344 avstyrks alltså i berörd del. De riktlinjer som föreslås i propositionen ger inte anledning till någon erinran. De tillstyrks av utskottet.
I den nämnda motionen föreslås vidare att en utredning skall tillsättas ”med syfte att frigöra den svenska rymdverksamheten från kulturimperialismen och informationsimperialismen”. Motionärerna utvecklar relativt utförligt hur telesatelliter kan utnyttjas för mer eller mindre monopoliserade informationsinsatser via TV och radio från exempelvis stormaktsdominerade nyhetsbyråers sida. Det är, menar de, fel att behandla rymdverksamheten som en i huvudsak endast industripolitisk fråga.
NU 1978/79:36
6 Utan att i övrigt ansluta sig till motionärernas resonemang instämmer utskottet i deras uppfattning att telesatelliter är ett instrument för informationsspridning som om det missbrukas kan medföra stora skadeverkningar. Detta är ett informationspolitiskt och kulturpolitiskt problem som bör uppmärksammas noga. Så sker också. Det kan vara tillräckligt att här erinra om den aktuella diskussionen - belyst genom referat i det föregående - om en eventuell nordisk TV-satellit. Detärenligt utskottets mening inte erforderligt att riksdagen i det sammanhang som det nu är fråga om överväger om det behövs ytterligare kulturpolitiskt utredningsarbete med hänsyn till rymdtekniken. Utskottet vill understryka vad som i propositionen 1978/79:142 sägs om den betydelse som en nationell kompetens inom rymdområdet kan ha när det gäller inflytande på rymdteknikens praktiska tillämpningar. Med vad här anförts avstyrker utskottet det senast berörda yrkandet i motionen 1978/79:2344.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det bemyndigande att ikläda staten ekonomiska förpliktelser som den har begärt. Den anslagssumma som slutligt föreslås i den nya propositionen är 80 milj. kr. Av det belopp som tillkommer utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen är huvudparten, 12 milj. kr.,avsedd för det nyssnämnda programmet Nationella rymdtillämpningar. Utskottet tillstyrker propositionen 1978/79:142 också i vad avser anslag till rymdverksamheten.
Ett motionsyrkande ansluter till det nu behandlade avsnittet i propositionen. I motionen 1978/79:2345 begärs ett beslut av riksdagen att anslagsmedlens fördelning mellan de olika delprogrammen skall göras så flexibel att resurser kan flyttas från ett delprogram till ett annat. Utskottet konstaterar att det, såsom anförs i propositionen, bör få ankomma på regeringen att besluta om den definitiva fördelningen på program och delprogram. Avgörande kommer härvid att vara vilka projekt som aktualiseras under budgetperioden. Det är alltså inte tal om något bindande ställningstagande från riksdagens sida på nuvarande stadium. Principiellt gäller att regeringen måste ha möjlighet att i den utsträckning den finnér det befogat använda programbudgeten för styrning av rymddelegationens verksamhet. Likaså gäller självfallet att delegationen när som helst kan påkalla medgivande att ändra en anslagsfördelning som regeringen har föreskrivit. Mot bakgrund av vad här sagts finner utskottet det inte motiverat med ett sådant riksdagsbeslut rörande anslagsfördelningen som föreslås i motionen 1978/79:2345.
Två frågor rörande rymddelegationens organisation återstår att behandla. Utskottet tillstyrker att regeringen får begärt bemyndigande att inrätta en ordinarie tjänst för delegationens ordförande. Beträffande delegationens sammansättning finns ett yrkande i motionen 1978/79:2345. Motionären vill att riksdagen skall uttala att delegationen bör få ökad industrianknytning genom att den förstärks med ledamöter som har direkt anknytning till berörda industrier. Eventuellt, menar han, kunde regeringen utse en person som kommer från industrin till delegationens ordförande.
NU 1978/79:36
7 Bland rymddelegationens ledamöter, som enligt dess instruktion (1977:1066) är elva till antalet, finns f. n. två som företräder de båda mest betydelsefulla företagen inom den svenska rymdindustrin. Utskottet anser inte att det finns skäl för att bereda industrin, som ju står i partsförhållande till delegationen, en utvidgad representation inom denna. Motionsyrkandet avstyrks alltså.
Utskottet hemställer
1. beträffande riktlinjer för rymdverksamheten
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:142 moment
1 och med avslag på motionen 1978/79:2344 yrkandet 1 godkänner de riktlinjer som anges i proposionen,
2. beträffande viss utredning rörande rymdverksamheten
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2344 yrkandet 2,
3. beträffande vissa ekonomiska åtaganden
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:142 moment
2 bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförs i propositionen ikläda staten ekonomiska förpliktelser inom rymd-och fjärranalysområdet som sammanlagt innebär åtaganden om högst 200 000 000 kr.,
4. beträffande anslag att riksdagen
a) med anledning av propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten F 4 och med bifall till propositionen 1978/79:142 moment 4 till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 80 000 000 kr.,
b) avslår motionen 1978/79:2345 yrkandet 2,
5. beträffande inrättande av tjänst
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:142 moment
3 bemyndigar regeringen att vid statens delegation för rymdverksamhet inrätta en ordinarie tjänst för ordföranden med beteckningen p,
6. beträffande sammansättningen av statens delegation för rymdverksamhet att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2345 yrkandet 1.
Stockholm den 19 april 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
NU 1978/79:36 8
Näivaratide: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m). Lilly Hansson (s), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c), Olof Johansson (c) och Rune Johansson i Ljungby (s).
GOTAB 61972 Slockholm 1979