Med anledning av motion om ökat handelsutbyte med de socialistiska länderna
Näringsutskottets betänkande 1978/79:4
med anledning av motion om ökat handelsutbyte med de socialistiska länderna
Ärendet
I motionen 1977/78:222 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk) hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att den söker sluta ett handelsavtal med Rådet för ömsesidig ekonomisk hjälp (SEV) i syfte att öka handelsutbytet med de socialistiska länderna.
Motionen
Motionärerna hävdar att företrädarna för den svenska exportindustrin ”[m]ed en åsneaktig envishet och till priset av en snabbt stigande arbetslöshet” inriktar sina exportansträngningar så gott som uteslutande på den kapitalistiska delen av världen, dvs. OECD-länderna. Den svenska handelspolitiken bör, anser de, snabbt orienteras mot de socialistiska länderna, vilkas marknader är förhållandevis okänsliga för konjunktursvängningar. I annat fall kommer arbetslösheten och den industriella nedrustningen i Sverige att öka i accelererad takt.
Motionärerna anför vidare att de socialistiska ländernas utrikeshandel i huvudsak sker på varuutbytesbasis. Detta innebär att enskilda företag eller grupper av företag i Sverige inte själva kan åstadkomma den nödvändiga ökningen av handelsutbytet med dessa länder. Endast staten har de erforderliga resurserna härtill.
Uppgifter i anslutning till motionen
SEV.s organisation och befogenheter
Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd (Sovjet ekonomitjeskoj vzaimopomosjtji, SEV, även kallat Comecon) bildades i januari 1949. SEV är vid sidan av Warszawapakten den viktigaste internationella organisationen inom Östblocket. SEV har f. n. tio aktiva medlemmar, nämligen Bulgarien, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien, Tyska demokratiska republiken (DDR)och Ungern samt Cuba, Mongoliet och Vietnam. Albanien, som anslöt sig år 1949, är formellt medlem men har inte deltagit i organisationens arbete sedan slutet av år 1961. SEV:s stadgar medger att länder som inte är medlemmar kan inbjudas att delta i SEV:s arbete. Fyra länder har slutit samarbetsavtal med SEV. Jugoslaviens avtal med SEV innebär en relativt fast anknytning till organisationen. Finlands, Iraks och Mexicos avtal är mer
1 Riksdagen 1978/79. 17 samt. Nr 4
NU 1978/79:4
begränsade, och samarbetet sker genom särskilda kommissioner. Tre länder - Angola, Laos och Nordkorea -är anknutna till SEV som observatörer. Kina, som tidigare har varit observatör, har helt klippt av sina kontakter med SEV.
SEV:s uppgifter är enligt stadgarna att främja samarbetet mellan medlemsländerna, den socialistiska ekonomiska integrationen och en planerad, balanserad utveckling av ländernas ekonomier. Organisationen skall bidra till att påskynda det ekonomiska och teknologiska framåtskridandet i medlemsländerna och till att öka industrialiseringsgraden i de mindre utvecklade länderna. Den skall vidare organisera ett allsidigt ekonomiskt, vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan medlemsländerna. Den skall främja den internationella socialistiska arbetsfördelningen genom att koordinera de nationella planerna och genom att verka för specialisering och samarbete i produktionen. SEV kan enligt stadgarna sluta avtal med medlemsländerna, med utomstående länder och med andra internationella organisationer. SEV har rätt att fatta beslut som är bindande för medlemsstaterna och att utfärda rekommendationer. För såväl beslut som rekommendationer krävs enhällighet. Varje land har en röst. Beslut kan fattas endast i organisations- och procedurfrågor. I alla andra frågor, t. ex. de som rör ekonomiskt och vetenskapligt-tekniskt samarbete samt över huvud taget samarbetets konkreta innehåll, kan SEV bara utfärda rekommendationer. Inget land kan tvingas delta i ett samarbetsprojekt mot sin vilja.
SEV:s högsta beslutande organ är rådsmötet, dess högsta verkställande organ exekutivkommittén. Under exekutivkommittén lyder sekretariatet samt tre kommittéer för planering, vetenskapligt-tekniskt samarbete och samarbete beträffande försörjning med material och teknik. 22 ständiga kommissioner, sju konferenser och tre institut har inrättats för olika samarbetsområden. Frågor som rör SEV behandlas ofta vid de konferenser mellan SEV-ländernas parti- och regeringschefer som regelbundet äger rum.
Sveriges handel med statshandelsländerna
En allmän översikt över Sveriges handel med de socialistiska länderna lämnade handelsministern i ett interpellationssvar den 10 februari 1978 (se s. 5). Han påpekade bl. a. att Sveriges export till de socialistiska länderna ökade kraftigt under 1970-talets första hälft - från ca 2,1 miljarder kr. år 1970 till ca 5,8 miljarder kr. år 1975. Under år 1976 inträffade en svag minskning som accentuerades under år 1977. Importen från dessa länder ökade från ca 1,9 miljarder kr. år 1970 till ca 5 miljarder kr. år 1975. Importen har till skillnad från exporten fortsatt att öka under åren 1976 och 1977 och uppgick för perioden november 1976-oktober 1977 till ungefär 6 miljarder kr. En betydande förändring av handelsbalansen har sålunda skett. År 1975 hade Sverige ett exportöverskott av ca 800 milj. kr. på de socialistiska länderna.
NU 1978/79:4
3 Detta förbyttes i ett underskott av ca 770 milj. kr. för tolvmånadersperioden november 1976-oktober 1977. Handelsbalansen med de socialistiska länderna försämrades sålunda med ca 1,6 miljarder kr. på mindre än två år.
Statshandelsländerna svarar f. n. för ca 5 % av den svenska exporten och för ca 6 % av importen. Sveriges största handelspartner är Sovjetunionen, som år 1977 svarade för ca 35 % av den svenska handeln med dessa länder. Därefter följer Polen, DDR, Rumänien, Ungern, Tjeckoslovakien och Bulgarien. Varuutbytet med de utomeuropeiska statshandelsländerna är jämförelsevis litet, även om handeln med Kina har vuxit snabbt under 1970- talet.
Handelsutbytet regleras i normalfallet av bilaterala handelsavtal, som gäller för en femårsperiod. Dessa kompletteras med protokoll över handelsutbytet för enskilda år, vari bl. a. ingår bestämmelser om de kvantitativa importbegränsningar som tillämpas. Sverige har s. k. blandade regeringskommissioner med alla socialistiska länder i Östeuropa utom Albanien. En viktig uppgift för dessa kommissioner, som sammanträder årligen, är att stimulera till ökat handelsutbyte.
För att undvika lågprisimport och därav förorsakade störningar inom landet upprätthåller Sverige gentemot samtliga statshandelsländer ett importlicenssystem för ett begränsat antal varor. Detta är till en del förenat med kvantitativa restriktioner. Antalet varor som på detta sätt är licensbelagda och föremål för importbegränsning har sedan år 1965 successivt minskats. Den senaste avtrappningen ägde rum vid årsskiftet 1974-1975.
För att handelsutbytet med Sovjetunionen skulle främjas förstärktes handelsavdelningen vid ambassaden i Moskva år 1977. Även ambassaden i Warszawa har under de senaste åren fått utökade resurser för den kommersiella bevakningen. Handelssekreterarkontor inrättades i Tjeckoslovakien år 1969 och i Ungern år 1972.
De särskilda problem som kan uppstå i handeln med statshandelsländerna sammanfattas på följande sätt i den av handels- och utrikesdepartementen utgivna tidskriften Aktuellt i handelspolitiken (1978 nr 3).
Handeln med statshandelsländerna i öst, inkl. Polen, skiljer sig i åtskilliga avseenden från vad som gäller vid varuutbyte med marknadsekonomiländer i väst. De problem som förekommer sammanhänger oftast med skillnaderna i de ekonomiska systemen, t. ex. statens absoluta utrikeshandelsmonopol i öststaterna liksom deras valutors icke-konvertibla karaktär. Svårigheter skapas även ofta av öststaternas önskan att uppnå bilateral balans i handeln med enskilda västländer; i deras relationer med andra östländer är en sådan bilateral balans huvudregel. Till andra generella problem i öst-västhandeln hör öststaternas önskemål om krediter samt deras propåer om motköpsarrangemang av olika slag.
Eftersom - på grund av den bristande konvertibiliteten - inget samband
1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 4
NU 1978/79:4
finns mellan det pris öststaterna betingar försina exportvaror och den faktiska produktionskostnaden är det vidare mycket stor risk att denna export leder till marknadsstörningar.
Generellt möter dessutom svenska företag stora svårigheter vid marknadsföring av produkter i öststaterna - när det gäller att få komma in i länderna, att etablera lokalkontor, att få kontakt med slutförbrukarna, att göra reklam, att slutföra kontraktsförhandlingar inom rimlig tid etc.
Utvecklingen av Sveriges handel med de socialistiska länderna på senare tid belyses genom följande sammanställning. En närmare redovisning av handeln med statshandelsländerna lämnas i bilaga (s. 8). En redogörelse för handelsutbytet mellan Sverige och olika länder i Östeuropa under perioden 1961-1971 har näringsutskottet lämnat år 1972 (NU 1972:28).
Sveriges handel med de socialistiska länderna 1960-april 1978 (milj. kr.)
maj 1977— april 1978
Totalt SEV-länderna
omslutning
1 280
7 373
9 385
9 758
9 129,3
svensk export
3 600
4 719
4 641
4 375
4 339,3
svensk import
3 773
4 666
5 117
5 140
4 790,0
balans
-68
-173
+53
-476
-765
-450,7
SEV i 96 av
totalexporten
4,3
5,1
6,5
5,8
5,1
4.8 SEV i 96 av totalimporten
4,3
5,4
6,2
6,1
5,7
5,3
Totalt statshandelsländer
omslutning
1 309
7 921
10 359
9 830,4
svensk export
3 965
5 298
4 767
4 761,9
svensk import
3 965
4 872
5 350
5 426
5 068,5
balans
-29
+9
+426
-341
-659
-306,6
Statshandelsländer i 96
av totalexporten
4,8
5,6
6,4
5,6
5,6
Statshandelsländer i 96 av totalimporten
4,5
5,7
6,5
6,4
6,0
5,3
Jugoslavien
omslutning
1 001,8
svensk export
746,6
svensk import
255,2
balans
+ 19 -48 +371 +246 +396 +491,4
NU 1978/79:4
5 Exportkreditnämnden (EKN) har till uppgift att enligt av statsmakterna angivna riktlinjer mot premieersättning ikläda staten ansvar för att täcka vissa risker för utebliven betalning som kan uppstå vid export. En garanti från EKN är en väsentlig hjälp vid exportkreditfinansiering. I EKN:s garantiverksamhet ingår förutom den normala affärsmässiga garantigivningen (ngarantier) även garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling (u-garantier). 1 maj 1978 beslöt riksdagen att höja det belopp för vilket staten påtarsig betalningsansvar i form av statsgaranti för exportkredit från 35 miljarder kr. till 40 miljarder kr.
Därav är 11 miljarder kr. reserverade för u-garantier.
De östeuropeiska länderna svarade vid halvårsskiftet 1978 för ca 33 % av totala antalet utestående förbindelser, industriländer utanför östblocket för 20 % och u-länder för 47 96. Av utestående garantiförbindelser svarade Polen för den största summan, 1,6 miljarder kr. Därefter kom Finland med ca 1,4 miljarder kr., DDR och Sovjetunionen med ca 900 milj. kr. var, Iran med ca 650 milj. kr., Peru med ca 600 milj. kr., Brasilien med ca 450 milj. kr., Algeriet med ca 400 milj. kr. samt Danmark och Nordkorea med ca 350 milj. kr. var.
EKN:s totala engagemang uppgick till ca 39,3 miljarder kr., varav 12,6 miljarder kr. i garantiförbindelser och 26,6 miljarder kr. i form av utfästelser om garanti.
Exporlkreditnämndens den 30 juni 1978 utestående garantiåtaganden fördelade pä länderomrdden
Garantiförbindelser Garantiutfastelser
1978 Förändring från 1977 1978 Förändring från 1977
milj. kr milj. kr % milj. kr milj. kr. %
Industriländer
(ej östländer)
2 572
+ 454
+21
+ 132
+ 5
Ostländer
4 098
+ 32
+ 1
5 178
+ 636
+ 14
U-länder
5 991
+ 1 386
+30
18 851
+ 9715
+ 106
Summa
12 661
+ 1 872
+ 17
26 646
+ 10 483
+ 65
Interpellationsdebatt
Handelsminister Burenstam Linder besvarade den 10 februari 1978 (RD 1977/78:77 s. 47) en interpellation (1977/78:116) av Carl-Henrik Hermansson. Interpellanten hade frågat vilka åtgärder regeringen avsåg att vidta för att handeln med de socialistiska länderna åter skall växa. I sitt svar lämnade handelsministern en redogörelse för hur Sveriges handel med dessa länder utvecklats under 1970-talet (se s. 2). Han påpekade därvid bl. a. att det förhållandet att den snabba exportökningen under 1970-talets första hälft ej fortsatt till en del beror på att den svenska kostnadsstegringen försämrat konkurrensläget. De åtgärder som regeringen har vidtagit på det ekonomiskpolitiska området bör ge förutsättningar för en vidgad handel, ansåg
NU 1978/79:4
handelsministern. Han anförde vidare följande. Exportavmattningen beror också på att de socialistiska länderna i vissa fall nedreviderat sina tillväxt- och importplaner. En anledning härtill är att flera av dessa länder har lått en hög skuldsättning bl. a. på grund av att den internationella konjunkturavmattningen har försvårat deras export till andra länder än Sverige. Vårt handelsutbyte med de socialistiska länderna är en del av den samlade världshandeln och som denna utsatt för förändringar i konkurrensvillkor, konjunkturer och utrikeshandelsplaner. Ett särskilt förhållande som försvårar en snabb ökning av utrikeshandeln med flera av de socialistiska länderna är att de, för att försöka förbättra sin egen export och valutasituation, i växande grad kräver en direkt koppling av import- och exportaffärer. För att få till stånd en exportaffär måste den svenske exportören ofta vara beredd att importera från vederbörande socialistland, ibland upp till 100 % av värdet på exportaffären. Endast mycket stora företag har en möjlighet att hantera sådana krav. Mindre företag, för vilka redan exportansträngningar fordrar stor kraft, kan ej klara att med framgång dessutom organisera omfattande importaffärer. Svenska företag har svårare att möta dessa motköpskrav än företag i t. ex. Västtyskland, Japan och Frankrike, som har en större hemmamarknad att placera importvarorna på.
Handelsministern underströk att Sverige har ett starkt intresse av en vidgad handel även med de socialistiska länderna och att regeringen därför gör mycket för att främja en sådan utveckling.
Tidigare behandling av motion om åtgärder för att främja Sveriges handel med de östeuropeiska länderna
1 en motion år 1972 begärdes en undersökning av möjligheterna att främja handeln mellan Sverige och de östeuropeiska länderna. Motionen avstyrktes av näringsutskottet (NU 1972:28) och avslogs av riksdagen. Utskottet underströk vikten av att alla möjligheter att främja och utöka handelsförbindelserna med de östeuropeiska länderna tas till vara. Utskottet förutsatte dock att ansvariga myndigheter - främst kommerskollegium och Sveriges exportråd - kontinuerligt bevakar möjligheterna att öka Sveriges handel med Östeuropa.
Utskottet
Motionärerna vill att regeringen skall söka få till stånd ett handelsavtal mellan Sverige och Rådet för ömsesidig ekonomisk hjälp (SEV). Syftet med förslaget är att handeln med de socialistiska länderna skall öka.
SEV är ett samarbetsorgan huvudsakligen på det ekonomiska och det teknisk-vetenskapliga området. Medlemmar är sju östeuropeiska stater samt Cuba, Mongoliet och Vietnam. Det är alltså inte samtliga socialistiska stater som är medlemmar i SEV. Så har t. ex. Kina, som under perioden 1956-1961
NU 1978/79:4
följde SEV:s arbete som observatör, helt klippt av sina kontakter med organisationen. SEV kan enligt sina stadgar sluta avtal med medlemsländerna, med utomstående länder och med andra internationella organisationer. Hittills har SEV inte fått övernationell kompetens och befogenheter att förhandla för medlemsstaternas räkning på det handelspolitiska området. Följaktligen kan SEV inte för närvarande uppträda som part i förhandlingar om ett handelsavtal.
I sak delar utskottet motionärernas uppfattning att alla möjligheter att främja och utöka Sveriges handel med de socialistiska länderna bör tas till vara. Av den redogörelse som lämnats i det föregående framgår att en rad olika åtgärder har vidtagits i detta syfte. Handelsutbytet med Östeuropa och Kina har också vuxit kontinuerligt under 1970-talet. Utskottet vill vidare peka på att handelsministern i en interpellationsdebatt den 10 februari i år (RD 1977/78:77) underströk att Sverige har ett starkt intresse av en vidgad handel med de socialistiska länderna.
Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet motionärernas förslag.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionen 1977/78:222.
Stockholm den 10 oktober 1978
På näringsutskottets vägnar FRITZ BÖRJESSON
Närvarande: Hugo Bengtsson (s). Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Ingegärd Oskarsson (c), Lennart Pettersson (s), Sten Svensson (m), Rune Jonsson i Husum (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Wivi-Anne Radesjö (s) och Lars Ljungberg (m).
NU 1978/79:4 8
Bilaga
Sveriges handel med statshandelsländerna 1960- april 1978 (milj. kr.)
maj 1977— april 1978
/. SEV-länderna
Sovjetunionen
omslutning
2 565
3 403
3 288
3 344
3 195,5
svensk export
1 212
1 219
1 153
1071,0
svensk import
1 771
2 191
2 069
2 191
2 124,5
balans
-125
-977
-979
-850
-1 038
-1 053,5
DDR
omslutning
1 313
1 393
1 214
1 250,6
svensk export
636,9
svensk import
613,7
balans
+61
+5
-25
+49
-36
+23,2
Polen
omslutning
2 510
2 724
2 567
2 327,6
svensk export
1 311
1 694
1 588
1 427
1 351,5
svensk import
1 136
1 140
976,1
balans
-26
+578
+878
+452
+287
+375,4
Tjeckoslovakien
omslutning
659,5
svensk export
342,6
svensk import
316,9
balans
+3
+8
-8
-47
-1
+25,7
Ungern
omslutning
758,6
svensk export
482,4
svensk import
276,2
balans
+5
+64
+83
+94
+ 154
+206,2
Rumänien
omslutning
663,8
svensk export
240,6
svensk import
423,2
balans
+ 15
+42
-71
-234
-327
-182,6
Bulgarien
omslutning
138,0
svensk export
102,9
svensk import
35,1
balans
+3 +68 +124 +90 +84 +67,8
NU 1978/79:4
maj 1977— april 1978
Cuba
omslutning
134,7
svensk export
111,4
svensk import
23,3
balans
-4
+40
+51
-30
+112
+88,1
Mongoliet
omslutning
0,7
0,4
0,3
0,1
0,1
svensk export
0,1
0,1
0,1
0,0
0,1
svensk import
0,6
0,3
0,2
0,1
0,0
balans
-0,5
-0,2
-0,1
-0,1
+0,1
Vietnam1
omslutning
-
152,2
svensk export
-
151,0
svensk import
-
0,5
0,2
0,2
0,5
1,2
balans
—
+51
+ 127
+127
+153
+149,8
2. Andra statshandelsländer
Albanien
omslutning svensk export svensk import
14,6
2,6
12,0
balans
-4
-4
-6
-13
-9,4
Nordkorea
omslutning
0,1
13,6
svensk export
-
3,8
svensk import
0,1
9,8
balans
-0,1
+43
+275
+98
+10
-6,0
Kina
omslutning
503,5
svensk export
248,1
svensk import
255,4
balans
+38
+93
-25
-86
-53
-7,3