Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till ett nytt handelsstålbolag och propositionen 1978/79:126 om tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m. i vad avser industripolitiska insatser jämte motioner

NU 1978/79:43

Näringsutskottets betänkande 1978/79:43

med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till ett nytt handelsstålbolag och propositionen 1978/79:126 om tidigareläggningar av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m. i vad avser industripolitiska insatser jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna V: 16 och V: 17 (lån till ett nytt handelsstålbolag),

dels propositionen 1978/79:126 om medel för tidigareläggning av vissa investeringar inom SSAB Svenskt Stål AB, m. m. i vad avser industripolitiska insatser samt sju motioner som har väckts med anledning av propositionen,

dels yrkanden i två motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten,

dels tio motioner om stålindustrin m. m. vilka har väckts under allmänna motionstiden.

Propositionerna och motionerna redovisas i det följande (s. 2 f.).

Propositionen 1978/79:126 innehåller också förslag om regionalpolitiska insatser i Ludvika kommun. Dessa förslag behandlas av arbetsmarknadsutskottet i betänkandet AU 1978/79:32.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av företagsledningarna för SSAB Svenskt Stål AB och för vissa mindre handelsstålverk (Boxholms AB och Smedjebackens Valsverks AB jämte det sistnämndas ägare. Förvaltnings AB Ratos), av arbetstagarledamöter i SSAB:s styrelse, av ledamöter i den fackliga förhandlingsgruppen för SSAB och de mindre handelsstålverken, av fackliga företrädare för de anställda vid vissa mindre handelsstålverk (Boxholms AB, Halmstads Järnverks AB, SKF Steel Hällefors, Smedjebackens Valsverks AB)och vid kalkverk inom Orsa och Rättviks kommuner samt av företrädare för Orsa och Rättviks kommuner.

I anslutning härtill har skriftliga synpunkter ingivits av Boxholms AB och Smedjebackens Valsverks AB, av samtliga fackklubbar vid Halmstads Järnverks AB och av företrädare för de anställda vid Rättviks kalkverk. Vidare har Svenska industritjänstemannaförbundet, Svenska metallindustriarbetareförbundet och Sveriges arbetsledareförbund överlämnat kopia av ett

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 43

NU 1978/79:43

gemensamt uttalande angående behovet av åtgärder för den svenska stålindustrin, vilket uttalande tidigare har tillställts industriminister Erik Huss.

Svenska gruvindustriarbetareförbundet har gett in en skrivelse med synpunkter rörande sambandet mellan förslagen i propositionen 1978/79:126 och förutsättningarna för den mellansvenska järnmalmsproduktionen.

Propositionen 1978/79:100

Under här aktuella punkter i propositionen 1978/79:100 bil. 17 föreslås följande:

V:16. Lån till ett nytt handelsstålbolag för rekonstruktion sä n d a m å I (s. 211 f.)

att riksdagen till Lån till ett nytt handelsstålbolag för rekonstruktionsändamål för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.

V:17. Lån till ett nytt handelsstålbolag för investeringsändamål (s. 212) att riksdagen till Lån till ett nytt handelsstålbolag för investeringsändamål för budgetåret 1979/80 anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.

Förslagen under de båda här behandlade punkterna har lagts fram mot bakgrund av att avtalet mellan de statliga och privata intressenter som år 1978 bildade det nya handelsstålbolaget SSAB Svenskt Stål AB för sin giltighet var beroende av en betydande finansiell medverkan av staten (prop. 1977/78:87, NU 1977/78:45).

Propositionen 1978/79:126

Förslag

I vad avser industripolitiska insatser föreslås i propositionen under punkten 3 (s. 22) att riksdagen

1. till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 31 000 000 kr.,

2. till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruktionsändamål på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 51 500 000 kr.,

3. till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 815 000 000 kr..

NU 1978/79:43

4. till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruktionsändamål för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 203 500 000 kr.,

5. bemyndigar regeringen att helt eller delvis efterge lån för rekonstruktionsändamål till SSAB Svenskt Stål AB,

6. till Medelstillskott till Kopparbergs läns utvecklingsfond för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

Huvudsakligt innehåll

De medel som föreslås bli anslagna som lån till SSAB - för budgetåren 1978/79 och 1979/80 totalt 846 milj. kr. för strukturändamål och 255 milj. kr. för rekonstruktionsändamål - är avsedda för tidigareläggning av vissa investeringar så att sysselsättningssvårigheter som eljest uppstår vid ett genomförande av SSAB:s s. k. strukturplan kan överbryggas. Mot bakgrund av det besvärliga sysselsättningsläget i regionen Borlänge-Ludvika föreslås att utvecklingsfonden i Kopparbergs län skall få förstärkta resurser med 7,5 milj. kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:126 är följande:

1978/79:2223 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för

1. att en plan utarbetas med målsättningen att inga sysselsättningsminskningar får ske vid de i propositionen berörda enheterna,

2. att en ny struktur- och utvecklingsplan för hela stål- och gruvnäringen utarbetas med målsättningen att öka förädlingsgraden, sysselsättningen och industrispridningen,

3. att löftet om 2 300 nya jobb inom stålsektorn i Luleå infrias under 1979/80,

4. att byggandet av ett mediumvalsverk inleds vid SSAB:s anläggning i Luleå,

1978/79:2249 av Birgitta Hambraeus m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen begär förslag om statligt stöd till ombyggnad av GP-verket i Grängesberg i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. uttalar att den malmbaserade metallurgin bör bibehållas vid Domnarvets järnverk,

3. anvisare» med 4 milj. kr. förhöjt investeringsanslag till lån till SSAB för rekonstruktionsändamål på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budget -

NU 1978/79:43

året 1978/79 för utvecklandet av gruvan i Blötberget,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om kalkbruken i Dalarna,

5. som sin mening ger regeringen till känna att pågående av STU understödda arbete rörande en ny direktreduktionsprocess av järnmalm beaktas vid utvärderingen av nya malmprocesser i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79:2250 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen till Lån till SSAB för strukturändamål förbudgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett med ytterligare 15 milj. kr. förhöjt investeringsanslag att användas till uppförande av ett kraftvärmeverk i gemensamt hälftenägt bolag med Luleå kommun,

1978/79:2266 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att den malmbaserade metallurgin vid Domnarvets järnverk ges tillfälle att fortsätta på sätt som generaldirektör Bertil Rehnberg föreslagit,

2. att driften vid Blötbergets och Håksbergs gruvor får fortgå och omprövas först när förslag framlagts om ett långsiktigt program för den mellansvenska gruvindustrin,

3. att hos regeringen hemställa att en utredning företas om kalkbruksindustrins framtida struktur innan några beslut i dessa hänseenden tas av SSAB,

4. att som medelstillskott till Dala Invest AB förbudgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.,

1978/79:2267 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1978/79:126 anhåller att regeringen tar initiativ till ett samarbete mellan bilindustrin och handelsstålindustrin i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79:2288 av Lars-Ove Hagberg (vpk), vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen om en utredning om kalkverkens framtid i anledning av SSAB:s omstrukturering med målsättningen att i första hand finna former för fortsatt drift vid kalkverket i Rättvik och att eventuella inskränkningar ej får ske förrän nya ersättningsjobb är ordnade på orten,

1978/79:2289 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen om att skyndsamt framlägga förslag om

1. att de privata intressena i SSAB bortkopplas och bolaget blir helt nationaliserat,

2. att en samhällsekonomisk sysselsättnings- och strukturplan för SSAB utarbetas enligt följande huvudpunkter:

- samhällsekonomisk strukturplan med hög förädling, ny teknik, forskning och utveckling mot alternativ produktion.

NU 1978/79:43

- järnverken i Luleå, Domnarvet och Oxelösund byggs på integrerad produktion från metallurgi till färdigprodukteroch knyts till utvecklingsprogram inom bl. a. verkstadsindustrin inom varje region,

- nedläggningen av Blötbergets och Håksbergs gruvor förhindras och Grängesgruvan kompletteras med ett sinterverk,

- sysselsättningen inom SSAB:s enheter skall ligga på minst samma nivå som vid bildandet av SSAB,

- åtgärder mot import som hotar att slå ut svenskt handelsstål vidtas,

3. att ett mediumvalsverk i Luleå uppförs i enlighet med de riktlinjer för en offensiv stålpolitik som anförs i motionen,

4. att malmmetallurgin i Domnarvets järnverk bibehålls,

5. att inga nedläggningar av gruvor inom SSAB får ske och att gruvan i Grängesberg tillförs ett sinterverk,

6. att en ammoniakfabrik uppförs i Luleå,

7. att inom gruv- och stålsektorn genomförs en samhällsägd och styrd forskning och utveckling, där i dag befintlig forskning och utveckling inom stålsektorn skall ingå.

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:127 och som behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:2224 av Alf Lövenborg (apk) och Rolf Hagel (apk), såvitt avser hemställan (1) att riksdagen hos regeringen begär att projektet Stålverk 80 återupptas i dess ursprungliga omfattning,

1978/79:2268 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt avser hemställan (2) att riksdagen uttalar att ett kraftvärmeverk i anslutning till SSAB i Luleå bör drivas med masugns- och LD-gas.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande är följande:

1978/79:332 av AlfLövenborg(apk)och Rolf Hagel (apk), vari hemställs att riksdagen anmodar regeringen att genomföra

1. återupptagande av projektet Stålverk 80 i ursprunglig omfattning,

2. projektets komplettering med uppförande av nytt valsverk och en statlig verkstadsindustri,

3. utarbetande av en plan i syfte att åstadkomma största möjliga industrispridning utgående från de nämnda projekten,

1978/79:335 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag innebärande

1. att alla avskedanden eller personalminskningar inom stål- och gruvindustrin förbjuds,

2. att handelsstål-, specialstål- och gruvindustrin nationaliseras och alla privatintressen bortkopplas med följande utvecklingsinriktning:

NU 1978/79:43

- samhällsekonomiska intressen skall vara vägledande,

- satsning på ny teknik och nya produkter; program utarbetas för högt driven förädling,

- samordning av stål-, gruv- och verkstadsindustrin där planer görs upp för lokalisering av förädlingsindustrier till hotade och drabbade bruksorter,

- de anställda får ett avgörande inflytande genom vetorätt över centrala beslut,

3. att till SSAB överföra den kraftförsörjning som vid sammanslagningen ställdes utanför SSAB,

4. att riksdagsbeslutet om SSAB rivs upp och följande riktlinjer skall gälla för SSAB:

- personalstyrkan vid SSAB:s olika företag skall vara vid samma nivå som vid sammanslagningen,

- samhällsekonomiska intressen skall vara vägledande för SSAB,

- sysselsättning och struktur förverkligas med ”egen utveckling” - metallurgi och förädling vid de tre järnverken i Luleå, Domnarvet och Oxelösund,

- inga gruvor tillåts att upphöra med brytningen,

5. att ingen gruvbrytning får upphöra förrän malmen är utbruten och att ersättningsjobb anskaffas i god tid,

6. att de mindre handelsstålverken samordnas och överförs till SSAB och full sysselsättning vid varje företag bibehålls,

1978/79:657 av Lars-Ove Hagberg (vpk) och Eivor Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen om att skyndsamt framlägga förslag om

a) att de privata intressena i SSAB bortkopplas och att bolaget blir helt nationaliserat,

b) en samhällsekonomisk sysselsättnings- och strukturplan för SSAB enligt följande huvudpunkter

- samhällsekonomisk strukturplan med hög förädling, ny teknik, forskning och utveckling mot alternativ produktion,

- järnverken i Luleå, Domnarvet och Oxelösund byggs på integrerad produktion från metallurgi till färdigprodukter och knyts till utvecklingsprogram inom bl. a. verkstadsindustrin,

- nedläggningen av Blötbergets och Håksbergs gruvor förhindras, Grängesgruvan kompletteras med ett sinterverk,

- sysselsättningen inom SSAB:s enheter skall ligga på minst samma nivå som vid bildandet av SSAB,

- åtgärder mot import som hotar att slå ut svenskt handelsstål vidtas,

1978/79:658av RoIfHagel(apk)och Alf Lövenborg(apk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att produktionsfrämjande åtgärder sätts in i Bergslagen med sikte på att bibehålla och vidareutveckla metallurgin samt att säkra en fortsatt och utökad gruvdrift i Bergslagen,

NU 1978/79:43

1978/79:1004 av Nils Berndtson (vpk) och Lars-Ove Hagberg (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om att Boxholms järnverk nationaliseras och ingår i SSAB,

2. att riksdagen beslutar att inga sysselsättningsminskningar får ske vid Boxholms järnverk och att nedläggning av metallurgin ej får ske i avvaktan på nyinvesteringar,

1978/79:1013 av Lars-Ove Hagberg (vpk), vari hemställs att riksdagen hemställer hos regeringen att framlägga förslag om

1. att Horndalsverken införlivas i SSAB,

2. att produktionen fortsätter i Horndalsverken och blir föremål för nyinvesteringar så att rätten till arbete i Horndal tryggas,

1978/79:1508 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. begär att regeringen snarast framlägger förslag för riksdagen om genomförandet av den samlade utvecklingsplan för Svenskt Stål AB som redovisats i motionen,

2. begär att regeringen tar initiativ till en förändring av ägarfördelningen i Svenskt Stål AB i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. begär att regeringen framlägger förslag för riksdagen till investerings-,

struktur- och sysselsättningsplaner för [bl. a.] handelsståls-, samt järn och

stålgjuteriindustrierna,

4. begär att regeringen initierar en ägarsamordning inom [bl. a.] handelsstålsindustrin som möjliggör en sådan branschplanering,

5. begär att regeringen tar initiativ i syfte att öka möjligheterna för Svenskt Stål AB och andra stålföretag att upphandla utrustning inom Sverige,

1978/79:1658 av Filip Johansson (c) och Torsten Stridsman (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen

2. till tidigareläggning av investeringar m. m. vid SSAB:s anläggningar i Luleå för budgetåret 1979/80 anvisar 22 milj. kr., varav till strukturlån 15 milj. kr. och till rekonstruktionslån 7 milj. kr.,

3. hos regeringen begär förslag till medelsanvisning för senare budgetår eller om så erfordras på tilläggsbudget avseende nämnda tidigareläggning,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen i övrigt anförts,

1978/79:2008 av Gunnel Jonäng m. fl. (c), såvitt gäller den del av hemställan som innehåller att riksdagen hos regeringen skall begära skyndsamma åtgärder för statligt stöd till SKF Steels plasmaprojekt,

1978/79:2022 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. till tidigareläggning av investeringar inom SSAB m. m. för budgetåret 1979/80 anvisar 106,5 milj. kr., varav 74 milj. kr. till strukturlån och 32,5 milj.

NU 1978/79:43

kr. till rekonstruktionslån,

2. hos regeringen hemställer att tidigareläggning av investeringar inom SSAB m. m. må genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med i motionen åberopade rapport och att förslag till härför erforderlig medelsanvisning för budgetåret 1980/81 och senare föreläggs riksdagen,

4. hos regeringen hemställer om uppdrag till Statsföretag AB att i samarbete med andra företag genomföra utredning och upprätta förslag jämte offert avseende utvecklingsinsatser för stålbaserat lättbyggsystem och avseende etablerande av lättbyggföretag med statligt delägande i enlighet med vad i motionen anförts.

Motionen 1978/79:1508 behandlas i övrigt - i vad avser delar av hemställan under 3 och 4 - i betänkandet NU 1978/79:44.

Motionen 1978/79:1658 behandlas i övrigt i betänkandet NU 1978/ 79:42.

Motionen 1978/79:2008 behandlas i övrigt i betänkandet NU 1978/ 79:47.

Utskottet

Inledning

Våren 1978 beslöt riksdagen om en finansiell medverkan av staten vid bildandet av det nya handelsstålsbolaget SSAB Svenskt Stål AB (prop.

1977/78:87, NU 1977/78:45, rskr 1977/78:198). I bolaget ingår de tidigare ståloch gruvrörelserna i Gränges AB, Norrbottens järnverk AB (NJA) och Stora Kopparbergs Bergslags AB samt Gränges tidigare järnvägsrörelse (TGOJ). Aktiekapitalet i bolaget är fördelat med 50 % på Statsföretag AB och 25 % på vardera av Gränges och Stora Kopparberg. Det avtal mellan parterna som ligger till grund för bildandet av SSAB är för sin giltighet beroende av en betydande finansiell insats av staten.

Riksdagsbeslutet år 1978 innebär bl. a. att staten har tillförsäkrat Statsföretag möjligheter att fullgöra sina förpliktelser enligt avtalet. I beslutet ingår att SSAB under en femårig rekonstruktionsperiod kan få statliga lån med högst 3 100 milj. kr. Av detta belopp hänför sig högst 1 800 milj. kr. till ett s. k. rekonstruktionslån med villkorlig återbetalning och 1 300 milj. kr. till ett strukturlån för finansiering av investeringar.

Genom riksdagsbeslutet år 1978 anslogs sammanlagt 900 milj. kr. som lån för rekonstruktionsändamål och sammanlagt 900 milj. kr. som lån för investeringsändamål. Totalt har sålunda hittills 1 800 milj. kr. av ovannämnda 3 100 milj. kr. anslagits som lån till SSAB.

I propositionen 1978/79:100 föreslås att förbudgetåret 1979/80 skall anslås ytterligare 400 milj. kr. som lån för rekonstruktionsändamål och 400 milj. kr. som lån för investeringsändamål. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Antalet anställda i SSAB varvid bolagets start i början av år 1978 ca 17 800.

NU 1978/79:43

9 Vid denna tidpunkt bedömdes personalen behöva minskas med ca 4 000 personer under den närmaste femårsperioden till följd av förändringar i produktionsinriktningen och ökad effektivitet. För att underlätta omställningsproblemen har företaget kunnat utnyttja dels det särskilda sysselsättningspolitiska stödet inom stålindustrin m. m. (prop. 1977/78:59, AU 1977/78:17, rskr 1977/78:85), dels medel ur rekonstruktionslånet. I propositionen 1977/78:87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin m. m. anmälde dåvarande industriministern (s. 44)att i den mån ytterligare insatser behövde göras för att upprätthålla sysselsättningen i berörda kommuner - utöver dem som rymdes inom de resurser som redan stod till förfogande - förslag härom fick anmälas särskilt.

I maj 1978 fastställde styrelsen för SSAB en övergripande strukturplan för utvecklingen av företagets egentliga stålrörelse under perioden 1978-1987. Strukturplanen anger inriktningen för bolagets olika divisioner i ett antal inte tidsangivna åtgärder i form av nedläggningar, omfördelning av produktionen och investeringar. Det betonas att statliga insatser är nödvändiga för att möta de regionalpolitiska problem som genomförandet av strukturplanen kommer att medföra, speciellt inom gruvrörelsen.

I följande tabell sammanfattas de i planen beräknade personalförändringarna mellan åren 1978 och 1987.

Bortfall

Beräknat

tillskott

Netto-

förändring

Luleå

- 800

+ 350

- 450

Domnarvet

-1 700

+ 1 200

- 500

Oxelösund

- 200

+ 300

+ 100

Gruvor

- 800

- 800

Ovrig verksamhet

O

t/f

+ 150

+ 100

-3 550

+2 (M»0

-1 550

Till de här redovisade siffrorna över personalförändringarna inom SSAB bör enligt bolaget läggas den övertalighet på ca 400 personer som finns i Grängesberg. De beräkningar som SSAB har utfört visar att det största bortfallet av sysselsättning inträffar under den första delen av tioårsperioden, medan nya arbetstillfällen huvudsakligen uppkommer under periodens senare del.

Med hänsyn härtill uppdrog dåvarande industriministern i juni 1978 åt generaldirektör Bertil Rehnberg att undersöka möjligheterna till tidigareläggning av projekt som ingår i strukturplanen och som skulle medföra att nya arbetstillfällen erhålls snabbare än vad som annars skulle bli fallet. Utredningsuppdraget omfattade också en undersökning av möjligheterna att fördröja nedläggandet av anläggningar för att ge rådrum för sådana åtgärder

NU 1978/79:43

som kan ge nya arbetstillfällen. Med hänsyn till strukturplanens konsekvenser för sysselsättningen i olika regioner och situationen på arbetsmarknaden i utgångsläget borde arbetet i första hand inriktas pågruvregionerna. Rehnberg redovisade i december 1978 resultatet av sitt uppdrag i rapporten Tidigareläggningar m. m. av investeringar inom Svenskt Stål AB.

I rapporten föreslås att SSAB skall få ett ytterligare strukturlån på 1 058 milj. kr. för att bl. a. tidigarelägga investeringar som finns upptagna i bolagets strukturplan. Vidare föreslås ett rekonstruktionslån på 263 milj. kr., avsett att användas av SSAB för att övergångsvis upprätthålla viss verksamhet som enligt strukturplanen skall avvecklas samt för att genomföra vissa andra åtgärder. När utredaren nämner struktur- och rekonstruktionslån avser han samma slag av lån som riksdagen fattade beslut om i enlighet med förslagen i propositionen 1977/78:87 om statligt engagemang i handelsstålsindustrin, m. m. Utredaren föreslår att de av honom förordade lånen lämnas på samma villkor. Lånen kommer enligt utredaren att innebära att arbetstillfällen för ca 900 personer i SSAB tidigareläggs och tryggas.

Styrelsen för SSAB fastställde i december 1978 den s. k. Plan 81. I denna plan har upptagits de investeringar i strukturplanen som SSAB avser att genomföra under perioden 1978-1981. Investeringarna omfattar sammanlagt 2 508 milj. kr., varav 2 400 milj. kr. skall utbetalas under perioden 1979-1981. SSAB anser sig emellertid f. n. inte ha möjligheter att finansiera ett investeringsprogram som omfattar mer än 2 000 milj. kr. under de närmaste tre åren och har därför beslutat senarelägga investeringar för 400 milj. kr.

De fackliga organisationerna vid SSAB har - i syfte att sysselsättningen vid företagets anläggningar i Luleå, Borlänge och Ludvika skall tryggas-i januari 1979 lagt fram krav på ytterligare investeringar och andra åtgärder utöver strukturplanen och Rehnbergs förslag. Organisationernas krav innebär ökade statliga insatser med ca 700 milj. kr.

Förslagen i propositionen 1978/79:126 utgör regeringens ställningstaganden till Rehnbergs förslag.

Ägarförhållandena inom SSAB, m. m.

Som redan nämnts i det föregående är SSAB ett halvstatligt företag, vars privata ägare är Gränges (25 %) och Stora Kopparberg (25 %)

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motionen 1978/79:2289 att de privata intressena i SSAB skall kopplas bort och bolaget sålunda nationaliseras. Samma förslag har också lagts fram i motionen 1978/79:657. Båda dessa motioner anknyter till ett yrkande i den under allmänna motionstiden väckta partimotionen 1978/79:335 av innebörd att handelsståls-, specialståls- och gruvindustrierna skall nationaliseras. 1 sistnämnda motion anges i punktform följande utvecklingsinriktning för stål- och gruvindustrin: samhällsekonomiska intressen skall vara vägledande; satsning görs på ny teknik och nya produkter; program utarbetas för högt driven förädling; stål-, gruv- och

NU 1978/79:43

verkstadsindustrin samordnas; planer görs upp för lokalisering av förädlingsindustrier till hotade och drabbade bruksorter; de anställda får ett avgörande inflytande genom vetorätt över centrala beslut.

I samband med behandlingen av propositionen 1977/78:87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m. m. avslog riksdagen på förslag av näringsutskottet motionsyrkanden av samma innebörd som de här aktuella. Utskottet anförde därvid (NU 1977/78:45 s. 13) att yrkandena om förstatligande utgick från värderingar som utskottet inte kunde dela och att ett förstatligande inte var nödvändigt för att samhällets intressen skulle kunna tillgodoses. Utskottet finner inte skäl att i detta sammanhang gå in i en närmare diskussion av hithörande principfrågor och avstyrker förslagen om förstatligande i de tre motionerna.

I den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:1508 föreslås att riksdagen skall uttala sig för en förändring av ägarfördelningen i SSAB så att staten får aktiemajoriteten i företaget. Motionärerna erinrar härvid om kritiken från socialdemokratiskt håll år 1978 mot villkoren i överenskommelsen om bildandet av SSAB(NU 1977/78:45 s. 25 f.). Denna kritik gick ut på att statens finansiella åtaganden i detta sammanhang var av sådan omfattning att det borde ha avspeglats i en annan fördelning av aktiekapitalet. Motionärerna anser att en statlig aktiemajoritet bör åstadkommas genom att en del av det ytterligare kapitaltillskott som nu krävs tillförs bolaget i form av statligt ägarkapital. - Vänsterpartiet kommunisterna begär i motionen 1978/79:335 att regeringen skall förelägga riksdagen förslag att till SSAB skall överföras den kraftrörelse inom Gränges och Stora Kopparberg som inte tillfördes SSAB vid bildandet.

Utskottet anslöt sig år 1978 till regeringens bedömning att den överenskomna fördelningen av aktierna i SSAB skulle komma att vara av stor betydelse på så sätt att staten och de privata intressenterna skulle få ett gemensamt ansvar för bolagets utveckling (NU 1977/78:45 s. 17). Något skäl att nu frångå denna uppfattning har utskottet inte funnit. Utskottet avstyrker sålunda förslaget i motionen 1978/79:1508 om åtgärder i syfte att ge staten aktiemajoritet i SSAB. Förslaget i motionen 1978/79:335 att riksdagen skall uttala sig för att viss kraftrörelse inom Gränges och Stora Kopparberg överförs till SSAB berörden av riksdagen år 1978 godkända förhandlingsöverenskommelsen inför bildandet av SSAB. Utskottet är inte berett att förorda att denna överenskommelse skall ändras och avstyrker således förslaget härom i motionen 1978/79:335.

Utvecklingsplan för SSAB, m. m.

Utskottet har inledningsvis (s. 9 f.) lämnat en översiktlig redogörelse för den finansiella innebörden av SSAB:s strukturplan, den s. k. Plan 81, utredaren Bertil Rehnbergs förslag till tidigareläggningar m. m. av vissa investeringar och de fackliga organisationernas krav på kompletteringar.

NU 1978/79:43

12 Som redan nämnts utgör propositionen 1978/79:126 regeringens ställningstaganden till Rehnbergs förslag. 1 den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:1508-som väcktes under allmänna motionstiden - föreslås att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram ett förslag om genomförande av en samlad utvecklingsplan för SS AB Begreppet ”samlad utvecklingsplan” används av motionärerna för att täcka innehållet i SSAB:s strukturplan och den del av denna som går under beteckningen Plan 81, Rehnbergs förslag samt de kompletteringar som har krävts av de fackliga organisationerna vid SS AB. Den av företrädare för centerpartiet väckta motionen 1978/79:2022 - som också härrör från allmänna motionstiden - innehåller förslag om att åtgärderna enligt Rehnbergs förslag skall genomföras. Vänsterpartiet kommunisterna väckte under allmänna motionstiden motioner - 1978/ 79:335 och 1978/79:657 - med yrkanden som innebär stark kritik mot SSAB:s strukturplan och förslag om att nya planer skall utarbetas. Dessa yrkanden har partiet upprepat i den med anledning av propositionen 1978/79:126 väckta motionen 1978/79:2289. Likartad kritik framförs av arbetarpartiet kommunisterna i motionen 1978/79:2223.

Motionen 1978/79:1508 innehåller sålunda förslag om långtgående statliga insatser för SSAB. Efter det att denna motion lades fram har regeringen i propositionen 1978/79:126 föreslagit åtgärder som till vissa delar tillgodoser önskemålen i motionen. Förslagen i motionen 1978/79:2022, vilken som nyss nämnts också väcktes innan propositionen 1978/79:126 förelåg, är mindre omfattande än förslagen i motionen 1978/79:1508 och tillgodoses till större delen enligt propositionen.

Enskildheter i de framlagda planerna aktualiseras i ett stort antal motionsyrkanden såväl från allmänna motionstiden som med anledning av propositionen 1978/79:126. Utskottet återkommer till dessa yrkanden längre fram i detta avsnitt.

Beträffande det inbördes sambandet mellan SSAB.s strukturplan, Plan 81, Rehnbergs förslag, förslagen i propositionen 1978/79:126 och de fackliga organisationernas krav hänvisar utskottet till bilaga till detta betänkande (s. 44).

NU 1978/79:43

13 De åtgärder som föreslås i propositionen och som innebär att medel anslås till SSAB tillstyrks av utskottet. Dessa åtgärder sammanfattas i nedanstående tablå.

Milj. kr.

Strukturlån

Rekonstruk-

tionslån

Borlänge (Domnarvet)

Värmningsugn i bredbandverk

170 Kvalitetsinvesteringar i d:o

365 Femte valspar i kallvalsverk

56 Elektrostålverk

40 Stålmanufaktur

35 Lindesberg (Stråssa)

Håkansbodamalmen, utredningsarbete

5 Järnsvamptillverkning, utvecklingsarbete

3,6

Mekanisk ugn, försöksverksamhet

14,9

Ludvika (Grängesberg)

Datacentral

15 Särskilda insatser i gruvdivisionen

50 Luleå

Förpar i universalverk

50 Ugn i universalverk

85 Stålmanufaktur

17 Tubexpress, försöksanläggning Oxelösund

20 Sinterband

157 Stålmanufaktur

13 Tierp (Söderförs)

Stora Element AB, särskilda åtgärder

4,5

Summa

255 Utskottet tillstyrker också att, såsom föreslås i propositionen, regeringen får bemyndigande att helt eller delvis efterge lån för rekonstruktionsändamål till SSAB Svenskt Stål AB.

I det följande behandlar utskottet först de övriga projekt som aktualiseras i propositionen och i olika motioner. Mot bakgrund av sitt ställningstagande till de olika projekten behandlar utskottet därefter föreliggande motionsyrkanden om utvecklingsplaner för SSAB.

Borlänge (Domnarvet)

Rehnberg har förordat att SSAB skall få ett strukturlån på 17 milj. kr. för att bygga om plastbeläggningslinjen i Borlänge. Projektet innefattas i de åtgärder

NU 1978/79:43

som föreslås i motionerna 1978/79:1508 och 1978/79:2022. Det avvisas i propositionen 1978/79:126 (s. 18) med hänvisning bl. a. till risker för snedvridning av konkurrensen. Enligt propositionen skulle nämligen SSAB:s nuvarande ställning som dominerande tillverkare av belagd byggplåt ytterligare befästas om bolaget erhöll förmånliga statliga lån för sin expansion.

Utskottet anser att medel bör ställas till förfogande för genomförande av detta projekt. Investering i en plastbeläggningslinje i Borlänge ingår i SSAB:s strukturplan men har av SSAB senarelagts till tiden efter år 1981. Rehnberg har föreslagit att projektet skall tidigareläggas av sysselsättningsskäl. Utskottet föreslår att riksdagen uttalar sig för att detta projekt skall ingå i den utvecklingsplan för SSAB som utskottet i det följande kommer att förorda.

Enligt SSAB:s strukturplan avses den malmbaserade metallurgin i Domnarvet upphöra under år 1981.1 Rehnbergs förslag ingår att verksamheten skall bibehållas ytterligare ca ett år, dock längst till utgången av år 1982. Kostnaderna härför beräknas uppgå till 135 milj. kr. I rapporten Tidigareläggningar m. m. av investeringar inom Svenskt Stål AB (s. 22 f.) hänvisar Rehnberg till att en förlängning skulle få betydande sysselsättningseffekter i Domnarvet. Förslaget avvisas i propositionen 1978/79:126. Som skäl anges (s. 18) att en förlängning av den malmbaserade metallurgin i Domnarvet skulle leda till ca 375 förre arbetstillfällen i Luleå och ca 200 förre arbetstillfällen i malmfälten i Norrbotten.

Den av Rehnberg förordade åtgärden innefattas i yrkanden i motionerna 1978/79:1508 och 1978/79:2022. Också motionen 1978/79:2266 innehåller ett yrkande av denna innebörd.

Förslag om att riksdagen skall uttala sig för att den malmbaserade metallurgin vid Domnarvet skall behållas tills vidare läggs fram i motionerna 1978/79:658,1978/79:2249 och 1978/79:2289. Förslagen är i dessa motioner sammankopplade med förslag om uttalanden till förmån för fortsatt gruvdrift i Bergslagen.

Utskottet behandlar först frågan huruvida den malmbaserade metallurgin i Domnarvet skall behållas tills vidare och därefter de motioner som innehåller förord för Rehnbergs förslag.

Att den malmbaserade metallurgin i Domnarvet skall avvecklas utgör en av de grundläggande tankegångarna i den strukturplan för SSAB som företaget har beslutat. De fackliga organisationerna vid SSAB stöder strukturplanen, vilken syftar till en samordning av de företagsenheter som ingår i bolaget så att detta blir långsiktigt effektivt och konkurrenskraftigt. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att ifrågasätta det utredningsunderlag och de bedömningar som företagsledningen och företrädare för de anställda i samråd har kommit fram till. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna 1978/79:658, 1978/79:2249 och 1978/79:2289 såvitt de avser förslag av innebörd att den malmbaserade metallurgin vid Domnarvet skall behållas tills vidare.

NU 1978/79:43

15 Det synes emellertid angeläget att motverka en alltför snabb nedläggning. Utskottet anser därför att medel bör ställas till SSAB:s förfogande för att möjliggöra att den malmbaserade metallurgin vid Domnarvet kan behållas ca ett år längre än vad som förutsatts i SSAB:s strukturplan. En sådan åtgärd skulle få positiva effekter för sysselsättningen i Borlänge-regionen, som kommer att drabbas hårt av den nödvändiga omstruktureringen av SSAB. Utskottet föreslåratt riksdagen, med anledning av motionerna 1978/79:1508, 1978/79:2022 och 1978/79:2266, gör ett uttalande av denna innebörd. Förslag om anvisning av erforderliga medel bör ingå i den utvecklingsplan för SSAB som utskottet i det följande kommer att förorda.

I propositionen 1978/79:126 föreslås - med hänvisning till det besvärliga sysselsättningsläget i regionen Borlänge-Ludvika - ett medelstillskott till Kopparbergs läns utvecklingsfond av 7,5 milj. kr. Förslaget kritiseras i motionen 1978/79:2266, enligt vilken medlen i stället bör tillföras Dala Invest AB, som ägs av Borlänge och Ludvika kommuner, SSAB, Stora Kopparbergs Bergslags AB samt lokala avdelningar inom Svenska gruvindustriarbetareförbundet, Svenska metallindustriarbetareförbundet. Svenska industritjänstemannaförbundet, Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges civilingenjörsförbund. Motionärerna framhåller att Rehnbergs förslag, som ligger till grund för propositionen, innebar att 30 milj. kr. skulle under en femårsperiod tillföras Dala Invest AB och att avsikten var att medlen skulle användas för utvecklingsprojekt inom Borlänge och Ludvika kommuner.

Av propositionen (s. 19) framgår att regeringen anser att de resurser som sätts in blir bäst utnyttjade om utvecklingsfonden i Kopparbergs län får avgöra hur medlen skall användas. I detta sammanhang anförs i propositionen att denna lösning står i samklang med riksdagens beslut med anledning av förslag att främja sysselsättningen i varvsregionerna genom stöd till investmentbolag (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17 s. 45, rskr 1978/79:115). Mot denna bakgrund avstyrker utskottet det här behandlade förslaget i motionen 1978/79:2266.

Ludvika (Grängesberg)

Den i motionen 1978/79:1508 föreslagna utvecklingsplanen för SSAB innefattar bl. a. att SSAB skall tillföras medel för att utan dröjsmål utreda förutsättningarna för tillverkning av järnsvamp och järnpulver i Grängesberg. Denna åtgärd är en av dem som de fackliga organisationerna vid SSAB krävde i sitt uttalande i januari 1979.

I motionen 1978/79:2249 föreslås att riksdagen skall uttala sig för statligt stöd till ombyggnad av GP-verket i Grängesberg. Av motionen framgåratt det har framkommit ett projekt som går ut på att pelletsverket i Grängesberg (GP-verket) skall byggas om till ett kulsinterverk. Enligt motionärerna skulle utrustningen till ca 80 % kunna tillverkas inom landet. De anför i detta sammanhang att i SSAB:s strukturplan finns upptagna kostnader för ett helt

NU 1978/79:43

nytt kulsinterverk som skulle beställas utomlands och bli dubbelt så dyrt.

GP-verket i Grängesberg berörs även i motionen 1978/79:1508. I den i motionen föreslagna utvecklingsplanen bör nämligen, enligt vad som framgår av de fackliga organisationernas krav, ingå att masugnsförsök med en ny typ av GP-kula skall genomföras snarast av SSAB. Samma krav har till utskottet framförts av Svenska gruvindustriarbetareförbundet. I motionen 1978/79:2289 ingår förslag om att gruvan i Grängesberg skall tillföras ett sinterverk.

Sedan år 1978 finns en av regeringen inrättad delegation för samråd mellan de i Mellansverige verksamma gruvföretagen, berörda samhällsorgan och arbetsmarknadens parter i frågor som berör den mellansvenska gruvindustrins förhållanden och utveckling. Delegationen härtill uppgift att studera de möjligheter till på sikt lönsam verksamhet inom mellansvensk gruvindustri som finns eller kan skapas.

Utskottet föreslåratt riksdagen gör ett uttalande av innebörd att regeringen bör uppdra åt denna delegation att i samråd med SSAB och med hjälp av särskilt tillkallad expertis granska de förslag som har framförts i motionerna 1978/79:1508, 1978/79:2249 och 1978/79:2289 i här behandlade delar.

Iden utvecklingsplan för SSAB som föreslås i motionen 1978/79:1508 ingår att 30 milj. kr. skall tillföras SSAB som strukturlån i syfte att företaget skall få förbättrade möjligheter att verka för att kompletterande industrisysselsättning till/ors Ludvikaomrädet.

Utskottet är medvetet om att särskilda statliga insatser behövs inom Ludvika-regionen för att lösa de besvärliga sysselsättningsproblem som uppstår vid den nödvändiga omstruktureringen av SSAB. I propositionen 1978/79:126 föreslås också flera åtgärder i detta syfte. Utskottet syftar dels på det förslag om regionalpolitiska insatser i kommunen som har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet och behandlas i betänkandet AU 1978/79:32, dels på ett förslag om medelstillskott till Kopparbergs läns utvecklingsfond som näringsutskottet har behandlat i det föregående (s. 15). Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget att ytterligare 30 milj. kr. skall anslås för här berörda ändamål.

SSAB:s järnmalmsgruvor

SSAB:s järnmalmsgruvor är belägna i Mellansverige. För närvarande bryts Grängesbergsfältet, Stråssa, Blötberget, Håksberg och Dannemora. I SSAB:s strukturplan görs (s. 24) bedömningen att framtidsutsikterna för företagets gruvor är mörka på grund av det relativa kostnadsläget vid en jämförelse med priset på importerad malm. Vidare anförs i strukturplanen följande:

Svårigheterna att långsiktigt upprätthålla driften i gruvorna står sålunda inte i direkt orsakssammanhang till metallurgins omfattning i Domnarvet

NU 1978/79:43

och Oxelösund.

Av SSAB:s gruvor måste gruvan i Blötberget läggas ned i enlighet med tidigare planer, som är oberoende av SSAB:s strukturplan. Förslaget att lägga ned malmmetallurgin i Domnarvet innebär att även Håksberg måste läggas ned. Produktionen i Grängesbergsfaltets gruvor, Grängesberg och Risberg, liksom i Dannemora anpassas till Oxelösunds behov och den export, som kan erhållas. Dannemoragruvans fortsatta existens blir i hög grad beroende av exportmöjligheterna.

Driften vid Stråssas gruvor och kulsinterverk kan drivas vidare, tills malmen är slut (om ca 7 år) om specialstålverken kvarstår som kunder. Den skisserade, stegvisa utbyggnaden av malmmetallurgin i Oxelösund innebär, att det efter hand kan bli aktuellt att ta kulsinter från Stråssa till Oxelösund.

SS AB har nyligen beslutatom nedläggning av driften vid Blötbergets gruva den 30 juni 1979 och vid Håksbergs gruva den 31 januari 1980.

Problemen kring SSAB:s järnmalmsgruvor tas upp i flera motioner. I motionen 1978/79:2249 föreslås att SSAB skall tillföras 4 milj. kr. som rekonstruktionslån för att utveckla gruvan i Blötberget. Motionärerna anför att en investering av denna storleksordning skulle ge sysselsättning åt ett 80-tal personer under ytterligare fem-tio år. Under alla omständigheter, anför motionärerna, bör SSAB inte tillåtas att vattenfylla gruvan.

En utredning har tillsatts av Svenska gruvindustriarbetareförbundet, Svenska metallindustriarbetareförbundet och socialdemokratiska partiet. Utredningen avser att lägga fram ett långsiktigt program för den mellansvenska gruvindustrin. Enligt motionen 1978/79:2266 bör riksdagen besluta att driften vid Blötbergets och Håksbergs gruvor får fortsätta och att en omprövning skall ske först när detta program föreligger. Vänsterpartiet kommunisterna kräver i motionen 1978/79:2289 att regeringen skall lägga fram förslag för riksdagen av innebörd att inga nedläggningar av gruvor inom SSAB får ske. Förslag om att riksdagen skall uttala sig för fortsatt och utökad gruvdrift läggs fram i motionen 1978/79:658 av arbetarpartiet kommunisterna.

Utskottet avstyrker förslagen i motionerna 1978/79:2249 och 1978/79:2266 i fråga om Blötbergets och Håksbergs gruvor. Inte heller kan utskottet ansluta sig till tanken att riksdagen skulle förbjuda nedläggning av SSAB:s gruvor, vilket är innebörden av det här behandlade förslaget i motionen 1978/ 79:2289. Härav följer att också motionen 1978/79:658 avstyrks i här behandlad del.

Emellertid anser utskottet att regeringen bör tillkalla en utredning med uppgift att skyndsamt granska den mellansvenska gruvindustrins läge och föreslå lämpliga åtgärder. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning bör SSAB inte låta gruvorna bli vattenfyllda. Det kan bli nödvändigt att regeringen tar initiativ för att täcka de kostnader som härigenom uppstår för SSAB. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

1** Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 43

NU 1978/79:43

18 Luleå

I Rehnbergs rapport ingår ett förslag om att 30 milj. kr. skall ställas till SSAB:s förfogande som strukturlån för att investeringen av ett kraftvärmeverk i Luleå skall kunna tidigareläggas. Projektet innefattas i de åtgärder som föreslås i motionerna 1978/79:1508, 1978/79:1658 och 1978/79:2022.

I propositionen 1978/79:126(s. 18)hänvisar industriministern till att frågan behandlas i propositionen 1978/79:127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten. 1 sistnämnda proposition (s. 15) uttalar han att han finner det angeläget att projektet kommer till stånd och att, om särskilda medel behöver anvisas för statens kostnader, dessa bör tas ur den särskilda medelsram för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten som också föreslås i propositionen. Projektet nämns också (s. 20)som exempel på projekt som bör genomföras men som inte är tillräckligt förberedda föratt beslut skall kunna fattas nu. För sådana projekt bör enligt propositionen finnas en särskild medelsram - 160 milj. kr. - som står till regeringens disposition. Medel härför föreslås bli anvisade under anslaget Bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten. Propositionen 1978/79:127 har i denna del hänvisats till arbetsmarknadsutskottet, som tillstyrker det aktuella förslaget (AU 1978/79:33).

I motionen 1978/79:2250 anförs att det inte behövs ytterligare utredningar kring detta projekt och att riksdagen därför nu bör anslå medel enligt Rehnbergs förslag. Motionärerna vill att 15 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1979/80.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning om det angelägna i att projektet kommer till stånd och förutsätter att ett beslut härom kan fattas snabbt. Enligt vad utskottet inhämtat pågår f. n. inom industridepartementet kompletterande analyser av olika finansieringsmöjligheter. Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att föregripa resultatet av dessa analyser. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet förslaget i motionen 1978/79:2250 att särskilda medel nu skall anslås för projektet.

Vad utskottet har anfört om angelägenheten av ett kraftvärmeverk bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande innebär att de delar av motionerna 1978/79:1508, 1978/79:1658 och 1978/79:2022 som rör frågan om ett kraftvärmeverk i Luleå tillgodoses i sak.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också ett förslag från vänsterpartiet kommunisterna i motionen 1978/79:2268 som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:127. Förslaget går ut på att riksdagen skall uttala att ett kraftvärmeverk i anslutning till SSAB i Luleå bör drivas med masugnsoch LD-gas. Sådan gas bör enligt motionärerna användas i stället för koksgas, vilken de anser böra reserveras för ammoniaktillverkning som ett led i tillverkning av konstgödsel. 1 motionen 1978/79:2289 har vänsterpartiet kommunisterna föreslagit att riksdagen skall begära att regeringen lägger

NU 1978/79:43

fram ett förslag om att uppfora en ammoniakfabrik i Luleå. Utskottet utgår från att hithörande frågor analyseras i samband med planerna på kraftvärmeverket och anser inte att riksdagen har anledning att uttala sig enligt förslagen i de båda motionerna. Dessa avstyrks sålunda.

I Sverige pågår forskning om framställning av råjärn på ett billigare och enklare sätt än i masugnar. En av dessa processer, kallad ELRED, har utarbetats av Stora Kopparberg och ASEA. Rehnberg har förslagit att SSABår 1979 skall beviljas strukturlån med 4 milj. kr. för att delta i utvecklingsarbetet. Projektet innefattas i de åtgärder som föreslås i motionerna 1978/79:1508, 1978/79:1658 och 1978/79:2022. Förslaget att statsmedel nu skall anslås till detta projekt avvisas i propositionen 1978/79:126 (s. 18) med hänvisning till att en närmare utvärdering först behöver göras av olika alternativa processer (se vidare s. 27 i detta betänkande).

Utskottet anser att medel bör ställas till SSAB:s förfogande för att företaget skall kunna delta i arbetet med att utveckla ELRED-processen. Enligt utskottets mening bör riksdagen uttala sig för att detta projekt skall ingå i den utvecklingsplan för SSAB som utskottet i det följande kommer att förorda. Genom ett sådant uttalande tillgodoses i sak vad som föreslagits i motionerna 1978/79:1508, 1978/79:1658 och 1978/79:2022 i här behandlade delar.

Utskottet övergår så till frågan om ett nytt mediumvalsverk i Luleå.

I strukturplanen för SSAB finns angivet att ett nytt mediumvalsverk kan komma att byggas i Luleå under första hälften av 1980-talet. Kostnaderna för ett sådant verk i grundutförande har av SSAB preliminärt beräknats till storleksordningen ca 400 milj. kr. vid en kapacitet av ca 200 000 ton per år. Investeringen ingår inte i SSAB:s Plan 81. Inom SSAB har utförts rent tekniska utredningar kring projektet. Enligt dessa skulle verket inledningsvis producera ca 200 000 ton per år för att efter hand nå upp till en optimal produktionsnivå på ca 350 000 ton per år. Någon ingående utredning om marknadsförutsättningarna för verkets produkter finns inte.

SSAB:s planer på ett nytt mediumvalsverk i Luleå har gjorts upp mot bakgrund av att företagets nuvarande finvalsverk i Luleå - vars produktion efter hand alltmer inriktats mot mediumområdet - och mediumvalsverk i Domnarvet är föråldrade och inom kort kan behöva ersättas med moderna anläggningar. Dessa båda valsverk har vartdera en produktionskapacitet av ca 85 000 ton per år och sysselsätter sammanlagt ca 300 personer.

Rehnberg anför i sin utredning att det tar tre-fyra år innan en ny anläggning kan stå klar och att arbetet med marknadsutredningar och en projektering av verkets tekniska del därför bör påbörjas omgående. Kostnaderna för dessa arbeten beräknas till 1 % av investeringsbeloppet eller 4 milj. kr. Rehnberg föreslår att SSAB erhåller ett strukturlån på detta belopp att utbetalas under år 1979.

Av propositionen 1978/79:126 framgår (s. 19 f.) att regeringen inte är beredd att nu föreslå att medel skall ställas till förfogande för projektering av

NU 1978/79:43

ett nytt mediumvalsverk i Luleå. Som skäl anförs att osäkerheten är mycket stor om möjlig avsättning av produktionen från ett nytt mediumvalsverk med en optimal kapacitet på 350 000 ton per år, att ett verk av denna storlek skulle konkurrera med övriga svenska handelsstålverk (främst Smedjebackens Valsverk AB och Boxholms AB) och att ytterligare marknadsanalyser behövs innan man kan ta ställning till frågan om ett nytt mediumvalsverk skall byggas. Dessa analyser bör enligt propositionen ankomma på SSAB i samverkan med övriga berörda verk, varvid SSAB:s kostnader bör finansieras inom ramen för bolagets ordinarie verksamhet.

Ett strukturlån - enligt vad Rehnberg förordat - av 4 milj. kr. för projektering av nytt medium valsverk i Luleå innefattas i förslagen i motionerna 1978/79:1658 och 1978/79:2022.

I förslaget i motionen 1978/79:1508 om en samlad utvecklingsplan för SSAB ingår att riksdagen skall uttala sig för att ett nytt medium valsverk skall byggas i Luleå och att SSAB skall få struktur- och rekonstruktionslån på 410 milj. kr. föratt genomföra investeringen. Verket skall enligt motionen byggas i långsam takt och tas i bruk på ett sådant sätt att det inte inkräktar på de övriga handelsstålverkens situation. Förslaget i motionen ansluter till kraven från de fackliga organisationerna vid SSAB i januari 1979.

Förslag av samma innebörd som i motionen 1978/79:1508 finns även i motionerna 1978/79:2223 (apk) och 1978/79:2289 (vpk).

Utskottet får beträffande mediumvalsverk i Luleå anföra följande. Härvid kommer utskottet också att något beröra frågan om de mindre handelsstålverkens situation, en fråga som utskottet dock behandlar utförligare längre fram i betänkandet (s. 24 f.).

Vid flera av de svenska handelsstålverken finns mediumvalsverk för stångstålsprodukter. I SSAB:s strukturplan anges att ett nytt mediumvalsverk kan komma att behövas under första hälften av 1980-talet, bl. a. av kvalitetsskäl. Ett mediumvalsverk i Luleå skulle sålunda kunna producera vissa balkprodukter som i dag inte kan tillverkas vid något svenskt verk och därför måste importeras.

Utskottet anser att ett nytt mediumvalsverk bör byggas i Luleå. Från flera håll har understrukits att ett sådant verk inte får utformas på ett sådant sätt att det inkräktar på marknadsutrymmet för de handelsstålverk som står utanför SSAB. Det mediumvalsverk som bör byggas i Luleå bördärför inriktas mot en produktionsvolym av 208 000 ton per år. Detta innebär i stort sett samma volym som f. n. tillverkas vid finvalsverket i Luleå och mediumvalsverket i Domnarvet, vilka enligt strukturplanen skall läggas ned. Utskottet står sålunda fast vid sitt uttalande i betänkandet NU 1977/78:45 (s. 21) om det angelägna i att de mindre handelsstålverken även i framtiden kan bevara sin konkurrenskraft.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen uttalar sig för att ett nytt mediumvalsverk, med en kapacitet av högsi 208 000 ton per år, skall byggas i Luleå.

NU 1978/79:43

21 Utskottets förord för en produktionskapacitet av högst 208 000 ton per år innebär att utskottet har tagit hänsyn till bedömningen av marknadsförutsättningarna såsom de angivits också av företrädare för de mindre handelsstålverken inom landet.

Projekteringen bör påbörjas snarast möjligt. Utskottet föreslår att riksdagen nu anvisar 4 milj. kr. för ändamålet. Beloppet bör ställas till SSAB:s förfogande som strukturlån. Beloppet ingår i det anslag för lån till SSAB för strukturändamål för budgetåret 1979/80 som utskottet längre fram i detta betänkande kommer att föreslå riksdagen fatta beslut om.

Innan projekteringsarbetet är avslutat finner utskottet det inte vara möjligt att föreslå riksdagen att ta ställning till kostnader och finansieringsvillkor avseende det nya mediumvalsverket.

Vad utskottet nu anfört ligger i linje med förslagen i motionerna 1978/79:1508, 1978/79:2223 och 1978/79:2289 i här behandlade delar. Förslagen i motionerna 1978/79:1658 och 1978/79:2022 är mindre omfattande och innebär endast att medel skulle ställas till förfogande för utredningsarbeten enligt Rehnbergs förslag. Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att dessa båda motioner avstyrks.

Iden utvecklingsplan för SSAB som föreslås i motionen 1978/79:1508 ingår att SSAB skall tillföras 95 milj. kr. som strukturlån för en upprustning av grovvalsverket i Luleå. Denna upprustning anges i motionen vara nödvändig för att det skall bli möjligt att överflytta rälstillverkningen från Domnarvet. 1 motionen 1978/79:1658 ingår ett förslag om att 2 milj. kr. skall anvisas till SSAB för budgetåret 1979/80 som strukturlån för att täcka kostnader för förprojektering av ombyggnad av grovvalsverket i Luleå.

Frågan om statlig medverkan till en ombyggnad av grovvalsverket i Luleå tas inte upp i propositionen 1978/79:126. Projektet har inte heller aktualiserats i Rehnbergs rapport. Utskottet utgår från att SSAB analyserar hithörande frågor inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Det finns därför enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att nu ta ställning till denna fråga. Motionerna 1978/79:1508 och 1978/79:1658 avstyrks sålunda till den del de avser frågan om statligt stöd för ombyggnad av grovvalsverket i Luleå.

I motionen 1978/79:1508 ingår även förslag om att statliga medel skall få användas för profilerings- och distributionsanläggning samt kontor för SSAB:s dotterföretag Plannja AB i Luleå. Investeringsbehovet anges till ca 100 milj. kr. Avsikten är enligt de fackliga organisationerna vid SSAB att arbetena skulle få utföras huvudsakligen som beredskapsarbete. Motionen 1978/79:1658 innehåller liknande synpunkter. Frågan behandlas också i Rehnbergs rapport.

I propositionen 1978/79:127 (bilaga 2, s. 24 f.) har regeringen föreslagit att anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder skall höjas med 175 milj. kr. för budgetåret 1979/80 utöver vad som tidigare föreslagits. Som motivering

NU 1978/79:43

nämns att medlen är avsedda för bl. a. investeringar vid SSAB.

Propositionen 1978/79:127 har i denna del hänvisats till arbetsmarknadsutskottet, som i betänkandet AU 1978/79:33 tillstyrker det här aktuella förslaget. I detta sammanhang har arbetsmarknadsutskottet också förordat att vissa motioner med förslag att medel till beredskapsarbeten inom SSAB skall anvisas enligt Rehnbergs förslag inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd. Som motivering anför arbetsmarknadsutskottet att regeringen räknar med att de nämnda projekten inom SSAB skall kunna utföras som beredskapsarbete.

Med hänvisning till vad arbetsmarknadsutskottet anfört finner näringsutskottet att de här behandlade önskemålen i motionerna 1978/79:1508 och 1978/79:1658 i huvudsak kan komma att tillgodoses.

Oxelösund

I den samlade utvecklingsplan för SSAB som föreslås i motionen 1978/79:1508 ingår att Oxelöinvest AB skall tillföras ökade resurser med 15 milj. kr. nu och 15 milj. kr. senare.

Oxelöinvest AB är ett av Oxelösunds kommun, SSAB och lokala fackliga organisationer ägt bolag för etablering och utveckling av företag inom Oxelösundsregionen. Bolaget bildades år 1978. Dess ekonomiska resurser utgörs av medelstillskott från Gränges AB, som utfäst sig att under en femårsperiod årligen lämna 1,5 milj. kr. med början år 1978.

Utskottet har inhämtat att Oxelösunds kommun i en skrivelse till industridepartementet i januari 1979 har begärt att Oxelöinvest AB skall tillföras 15 milj. kr. av statsmedel under en femårsperiod och därefter ytterligare 15 milj. kr. I skrivelsen görs en jämförelse med Rehnbergs förslag avseende medelstillskott till Dala Invest AB (se s. 15 i detta betänkande). Något beslut av regeringen med anledning av skrivelsen föreligger inte.

Förslaget om medelstillskott till Oxelöinvest AB grundas på ett uttalande i Rehnbergs rapport (s. 57) om att det finns ”skäl att överväga en förstärkning” av Oxelöinvests resurser. Förslaget bör också ses mot bakgrund av den just nämnda skrivelsen från Oxelösunds kommun. I Rehnbergs rapport anges att ”även om SSAB:s strukturplan inte på längre sikt får så stora negativa effekter i Nyköpingsregionen är utvecklingen i området ändå svag”. Någon precisering av erforderligt belopp görs dock inte i rapporten, och förslaget har inte tagits upp i propositionen 1978/79:126. Utskottet avstyrker förslaget.

I den samlade utvecklingsplanen för SSAB enligt motionen 1978/79:1508 ingår också att medel skall tillföras SSAB så att det blir möjligt att utan dröjsmål utreda förutsättningarna för en tidigareläggning av valssiolsbyte vid grovpldtverket i Oxelösund.

Något förslag om statliga insatser för detta ändamål har inte lagts fram i propositionen 1978/79:126 och inte heller i Rehnbergs rapport. Utskottet

NU 1978/79:43

utgår från att SSAB analyserar hithörande frågor inom ramen för sin ordinarie verksamhet. Det finns därför enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att nu aktualisera frågan. Motionen 1978/79:1508 avstyrks således i nu berörd del.

Utvecklingsplan för SSAB

Utskottet har i det föregående tagit ställning till ett stort antal olika projekt som har aktualiserats genom propositionen 1978/79:126 och i ett antal motioner. Härvid har utskottet vid flera tillfällen hänvisat till sin kommande behandling av frågan om en utvecklingsplan för SSAB.

Som har framgått av inledningen till detta avsnitt (s. 11 f.) föreslås i den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:1508 att riksdagen skall begära att regeringen snarast lägger fram förslag för riksdagen om genomförandet av den s. k. samlade utvecklingsplan för SSAB som förordas i motionen. Motionerna 1978/79:1658 och 1978/79:2022-av företrädare för centerpartiet - innehåller också förslag i delvis samma riktning. Utskottet har i det föregående tagit ställning till innehållet i en sådan plan. Utskottet anser att regeringen snarast för riksdagen bör presentera en utvecklingsplan för SSAB i vilken ingår de förslag som utskottet i det föregående har uttalat sig för. Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett uttalande av denna innebörd.

En helt annan syn på vilka åtgärder som behövs återfinns i motioner från företrädare för vänsterpartiet kommunisterna och från arbetarpartiet kommunisterna.

Sålunda föreslår vänsterpartiet kommunisterna i motionen 1978/79:335 bl. a. att riksdagen skall begära förslag av regeringen av innebörd att alla avskedanden eller personalminskningar inom stål- och gruvindustrin förbjuds, att personalstyrkan vid SSAB:s olika företag skall vara på samma nivå som vid sammanslagningen, att samhällsekonomiska intressen skall vara vägledande för SSAB, att sysselsättning och struktur förverkligas med ”egen utveckling” - metallurgi och förädling vid de tre järnverken i Luleå, Domnarvet och Oxelösund, att inga gruvor tillåts upphöra med brytningen, att ingen gruvbrytning får upphöra innan malmen är utbruten och att ersättningsjobb anskaffas i god tid. I motionen 1978/79:2289 föreslår samma parti-såsom också föreslås i motionen 1978/79:657-bl. a. att riksdagen skall begära att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om en samhällsekonomisk sysselsättnings- och strukturplan för SSAB enligt följande huvudpunkter: samhällsekonomisk strukturplan med hög förädling, ny teknik, forskning och utveckling mot alternativ produktion; järnverken i Luleå, Domnarvet och Oxelösund byggs på integrerad produktion från metallurgi till fardigprodukter och knyts till utvecklingsprogram inom bl. a. verkstadsindustrin; nedläggningen av Blötbergets och Håksbergs gruvor förhindras; Grängesgruvan kompletteras med ett sinterverk; sysselsättningen inom SSAB:s enheter

NU 1978/79:43

skall ligga på minst samma nivå som vid bildandet av SSAB; åtgärder mot import som hotar att slå ut svenskt handelsstål vidtas.

Arbetarpartiet kommunisterna föreslår i motionen 1978/79:2223 bl. a. att riksdagen skall uttala sig för att en plan utarbetas med målet att inga sysselsättningsminskningar får ske vid de i propositionen 1978/79:126 berörda enheterna, att en ny struktur- och utvecklingsplan med syfte att öka förädlingsgraden, sysselsättningen och industrispridningen utarbetas för hela stål- och gruvnäringen och att löftet om 2 300 nya jobb inom stålsektorn i Luleå infrias under 1979/80. I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1978/79:332 föreslår samma parti att riksdagen skall anmoda regeringen att återuppta projektet Stålverk 80 i ursprunglig omfattning, att komplettera detta projekt med ett nytt valsverk och med statlig verkstadsindustri och att utarbeta en plan i syfte att åstadkomma största möjliga industrispridning. Kravet på ett återupptagande av projektet Stålverk 80 för partiet också fram i motionen 1978/79:2224 med anledning av propositionen 1978/79:127.

Utskottets ställningstaganden i det föregående till olika projekt innebär att utskottet avstyrker förslagen i motionerna 1978/79:332, 1978/79:335, 1978/ 79:657, 1978/79:2223, 1978/79:2224 och 1978/79:2289 om planer av olika innebörd beträffande SSAB m. m.

Samordning av handelsstålsindustrin

Utanför SSAB finns ett antal mindre handelsstålsföretag, nämligen Boxholms AB, Smedjebackens Valsverks AB, Halmstads Järnverks AB, Kockums Järnverk AB, Gullspångs Elektrokemiska AB, Hallstahammar AB och AB Qvarnshammars Jernbruk.

Vid riksdagsbehandlingen våren 1978 av propositionen 1977/78:87 om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin, m. m. tog näringsutskottet särskilt upp situationen för dessa mindre handelsstålverk (NU 1977/78:45). Utskottet underströk (s. 21) vad som hade anförts i propositionen 1977/78:87 (s. 46 f.) om det angelägna i att dessa verk även i framtiden kan bevara sin konkurrenskraft. Åtgärder som SSAB vidtar som ett led i sin strukturomvandling får, anförde utskottet, inte utformas så att de leder till väsentliga svårigheter för de mindre verken. Det statliga engagemanget inom handelsstålsindustrin i form av SSAB får alltså inte medföra att mindre handelsstålverk slås ut och problem sålunda flyttas från en ort till en annan.

I december 1977 tillkallade regeringen förre LO-ordföranden Arne Geijer för att leda samtal mellan de mindre handelsstålsföretagen och med SSAB. Geijer redovisade i september 1978 till industriministern resultatet av sitt arbete. Han framhöll nödvändigheten av en samordning mellan de mindre verken och SSAB och skisserade vissa förslag till ändringar av ägarstrukturen.

Regeringen beslöt i december 1978 att inte vid den tidpunkten ta initiativ

NU 1978/79:43

till förhandlingar om ägarmässig och organisatorisk samordning mellan SSAB och andra företag i branschen. I en inom industridepartementet den 26 januari 1979 upprättad promemoria anges följande skäl till beslutet.

Många av de behövliga rationaliseringsåtgärderna, t. ex. när det gäller tillverkning av råstål, är av sådan karaktär att de kan genomföras inom den befintliga företagsstrukturen. I den mån sådana åtgärder återverkar på sysselsättningen står redan särskilda arbetsmarknadspolitiska medel till förfogande.

Inom vissa produktionsavsnitt, främst valsning av stångprodukter, finns samordningsbehov mellan företagen. SSAB:s strukturplan innebär i dessa delar förändringar som totalt sett bör stärka branschens konkurrenskraft. Regeringen utgår därvid från att SSAB, enligt de villkor som gäller för dispositionen av de statliga lånen, inte utnyttjar sina finansiella möjligheter till att öka sin produktionskapacitet inom områden där svenska verk redan har överkapacitet. Från SSAB har erhållits försäkringar om att företaget inte ämnar utnyttja av staten beviljade stöd för åtgärder med konkurrenssnedvridande effekt, t. ex. vid prissättning av produkter.

De finansiella skälen för att ägarmässigt samordna branschens företag har i och med den senaste tidens konjunkturförbättring fått mindre vikt. De berörda företagen utanför SSAB förväntar sig förbättrade ekonomiska resultat för år 1978 och 1979.

Regeringen förutsätter att branschens företag vidtar de rationaliseringar som är påkallade samt att de fortlöpande söker åstadkomma sådana strukturella förändringar, som kan vara nödvändiga för att stärka branschens konkurrenskraft. Regeringen är beredd att positivt pröva frågan om statlig finansiell medverkan om detta är en förutsättning för nämnda strukturella åtgärder, och om konkreta förslag framläggs som tillgodoser hela branschens intresse.

Motionen 1978/79:1508 innehåller förslag om att riksdagen skall uttala sig för att regeringen tar initiativ till en ägarsamordning inom handelsstålsindustrin och lägger fram förslag om en investerings-, struktur- och sysselsättningsplan för denna industri. I motionen 1978/79:335 krävs att de mindre handelsstålverken samordnas och överförs till SSAB och att full sysselsättning skall bibehållas vid varje företag.

Utskottet anser inte att riksdagen har anledning att göra en annan bedömning än regeringen i frågan om statliga initiativ till en ägarmässig och organisatorisk samordning mellan SSAB och andra företag i branschen. Motionerna 1978/79:335 och 1978/79:1508 avstyrks sålunda i här behandlad del.

Vissa mindre handelsstälverk

Det i föregående avsnitt nämnda Boxholms AB är ägare till två mindre stålverk, nämligen Boxholms järnverk (Östergötlands län) och Horndaisverken (Kopparbergs län). Driften vid Horndalsverken läggs ned vid månadsskiftet maj-juni 1979. I Geijers utredningsarbete berördes inte detta verk, eftersom beslut om nedläggning redan hade fattats. 1 fråga om Boxholms

NU 1978/79:43

järnverk skisserade Geijer en viss kapacitetsneddragning och en ägarmässig samordning med SSAB.

Dessa båda järnverk behandlas i två motioner från allmänna motionstiden. Sålunda föreslås i motionen 1978/79:1004 att riksdagen skall dels uttala sig för att Boxholms järnverk införlivas med SSAB, dels besluta att inga sysselsättningsminskningar får ske vid Boxholms järnverk och att i avvaktan på nyinvesteringar nedläggning av metallurgin inte får ske. Som motiv anförs sysselsättningsläget i kommunen. Motionen 1978/79:1013 går ut på att regeringen bör lägga fram förslag om att Horndalsverken införlivas med SSAB och om att produktionen skall fortsätta i Horndalsverken och bli ”föremål för nyinvesteringar så att rätten till arbete i Horndal tryggas”.

En av utgångspunkterna för Geijers utredningsarbete rörande samordning av handelsstålsindustrin var att en nedläggning av driften vid Horndalsverken inte kunde undvikas. Driften läggs också ned inom kort. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionen 1978/79:1013. Också motionen 1978/79:1004 avstyrks av utskottet, eftersom förslaget går ut på att Boxholms järnverk skall förstatligas. Utskottet vill härvid erinra om motiveringen i det föregående för dess avstyrkande av förslag om förstatligande av SSAB (s. 11).

Kalkbruksindustrin

Inom ståltillverkningen används stora mängder kalk. Förändringarna inom handelsstålsindustrin påverkar till följd därav läget för kalkbruksindustrin. Bl. a. gäller detta Rättviks Kalkverk, som ingår i SSAB och som f. n. levererar kalken till Domnarvets malmbaserade metallurgi.

Farhågor för kalkbruksindustrins framtid i Kopparbergs län uttrycks i motionen 1978/79:2249.1 motionen 1978/79:2266 föreslås att riksdagen skall begära en utredning om kalkbruksindustrins framtida struktur innan SSAB fattar beslut rörande företagets framtida försörjning med kalk. Ett likartat önskemål finns i motionen 1978/79:2288, dock med tillägget att målet bör vara att i första hand finna former för fortsatt drift vid kalk verket i Rättvik och att eventuella driftsinskränkningar inte får ske förrän nya ersättningsjobb är ordnade på orten.

Utskottet anser att starka skäl talar för att beslut om SSAB:s långsiktiga försörjning med kalk fattas mot bakgrund av överväganden kring situationen för kalkbruken i olika delar av landet. Ett grundläggande material rörande kalkbruksindustrin har nyligen publicerats av mineralpolitiska utredningen i betänkandet (SOU 1977:85) Industrimineral och av statens industriverk i utredningen (SIND PM 1977:9) Kalksten och dolomit i den fysiska riksplaneringen. Det är enligt utskottets mening önskvärt att regeringen skyndsamt företar en industripolitisk utvärdering av det material som sålunda redan föreligger och att denna utvärdering läggs till grund för framtida beslut om SSAB:s kalkförsörjning. Ett uttalande av denna innebörd bör göras av

NU 1978/79:43

riksdagen. Ett sådant uttalande ligger i linje med förslaget i motionen 1978/79:2266 och tillgodoser också i stor utsträckning de här behandlade önskemålen i motionerna 1978/79:2249 och 1978/79:2288.

Frågor om forskning och utveckling, m. m.

1 flera motioner finns förslag som gäller olika forsknings- och utvecklingsprojekt m. m. vid SSAB och inom stålindustrin.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motionen 1978/79:2289 att riksdagen skall uttala sig för en samhällsägd och samhällsstyrd forskning och utveckling inom gruv- och stålsektorn. Motionärerna anför att de privata stålbolagen under årtionden har försummat forskning och utveckling både vad gäller produkter och vad gäller processteknik och att bildandet av SSAB inte har gjort svensk stålindustri mer framsynt, snarare tvärtom. Utskottet anser inte att det finns fog för motionärernas svepande kritik och avstyrker motionen.

I två motioner behandlas frågor om alternativa processer för räjärnstillverkning.

Utskottet har i det föregående (s. 19) behandlat frågan om särskilt statligt stöd till utveckling av den s. k. ELRED-processen, vilken har utarbetats av Stora Kopparberg och ASEA. Andra alternativa råjärnsprocesser är Boliden AB:s s. k. INRED och AB Svenska Kullagerfabrikens (SKF Steel) plasmareduktionsprocess. Motionen 1978/79:2008 innehåller en begäran om åtgärder för statligt stöd till utvecklingsarbetet på plasmareduktionsprocessen. I motionen 1978/79:2249 föreslås att riksdagen skall uttala sig för att resultatet av ett nu pågående projekt inom styrelsen för teknisk utveckling (STU) rörande framtida järnverk beaktas vid utvärderingen av nya malmprocesser.

Det ankommer i första hand på de forskningsstödjande organen att ta ställning till frågan om statligt stöd till utvecklingen av den s. k. plasmareduktionsprocessen, varför utskottet avstyrker motionen 1978/79:2008. Något uttalande enligt förslaget i motionen 1978/79:2249 finner utskottet inte behövligt, eftersom man enligt utskottets uppfattning kan förutsätta att resultatet av STU:s projekt Framtida järnverk beaktas i olika sammanhang. Motionen avstyrks sålunda i här behandlad del.

I motionen 1978/79:2022 föreslås riksdagen uttala sig för att Statsföretag AB får i uppdrag att i samarbete med andra företag genomföra utredning och upprätta förslag jämte offert avseende utvecklingsinsatser för ett stdlbaserat lättbyggsystem och avseende lättbyggföretag med statligt delägande.

Motionärerna refererar till gjorda utredningar inom statens råd för byggnadsforskning och STU och drar slutsatsen att svensk handelsstålsindustri har goda utvecklingsmöjligheter på detta område. De menar att ytterligare allmänt utredningsarbete inte behövs utan att projektet nu kan

NU 1978/79:43

vidareutvecklas på företagsnivå och att Statsföretag bör få i uppdrag att gå vidare med idén.

Utskottet finnér motionärernas uppslag väl värt att pröva. Regeringen bör sålunda vidta åtgärder som kan leda till att affärsidéer kring ett stålbaserat lättbyggsystem vidareutvecklas. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd, varigenom syftet med det här behandlade förslaget i motionen 1978/79:2022 blir tillgodosett.

Enligt motionen 1978/79:2267 bör regeringen ta initiativ till ett närmare samarbete mellan bilindustrin och handelsstålsindustrin, närmast SS AB. Samarbetet bör enligt motionärerna syfta till att dels utveckla en mer kvalificerad stålproduktion, dels främja en tillverkning av komponenter och produkter i ledet efter stålindustrin. Statsföretag bör få i uppdrag att i samråd med SSAB närmare pröva förutsättningarna för detta samarbete, anför motionärerna. Dessa räknar inte med att verksamheten kan bli ekonomiskt självbärande i ett första skede. De anser mot denna bakgrund att den s. k. offertmetoden bör komma till användning. Offerten bör enligt dem bygga på ett visst åtagande i sysselsättningshänseende och avse tillskapande av 800-1200 arbetstillfällen i Luleå- och Borlänge-Ludvika-regionerna under en första etapp av tre-fem år.

Utskottet instämmer i motionärernas bedömning att ett samarbete mellan svensk bilindustri och svensk handelsstålsindustri kan vara önskvärt. Samarbetet främjas dock bäst, anser utskottet, om berörda företag själva tar de initiativ som föranleds av kommersiella bedömningar. Tillräcklig anledning för regeringen att vidta åtgärder enligt motionärernas förslag finns enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Utskottet tar i detta sammanhang också upp ett förslag i motionen 1978/79:1508 som går ut på att regeringen bör ta initiativ i syfte att öka möjligheterna för SSAB och andra stålföretag att upphandla utrustning inom Sverige. Motionärerna erinrar om att SSAB:s betydande investeringsprogram innebär att företaget kommer att upphandla stora mängder utrustning och att Rehnberg i sin rapport pekat på betydelsen av att denna utrustning så långt möjligt köps från svenska leverantörer.

Utskottet förutsätter att den upphandling som följer av SSAB:s investeringsprogram i största möjliga utsträckning placeras inom landet och att härvid vägs in sådana faktorer som kvalitet, leveranssäkerhet och värdet av att en kvalificerad inhemsk utrustningstill verkande industri får goda utvecklingsmöjligheter. Några åtgärder av regeringen i den riktning motionärerna föreslår är utskottet emellertid inte berett att förorda. Utskottet avstyrker sålunda motionen i här behandlad del.

Järn- och stålgjuteriindustrierna

Gjuteriindustrin - som består av järn-, stål- och metallgjuterier- har haft problem under hela 1970-talet och omfattas f. n. av åtgärder inom ramen för

NU 1978/79:43

programmet Branschfrämjande åtgärder (jfr prop. 1978/79:100 bilaga 17 punkten B 7). Hösten 1977 beslutade riksdagen om vissa tidsbegränsade åtgärder för att underlätta strukturomvandlingen inom bl. a. stålgjuteriindustrin (prop. 1977/78:47, NU 1977/78:30, rskr 1977/78:84). I propositionen 1977/78:47 meddelades (s. 31) att den dåvarande regeringen avsåg att inom kort återkomma till frågan om behov av åtgärder för järngjuteribranschen. Statens industriverk begärde i mars 1978 att åtgärder skulle vidtas för att underlätta en nödvändig strukturomvandling inom denna bransch. Den nuvarande regeringen har i januari 1979 beslutat att inte föreslå något allmänt branschstöd till järngjuteriindustrin.

I motionen 1978/79:1508 kritiseras regeringen för att inte ha vidtagit några åtgärder i syfte att underlätta läget för järngjuteriindustrin och för att dess åtgärder avseende stålgjuteriindustrin varit otillräckliga. Motionärerna begär att regeringen skall lägga fram ett förslag för riksdagen till investerings-, struktur- och sysselsättningsplaner för järn- och stålgjuteriindustrierna.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det saknas anledning att nu införa ett särskilt branschstöd för järngjuteriindustrin. Den konjunkturuppgång som inträffat kommer att underlätta för berörda företag att klara de långsiktiga problem som finns. Den bantning av branschen som är nödvändig sker sålunda bäst på naturlig väg. Inte heller finns det enligt utskottets mening anledning att ytterligare bygga ut stödet till stålgjuteriindustrierna. Utskottet avstyrker sålunda de förslag i motionen 1978/79:1508 som behandlas här.

Vissa anslagsfrågor

Utskottet har i det föregående (s. 13) utan kommentarer tillstyrkt förslag i propositionen 1978/79:126 som innebär anslag till SSAB i form av strukturlån med 846 milj. kr. och av rekonstruktionslån med 255 milj. kr., dvs. de belopp som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker att dessa medel fördelas på budgetåren 1978/79 och 1979/80 i enlighet med regeringens förslag. Vidare har utskottet (s. 21) tillstyrkt att ytterligare 4 milj. kr. beviljas i form av strukturlån för budgetåret 1979/80 för visst utredningsarbete avseende ett mediumvalsverk i Luleå. Utskottets ställningstagande innebär sålunda att SSAB, för budgetåren 1978/79 och 1979/80, beviljas strukturlån med totalt 850 milj. kr. och rekonstruktionslån med totalt 255 milj. kr.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förstatligande av handelsstäls-, specialståls- och gruvindustrierna

att riksdagen avslår motionen 1978/79:335 yrkandet 2, motionen 1978/79:657 yrkandet a och motionen 1978/79:2289 yrkandet 1,

NU 1978/79:43

2. beträffande statlig aktiemajoritet i SSAB, m. m. att riksdagen

a) avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 2,

b) avslår motionen 1978/79:335 yrkandet 3,

3. beträffande plastbeläggningslinje i Borlänge

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandena 1 och 2 i ifrågavarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande bibehållande av malmbaserad metallurgi i Domnarvet att

riksdagen avslår motionen 1978/79:658 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2249 yrkandet 2 och motionen 1978/79:2289 yrkandet 4,

5. be t rä ffa n d e förlängning med ca ett är av malmbaserad metallurgi i Domnarvet

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2022 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2266 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande medelstillskott till Kopparbergs läns utvecklingsfond att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:126 punkten 3 moment 6 och med avslag på motionen 1978/79:2266 yrkandet 4 till Medelstillskott till Kopparbers läns utvecklingsfond för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.,

7. beträffande visst utvecklingsarbete i Grängesberg

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2249 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2289 yrkandet 5 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande medel till SSAB för sysselsättnings/rämjande åtgärder i Ludvikaregionen

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

9. beträffande SSAB.s järnmalmsgruvor, m. m.

att riksdagen avslår motionen 1978/79:658 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2249 yrkandet 3, motionen 1978/79:2266 yrkandet 2 och motionen 1978/79:2289 yrkandet 5 i ifrågavarande del samt som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande kraftvärmeverk i Luleå att riksdagen

a) med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i

NU 1978/79:43

ifrågavarande del, motionen 1978/79:1658 yrkandet 3 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 2 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1978/79:2250 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

b) avslår motionen 1978/79:2268 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

11. beträffande ammoniakfabrik i Luleå

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2268 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2289 yrkandet 6,

12. beträffande ELRED-processen

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1658 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande nytt mediumvalsverk i Luleå

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2223 yrkandet 4 och motionen 1978/79:2289 yrkandet 3 samt med avslag på motionen 1978/79:1658 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

14. beträffande upprustning i grovvalsverket i Luleå

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i

ifrågavarande del och motionen 1978/79:1658 yrkandena 2 och 4 i ifrågavarande delar,

15. beträffande medel för vissa anläggningar vid Plannja AB

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i

ifrågavarande del och motionen 1978/79:1658 yrkandet 4 i ifrågavarande del,

16. beträffande förstärkning av Oxelöinvest AB:s resurser

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i

ifrågavarande del,

17. beträffande tidigareläggning av valsstolsbyte vid grovplåtverket i Oxelösund

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i

ifrågavarande del,

18. beträffande utvecklingsplan för SSAB

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1658 yrkandet 3 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 2 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1978/79:332, motionen 1978/79:335 yrkandena 1, 4 och 5, motionen 1978/ 79:657 yrkandet b, motionen 1978/79:2223 yrkandena 1-3,

NU 1978/79:43

motionen 1978/79:2224 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2289 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

19. beträffande samordning av handelsstålsindustrin att riksdagen

a) avslår motionen 1978/79:335 yrkandet 6,

b) avslår motionen 1978/79:1508 yrkandena 3 och 4 i ifrågavarande delar,

20. beträffande Horndalsverken

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1013,

21. beträffande Boxholms järnverk

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1004,

22. beträffande kalkbruksindustrin

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2266 yrkandet 3 och med avslag på motionen 1978/79:2249 yrkandet 4 och motionen 1978/79:2288 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. beträffande samhällsstyrd forskning och utveckling på stålområdet att riksdagen avslår motionen 1978/79:2289 yrkandet 7,

24. beträffande alternativa processer för råjärnstillverkning

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2008 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2249 yrkandet 5,

25. beträffande utvecklingsinsatser för ett stålbaserat lättbyggsystem, m. m.

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2022 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

26. beträffande samarbete mellan bilindustrin och handelsstålsindustrin att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2267,

27. beträffande upphandling av utrustning till stålindustrin att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 5,

28. beträffande järn- och stälgjuteriindustrierna

att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 3 i ifrågavarande del,

29. beträffande anslag för budgetåret 1979/80 för lån till SSAB för strukturändamål

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:126 punkten 3 moment 3 och med bifall till motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1658 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 1 i ifrågavarande del till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål för budgetåret 1979/80 under fonden för

NU 1978/79:43

låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 819 000 000 kr.,

30. beträffande anslag till SSAB i övrigt, m. m. att riksdagen

a) med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten V:16 till Lån till ett nytt handelsstälbolagför rekonstruktionsändamål för budgetåret 1979/80 under fonden för låneuderstöd anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.,

b) med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten V:17 till Lån till ett nytt handelsstälbolag för investeringsändamäl för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 400 000 000 kr.,

c) med bifall till propositionen 1978/79:126 punkten 3 moment 1 till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 31 000 000 kr.,

d) med bifall till propositionen 1978/79:126 punkten 3 moment 2 till Lån till SS A B Svenskt Stål A B för rekonstruktionsändamål på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 51 500 000 kr.,

e) med bifall till propositionen 1978/79:126 punkten 3 moment 4 till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för rekonstruktionsändamål för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 203 500 000 kr.,

Omed bifall till propositionen 1978/79:126 punkten 3 moment 5 bemyndigar regeringen att helt eller delvis efterge lån för rekonstruktionsändamål till SSAB Svenskt Stål AB.

Stockholm den 10 maj 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (momenten 28-30), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Ingegärd Oskarsson (c), Karl-Erik Häll (s), Rune Jonsson i Husum (s) och Rune Johansson i Ljungby (s) (momenten 1-27).

NU 1978/79:43

34 Reservationer

1. beträffande statlig aktiemajoritet i SSAB, m. m. (moment 2) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Ivar Högström, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet anslöt” och slutar med ”motionen 1978/79:335” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas kritik mot den nuvarande ägarfördelningen inom SSAB. Varken värdet av den apportegendom som vid bildandet tillfördes bolaget från de privata intressenterna eller de olika ägarnas ansvar för bolagets utveckling motiverar denna ägarfördelning. Regeringen bör därför ta initiativ till förhandlingar med de privata delägarna i syfte att åstadkomma en förändring. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad de socialdemokratiska reservanterna i utskottet anförde år 1978 (NU 1977/78:45 s. 26) om att socialdemokraterna avsåg att, när partiet åter kommer i regeringsställning, uppta förhandlingar med de privata delägarna i SSAB i syfte att få till stånd förändringar på åtminstone två punkter. Enligt reservanterna bör sålunda en del av det statliga rekonstruktionslånet i stället tillföras SSAB i form av ägartillskott, varvid en motsvarande ökning av aktiekapitalet bör ske så att staten blir majoritetsägare i SSAB. Vidare bör ytterligare, vinstgivande, egendom tillföras SSAB som apportegendom från de båda privata intressenterna. Främst avses här den kraftrörelse som Gränges och Stora Kopparberg bedriver.

Utskottet anser att riksdagen, med anledning av motionen 1978/79:1508, bör göra ett uttalande av denna innebörd. Genom ett sådant uttalande tillgodoses också förslaget i motionen 1978/79:335 om överförandet av viss kraftrörelse till SSAB. Något särskilt uttalande av riksdagen med anledning av denna motion behövs därför inte. Motionen avstyrks sålunda.

dets att utskottet under 2 bort hemställa

2. att riksdagen

a) med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet),

2. beträffande plastbeläggningslinje i Borlänge (moment 3) av Erik Hovhammar (m), Sven Andersson i Örebro (fp), Margaretha af Ugglas (m) och Rune Ångström (fp)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”att förorda” bort ha följande lydelse:

NU 1978/79:43

35 Utskottet instämmer i den bedömning som görs i propositionen och avstyrker sålunda de båda motionerna i den mån de avser lån för plastbeläggningslinje i Borlänge.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandena 1 och 2 i ifrågavarande delar,

3. beträffande bibehållande av malmbaserad metallurgi i Domnarvet (moment 4) av Birgitta Hambraeus (c)

Reservanten anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Att den” och slutar med ”tills vidare” bort ha följande lydelse:

SSAB:s strukturplan bygger på strikt företagsekonomiska bedömningar. När det gäller den del av planen som innebär att den malmbaserade metallurgin i Domnarvet skall läggas ner har tillräcklig hänsyn inte tagits till att det behövs en metallurgisk bearbetningsstation i närheten av malmen från Bergslagsgruvorna för att denna naturresurs skall kunna utnyttjas på bästa sätt. Vidare hotas framtiden för kalkindustrin i Kopparbergs län om den malmbaserade metallurgin i Domnarvet upphör. Utskottet återkommer till frågorna rörande Bergslagsgruvorna och kalkindustrin längre fram i detta betänkande. När det gäller den tunnplåtstillverkning som enligt strukturplanen skall koncentreras till Domnarvet vill utskottet peka på att det kan bli svårt att uppfylla kvalitetskraven om inte alla processer från råvara till färdig plåt äger rum i ett och samma verk, dvs. inkluderar även metallurgin. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen, såsom föreslås i motionen 1978/79:2249, bör uttala att den malmbaserade metallurgin i Domnarvet bör bibehållas även om denna del inom SSAB inte kan betraktas som lönsam i sig. Om riksdagen bifaller utskottets förslag tillgodoses i sak yrkandena i motionerna 1978/79:658 och 1978/79:2289 i här behandlade delar.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2249 yrkandet 2 och med anledning av motionen 1978/79:658 i frågavarande del och motionen 1978/79:2289 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande förlängning med ca ett dr av malmbaserad metallurgi i Domnarvet (moment 5) av Erik Hovhammar (m), Sven Andersson i Örebro (fp), Margaretha af Ugglas (m) och Rune Ångström (fp)

NU 1978/79:43

36 Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Det synes” och slutar med ”att förorda” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den bedömning som görs i propositionen och avstyrker sålunda motionerna 1978/79:1508,1978/79:2022 och 1978/79:2266 i den mån de innehåller förslag att den malmbaserade metallurgin i Domnarvet skall förlängas utöver vad som förutsatts i SSAB:s strukturplan.

dets att utskottet under 5 bort hemställa

5. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2022 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2266 yrkandet 1,

5. beträffande medel för SSABför sysselsättnings/lä nija lule åtgärder i Ludvikaregionen (moment 8) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Ivar Högström, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet är” och slutar med ”berörda ändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner förslaget välgrundat. Medlen bör kunna användas för olika typer av insatser. Det kan röra sig om såväl riskkapital för utvecklingsprojekt inom SSAB:s ram som kapitaltillskott i samband med projekt som syftar till samverkan med andra företag. Utskottet föreslår att riksdagen uttalar sig för att medel för här berörda ändamål skall inrymmas i den utvecklingsplan för SSAB som utskottet i det följande kommer att förorda.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande kraftvärmeverk i Luleå (moment 10) av Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus, Karl-Anders Petersson och Ingegärd Oskarsson (alla c)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Utskottet instämmer” och slutar med ”i sak” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att det, såsom anförs i motionen 1978/79:2250, inte behövs ytterligare utredningar kring detta projekt. Riksdagen bör därför

NU 1978/79:43

nu anslå 15 milj. kr. för ändamålet. Motionen 1978/79:2250 tillstyrks sålunda. Härigenom tillgodoses i sak de delar av motionerna 1978/79:1508, 1978/ 79:1658 och 1978/79:2022 som rör frågan om ett kraftvärmeverk i Luleå.

dets att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1978/79:2250 och med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1658 yrkandet 3 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 2 i ifrågavarande del till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för kraftvärmeverk i Luleå för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 15 000 000 kr.,

b) (= utskottet),

7. beträffande ELRED-processen (moment 12) av Erik Hovhammar (m), Sven Andersson i Örebro (fp), Margaretha af Ugglas (m) och Rune Ångström (fp)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den bedömning som görs i propositionen och avstyrker sålunda motionerna 1978/79:1508,1978/79:1658 och 1978/79:2022 i den mån de avser lån för utveckling av ELRED-processen.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1658 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 1 i ifrågavarande del,

8. beträffande nytt mediumvalsverk i Luleå (moment 13) av Fritz Börjesson (c), Sven Andersson i Örebro (fp), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c), Rune Ångström (fp) och Ingegärd Oskarsson (c)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Vid flera” och slutar på s. 21 med ”motioner avstyrks” bort ha följande lydelse:

Vid sin genomgång av förutsättningarna för tidigareläggning av investeringar som finns upptagna i SSAB:s strukturplan har Rehnberg pekat på möjligheten att omedelbart påbörja förberedande arbete i form av dels marknadsundersökningar, dels en projektering av verkets tekniska del. Utskottet anser det betydelsefullt att marknadsundersökningar kommer till

NU 1978/79:43

stånd innan ställning tas till planerna på ett nytt mediumvalsverk i Luleå. Dessa undersökningar bör genomföras i samverkan mellan SSABoch berörda svenska mindre handelsstålverk. I detta sammanhang vill utskottet erinra om sitt uttalande i betänkandet NU 1977/78:45 (s. 21) om det angelägna i att de mindre handelsstålverken även i framtiden kan bevara sin konkurrenskraft. Utskottet anförde därvid att åtgärder som SSAB vidtar som ett led i sin strukturomvandling inte får utformas så, att de leder till väsentliga svårigheter för de mindre verken. Det statliga engagemanget inom handelsstålsindustrin i form av SSAB får alltså inte medföra att mindre handelsstålverk slås ut och problem sålunda flyttas från en ort till en annan.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen dels gör ett uttalande av nyss angiven innebörd, dels nu anvisar 4 milj. kr. som strukturlån för i första hand marknadsundersökningar. Endast om dessa marknadsundersökningar ger ett positivt resultat bör förprojektering få äga rum och medlen sålunda få tas i anspråk i sin helhet. Beloppet ingår i det anslag för lån till SSAB för strukturändamål förbudgetåret 1979/80 som utskottet längre fram i detta betänkande föreslår riksdagen fatta beslut om.

Vad utskottet här anfört ligger i linje med förslagen i motionerna 1978/79:1658 och 1978/79:2022 i här behandlade delar. Utskottet avstyrker sålunda de längre gående förslagen i motionerna 1978/79:1508,1978/79:2223 och 1978/79:2289 av innebörd att riksdagen nu skall uttala sig för att ett mediumvalsverk skall byggas i Luleå.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1658 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 1 i ifrågavarande del samt med avslag på motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2223 yrkandet 4 och motionen 1978/79:2289 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande nytt mediumvalsverk i Luleå (moment 13) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 20 med ”Vid flera” och slutar på s. 21 med ”motionen avstyrks” bort ha följande lydelse:

Vid sin genomgång av förutsättningarna för tidigareläggning av investeringar som finns upptagna i SSAB:s strukturplan har Rehnberg pekat på möjligheten att omedelbart påbörja förberedande arbete i form av dels marknadsundersökningar, dels en projektering av verkets tekniska del. Detta projekt avvisas i propositionen 1978/79:126.

Utskottet anser det självklart att SSAB löpande bör göra erforderliga marknadsundersökningar, vilket är ett livsvillkor för varje företag. Genom

NU 1978/79:43

sådana marknadsundersökningar kan man i tid urskilja investeringsprojekt som är lönsamma och som på sikt kan ge hållbar och produktiv sysselsättning. Skulle sådana marknadsundersökningar visa att ett mediumvalsverk vore en försvarlig investering i Luleå bör denna investering naturligtvis aktualiseras av företagsledningen. Dessa beräkningar bör då också utgå från att SSAB har stora statliga anslag som inte får snedvrida konkurrensförhållandet gentemot de mindre handelsstålverken.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om sitt uttalande i betänkandet NU 1977/78:45 (s. 21) om det angelägna i att de mindre handelsstålverken även i framtiden kan bevara sin konkurrenskraft. Utskottet anförde därvid att åtgärder som SSAB vidtar som ett led i sin strukturomvandling inte får utformas så, att de leder till väsentliga svårigheter för de mindre verken. Det statliga engagemanget inom handelsstålsindustrin i form av SSAB får alltså inte medföra att mindre handelsstålverk slås ut och problem sålunda flyttas från en ort till en annan.

Att nu, med det kalkylmaterial som finns, besluta sig för en investering i ett mediumvalsverk skulle skada den solidaritet mellan olika regioner som är en av regionalpolitikens grunder. Dessutom skulle man få en kapitalförstöring som skulle ge mindre resurser för alternativa investei ingar.

Genom de andra regionalpolitiska åtgärder som föreslagits i motionen 1978/79:2557 - sänkt löneskatt och särskilda investeringsfonder i företagen för satsningar i stödområdena - skapas på ett mera konstruktivt sätt, utan någon kapitalförstöring och flyttning av arbetslöshet från ett område till ett annat, förutsättningar för en god och hållbar sysselsättningsutveckling.

Vad utskottet här anfört innebär att förslagen i motionerna 1978/79:1508, 1978/79:1658, 1978/79:2022, 1978/79:2223 och 1978/79:2289 avstyrks i vad de avser ett nytt mediumvalsverk i Luleå.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. att riksdagen avslår motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1658 yrkandet 2 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2022 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:2223 yrkandet 4 och motionen 1978/ 79:2289 yrkandet 3,

10. beträffande upprustning av grovvalsverket i Luleå (moment 14) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Ivar Högström, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”Frågan om” och slutar med ”i Luleå” bort ha följande lydelse:

Förslaget i motionen 1978/79:1508 grundas på det uttalande som de fackliga organisationerna vid SSAB gjorde i januari 1979. Enligt uttalandet

NU 1978/79:43

bör grovvalsverket i Luleå kompletteras så att det blir möjligt att på sikt överföra tillverkningen av räls från Domnarvet till Luleå. Härigenom skulle all produktion av grova produkter kunna koncentreras till ett enda valsverk. Likartade synpunkter anfqrs i motionen 1978/79:1658. Utskottet finner det angeläget att ett ombyggt grovvalsverk kan komma i gång snarast. Riksdagen bör därför uttala sig för att medel för projektet skall inrymmas i den utvecklingsplan för SSAB som utskottet i det följande förordar.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:1658 yrkandena 2 och 4 i ifrågavarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande förstärkning av Oxelöinvesi AB:s resurser (moment 16) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Ivar Högström, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Förslaget om” och slutar med ”avstyrker förslaget” bort ha följande lydelse:

Rehnberg har (rapporten s. 57) uttalat sig för en förstärkning av Oxelöinvests resurser. Han hänvisar härvid till att sysselsättningsutvecklingen i Nyköpingsregionen är svag. Detta har också framhållits i den ovannämnda skrivelsen från Oxelösunds kommun till industridepartementet, en framställning som regeringen ännu inte har tagit ställning till. Utskottet finner det angeläget att medel för att tillgodose behovet av ytterligare resurser till Oxelöinvest tas upp i den utvecklingsplan för SSAB som utskottet förordar. Ett uttalande av denna innebor bör enligt utskottets mening göras av riksdagen.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande tidigareläggning av valsstolsbyte vid grovplätverkel i Oxelösund (moment 17) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Ivar Högström, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 22 med ”Något förslag” och slutar på s. 23 med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

NU 1978/79:43

41 Ett förslag om statliga insatser för detta ändamål återfinns i det uttalande som de fackliga organisationerna vid SS AB gjorde i januari 1979. Utskottet finner det angeläget att möljligheterna att tidigarelägga valsstolsbytet vid grovplåtverket i Oxelösund analyseras i samband med arbetet på den utvecklingsplan för SSAB som utskottet i det följande förordar. Ett uttalande av denna innebörd bör enligt utskottets mening göras av riksdagen.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande samordning av handelsstålsindustrin (moment 19) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Ivar Högström, Karl-Erik Häll, Rune Jonsson i Husum och Rune Johansson i Ljungby (alla s)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

Geijers förslag betraktades av samtliga berörda parter som en utgångspunkt för direkta förhandlingar. I överensstämmelse med vad som anförs i motionen 1978/79:1508 finner utskottet det angeläget att samordningsdiskussionerna återupptas omedelbart. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd. Vad utskottet här föreslagit innebär att motionen 1978/79:335 avstyrks.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med anledning av motionen 1978/79:1508 yrkandena 3 och 4 i ifrågavarande delar som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande järn- och slålgjuteriindustrierna (moment 28) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Ingvar Carlsson, Lilly Hansson, Ivar Högström, Karl-Erik Häll och Rune Jonsson i Husum (alla s)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”behandlas här” bort ha följande lydelse:

De hittillsvarande omställningsfrämjande åtgärderna för järngjuteriindustrin har visat sig vara otillräckliga för att lösa strukturproblemen inom branschen. Statens industriverk har i mars 1978 pekat på risken att även företag med goda utvecklingsmöjligheter kan bli utslagna.

NU 1978/79:43

42 Mot denna bakgrund anser utskottet att regeringen bör utarbeta och presentera planer för järngjuteriernas utveckling. Planerna bör även omfatta stålgjuteribranschen. På dessa båda områden finns redan idag underlag för en branschplanering, bl. a. genom det utredningsarbete som statens industriverk har utfört alltsedan sin tillkomst. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd och tillstyrker sålunda det här behandlade förslaget i motionen 1978/79:1508.

dels att utskottet under 28 bort hemställa

28. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:1508 yrkandet 3 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande anslagJor budgetåret 1979/80 för lån till SSAB för strukturändamål (moment 29) av Erik Hovhammar (m) och Margaretha af Ugglas (m)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”totalt 255 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (s. 13) utan kommentarer tillstyrkt förslag i propositionen 1978/79:126 som innebär anslag till SSAB i form av strukturlån med 846 milj. kr. och av rekonstruktionslån med 255 milj. kr., dvs. de belopp som föreslås i propositionen. Utskottet tillstyrker att dessa medel fördelas på budgetåren 1978/79 och 1979/80 i enlighet med regeringens förslag.

dels-under förutsättning av bifall till reservationen 9 - att utskottet under 29 bort hemställa

29. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:126 punkten 3 moment 3 samt med avslag på motionen 1978/79:1508 yrkandet 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:1658 yrkandet 2 i ifrågavarande del och motionen 1978/79:2022 yrkandet 1 i ifrågavarande del till Lån till SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamål för budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 815 000 000 kr.

NU 1978/79:43

43 Särskilt yttrande

beträffande samordning av handelsstälsindustrin (moment 19) av Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus, Karl-Anders Petersson och Ingegärd Oskarsson (alla c):

Enligt utskottet har riksdagen inte anledning uttala att regeringen bör ta initiativ till en ägarmässig och organisatorisk samordning mellan SSAB och andra företag i branschen. Det finns emellertid anledning att starkt ifrågasätta regeringens passivitet när det gäller att behandla de mindre handelsstålverkens situation. Genom att utredningen om de mindre handelsstålverken inte fullföljts har samhällets handlingsberedskap försämrats på ett olyckligt sätt.

NU 1978/79:43

44 Bilaga

I det följande sammanfattas det inbördes sambandet mellan SSAB:s strukturplan, Plan 81, utredaren Rehnbergs förslag, förslagen i propositionen 1978/79:126 och de fackliga organisationernas krav.

Strukturplan (maj 1978)

En plan för företagets utveckling perioden 1978-1987.

Strukturplanens syfte är att de i bolaget ingående företagsenheterna skall samordnas och strukturellt förändras så att ett långsiktigt effektivt och konkurrenskraftigt företag kan erhållas och bestå. För att uppnå detta mål skall verksamheten enligt SSAB förändras på följande sätt.

- Domnarvet utvecklas till centrum för band- och plåttillverkning samt förädling av dessa produkter. Till Domnarvet koncentreras vidare SSAB:s skrotbaserade metallurgi liksom tillverkning av armeringsstål och valstråd.

- Oxelösund bibehålls som centrum för grov- och industriplåt. Tillverkningen utvecklas mot industriplåt och mot ett högre kvalitetsregister.

- Till Luleå koncentreras SSAB:s produktion av grova och medelgrova profiler.

- Både Luleås och Oxelösunds metallurgiska basresurser utnyttjas för ämnestillverkning. Anläggningarna i Luleå och Oxelösund kompletteras omgående för tillverkning av ämnen för Domnarvet. En metallurgisk koncentration till Luleå blir på sikt naturlig om ämnesförsörjningen skall baseras på svensk malm.

- SSAB:s manufakturverksamhet utvecklas vidare på samtliga huvudorter. Insatserna i manufakturledet skall ökas för att höja lönsamheten och samtidigt motverka de negativa sysselsättningskonsekvenserna av strukturförändringarna.

- SSAB:s gruvrörelse anpassas till malmförsörjning i Mellansverige och möjlig exportförsäljning. Särskilda ansträngningar skall göras för att upprätthålla och utveckla exportförsäljningen.

- TGOJ liksom övrig serviceverksamhet skall anpassas till efterfrågan inom SSAB och från externa kunder. TGOJ kan därutöver utgöra ett instrument för näringspolitiska insatser för stål- och gruvrörelsen i Bergslagen.

Planen innebär investeringar av ca 5 000 milj. kr. De fackliga styrelserepresentantema anser att planerna bör inriktas på en investeringsvolym av ca 3 600 milj. kr. under den första femårsperioden.

NU 1978/79:43

45 Plan 81 (december 1978)

En plan för investeringar enligt strukturplanen för perioden 1979-1981. Planen omfattar investeringar med sammanlagt 2 508 milj. kr., varav utbetalningar under perioden 1979-1981 med 2 400 milj. kr.:

Investeringsplan 2 400 milj. kr.

1981 Summa

79-81

”Senare”

Summa

Reinvesteringar, miljöinveste- ringar och beslutade investe- ringar

- Återstående investerings- kostnader från 1978

- Reinvesteringar + miljöin- vesteringar. Schablonmässigt beräknade till 50 % av av- skrivningar enligt plan

- Avgår omkostnadsandelar

-21

-18

-20

-59

-

-59

Summa

509 Metallurgi

Strukturinvesteringar 162 152

398 Profiler

-

173 Grovplåt

-

-

23 Band och Tunnplåt

1019 Stålmanufaktur

-

45 Specialprodukter

-

-

37 Döbel

127 TGOJ

-

10 Plannja

-

20 Driftservice + Distribution

67 Energi och miljö (exkl. kraft- värmeverk)

10 Kraftvärmeverk

-

40 Övrigt

-

11 Oförutsett

-

69 Avgår omkostnadsandelar

-21

-22

-7

-50

-

-50

Summa strukturinvesteringar

1 893

1 999

= Plan 81

2 400

2 508

På grund av bristande möjligheter att under perioden 1979-1981 finansiera ett investeringsprogram som omfattar mer än 2 000 milj. kr. har SSAB beslutat senarelägga investeringar för 400 milj. kr.:

Förskjutningar inom Plan 81 (milj. kr.)

Borlänge

Värmningsugn i bredbandverk 170

Elektrostålverk 40

Plastbeläggningslinje 17

NU 1978/79:43 46

Luleå

Förpar till universalverk 50

Kraftvärmeverk 30

Övrigt

Diverse följdinvesteringar 30

Oförutsett 63

400 Rehnberg december 1978 och propositionen 1978/79:126

Förslagen omfattar tidigareläggningar av investeringar samt vissa andra åtgärder för att mildra effekterna på sysselsättningen av ett genomförande av strukturplanen och Plan 81. (SL = strukturlån, RL = rekonstruktionslån; milj. kr.)

De av Rehnberg angivna beloppen avser, när annat ej anges, perioden 1979-1982. De i propositionen 1978/79:126 föreslagna beloppen avser samma tid men föreslås bli anslagna på tilläggsbudget III förbudgetåret 1978/79 och på statsbudgeten för budgetåret 1979/80.

Rehnberg använder begreppen strukturlån och rekonstruktionslån som beteckning på lån med samma villkor som gäller för lånen enligt propositionen 1977/78:87. De i propositionen 1978/79:126 angivna villkoren för strukturlån baseras i huvudsak på kommersiella villkor, vilket bl. a. innebär väsentligt högre ränta än enligt Rehnbergs förslag. De i propositionen 1978/79:126 angivna villkoren för rekonstruktionslån överensstämmer med Rehnbergs förslag.

Rehnberg Prop.

1978/79:126

Borlänge (Domnarvet)

Värmningsugn i bredbandverk3)

SL 170

SL 170

Kvalitetsinvesteringar i d:o*>*

SL 365

SL 365

Femte valspar i kallvalsverkb*

SL 56

SL 56

Elektrostålverk3*

SL 40

SL 40

Stålmanufaktur*5*

SL 35

SL 35

Plastbeläggningslinje11*

SL 17

-

Förlängning av den malmbaserade

metallurgin max. 1 år0*

RL 135

-

Lån till SSAB avsett för Dala-Invest

RL 30<*»

-

Medelstillskott till Kopparbergs

läns utvecklingsfond

-

7,5

Lindesberg (Stråssa)

Håkansbodamalmen, utredningsarbete0*

RL 5

RL 5

Järnsvamptillverkning, utvecklingsarbete0*

RL 3,6

RL 3,6

Mekanisk ugn, försöksverksamhet0*

RL 14,9

RL 14,9

Ludvika (Grängesberg)

Datacentral0*

SL 15

SL 15

Särskilda insatser i gruvdivisionen0*

RL 50

RL 50

NU 1978/79:43

47 Luleå

Förpar i universalverk3'

Ugn i universalverkb)

Stålmanufaktur1’'

Tubexpress, försöksanläggning11' Kraftvärmeverka>

ELRED-processen, utvecklingsarbete0' Nytt mediumvalsverk, marknadsundersökningar och förprojekteringW

Rehnberg

SL 50 SL 85 SL 17 RL 20 SL 30 SL 4

SL 4

Prop.

1978/79:126

SL 50 SL 85 SL 17 RL 20

Oxelösund

Sinterband0'

Stålmanufaktur0'

SL 157 SL 13

RL 157 SL 13

Tierp (Söderfors)

Stora Element AB, särskilda åtgärder0'

Summa

RL 4,5

SL 1 058 RL 263

RL 4,5

SL 846 RL255 (+7,5 lill utvecklingsfonden i Kopparbergslän) -

a) Investeringar inom ramen för Plan 81.

b) Investeringar som innebär tidigareläggningar

av projekt utanför Plan 81 men inom strukturplanen.

c) Investeringar och andra kostnader utanför strukturplanen.

d) Utbetalningar under perioden 1979-1983.

De fackliga organisationerna vid SSAB januari 1979

De fackliga organisationerna vid SSAB stöder strukturplanen - med ovan angivet tillägg om en investeringsvolym av ca 3 600 milj. kr. under den forsta femårsperioden - och tillstyrker Rehnbergs förslag samt föreslår härutöver:

Ludvika (Grängesberg)

Utredning om tillverkning av järnsvamp och järnpulver i Grängesberg Masugnsförsök med GP-kulan Kompletterande industrisysselsättning i Ludvika kommun 30 milj. kr. till

SSAB som strukturlån

Luleå

Nytt mediumvalsverk 410 milj. kr. som

strukturlån och rekonstruktionslån Grovvalsverket,

upprustning 95 milj. kr. som

strukturlån

NU 1978/79:43

Plannja: profilerings- och

distributionsanläggning, 100 milj. kr. som

kontor beredskapsarbete

Oxelösund

Förstärkta resurser till Oxelöinvest 15 + 15 milj. kr.

Utredning om tidigareläggning av valsstolsbyte vid grovplåtverket

De fackliga organisationernas krav benämns i motionen 1978/79:1508 samlad utvecklingsplan för SSAB.

GOTAB 62129 Stockholm