Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser mineralförsörjning m. m. och viss del av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner

NU 1978/79:41

Näringsutskottets betänkande 1978/79:41

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser mineralförsörjning m. m. och viss del av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten jämte motioner Ärendet I

detta betänkande behandlas

dels propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna D 1-D 6 (Mineralförsörjning m. m.),

dels propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten bilaga 1 (industridepartementet) punkten 2 moment 5 (prospektering i Jokkmokks kommun) och tre motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels tolv motioner om mineralförsörjning, gruvindustri samt gruv- och minerallagstiftning, vilka har väckts under allmänna motionstiden.

Övriga förslag i propositionen 1978/79:127 bilaga 1 punkten 2 jämte motioner med anledning av denna behandlar utskottet i betänkandena NU 1978/79:42 och NU 1978/79:45, vilka avlämnas samtidigt med detta betänkande.

Propositionen 1978/79:100 bilaga 17

MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation. Regeringen har i propositionen 1978/79:100 bilaga 17 under punkten D 1 (s. 86-96) föreslagit riksdagen att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation för budgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 30 517 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1978/79:387 av Magnus Persson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande behov av länsgeolog och övrig personal för geologiska undersökningar i Värmlands län,

1978/79:477 av Rune Jonsson i Husum m. fl. (s), vari hemställs att 1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 41

NU 1978/79:41

riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till en länsgeologorganisation i enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79:1017 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen beslutar ställa tillräckliga medel till SGU:s förfogande för en snabb dokumentation av geodata kring de mellansvenska gruvorna,

1978/79:2028 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan (4) att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för en forcerad berggrundskartering.

Motionerna

De fyra motioner som behandlas i detta sammanhang innehåller förslag till åtgärder som har till syfte att skapa bättre grundförutsättningar för gruvnäringen i olika delar av landet.

Yrkandet i motionen 1978/79:2028 om åtgärder för en forcerad berggrundskartering utgör ett av flera förslag i motionen för att främja gruvnäringen främst i Norrbotten och Västerbotten. Motionärerna anser att Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör få i uppdrag att planera för en forcerad totalinventering av de intressanta områden man känner till. De återger i detta sammanhang uppgifter enligt vilka svensk berggrundskartering har en omloppstid på ca 150 år, medan motsvarande tid i jämförbara nationer är ca 25 år.

Enligt motionen 1978/79:1017 finns ett omfattande geologiskt material vid de mellansvenska järngruvor som nyligen har lagts ned eller som hotas av nedläggning. Detta material utgörs bl. a. av borrkärnor, detaljkartor, analyser av malmer och bergarter, geokemiska utredningar m. m. Materialet bör, anser motionärerna, ställas samman av SGU i samverkan med den personal som har kunskaper om förhållandena i detalj. Motionärerna åberopar uppgifter från Svenska gruvföreningen om att en sådan sammanställning bör kunna genomföras under fyra till fem år till en kostnad i storleksordningen 1 milj. kr.

Två motioner behandlar frågan om s. k. länsgeologer.

I motionen 1978/79:387 anförs i huvudsak följande. Naturresurserna i Värmlands län och angränsande områden i Bergslagen är otillräckligt undersökta. Från sysselsättningssynpunkt är det ytterst angeläget med ökad prospektering. SGU bör ges i uppdrag att mer offensivt verka inom områdena kartering, information och dokumentation samt prospektering. Prospekteringen inom Filipstadsregionen bör intensifieras. En samlad femårsplan för prospekteringen bör upprättas, och SGU bör få i uppdrag att genomföra den. Vidare bör en aktuell jordartskarta, ägnad att ligga till grund för olika byggnadsgeologiska undersökningar, utarbetas. För att dessa utökade geologiska arbeten skall komma till stånd behövs, säger motionärerna, fast stationering av en berggrunds- och malmgeolog samt en geofysiker.

NU 1978/79:41

3 Länsmyndigheterna har i länsprogrammet för Västernorrlands län pekat på olika möjligheter att aktivera den geologiska verksamheten, anförs det i motionen 1978/79:477Det har emellertid visat sig svårt att på regional nivå driva geofrågorna vid kontakter med centrala myndigheter. En orsak till svårigheterna är enligt motionärerna att det inte finns någon företrädare för det geologiska området på länsplanet. De påpekar att andra viktiga samhällsområden - naturvård, fysisk planering, markfrågor, kulturminnesvård, ekonomiskt forsvar - har egna företrädare i länen och menar att en ”länsgeolog” behövs.

Uppgifter om den geologiska karteringen

SGU:s verksamhet sker inom fyra program, nämligen 1. Kartering, 2. Information och dokumentation, 3. Prospektering och 4. Speciella undersökningar (jfr prop. 1978/79:100 bilaga 17 s. 86).

Programmet Kartering omfattar den verksamhet som syftar till att ta fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderlag för samhällsplanering rörande utnyttjandet av landskapet, berggrund jordlager och grundvatten. Programmet är indelat i delprogram för berggrunds-, jordarts-, geofysisk och hydrogeologisk kartering. Kartläggningsarbeten i syfte att framställa beslutsunderlag för avgöranden i prospekteringsfrågor ingår i programmet Prospektering. Medel för verksamheten under programmet Kartering anvisas under anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation.

SGU redovisade i maj 1978 resultatet av en på regeringens uppdrag gjord utredning om hur kostnaderna för framställning av geologiska kartor skall kunna minskas. Av propositionen (s. 95 f.) framgåratt regeringen har iakttagit restriktivitet när det gäller anslagsberäkningen för bl. a. delprogrammet Berggrundskartering. Som skäl anges att mineralpolitiska utredningens (I 1974:02) slutsatser behöver avvaktas för ett ställningstagande till eventuella ökningar av denna verksamhets volym. Utredningen, vars förslag väntas under år 1979, undersöker prospekteringens behov av geologiskt underlag, bl. a. i form av berggrundskartor. Vidare undersöker utredningen skilda organisatoriska och finansieringsmässiga lösningar som även kan medföra mindre kostnader för den reguljära berggrundskarteringen.

Programmet Information och dokumentation vid SGU

SGU:s program Information och dokumentation omfattar den verksamhet som syftar till att genom insamling, bearbetning, bevarande och spridning av uppgifter om geologiska förhållanden på annat sätt än genom den reguljära karteringen tillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk information. Programmet är indelat i delprogram för information, geologisk dokumentation, grundvattendokumentation, geofysisk dokumentation och

NU 1978/79:41

geokemisk dokumentation. Verksamheten finansieras över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation.

Medelsbehovet för programmet har för budgetåret 1979/80 beräknats med utgångspunkt i besparingsalternativet (prop. 1978/79:100 bilaga 17 s. 96). Enligt SGU:s anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (propositionen s. 92) befinner sig programmet i ett uppbyggnads- och utredningsstadium. Det är enligt SGU än så länge svårt att ange den nivå inom de olika delprogrammen vid vilken skilda behov av uppgifter kan anses tillfredsställda.

Utredningsarbete om dokumentation av vissa data från mellansvenska gruvor

Gruvdelegationen - som inrättades av regeringen i mitten av år 1978 för samråd mellan de i Mellansverige verksamma gruvföretagen, berörda samhällsorgan och arbetsmarknadens parter i frågor som berör den mellansvenska gruvindustrins förhållanden och utveckling - har i december 1978 tillfrågat SGU om verkets intresse och möjligheter att ombesörja arkivering av sådant borrkärnematerial som f. n. finns samlat i arkiven hos olika gruvföretag och som dessa inte har möjligheter att behålla. SGU har i sitt svar meddelat att verket betraktar en sådan arkivering som en naturlig uppgift men f. n. saknar tillräckliga resurser för uppgiften. SGU anför vidare att bristen på resurser för dokumentations- och arkiveringsbehov har påtalats upprepade gånger i verkets anslagsframställningar.

I svaret till gruvdelegationen nämner SGU också att det inom Kopparbergs läns landsting pågår planeringsarbete för att lösa finansieringen av en inledande dokumentationsverksamhet beträffande borrkärnearkiven. Denna verksamhet förklarar sig SGU vara beredd att stödja.

Den av SGU åsyftade verksamheten inom Kopparbergs läns landsting utgörs av ett nu pågående utredningsarbete om möjligheterna att undersöka befintliga borrkärnearkiv. Sådana undersökningar skulle syfta till att genom förnyad granskning av diamantborrkärnor få uppslag till tidigare inte observerade eller beaktade mineralfynd. Sådana fynd skulle kunna ge upphov till nya arbetstillfällen eller förlänga brytningstiden i nu existerande gruvor.

Utredningsarbetet sker i kontakt med gruvdelegationen, SGU, bergmästaren i södra distriktet, länsarbetsnämnden i Kopparbergs län, Utvecklingsfonden i Kopparbergs län, berörda gruvföretag och Svenska gruvindustriarbetareförbundet. Kontakt har också tagits med landstingen i Värmlands, Örebro och Västmanlands län. Inom ramen för utredningsarbetet diskuteras också möjligheten att till Ludvika kommun förlägga ett förråd för sådana borrkärnor som gruvföretagen i Bergslagsregionen lämnar ifrån sig.

NU 1978/79:41

5 Tidigare behandling i riksdagen av frågan om länsgeologer

Våren 1976 behandlades ett motionsyrkande om att riksdagen skulle uttala sig för att geologer skulle knytas till länens planeringsorgan. Yrkandet avslogs av riksdagen på förslag av näringsutskottet (NU 1975/76:55 s. 12), som hänvisade till att SGU inte hade fört fram förslag om inrättande av sådana tjänster.

I en motion år 1977 yrkades att riksdagen skulle begära förslag av regeringen om försöksverksamhet med en fast stationerad geolog i Jämtlands län för intensifierad forskning, prospektering och exploatering av länets natur- och mineraltillgångar. Näringsutskottet (NU 1976/77:25 s. 2 f.) erinrade om att huvuddelen av SGU:s prospektering efter mineral bedrivs i form av uppdragsverksamhet, att SGU har filialer i olika delar av landet och att SGU inte hade fört fram förslag om en regional organisation med geologer placerade vid länsstyrelserna. Utskottet ansåg sig inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra den i motionen önskade framställningen, och motionen avslogs av riksdagen.

Vissa länsstyrelser om behovet av geologisk sakkunskap

Av den redovisning av länsstyrelsernas anslagsframställningar för budgetåret 1979/80 som lämnas i propositionen 1978/79:100 (bil. 18 s. 36-84) framgår att vissa länsstyrelser har fört fram önskemål om förstärkning med geologisk sakkunskap. Länsstyrelsen i Västernorrlands län har sålunda begärt en länsgeolog ”för geokemiska undersökningar m. m.”, länsstyrelsen i Västerbottens län en byråinspektör "för handläggning av täktärenden och geovetenskapligt inriktade naturinventeringar” och länsstyrelsen i Norrbottens län en länsgeolog ”för planerings- och utvecklingsarbete med utgångspunkt från regionens naturresurser”. Särskilda medel för dessa ändamål föreslås inte i budgetpropositionen 1979.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnaderna för programmen Kartering samt Information och dokumentation vid Sveriges geologiska undersökning (SGU). Programmet Kartering omfattar den verksamhet som syftar till att ta fram och i form av kartor i reguljära serier tillhandahålla beslutsunderlag för samhället rörande utnyttjandet av landskapet, berggrund, jordarter och grundvatten. Kartläggningsarbeten i syfte att framställa beslutsunderlag för avgöranden i prospekteringsfrågor ingår i programmet Prospektering. Programmet Information och dokumentation omfattar den verksamhet som syftar till att genom insamling, bearbetning, bevarande och spridning av uppgifter om geologiska förhållanden på annat sätt än genom den reguljära karteringen tillgodose allmänna och enskilda behov av geologisk informa -

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami Nr 41

NU 1978/79:41

tion.

Fyra motioner innehåller förslag till åtgärder som har till syfte att förbättra de grundläggande förutsättningarna för gruvnäringen i landet.

I motionen 1978/79:2028 föreslås att riksdagen skall uttala sig till förmån för en forcerad berggrundskartering. Motionärerna anför att nuvarande resurser innebär att omloppstiden för berggrundskartering i Sverige utgör ca 150 år mot ca 25 år i jämförbara länder. Utskottet anser att motionärerna har pekat på ett angeläget behov. Det är viktigt att överväganden om prospekteringsinsatser kan grundas på ett tillförlitligt geologiskt kartmaterial. Av propositionen framgår emellertid att regeringens anslagsberäkning gjorts mot bakgrund bl. a. av att mineralpolitiska utredningen (I 1974:02) f. n. undersöker prospekteringens behov av bl. a. berggrundskartor. Utredningen, vars förslag väntas under år 1979, undersöker härvid även skilda organisatoriska och finansiella lösningar. Det finns mot denna bakgrund enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att nu göra ett uttalande om berggrundskarteringen. Motionen avstyrks sålunda.

Enligt motionen 1978/79:1017 bör medel ställas till SGU:s förfogande för en snabb dokumentation av geodata kring de mellansvenska gruvorna. Motionärerna pekar på behovet att ta till vara den information som eljest kan gå till spillo i samband med pågående och planerade nedläggningar vid de mellansvenska järngruvorna. Utskottet har i det föregående redovisat att landstinget i Kopparbergs län nyligen har inlett utredningsarbete kring ett projekt som ligger i linje med motionärernas önskemål. Också statliga myndigheter medverkar i utredningsarbetet. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets uppfattning inte behov av någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks sålunda.

Av vad utskottet hittills anfört följer att regeringens medelsberäkning under förevarande anslag tillstyrks.

Önskemål om att s. k. länsgeologer skall knytas till vissa länsstyrelser förs fram i motionerna 1978/79:387 och 1978/79:477. Sammanfattningsvis menar förslagsställarna att det behövs en förstärkt bevakning på länsplanet av mineralresursfrågorna, främst på grund av dessas betydelse för näringslivet och den regionala planeringen.

Utskottet har åren 1976 och 1977 avstyrkt motionsyrkanden om s. k. länsgeologer (NU 1975/76:55 s. 12, NU 1976/77:25 s. 2). Vid det senare tillfället - då det gällde förslag om försöksverksamhet med en fast stationerad geolog i Jämtlands län för intensifierad forskning, prospektering och exploatering av länets natur- och mineraltillgångar - hänvisade utskottet till att huvuddelen av SGU:s prospektering sker i form av uppdragsverksamhet, att SGU har filialer i olika delar av landet och att SGU inte hade fört fram förslag om en regional organisation med geologer placerade vid länsstyrelserna.

Av den redovisning av länsstyrelsernas anslagsframställningar för nästa budgetår som lämnas i propositionen 1978/79:100 (bil. 18 s. 36-84) framgår

NU 1978/79:41

att vissa länsstyrelser har fört fram önskemål om förstärkning med geologisk sakkunskap. Delvis har därvid samma skäl anförts som i de här aktuella motionerna.

Det är enligt utskottets mening angeläget att det hos myndigheterna finns regionalt placerade befattningshavare med uppgift att aktivt bevaka olika aspekter av mineralförsörjningsfrågorna. Olika organisatoriska lösningar är härvid möjliga. Regeringen bör överväga hithörande frågor mot bakgrund av de förslag rörande olika organisationsfrågor som mineralpolitiska utredningen kan komma att lägga fram senare i år. Utskottet föreslåratt riksdagen, med anledning av motionerna 1978/79:387 och 1978/79:477, gör ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1978/79:1017 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2028 yrkandet 4 till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och dokumentation för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 30 517 000 kr.,

2. med anledning av motionerna 1978/79:387 och 1978/79:477 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om angelägenheten av att mineralförsörjningsfrågorna bevakas på det regionala planet.

2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet

Sveriges geologiska undersökning: Prospektering

I propositionen 1978/79:100 bilaga 17 har regeringen föreslagit riksdagen under

punkten D 2 (s. 96-100) att till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

under punkten D 3 (s. 100 f.) att till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. förbudgetåret 1979/80 anvisa ett reservationsanslag av 15 216 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen

1978/79:1014 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att SGU:s anslag för uranprospektering bör utgå med begärda 26 109 000 kr. för budgetåret 1979/80.

NU 1978/79:41

8 Motionen

Motionärerna hänvisar till att SGU i anslagsframställningen för budgetåret 1979/80 har angett beloppet 26 109 000 kr. som erforderligt, om verksamheten inom programmet Uran skall återställas till den nivå som gällde budgetåret 1976/77. Det bör observeras, säger motionärerna, att prospekteringen i områdena kring Arjeplog, Arvidsjaur och Sorsele inte är slutförd och att kännedomen om alunskiffertillgångarna i Norrland är mycket fragmentarisk.

SGU.s delprogram Uran

Programmet Prospektering omfattar den verksamhet vid SGU som syftar till att finna exploateringsbara tillgångar av mineral, bergarter, jordarter och grundvatten. Programmet är indelat i sju delprogram, nämligen för uran, för järn, för övriga metaller, för industriella mineral och bergarter, för sand, grus och övriga jordarter, för grundvatten samt för regionala inventeringar.

Delprogrammet Uran består fr. o. m. innevarande budgetår dels av uppdragsverksamhet som f. n. helt finansieras av Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) och detta budgetår beräknas få en volym av 7 milj. kr., dels av verksamhet som finansieras - detta budgetår med 12 milj. kr. - över anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. på statsbudgeten (jfr prop. 1978/79:100 bil. 17 s. 96 f.). Tidigare redovisades den uppdragsfinansierade uranprospekteringen under delprogrammet Regionala inventeringar (jfr SGU:s anslagsframställning för budgetåret 1979/80 s. 103).

Riksdagens beslut att anslå 12 milj. kr. för uranprospektering under budgetåret 1978/79 motiverades med att SGU, i avvaktan på ett energipolitiskt beslut, skulle disponera anslagsmedel av reellt samma omfattning som budgetåret 1977/78 (NU 1977/78:69 s. 19).

SGU beräknade i sin anslagsframställning för budgetåret 1979/80 att delprogrammet Uran skulle ha en total omfattning av 26 109 000 kr. I beloppet ingår uppdrag från SKBF till en kostnad av 7 milj. kr. För den anslagsfinansierade uranprospekteringen under budgetåret 1979/80 beräknade SGU sålunda (26 109 000-7 000 000) = 19 109 000 kr. SGU:s beräkning har gjorts under förutsättning att det kommande energipolitiska beslutet blir sådant att en omfattande uranprospektering bedöms önskvärd. Under denna förutsättning anser SGU att den anslagsfinansierade uranprospekteringen under en period av två år bör återställas till den nivå som gäller under budgetåret 1976/77.

Regeringen beräknar 13 360 000 kr. för den anslagsfinansierade uranprospekteringen under budgetåret 1979/80.

Enligt propositionen (s. 100) medger detta belopp en i förhållande till innevarande budgetår oförändrad verksamhetsvolym i avvaktan på konsekvenserna av ett energipolitiskt beslut.

NU 1978/79:41

9 Utskottet

Under anslaget Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet redovisas utgifter och inkomster för programmen Prospektering och Speciella undersökningar. Anslaget Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. är avsett att täcka sådana kostnader för programmen Prospektering och Speciella undersökningar som inte finansieras genom uppdragsintäkter. Kostnaderna för den prospekteringsverksamhet som finansieras över sistnämnda anslag uppgår innevarande budgetår till 13 505 000 kr., varav 12 000 000 kr. för uranprospektering.

Förbudgetåret 1979/80beräknas tordén anslagsfinansieradeuranprospekteringen 13 360000 kr., vilket enligt propositionen (s. 100) medger en i förhållande till innevarande budgetår oförändrad verksamhetsvolym i avvaktan på konsekvenserna av ett energipolitiskt beslut av statsmakterna. Den totala omfattningen av SGU:s delprogram Uranprospektering beräknas enligt propositionen (s. 97) för samma tid bli 20 360 000 kr., i vilket belopp sålunda ingår uppdragsintäkter med 7 milj. kr.

I motionen 1978/79:1014 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att SGU:s anslag för uranprospektering utgår med 26 109 000 kr. för nästa budgetår. Motionärerna hänvisar till SGU:s anslagsframställning. I denna anger SGU att delprogrammet Uranprospektering bör för budgetåret 1979/80 ha en omfattning av 26 109 000 kr. under förutsättning att det kommande energipolitiska beslutet blir sådant att en omfattande uranprospektering blir önskvärd. SGU räknar härvid med uppdragsintäkterom 7 milj. kr., varför den anslagsfinansierade uranprospekteringen skulle behöva ha en omfattning av 19 109 000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag vad gäller omfattningen budgetåret 1979/80 av den anslagsfinansierade uranprospekteringen. Det avsedda beloppet beräknas medge en i förhållande till innevarande budgetår oförändrad verksamhetsvolym. Motionen avstyrks sålunda i här behandlad del.

Också övriga förslag i propositionen under förevarande anslag tillstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:1014 yrkandet 1 till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 15 216 000 kr.

3. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 4 (s. 101 f.) och hemställer

NU 1978/79:41

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för budgetåret 1979/80 anvisar ett reservationsanslag av 7 609 000 kr.

4. Bergsstaten. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 5 (s. 102-104) och hemställer

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 421 000 kr.

5. Statens gruvegendom. Regeringen häri propositionen 1978/79:100 bil. 17 under punkten D6 Statens gruvegendom (s. 104-114) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1979/80, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens verksamhet som innebär åtaganden om högst 34 700 000 kr. för budgetåret 1980/81,

2. till Statens gruvegendom för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 64 451 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1978/79:473 av Rolf Dahlberg (m), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning beträffande utvinning av kobolt i Los, Gävleborgs län,

1978/79:546 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en omedelbar översyn och redovisning av möjligheterna till stödjande åtgärder för gruvhanteringens framtida utveckling, varvid särskild hänsyn tages till situationen vid gruvfälten i Mellansverige i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79:1017 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), såvitt avser hemställan (2) att riksdagen anhåller att regeringen uppdrar åt nämnden för statens gruvegendom att intensifiera prospekteringen efter legeringsmetaller m. m. i Mellansverige,

1978/79:1031 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till utveckling av Västerbottens gruvnäring enligt de riktlinjer som anges i motionen,

1978/79:1492 av Britta Hammarbacken m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn och konsekvensanalys vad gäller tillämpningen av gruv- och minerallagfstiftningen],

NU 1978/79:41

1978/79:2028 av Lars Werner m. 11. (vpk), såvitt avser hemställan (3) att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändringar i gruvlagen som innebär att koncessionsrätten ej låses av inmutningar.

Motionerna

Fyra motioner innehåller förslag som syftar till främjande av gruvdrift i olika delar av landet.

Som stöd för förslaget i motionen 1978/79:1017 att den statliga prospekteringen i Mellansverige efter legeringsmetaller skall intensifieras hänvisar motionärerna till nämndens för statens gruvegendom anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (se propositionen s. 108).

Utgångspunkten för motionen 1978/79:546 är nedläggningarna vid de mellansvenska järngruvorna. Motionärerna anser att det är nödvändigt att gruvhanteringen samordnas. En sådan samordning bör inte bara omfatta brytning av nu kända fyndigheter av järn- och sulfidmalmer utan även gälla en planmässig och utvidgad prospektering. Med undantag av järnmalm är Bergslagen, anför motionärerna, dåligt undersökt. För hela landet gäller att föga har gjorts för att undersöka förekomsten av de legeringsmetaller som är nödvändiga för stålindustrin. Inte heller har det företagits metodundersökningar i större skala för att klargöra möjligheterna att ta till vara biprodukter vid anrikning. Stimulans bör också ges till marknadsföringen i utlandet för att öka försäljningen av malm och mineral, liksom till investering i nya brytnings- och anrikningsmetoder. Motionärerna påpekar också att de företag i Sverige som tillverkargruvutrustning kommer att drabbas av arbetsbrist och nedläggning om inte gruvnäringen stimuleras.

Följande riktlinjer anges i motionen 1978/79:1031 för utveckling av Västerbottens gruvindustri.

O En total utvärdering bör genomföras av nickelförekomsterna inom Lainejaurområdet. Ett projekt måste också startas för att ta fram en lämplig anrikningsmetod för framtagning av nickel samt även för den koppar som finns i anslutning till nickelfyndigheterna. Resultaten av dessa projekt bör läggas till grund för en rationell gruvbrytning i området.

O Fullprospektering börgenomföras av Västerbottens mineralfyndigheter, främst jordartsmetaller men även andra ännu inte kända mineralfyndigheter.

O För fullprospektering krävs att ökade resurser satsas till prospekteringsverksamheten samt att verksamheten samordnas. Det bör därför inrättas ett företag som ansvarar för prospektering. Vidare måste former för politisk insyn i prospekteringsverksamheten skapas.

O Förutsättningarna för ett svenskt zinkmetallverk bör undersökas, liksom möjligheterna att förlägga ett sådant verk till landets nordligaste delar.

O Organ för forskning och utveckling måste skapas. Förslag finns om ett mineraltekniskt laboratorium i Luleå. Vidare krävs forskning och utveckling av metoder och utrustning.

NU 1978/79:41

12 O Fyndigheten av volfram i Storumanområdet bör ges hög prioritet vid prospektering.

O Förutsättningarna och metoderna för att ta till vara Rakkejaurmalmen bör utredas. Noggranna hänsyn måste därvid tas till miljöpåverkan samt konsekvenser för andra sulfidmalmsgruvor.

O De nuvarande bestämmelserna om rätt till inmutningar bör omprövas.

O Förutsättningarna för vidareförädling av koppar inom landet måste utredas.

o Den malmbaserade industrin måste förstatligas.

O Nedskärningar i produktionen vid Västerbottens sulfidmalmsgruvor får inte tillåtas.

0 Ett system bör skapas för utarbetande av planer för alternativa industrier i områden där gruvindustrin utgör den huvudsakliga näringsgrenen. En metod kunde därvid vara att gruvbolag genom lagstiftning åläggs att avsätta en del av vinsten för etablering av nya industrier vid en nedläggning.

1 motionen 1978/79:473 erinras om att kobolt i mitten av 1700-talet under ett tjugotal år bröts i Los (Ljusdals kommun, Gävleborgs län). Motionären anför att Sverige är helt importberoende i fråga om kobolt och pekar på sysselsättningsproblem i Ljusdals kommun. Flan förordar noggranna undersökningar om möjligheten att på nytt bryta kobolt i Los.

I två motionsyrkanden framförs förslag om ändringar i gruv- och minerallagstiftningen. En närmare redogörelse för dessa yrkanden lämnas i det följande under rubriken Utskottet (se s. 15).

Prospektering pä uppdrag av nämnden för statens gruvegendom

Nämnden för statens gruvegendom har för prospekteringsändamål delat in landet i åtta regioner enligt vidstående kartskiss.

Av sammanställningen på s. 105 i propositionen och redogörelsen i densamma för nämndens anslagsframställning för budgetåret 1979/80 (s. 107 f.) framgår hur nämnden i stort planerar att fördela tillgängliga resurser för prospektering. Regeringens beräkning av medel för prospektering ansluter till nämndens önskemål. Nämnden avser att så länge det finns indikationer på ekonomiska mineraliseringar behålla prospekteringen på en hög nivå inom de regioner där gruvnäringen är etablerad. Sådana regioner är bl. a. Mellansverige och Västerbotten inkl. de delar av fjällkedjan som anknyter till Stekenjokkområdet.

Den prospektering som utförs i Mellansverige under innevarande budgetår väntas enligt nämnden ge ett stort antal nya indikationer på mineraliseringar med basmetaller och legeringsmetaller. Resurser avses bli avdelade för uppföljningsarbeten på sådana indikationer. Som exempel på redan framtagna fyndigheter som kräver ytterligare insatser för slutlig utvärdering nämns vanadinförekomsten Vanberget, volframfyndigheter i Falu-Hoforsområdet, zink- och molybdenfyndigheter i Filipstadsområdet samt bly- och silverfyndigheter i Södermanland.

NU 1978/79:41

13 Norra

Norrbotten

f Sodra Norrbotten Västerbotten

Mellersta Norrland

' Sodra Norrland

Sodra Sverige

Till bilden av statens prospekteringsverksamhet i Mellansverige hör också att nämnden i januari 1979 hos regeringen begärde ytterligare 5 milj. kr. för budgetåret 1979/80 för en djupundersökning i prospekteringssyfte i Riddarhyttefältet (Skinnskattebergs kommun, Västmanlands län). Regeringen medgav den 1 mars 1979 att nämnden inom ramen för tillgängliga medel vidtar sådana förberedande åtgärder som behövs för att undersökningen skall kunna påbörjas under budgetåret 1979/80.1 övrigt lämnades framställningen utan åtgärd.

Förutom verksamheten inom Stekenjokkområdet i Västerbotten planerar nämnden fortsatta inventeringar av volframindikationer inom Storumanområdet. Geologiska tolkningar tyder på att volframprovinsen har stor utbredning, varför prospekteringsområdet successivt kommer att utvidgas. Begränsade aktiviteter avses komma att pågå inom Kristinebergs- och Malånäsområdena på prioriterade objekt.

Los i Ljusdals kommun är belägen inom regionen södra Norrland enligt nämndens indelning. Nämnden planerar för budgetåret 1979/80 en utbyggnad av basprospekteringen i södra Norrland.

NU 1978/79:41

14 Riksdagens behandling hösten 1978 av vissa frågor rörande gruv- och minerallagstiftningen På

förslag av näringsutskottet (NU 1978/79:14) avslog riksdagen i december 1978 en motion om översyn av gruv- och minerallagstiftningen. Den då aktuella motionen innehöll i stort sett samma kritik mot gällande regler som nu förs fram i motionen 1978/79:1492.

I nämnda betänkande redovisade utskottet huvuddragen i det gruvrättsliga regelsystemet och redogjorde ingående för gällande bestämmelser och praxis om bl. a. undersökningsarbete och om förfarandet vid prövning av ansökningar. Utskottet hänvisade till att de problem som motionärerna hade uppmärksammat diskuterades inom mineralpolitiska utredningen (I 1974:02), som beräknas avsluta sitt arbete under innevarande år. Det fanns därför enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att vid denna tidpunkt aktualisera frågorna. Centerpartiets företrädare i utskottet anförde i en reservation att riksdagen borde uttala sig till förmån för utredningar dels om hur tillstånd att undersöka alunskiffer bör ges, dels om hur markägaren skall få större möjligheter än f. n. att yttra sig över ansökningar om inmutningar och undersökningskoncessioner.

Utskottet

Över anslaget Statens gruvegendom utgår medel för bl. a. den prospektering efter metaller och industrimineral som initieras av nämnden för statens gruvegendom. Prospekteringen utförs i huvudsak genom uppdrag till SGU.

I motionen 1978/79:1017 krävs en intensifiering av nämndens prospektering efter legeringsmetaller m. m. i Mellansverige. Gruvnäringens läge i denna del av landet är också utgångspunkt för motionen 1978/79:546, som bl. a. innehåller krav om en planmässig och utvidgad prospektering i Mellansverige. Enligt sistnämnda motion bör regeringen dessutom omedelbart se över och för riksdagen redovisa möjligheterna till stödjande åtgärder för gruvhanteringens framtida utveckling. I motionen 1978/79:1031 begärs att regeringen skall lägga fram ett förslag till utveckling av Västerbottens gruvnäring, varvid utökade prospekteringsinsatser förutsätts utgöra en del av förslaget. Motionen 1978/79:473 innehåller förslag om utredning beträffande utvinning av kobolt i Los (Ljusdals kommun).

1 det föregående (s. 12 f.) har utskottet redogjort för den planerade inriktningen av nämndens prospektering under budgetåret 1979/80.

Mot denna bakgrund konstaterar utskottet att regeringens medelsberäkning i fråga om prospekteringsinsatser ansluter till vad nämnden för statens gruvegendom har föreslagit. Härigenom möjliggörs ökade insatser inom de delar av landet som uppmärksammas i de fyra här behandlade motionerna. Utskottet vill understryka betydelsen av att dessa insatser kommer till stånd

NU 1978/79:41

och att sålunda prospekteringen efter främst legeringsmetaller i olika delar av landet intensifieras. Något särskilt uttalande av riksdagen om utökade prospekteringsinsatser behövs inte. Motionerna 1978/79:473, 1978/79:546, 1978/79:1017 och 1978/79:1031 avstyrks sålunda till den del de innehåller krav på utökad prospektering i olika delar av landet.

Övriga förslag i propositionen föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Yrkandena i motionerna 1978/79:546 och 1978/79:1031 går också ut på att regeringen bör lägga fram förslag om stöd till gruvhanteringen i allmänhet resp. om stöd till gruvnäringen i Västerbotten. Det är, vill utskottet framhålla, betydelsefullt att gruvindustrin får förbättrade verksamhetsmöjligheter. Regeringen bör därför redovisa ett gruvpolitiskt handlingsprogram för riksdagen. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. I detta sammanhang vill utskottet peka på att underlag för ett sådant program f. n. utarbetas på olika håll. Av grundläggande betydelse är givetvis mineralpolitiska utredningens förslag, vilka beräknas föreligga senare i år. Vidare pågår utredningsarbete inom berörda fackliga organisationer.

Motionerna 1978/79:1492 och 1978/79:2028 innehåller kritik mot vissa regler på det gruvrättsliga området.

Enligt motionen 1978/79:1492 bör regeringen göra en ”översyn och konsekvensanalys” vad gäller tillämpningen av gruv- och minerallagstiftningen. Motionärerna uppmärksammar problem som hänger samman med att alunskiffer innehåller olika mineral som kan göra det nödvändigt att samtidigt tillämpa bestämmelserna i gruvlagen (1974:342) om inmutning och reglerna i minerallagen (1974:890) om undersökningskoncession. Vidare menar de att markägare har alltför små möjligheter att bevaka sina intressen i samband med att någon ansöker om inmutning eller undersökningskoncession. I detta sammanhang förordar de bestämmelser av innebörd att markägare skall kunna få ersättning av sökanden för sina ombuds- och utredningskostnader i ärendet. Det bör också föreskrivas i minerallagen, anser motionärerna, att så snart ett område avsökts och befunnits ointressant en smidig reglering av områdets storlek skall kunna ske. Motionärerna anför vidare att konflikter blir särskilt framträdande när anspråk på mineralutvinning riktar sig mot områden som har starka markanvändningsintressen med hänsyn till naturvård, rekreation jordbruk eller annan näringsverksamhet. Det är nödvändigt, anser de, att närmare analysera de svårigheter som kan uppstå på grund av ovisshet om möjligheterna att planera den framtida användningen av områden som omfattas av ansökningarom undersökningskoncession enligt minerallagen.

I motionen 1978/79:2028 begärs att regeringen skall lägga fram förslag till ändringar i gruvlagen av innebörd att koncessionsrätten ej låses av inmutningar. Motionärerna anför att gruvlagens inmutningssystem ger utrymme

NU 1978/79:41

för intressenteratt i konkurrenssyfte blockera mineralförekomster som skulle kunna utvinnas ”på koncessionsrätt”.

Utskottet har hösten 1978 i betänkandet NU 1978/79:14 angett huvuddragen i det gruvrättsliga regelsystemet och ingående redogjort för gällande bestämmelser om undersökningsarbete, om förfarandet vid prövning av ansökningar och om storleken av koncessionsområde. Betänkandet avgavs med anledning av en motion som innehöll i stort sett samma kritik mot gällande regler som nu förs fram i motionen 1978/79:1492. I denna finns emellertid härutöver påpekanden om de konflikter som kan uppstå när anspråk på mineralutvinning står mot andra markanvändningsintressen som t. ex. naturvård, rekreation och jordbruk.

I sitt nyssnämnda betänkande NU 1978/79:14 konstaterade utskottet (s. 10) att den gruvrättsliga lagstiftningens allmänna syfte kan sägas vara att främja gruvnäringen genom att inskränka den rätt som eljest tillkommer jordägaren och att denna principiella syn ligger bakom detaljregleringen av olika delfrågor. Utskottet avstyrkte den då aktuella motionen med hänvisning bl. a. till att de problem som motionärerna hade uppmärksammat diskuterades inom mineralpolitiska utredningen.

Det framgår emellertid inte klart av utredningens direktiv i vilken utsträckning den kommer att behandla alla de frågor som aktualiseras i motionen 1978/79:1492. Utskottet anser att det är angeläget att en närmare analys görs av de problem som motionärerna har tagit upp. Speciellt viktigt torde det vara att komma fram till en lösning av de problem som kan vara förknippade med tillståndsgivning i samband med undersökning av alunskiffer, eftersom denna innehåller olika mineral som kan göra det nödvändigt att samtidigt tillämpa gruvlagens bestämmelserom inmutning och minerallagens bestämmelser om undersökningskoncession. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av innebörd att regeringen bör närmare analysera de frågor som har tagits upp i motionen 1978/79:1492.1 samband härmed bör också förslaget i motionen 1978/79:2028 studeras.

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag m. m. att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag bemyndigar regeringen att under budgetåret 1979/80, i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst 34 700 000 kr. för budgetåret 1980/81,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:473, motionen 1978/79:546 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1017 yrkandet 2 och motionen 1978/79:1031 i ifrågavarande del till Statens gruvegendom för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag

NU 1978/79:41

av 64 451 000 kr.,

2. beträffande gruvpoliiiskt handlingsprogram

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:546 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:1031 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

3. beträffande översyn av gruv- och minera/lagstiftningen

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1492 och motionen 1978/79:2028 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Propositionen 1978/79:127 bilaga 1

6. Prospektering i Jokkmokks kommun. Regeringen har i propositionen 1978/79:127 bilaga 1 (industridepartementet) under punkten 2 (s. 15 f.) föreslagit riksdagen bl. a. (5) att till Prospektering i Jokkmokks kommun för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang följande motioner som har väckts med anledning av propositionen:

1978/79:2224 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt avser hemställan (3 i viss del) att riksdagen hos regeringen begär en exploatering av kalk- och marmorfyndigheten i Norvijaur,

1978/79:2268 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan (3) att riksdagen uttalar att det i propositionen föreslagna särskilda prospekteringsprojektet i Jokkmokks kommun utvidgas till att omfatta mineralbältet Svappavaara-Kaunisvaara,

1978/79:2291 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c), vari hemställs att riksdagen till prospektering i Jokkmokks kommun för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag] med 20 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 60 milj. kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet också följande motioner från allmänna motionstiden:

1978/79:331 av Alf Lövenborg (apk), vari hemställs att riksdagen anmodar regeringen att utarbeta en plan för Jokkmokks kommun i syfte att skapa full sysselsättning och utveckling och att därvid beakta

1. att ett aluminiumverk bör uppföras i Jokkmokks kommun.

NU 1978/79:41

2. att, i enlighet med i motionen anförda synpunkter, tillgången till [aluminiumjråvara i Kvikkjokk tillvaratas,

3. att exploatering av kalk- och marmorfyndigheten i Norvijaur inleds,

4. att en total mineralinventering skyndsamt företas i Jokkmokks kommun,

1978/79:1502 (i viss del) av Sven Lindberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att de åtgärder som erfordras för ett effektivt tillvaratagande av de naturliga resurser som [på mineralområdet] finns i Norrland snarast sätts in,

1978/79:1516 (i viss del) av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar vad som i motionen anförts beträffande åtgärder för skapande av sysselsättning i Jokkmokks kommun.

Motionerna 1978/79:331 och 1978/79:1516 har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet och av detta överlämnats till näringsutskottet.

Motionen 1978/79:1502 innehåller också vissa synpunkter om tillvaratagande av råvara för skogsindustrin. Dessa frågor har utskottet behandlat i betänkandet NU 1978/79:34.

Motionen 1978/79:1516 innehåller också förslag som bl. a. gäller vattenkraftsproduktionen inom Jokkmokks kommun. Utskottet avser att ta upp dessa delar av motionen i samband med behandlingen av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken. 1 detta sammanhang avser utskottet också att behandla övriga delar av yrkandet 3 i motionen 1978/79:2224 (uranbrytning i Pleutajokk). Andra förslag i motionen 1978/ 79:1516 behandlar utskottet i betänkandet NU 1978/79:45.

Propositionen

Nämnden för statens gruvegendom har utarbetat ett program för totalundersökning av mineraltillgångarna inom Jokkmokks kommun. De sammanlagda kostnaderna beräknades ursprungligen till ca 60 milj. kr., fördelade under en femårsperiod. Med hänvisning till sysselsättningsläget i Jokkmokk förordar regeringen att nämnden nu får ett särskilt anslag av 40 milj. kr. Arbetet bör enligt propositionen läggas upp så, att en utvärdering av verksamheten kan ske efter två år. Prospekteringen beräknas under denna tid sysselsätta ca 60 personer.

Motionerna

Som motiv förförslaget i motionen 1978/79:2291 att 60 milj. kr. skall anslås till prospektering i Jokkmokks kommun hänvisar motionärerna till den i

NU 1978/79:41

föregående avsnitt nämnda kostnadsberäkningen av nämnden för statens gruvegendom. De anför vidare att regeringens förslag skulle medföra en lägre sysselsättningseffekt i kommunen än det ursprungliga förslaget.

Sysselsättningsproblemen inom Jokkmokks kommun har uppmärksammats i de två under allmänna motionstiden väckta motionerna 1978/79:331 och 1978/79:1516.

1 motionen 1978/79:1516 förordas att den plan för prospektering inom Jokkmokks kommun som har utarbetats av nämnden för statens gruvegendom genomförs. Tillräckliga resurser bör vidare satsas på utveckling av kalkfyndigheten vid Norvijaur. Motionärerna erinrar också om att Jokkmokks kommun i en skrivelse till regeringen om långsiktiga industriprojekt har nämnt att aluminiumsmältverk, ferrokiselverk och konstgödselfabrik utgör exempel på energikrävande industri som bör lokaliseras till kommunen.

Samma projekt nämns i motionen 1978/79:331, i vilken det också påpekas att en tänkbar råvara för aluminiumframställning, nämligen anortisit, finns i Kvikkjokk. I den med anledning av propositionen 1978/79:127 väckta motionen 1978/79:2224 tar samma motionärer på nytt upp förslaget om exploatering av Norvijaurfyndigheten.

I motionen 1978/ 79:2268 föreslås att mineralprospektering skall ske också i området Svappavaara-Kaunisvaara. Motionärerna anser det angeläget att resultatet av prospekteringsarbetet redovisas för berörda kommuner och för landstinget.

De medel som i dag står till förfogande för att intensifiera undersökningarna och satsa på brytning av redan kända mineralförekomster i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är ytterst begränsade, anförs i motionen 1978/79:1502 om tillvaratagande av Norrlands naturresurser. Motionärernas utgångspunkt är behovet av arbetstillfällen i dessa delar av landet. De anför att det inte är privatekonomiskt lockande för något företag att utan stöd bygga ut verksamheten och menar att man genom extra stimulansåtgärder bör utveckla de norrländska naturtillgångarna, förädla dem i inlandet och satsa på produktutveckling. Enligt motionärerna bör man i ökad utsträckning använda offertprincipen för att utveckla naturresurserna i de tre länen.

Utskottet

En av de åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten som regeringen föreslår i propositionen 1978/79:127 är att 40 milj. kr. anslås tillen totalundersökning av mineraltillgångarna i Jokkmokks kommun. Förslaget grundas på ett undersökningsprogram som har utarbetats av nämnden för statens gruvegendom. Nämnden beräknade att de sammanlagda kostnaderna skulle uppgå till 60 milj. kr., fördelade på fem år. Regeringens förslag förutsätter att arbetet läggs upp så att en utvärdering kan ske efter två år.

I motionen 1978/79:2291 föreslås att 60 milj. kr. anslås till projektet. Motionärerna hänvisar till nämndens kostnadsberäkning och till behovet av

NU 1978/79:41

sysselsättning i kommunen. Med hänvisning till vad som i propositionen anförs om en utvärdering av projektet om två år tillstyrker utskottet regeringens förslag att 40 milj. kr. nu anvisas för prospektering i Jokkmokks kommun. Motionen avstyrks sålunda.

Under allmänna motionstiden föreslogs i motionerna 1978/79:331 och 1978/79:1516 bl. a. att det under förevarande punkt behandlade projektet skulle genomföras. Det nu av regeringen framlagda och av utskottet tillstyrkta förslaget tillgodoser motionärernas önskemål, varför det inte finns anledning för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av dessa båda motioner i här behandlad del. De avstyrks sålunda av utskottet. Regeringens förslag om prospektering i Jokkmokks kommun betraktar utskottet samtidigt som ett första steg för att tillgodose yrkandet i motionen 1978/79:1502 i den del motionen avser åtgärder för att ta till vara Norrlands naturresurser på mineralområdet. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet också den sistnämnda motionen.

I motionerna 1978/79:331 och 1978/79:1516, liksom i motionen 1978/ 79:2224, begärs åtgärder för exploatering av en kalk- och marmorfyndighet i Norvijaur. Utskottet förutsätter att det nu aktuella prospekteringsarbetet även kan innefatta en bedömning av denna fyndighet. Något särskilt uttalande av riksdagen behövs därför inte enligt utskottets uppfattning. De tre motionerna avstyrks sålunda i ifrågavarande delar.

Motionen 1978/79:2268 innehåller ett yrkande om att riksdagen skall uttala sig för särskilda prospekteringsinsatser även i mineralbältet SvappavaaraKaunisvaara. Motionärerna anför att det finns rika mineraltillgångar i detta område. Utskottet konstaterar att området är föremål för uppmärksamhet såväl av nämnden för statens gruvegendom som av andra prospektörer. Nämndens insatser sker inom ramen för anslaget Statens gruvegendom (jfr under punkten 5 i det föregående). Utskottet är inte berett att förorda någon omprioritering av nämndens resurser. Inte heller anser utskottet att det finns underlag för riksdagen att nu uttala att ytterligare resurser bör satsas på detta prospekteringsprojekt. Motionen avstyrks sålunda.

Yrkandet i motionen 1978/79:331 går ut på att riksdagen skall anmoda regeringen att utarbeta en plan för Jokkmokks kommun i syfte att skapa full sysselsättning och utveckling. En sådan plan skulle innehålla vissa i motionen angivna åtgärder. Utskottet - som i det föregående har berört vissa av dessa åtgärder - är inte berett att ställa sig bakom den plan som motionärerna skisserar. Motionen avstyrks sålunda i de delar den inte redan har behandlats av utskottet.

Utskottet hemställer

1. beträffande prospektering i Jokkmokks kommun

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:331 i ifrågavarande del, motionen 1978/ 79:1502 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1516 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2224 yrkandet 3 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2291 till Prospektering i Jokkmokks

NU 1978/79:41

kommun för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

2. beträffande prospektering i området Svappavaara-Kaunisvaara att riksdagen avslår motionen 1978/79:2268 yrkandet 3,

3. beträffande en sysselsättningsplan för Jokkmokks kommun

att riksdagen avslår motionen 1978/79:331 i ifrågavarande del.

Stockholm den 3 maj 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

När\>arande: Ingvar Svanberg (s). Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m). Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp). Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m). Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Rune Ångström (fp), Karl-Erik Häll (s) och Rune Johansson i Ljungby (s).