Med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till Datasaab AB och propositionen 1978/79:189 om medelstillskott till Datasaab AB jämte motioner
NU 1978/79:53
Näringsutskottets betänkande 1978/79:53
med anledning av propositionen 1978/79:100 i vad avser anslag till Datasaab AB och propositionen 1978/79:189 om medelstillskott till Datasaab AB jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna F 16 (Utvecklingsbidrag till Datasaab AB) och F 17 (Medelstillskott till Datasaab AB),
dels propositionen 1978/79:189 (industridepartementet)om medelstillskott till Datasaab AB,
dels en motion angående Datasaab AB som har väckts under allmänna motionstiden,
dels - i viss del -en motion som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m.,
dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:189.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats dels av företrädare för Svenska metallindustriarbetareförbundet och Svenska industritjänstemannaförbundet samt löntagarkonsult vid Datasaab AB, dels av ordföranden i styrelsen för Datasaab AB direktör Hans Werthén.
De nämnda förbunden har tillsammans med Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges civilingenjörsförbund överlämnat en promemoria i ärendet.
Propositionen 1978/79:100
I propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (s. 193) föreslås under angivna punkter:
F 16. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB att riksdagen till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 32 500 000 kr.
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 53
NU 1978/79:53
2 F 17. Medelstillskott till Datasaab AB att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000 kr.
Propositionen 1978/79:189
Huvudsakligt innehåll
I propositionen föreslås att ett tilläggsanslag av 57 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 för en finansiell rekonstruktion av Datasaab AB. Medlen är avsedda att täcka statens del av 1978 års förlust. Vidare föreslås att högst 100 milj. kr. av statens borgensåtagande om högst 350 milj. kr. för lån eller annan förpliktelse avseende Datasaab AB skall gälla för upplåning även utomlands.
Förslag
Regeringen föreslår (s. 6) att riksdagen
1. medger att, av det åt fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade uppdraget att under åren 1977-1981 ikläda staten borgen för lån eller annan förpliktelse avseende Datasaab AB med sammanlagt högst 350 000 000 kr., högst 100 000 000 kr. får gälla även lån eller annan ekonomisk förpliktelse i utländsk valuta,
2. till Medelstillskott till Datasaab AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 57 000 000 kr.
Motionerna
Yrkanden
Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är följande:
1978/79:1525 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till förstatligande av dataindustrin och en planmässig satsning på den nya mini- och mikrodatorteknologin inom denna industri, förstärkning av forskningsresurserna inom området och uppbyggnad av en självständig, statlig produktion av datakomponenter.
I detta sammanhang behandlar utskottet delvis en motion som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m., nämligen
1978/79:2467 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (6) att riksdagen hos regeringen begär förslag till förstatligande av dataindustrin.
NU 1978/79:53
3 De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:189 är följande:
1978/79:2539 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Datasaabs framtida verksamhetsinriktning (se nedan),
1978/79:2540 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m, s, c, fp), vari hemställs att riksdagen
1. uttalar att ett utvecklingscentrum för datateknik bör tillskapas i samarbete mellan staten, dataindustrin och universitetet i Linköping,
2. hos regeringen anhåller om förslag till under vilka former samarbetet mellan berörda parter bör ske.
Motivering
Dataindustrin kommer sannolikt att i internationellt perspektiv förbli en av de snabbast expanderande industribranscherna under åtminstone hela 1980-talet, anförs i motionen 1978/79:2539. Den kräver genomgående högt kunnande och specialiserad tillverkning. Därför bör Sverige satsa på denna industrigren. Vad som enligt motionärerna närmast är aktuellt att tillverka i Sverige är systemkomponenter, dvs. terminaler, printrar, kontors- och processdatorer och liknande. När Datasaab bildades förutsattes att speciella systemkunskaper som tillfördes bolaget skulle tillvaratas för vidareutveckling av bl. a. flygtrafikledarsystem och vissa kliniskt-medicinska system, säger motionärerna. Samtidigt skulle man utveckla kommersiella system som kunde bedömas vara av intresse i en framtida marknadssituation. Att den nu uppkomna förlusten inte varit förutsedd torde, menar motionärerna, inte i första hand bero på att förutsättningarna för den planerade verksamheten har försämrats. Möjligen kan ifrågasättas om strävandena att ta upp nya projekt har varit helt lyckosamma. Verksamheten får, uttalar motionärerna, inte eftersättas på de områden där speciell kapacitet och beaktansvärd utvecklingspotential finns. Den översyn av verksamheten som nu görs bör leda till en mera koncentrerad satsning på de områden där Datasaabs traditionella kunnande kan utnyttjas till fullo. Forskningsinsatser och andra åtgärder av övergripande natur bör komma svensk dataindustri till godo på ett konkurrensneutralt sätt.
Dataindustrins expansivitet understryks också i motionen 1978/79:2540. Det påpekas här att i flera länder, bl. a. Frankrike och Italien, staten har tillskjutit mycket stora belopp för att den inhemska produktionen skall utvecklas. För att den svenska dataindustrin skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen är det nödvändigt att ökade insatser görs på forskning och utveckling, säger motionärerna. Samarbetet mellan staten och dataföretagen behöver vidgas till att omfatta även datorutveckling. Investeringarna på detta område skulle kunna ske genom ett datatekniskt utveck -
NU 1978/79:53
lingscentrum. Ett sådant har, menar motionärerna, sin naturliga plats i Linköping, i nära anslutning till universitetet. Härigenom skulle dataindustrins ställning stärkas, och man skulle utnyttja det stora kunnande på dataområdet som finns såväl inom industrin som vid universitetet.
I motionen 1978/79:1525 hävdas att utveckling och datateknik i vårt land till sin dominerande del har styrts av kapitalets kortsiktiga intressen. Tillverkningen av datorer har koricentrerats till ett litet antal multinationella företag. Svensk produktion har gjorts starkt beroende av att delkomponenter levereras utifrån, främst från USA, som i samband därmed styrden svenska exporten inom datasektorn. Statens roll har, säger motionärerna, här som inom många andra industrisektorer varit att garantera kapitalets vinster genom att subventionera eller övertaga olönsamma delar. Som exempel nämns bildandet av Datasaab AB. De åtgärder som begärs i hemställan i motionen är enligt motionärerna speciellt angelägna eftersom viktiga delar av svensk verkstadsindustri baseras på elektromekaniska system. Den nya tekniken kan där ge stora möjligheter till förbättringar och rationaliseringar.
Utskottet
Datasaab AB bildades hösten 1977 genom sammanslagning av Datasaabdivisionen inom Saab-Scania AB och det av staten ägda Stansaab Elektronik ABfprop. 1977/78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98). Datasaab ägs till lika delar av staten och Saab-Scania. Enligt det huvudavtal som ligger till grund för samarbetet mellan parterna skall staten och Saab-Scania under åren 1978-1981 var för sig årligen tillskjuta 37,5 milj. kr. till Datasaab och dessutom med lika stora delar ersätta uppkommande förluster som inte täcks av tillskotten. Vidare skall staten årligen under perioden skjuta till 32,5 milj. kr. för datatekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. De förslag i budgetpropositionen som behandlas i detta betänkande innebär att statens åtaganden infrias till den del som faller på budgetåret 1979/80. De tillstyrks av utskottet.
I propositionen 1978/79:189 redovisas att 1978 års förluster har väsentligt överstigit vad som kunde förutses vid bolagets bildande. Som förklaring härtill anges att sammanslagningen mellan de två ursprungliga verksamheterna inte har gått så snabbt som man kunde hoppas och att rationaliseringsvinster därmed inte har kunnat tillgodogöras i nämnvärd utsträckning. Efter en analys med hjälp av utomstående konsulter har emellertid en ny organisation börjat införas i september 1978. Den anges ha blivit genomförd i allt väsentligt till årsskiftet 1978-1979.
Det anslag som föreslås i propositionen 1978/79:189 är avsett för täckningenligt huvudavtalet - av statens andel av den förlust som har uppkommit. Motsvarande belopp tillskjuts av Saab-Scania. Utskottet tillstyrker regering -
NU 1978/79:53
ens förslag om medelstillskottet. Vidare tillstyrker utskottet att, som också föreslås i propositionen, statens borgensåtaganden med avseende på Datasaab intill högst 100 milj. kr. får inrlefatta upplåning i utlandet eller annan ekonomisk förpliktelse gentemot utlandet.
Två av de fyra motioner som utskottet behandlar i detta betänkande har inte direkt samband med propositionen 1978/79:189 utan har väckts i andra sammanhang. Den ena av dessa, 1978/79:1525, härrör från allmänna motionstiden. Vänsterpartiet kommunisterna yrkar där att riksdagen skall begära förslag av regeringen till förstatligande av dataindustrin och till olika åtgärder för vidareutveckling av denna industri. Härvidlag förordas en planmässig satsning på mini- och mikrodatorteknologi, förstärkning av forskningsresurserna på dataområdet och uppbyggnad av en självständig, statlig produktion av datakomponenter. Med hänvisning till bl. a. den nämnda motionen har partiet i motionen 1978/79:2467 - som har föranletts av propositionen 1978/79:111 om åtgärder mot krångel och onödig byråkrati m. m. - på nytt framställt krav på förstatligande av dataindustrin.
Liknande motionsyrkanden har tidigare framförts vart och ett av åren 1976-1978 och avslagits av riksdagen. Vid de båda första tillfällena uttalade näringsutskottet att ett förstatligande av dataindustrin inte var erforderligt för att samhället skulle få önskvärd kontroll över utvecklingen på dataområdet. År 1978 konstaterade utskottet att tillkomsten av Datasaab innebar att samhällets inflytande på och kontroll över branschen hade utökats väsentligt. De bidrag som skulle utgå till Datasaab avsågs skapa förutsättningar för ett omfattande utvecklingsarbete. Det statliga utvecklingsstödet kunde, påpekades det, förknippas med villkor angående insyn och tillhandahållande av information. Utskottet, som i det följande återkommer till frågan om Datasaabs fortsatta utveckling, finnér inte skäl att nu förorda ett starkare statligt ägarengagemang inom dataindustrin. Med anledning av motionärernas synpunkter på den tekniska utvecklingen inom dataindustrin vill utskottet nämna att regeringen sommaren 1978 gav statens industriverk i uppdrag att utreda svensk elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjligheter. I utredningsuppdraget ingår att industriverket tillsammans med STU skall klargöra vilka riktlinjer som staten kan behöva utforma för att främja halvledartekniken inom landet. Motionen 1978/79:1525 och det berörda yrkandet i motionen 1978/79:2467 avstyrks med vad här sagts.
Ett statligt utvecklingscentrum för datateknik, förlagt i nära anslutning till universitetet i Linköping, föreslås i motionen 1978/79:2540. Detta centrum skulle tillskapas i samarbete mellan staten och dataindustrin och ha till syfte bl. a. att främja svensk datorutveckling. Utskottet är inte berett att ge sitt stöd åt förslaget. Det är nämligen enligt utskottets mening inte sannolikt att ett centrum av den typ som motionärerna förespråkar skulle vara det lämpligaste medlet att stärka den svenska dataindustrins internationella konkurrenskraft i dagens läge. Den viktiga uppgiften att finna nya produkter, såvitt möjligt för export, torde i första hand böra angripas inom berörda företag, där man har
NU 1978/79:53
nära kontakt med marknaden och kan göra erforderliga kommersiella bedömningar. Utskottet räknar med att den statliga satsningen på Datasaab så småningom skall resultera i sådana effekter som motionärerna åsyftar. När det gäller det tilltänkta utvecklingscentrets utbildningsfunktioner vill utskottet peka på det angelägna i att redan befintliga institutioner på området i forsta hand tillgodoses så att de kan fullgöra sina uppgifter väl. Utskottet avstyrker sålunda motionen 1978/79:2540.
Motionen 1978/79:2539 tar direkt sikte på Datasaabs utveckling. Motionärerna ser med viss skepsis på Datasaabs hittillsvarande satsningar på avancerade nya system. Vad de i första hand tycks vilja förorda är tillverkning av elektroniska komponenter. Ett huvudsyfte med motionen synes vara att betona det önskvärda i att den pågående översynen av Datasaabs verksamhet leder till en normalisering, så att rörelsen kan drivas utan förluster och så att utrymme skapas för nya satsningar inom dataindustrin.
Utskottet har under ärendets behandling berett representanter för de vid Datasaab företrädda fackliga organisationerna - på förbundsnivå - och därefter också ordföranden i företagets styrelse tillfälle att framföra synpunkter på företagets aktuella situation och framtidsutsikter. Det har därvid klargjorts för utskottet att den avsedda samordningen av de enheter ur vilka Datasaab har framgått inte kan betraktas som tillfredsställande genomförd. Mot bakgrund av erhållna informationer vill utskottet framhålla att det är angeläget att företagsledningen skyndsamt söker att fullt ut genomföra en utveckling enligt de riktlinjer som riksdagen har fastställt vid beslutet om företagets bildande. Utskottet förväntar att detta sker i nära samverkan med personalorganisationerna och att man, för att tillgodose anspråken på en omstrukturering i socialt acceptabla former, eftersträvar att bibehålla de produktionsresurser som finns hos företaget. När det gäller att skapa en framtid för företaget spelar dess organisation för forskning och utveckling en nyckelroll. Utskottet finner det angeläget att företagets styrelse och ledning tillvaratar alla möjligheter att främja forskning och utveckling vid företaget. Det är önskvärt att man tar till vara de möjligheter som kan föreligga att bredda företagets produktion genom samverkan med andra företag på den internationella marknaden. Utskottet föreslåratt riksdagen i ett uttalande till regeringen ansluter sig till vad här har anförts. Därigenom tillgodoses syftet med motionen 1978/79:2539 i väsentlig mån. Något uttalande i övrigt i anslutning till denna motion finner utskottet inte skäl att förorda.
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1978/79:189 moment 2 till Medelstillskott till Datasaab AB på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 57 000 000 kr.,
b) med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten
NU 1978/79:53
7 F 16 till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 32 500 000 kr.,
c) med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten F 17 till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 37 500 000 kr.,
2. beträffande borgensåtaganden
att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:189 moment 1 medger att, av det åt fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade uppdraget att under åren 1977-1981 ikläda staten borgen för lån eller annan förpliktelse avseende Datasaab AB med sammanlagt högst 350 000 000 kr., högst 100 000 000 kr. får gälla även lån eller annan ekonomisk förpliktelse i utländsk valuta,
3. beträffande förstatligande av dataindustrin
att riksdagen avslår motionen 1978/79:1525 och motionen 1978/79:2467 yrkandet 6,
4. beträffande utvecklingscentrum för datateknik att riksdagen avslår motionen 1978/79:2540,
5. beträffande Datasaab AB:s verksamhetsinriktning att riksdagen
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfort,
b) avslår motionen 1978/79:2539 i den mån den inte har tillgodosetts enligt utskottets hemställan under a.
Utskottet hemställer dessutom
att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 5 juni 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg (s), Birgitta Hambraeus (c), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp), Rune Jonsson i Husum (s), Sven-Olov Träff (m) och Hugo Bergdahl (fp).