Med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i vad avser anslag inom budget-, handels- och industridepartementens verksamhetsområden jämte motioner

NU 1978/79:54

Näringsutskottets betänkande 1978/79:54

med anledning av propositionen 1978/79:125 med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 i vad avser anslag inom budget-, handels- och industridepartementens verksamhetsområden jämte motioner

Ärendet

1 detta betänkande behandlas propositionen 1978/79:125 bilaga 5 (budgetdepartementet) punkten 2, bilaga 8 (handelsdepartementet) och bilaga 11 (industridepartementet).

Medelsanvisning föreslås under nio anslag, bl. a. till köp av aktier i AB Pripps Bryggerier, ökade resurser för lån till investeringar för kommersiell service, medelstillskott för AB Eiser och förlagslån till domänverket för markförvärv. Vidare föreslås vissa bolagsbildningar vid förenade fabriksverken och finansiella dispositioner i samband därmed. Andra ekonomiska åtaganden avser ökad rörlig kredit för förenade fabriksverken och ökad garantifond för Skeppsfartens sekundärlånekassa. Vissa ändringar i riktlinjerna för statliga lånegarantier till specialstålsindustrin m. m. föreslås också.

De motioner som behandlas rör förenade fabriksverken och domänverket.

ELFTE HUVUDTITELN

A. Handelsdepartementet m. m.

1. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 8 under punkten 1 (s. 35) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 1 700 000 kr.

B. Främjande av utrikeshandeln m. m.

2. Handelssekreterare. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 8 under punkten 2 (s. 35 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Handelssekreterare på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 604 000 kr.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 54

NU 1978/79:54

2 FJORTONDE HUVUDTITELN, M. M.

A. Industridepartementet m. m.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 under punkten 1 (s. 49 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 7 285 000 kr.

4. Ökad garantifond för Skeppsfartens sekundärlånekassa. Regeringen har i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 under punkten 2 (s. 50 f.) föreslagit riksdagen att

1. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa,

2. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda ytterligare garantiförbindelser på 15 000 000 kr. att ingå i Skeppsfartens sekundärlånekassas garantifond.

Propositionen

Lagförslaget finns i propositionen på s. 73. Det innebär att Skeppsfartens sekundärlånekassas garantifond höjs från 52 milj. kr. till 67 milj. kr. Kassans upplåningsrätt, som f. n. uppgår till 347 milj. kr., ökas därmed med 90 milj. kr.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer att riksdagen

1. antar det i propositionen 1978/79:125 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundärlånekassa,

2. bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda ytterligare garantiförbindelser på 15 000 000 kr. att ingå i Skeppsfartens sekundärlånekassas garantifond.

B. Industri m. m.

5. Ändrade riktlinjer för statliga lånegarantier för specialstålsindustrin

m. m. Regeringen har i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 underpunkten 3 (s. 51-53) föreslagit riksdagen att godkänna att riktlinjerna för statliga lånegarantier till specialstålsindustrin m. m. ändras i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat.

NU 1978/79:54

3 Propositionen

Det tidsbegränsade statliga stödet för att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålsindustrin och stålgjuteriindustrin administreras av delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher. Delegationen föreslås få möjlighet att i särskilda fall medge att lån, för vilka garanti har beviljats, övertas av annan långivare än sådan kreditinrättning som avses i riksdagens beslut om lånegarantierna. Därigenom möjliggörs att lån kan avlyftas till kapitalmarknaden. I detta sammanhang skall viss modifikation av räntevillkoren kunna medges.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen godkänner att riktlinjerna för statliga lånegarantier till specialstålsindustrin m. m. ändras i enlighet med vad som har angivits i propositionen 1978/79:125.

G. Statsägda företag

6. Medelstillskott för AB Eiser. Regeringen har i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 under punkten 4 (s. 53-55) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott för AB Eiser på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 24 500 000 kr.

Propositionen

Riksdagen uttalade hösten 1978 (NU 1978/79:16) att regeringen borde vidta åtgärder så att driften vid de fabriker i Skellefteå, Lycksele och Kramfors som tillhör den statliga textil- och konfektionskoncernen AB Eiser - dotterbolag till Statsföretag AB - kunde fortsätta till dess en samlad plan för tekoindustrin hade lagts fram och behandlats av statsmakterna. På grundval av en offert från Statsföretag föreslår regeringen att 22,5 milj. kr. anvisas för att täcka driftsunderskott vid de tre fabrikerna under hela år 1979. Sysselsättningsnivån resp. det erforderliga beloppet anges för Skellefteå till 211 anställda och 13,4 milj. kr., för Lycksele till 91 anställda och 5,7 milj. kr. och för Kramfors till 29 anställda och 3,4 milj. kr. Vidare beräknas 1 milj. kr..för sökande efter nya produkter och 1 milj. kr. till utvärdering av framtagna produktidéer.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Medelstillskott för AB Eiser på tilläggsbudget III till

NU 1978/79:54

statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 24 500 000 kr.

STATENS AFFÄRSVERKSFONDER E. Förenade fabriksverken

7. Vissa bolagsbildningar m. m. vid förenade fabriksverken. Regeringen häri propositionen 1978/79:125bilaga 11 underpunkten 5(s. 55-69)föreslagit riksdagen att

1. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m.,

2. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att överföra förenade fabriksverkens sektorer Industriprodukter och Allmateriel till aktiebolag i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

3. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna aktier i ett nytt förvaltningsbolag i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat,

4. bemyndiga regeringen att till ett nytt förvaltningsbolag överlåta av förenade fabriksverken förvaltade aktier och anläggningstillgångar i enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört,

5. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att för verksamhetsåret 1979/80 lämna ägartillskott till ett nytt förvaltningsbolag med högst 30 000 000 kr.,

6. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att av disponibla medel lämna ett nytt förvaltningsbolag lån med högst 30 000 000 kr.,

7. bemyndiga regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån till ett nytt förvaltningsbolag intill 25 000 000 kr. jämte ränta,

8. till Förvärv av aktier i ett nytt förvaltningsbolag på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

1 detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1978/79:759 av Bertil Dahlén (fp), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lämplig överskottsmateriel från förenade fabriksverkens överskottslager kan ställas till förfogande för skolor och ungdomsgårdar mot ringa eller ingen kostnad.

Propositionen

Inom förenade fabriksverken (FFV) finns f. n. fyra sektioner, Försvarsmateriel, Underhåll, Industriprodukter och Allmateriel. FFV förvaltar statens aktier i vissa företag. Sektorn Industriprodukter, som f. n.

NU 1978/79:54

sysselsätter 110 personer, utvecklar, monterar och marknadsför vissa civila produkter. Sektorn Allmateriel säljer övertalig och kasserad materiel åt statliga myndigheter, landsting, kommuner och företag men också nytillverkade produkter från de s. k. samhällsverkstäderna. Sektorn sysselsätter 165 personer och har försäljningsställen i Solna, Löddeköpinge, Göteborg, Arboga, Sundsvall och Luleå. I propositionen föreslås att dessa båda sektorer ombildas till aktiebolag. Ombildningen av Allmateriel förutsätter en väsentligen formell lagändring beträffande förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m. (enligt lagförslag på s. 73 i propositionen). Vidare föreslås att ett särskilt förvaltningsbolag skall bildas, till vilket samtliga de aktier och andelar som FFV förvaltar skall överföras. Det ägartillskott och den borgen för lån till det nya förvaltningsbolaget som enligt propositionen skall medges föranleds huvudsakligen av kapitalbehovet för ett av FFV bedrivet stirlingmotorprojekt. Det föreslagna investeringsanslaget av 7 milj. kr. är avsett för förvärv av aktierna i AB Norma Projektilfabrik.

Motionen

Motionären anför att en del av den utrangerade materiel från statliga myndigheter som försäljs genom förenade fabriksverken (FFV) är användbar vid bl. a. skolornas högstadier som basmaterial vid s. k. fritt valt arbete. Han syftar i första hand på mekaniska, elektriska och optiska artiklar. Enligt motionären bör FFV göra en förteckning över sådan materiel och sända ut förteckningen till skolor och ungdomsgårdar. Dessa borde sedan kunna rekvirera materiel till ringa eller ingen kostnad så långt lagret räcker.

Uppgifter om FFV:s försäljning av överskottsmatehei

Enligt kungörelsen (1973:1210) om försäljning av övertalig eller kasserad materiel och inventarier skall affärsmässighet tillämpas vid försäljning för statsverkets räkning av sådan materiel. Försäljningen skall ske genom FFV:s försorg. Det finns dock möjlighet för myndighet att, efter samråd med FFV, besluta om försäljning i annan ordning när detta bedöms ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt för statsverket. FFV får vid försäljningsuppdrag ta ut ersättning för direkta kostnader i samband med försäljningen och för affärsmässigt beräknad provision. De medel som inflyter genom försäljning skall, efter avdrag för FFV:s kostnader och provision, föras till inkomsttiteln Övriga diverse inkomster i statsbudgeten. Affärsverk och myndighet med anslag i programtermer får dock själva disponera sådana medel.

Några bestämmelser som direkt åligger myndighet att iakttaga affärsmässighet vid avyttrande av lös egendom finns inte. Däremot kan man hävda att myndigheternas handlande i ekonomiska frågor skall styras av affärsmässighet. Detta kan anses följa av de detaljerade bestämmelser som finns rörande bokföringen av inkomster vid försäljning av sådan statlig egendom som

NU 1978/79:54

redovisas på kapitalfond resp. sådan statlig egendom som ej redovisas som tillgång i statsbokfÖringen (återgivna i RRV:s publikation EA 1978).

Utskottet

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen.

Innebörden av motionen 1978/79:759 är att en del av överskottsförsäljningen från FFV-koncernen inte skulle ske enligt affärsmässiga principer. Motionen går nämligen ut på att vissa mekaniska, elektriska och optiska artiklar skulle - mot ringa eller ingen kostnad - ställas till förfogande för skolor och ungdomsgårdar.

Utskottet är inte berett att stödja ett förslag i denna riktning. Förutom att förslaget strider mot gällande principer om affärsmässighet vid försäljning av övertalig eller kasserad materiel för statsverkets räkning, skulle ett genomförande av det innebära en form för dolda statliga bidrag till verksamheter som f. n. bekostas med kommunala medel.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag

a) antar det i propositionen 1978/79:125 framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m. m.,

b) bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som behövs för att överföra förenade fabriksverkens sektorer Industriprodukter och Allmateriel till aktiebolag i enlighet med vad som har angivits i propositionen 1978/79:125,

c) bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna aktier i ett nytt förvaltningsbolag i enlighet med vad som har angivits i propositionen 1978/79:125,

d) bemyndigar regeringen att till ett nytt förvaltningsbolag överlåta av förenade fabriksverken förvaltade aktier och anläggningstillgångar i enlighet med vad som har angivits i propositionen 1978/79:125,

e) bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att för verksamhetsåret 1979/80 lämna ägartillskott till ett nytt förvaltningsbolag med högst 30 000 000 kr.,

g) bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att av disponibla medel lämna ett nytt förvaltningsbolag lån med högst 30 000 000 kr.,

h) bemyndigar regeringen att medge förenade fabriksverken att teckna borgen för lån till ett nytt förvaltningsbolag intill 25 000 000 kr. jämte ränta,

i) till Förvärv av aktier i ett nytt förvaltningsbolag på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under statens affärsverksfonder anvisar ett investeringsanslag av 7 000 000 kr,

2. avslår motionen 1978/79:759.

NU 1978/79:54

8. Ökning av rörlig kredit till förenade fabriksverken. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 under punkten 6 (s. 69 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen medger att förenade fabriksverken får disponera en från 170 000 000 kr. till 210 000 000 kr. ökad rörlig kredit i riksgäldskontoret.

G. Domänverket

9. Förlagslån till domänverket. Regeringen har i propositionen 1978/79:125 bilaga 11 under punkten 7 (s. 71 f.) föreslagit riksdagen att till Förlagslån till domänverket på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.

Med anledning av denna punkt i propositionen har två motioner väckts, nämligen

1978/79:2616 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen avslår förslaget om särskilt förlagslån till domänverket samt anhåller att regeringen som rörlig kredit i riksbanken tillför lantbruksstyrelsen motsvarande belopp,

1978/79:2617 av Hans Wachtmeister m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen 1.

avslår förslaget att till förlagslån till domänverket på tilläggsbudget lil för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag på 500 milj. kr.,

2. hos regeringen anhåller om förslag om kapitaltillskott till jordfonden, om ökade kreditgarantiramar för jordbrukets rationalisering och om ökad emissionsrätt för landshypotek[sinstitution]en,

3. uttalar att den mark domänverket kan komma att förvärva inte får innebära att staten netto ökar sitt markinnehav.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motionen 1978/79:385 av Ove Karlsson m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (5) att pengar ställs till domänverkets förfogande för köp av skogsfastigheter som bjuds ut till försäljning.

Domänverket har tillställt utskottet en skrivelse i ärendet.

Propositionen

Det föreslagna förlagslånet till domänverket är avsett att möjliggöra markköp som kan medverka till att konsolidera skogsindustriföretagens finansiella ställning. Räntesatsen, som skall fastställas av regeringen, uppges skola inledningsvis uppgå till 4 %.

NU 1978/79:54

8 Motionerna

Det borde, sägs i motionen 1978/79:385, vara naturligt att ställa pengar till domänverkets förfogande för inköp av skogsfastigheter som bjuds ut, detta för att garantera sysselsättningen. Ett politiskt mål för staten borde rent allmänt för hela landet vara att pengar satsas för att öka statens innehav av skogsmark.

Domänverket har under de senaste tio åren kraftigt utökat sitt skogsinnehav, anförs i motionen 1978/79:2616. Motionärerna erinrar om att regeringen våren 1978 uppdrog åt lantbruksstyrelsen att ta upp förhandlingar med skogsbolag om förvärv av mark som utbjöds till försäljning. Förvärvad mark skulle användas för att på lämpligt sätt förbättra strukturen inom jord- och skogsbruket. Redan dessförinnan hade överläggningar upptagits mellan lantbruksstyrelsen och domänverket om avyttring av domänverksmark som skulle kunna användas vid strukturrationaliseringen. Inventeringen visade, säger motionärerna, att domänverkets markinnehav på många håll är splittrat i ett stort antal små skiften, som i många fall för länge sedan borde ha överlåtits på lantbruksnämnderna. En av lantbruksstyrelsen begärd rörlig kredit om 325 milj. kr., avsedd att möjliggöra förvärv av skogsmark, prutades till 200 milj. kr., framhåller motionärerna vidare. Mot den välvilja som nu visas mot domänverket kontrasterar alltså, säger de, en snäv inställning till lantbruksnämndernas uppgift att aktivt medverka i strukturrationaliseringen. Den avsedda räntesatsen om 4 % för domänverkets förlagslån innebär en kraftig subventionering, menar de vidare. Enskilda skogsägare får i dag betala över 10 % i ränta. Ett motiv för att de i propositionen föreslagna resurserna bör tillföras lantbruksstyrelsen är att denna har huvudansvaret för att strukturrationaliseringen följer de riktlinjer som statsmakterna har angivit.

Uppfattningen att staten är den enda realistiska köparen av nu utbjudna stora skogsarealer bygger på en socialistisk samhällssyn, hävdas i motionen 1978/79:2617. Domänverket har betydelse när det gäller att medverka i meningsfull strukturrationalisering, men netto bör ingen ytterligare skogsmark överföras i samhällets ägo. Med samma villkor som avses gälla för lånet till domänverket skulle ett mycket stort antal lantbrukare kunna arealmässigt förstärka sina fastigheter. På grund av de utbjudna fastigheternas omfattning kan det vara lämpligt att domänverket får göra vissa förvärv, men verket bör då utbjuda denna eller annan mark till försäljning inom viss tid. Ett sätt att åstadkomma så lika villkor som möjligt för olika kredittagare vore att tillföra jordfonden de medel som i propositionen föreslås ställas till domänverkets förfogande.

NU 1978/79:54

9 Kompletterande uppgifter

Jordfonden innefattar de fastigheter som har förvärvats av lantbruksnämnderna för rationaliseringsändamål. Dess fastighetsinnehav har på senare år utgjorts av, förutom åkermark, ca 100 000 ha skogsmark. Varje år har grovt räknat en tredjedel av skogsinnehavet omsatts.

Gällande bestämmelser och praxis i fråga om domänverkets köp och försäljningar av jordbruks- och skogsmark har redovisats i näringsutskottets betänkande 1978/79:7. Enligt den nya jordförvärvslag som träder i kraft den 1 juli 1979 blir domänverket underkastat samma regler med krav på förvärvstillstånd som normalt gäller för förvärv av skogsmark.

Riksdagen har den 1 mars 1979 medgivit att lantbruksstyrelsen får disponera en rörlig kredit på 200 milj. kr. i riksgäldskontoret intill den 31 december 1981. Förslag härom framlades i propositionen 1978/79:101. Lantbruksstyrelsen hade begärt en medelsram av 325 milj. kr. för köp av skogsmark som olika skogsföretag erbjudit eller väntades erbjuda styrelsen att förvärva. I propositionen föreslogs emellertid en ytterligare rörlig kredit av 200 milj. kr. Det meddelades i propositionen att den förvärvade marken avsågs skola i första hand tillföras bestående lantbruk eller användas för byte med andra skogsägare. Enligt en socialdemokratisk partimotion borde den mark som lantbruksstyrelsen förvärvade inom ramen förden rörliga krediten i första hand erbjudas till domänverket. Motionen avstyrktes av jordbruksutskottet (JoU 1978/79:17), som ansåg att det låg inom regeringens och lantbruksmyndigheternas ansvarsområde att ta ställning till hur den förvärvade marken skulle kunna på bästa sätt utnyttjas i det pågående rationaliseringsarbetet. Även domänverket kunde i många fall ha en viktig uppgift därvidlag, sade utskottet. De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig till förmån för motionsyrkandet. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottet behandlade hösten 1978 (NU 1978/79:7) en motion vari hemställdes att riksdagen av regeringen skulle begära förslag om att jordfonden skulle tillföras medel från domänverket och om att lagreglerna för domänfonden och domänverket skulle ändras i så måtto att någon ökning av den statsägda jorden och skogsmarken ej skulle få ske. Utskottet - som redovisade ett remissyttrande av domänverket om dess skogsförvärv - hänvisade till att frågan om en ny jordförvärvslag skulle prövas inom en nära framtid. De markpolitiska principfrågor som togs upp i motionen hade nära samband med det kommande lagstiftningsärendet, och det syntes därför naturligt att de i första hand aktualiserades i det sammanhanget, sade utskottet och avstyrkte härmed motionen. Den avslogs av riksdagen.

Med anledning av propositionen med förslag till jordförvärvslag m. m. yrkades i en partimotion från moderata samlingspartiet bl. a. att riksdagen skulle uttala att frivilligt utbjuden bolagsmark i möjligaste mån skulle genom lantbruksstyrelsen utbjudas till enskilda jord- och skogsbrukare. Motionsyrkandet lämnades utan åtgärd på förslag av jordbruksutskottet (JoU

NU 1978/79:54

1978/79:19), som i huvudsak hänvisade till sitt ovan refererade uttalande (JoU 1978/79:17) i anslutning till förslaget om rörlig kredit till lantbruksstyrelsen.

Enligt förslag av regeringen har riksdagen den 5 april 1979 medgivit att för budgetåret 1979/80 statlig kreditgaranti lämnas för lån till yttre rationalisering och till inre rationalisering inom jordbruket, jordförvärvslån, driftslån och maskinlån med sammanlagt högst 513 milj. kr. Utskottet avstyrkte - med reservation av centerpartiets representanter-en motion vari föreslogs en kreditgarantiram av 600 milj. kr. i enlighet med vad lantbruksstyrelsen hade begärt. Härvid erinrade utskottet dock om den möjlighet regeringen har att, om så senare befinns erforderligt, återkomma till riksdagen med förslag i ämnet.

Finansutskottet behandlade i februari 1979 (FiU 1978/79:20) vissa motionsyrkanden om lantbrukets kapitalförsörjning, bl. a. ett enligt vilket riksdagen skulle uttala att Sveriges allmänna hypoteksbank borde få en väsentligt utvidgad ram under år 1979 för emission av obligationer. Utskottet uttalade att det knappast är lämpligt att riksdagen genom preciserade anvisningar i exempelvis emissionsfrågor låser fullmäktige i riksbanken i deras ämbetsutövning. Samtidigt sade sig utskottet vilja understryka lantbrukets behov av långfristigt kapital och det angelägna i att dessa behov i all möjlig mån kan tillgodoses. På utskottets förslag gav riksdagen fullmäktige i riksbanken detta till känna som sin mening. I en reservation av socialdemokraterna inom finansutskottet yrkades avslag på motionerna. Reservanterna ville att utskottet skulle understryka att lantbrukets behov av långfristigt kapital måste vägas mot andra sektorers behov.

Utskottet

Skogsföretag som befinner sig i ekonomiskt trångmål har på senaste tiden bjudit ut stora skogsarealer till försäljning. Vissa förvärv har redan gjorts av domänverket, och lantbruksstyrelsen har för att kunna köpa skogsmark fått sin rörliga kredit utökad med 200 milj. kr. Under denna punkt i propositionen föreslås att domänverket under det innevarande budgetåret för samma ändamål får ett räntepliktigt förlagslån av 500 milj. kr., att återbetalas närden mark säljs vars inköp har finansierats genom lånet. Syftet är, framhålls i propositionen, att staten genom markköp från skogsindustriföretagen skall medverka till att dessa kan konsolidera sin finansiella ställning.

Under allmänna motionstiden har i motionen 1978/79:385 yrkats att medel skall ställas till domänverkets förfogande för köp av skogsfastigheter som bjuds ut till försäljning. Motsatt uppfattning hävdas i två motioner som har föranletts av den nu aktuella propositionen. Både i motionen 1978/79:2616 och i motionen 1978/79:2617 avvisas regeringens förslag om förlagslån till domänverket. 1 stället skall riksdagen enligt den förra motionen anhålla ”att regeringen som rörlig kredit i riksbanken tillför lantbruksstyrelsen motsva -

NU 1978/79:54

rande belopp” och enligt den senare motionen begära förslag av regeringen om kapitaltillskott till jordfonden. I bägge dessa motioner riktas kritik mot de aviserade räntevillkoren för förlagslånet. En räntesats på 4 % i nuläget innebär, menar motionärerna, en subventionering som kan anses diskriminerande mot andra spekulanter på de skogsfastigheter som bjuds ut. Ökade kreditgarantiramar för jordbrukets rationalisering och ökad emissionsrätt för landshypoteksinstitutionen är två ytterligare önskemål i motionen 1978/ 79:2617. Dessutom vill motionärerna att riksdagen skall göra det principiella uttalandet att domänverkets markförvärv inte får innebära att staten netto ökar sitt markinnehav.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det är angeläget att domänverket får resurser för skogsaffärer som är angelägna med hänsyn till skogsindustriföretagens behov av likvida medel. Som betonas i propositionen rör det sig vanligen om så stora arealer att bara staten kan uppträda som köpare. Hur den förvärvade skogsmarken långsiktigt skall disponeras är en annan fråga. Domänverket planerar f. n. att sälja ett stort antal mindre skogsfastigheter. När det gäller stora, sammanhängande skogskomplex, från vilka skogsindustriföretagen behöver få fortsatta virkesleveranser, är det naturligt att domänverket kvarstår som ägare och förvaltare. Detta är väsentligt inte minst av hänsyn till den personal som är sysselsatt inom dessa skogar. Utskottet tar avstånd från den i motionerna 1978/79:2616 och 1978/79:2617 framförda tanken att de statliga skogsförvärven i stället skulle göras av lantbruksstyrelsen med sikte på att skogsbestånden sedan skulle fördelas på privata ägare. Genom beslut av riksdagen tidigare i år har lantbruksstyrelsen fått resurser för skogsförvärv som ger underlag för betydande insatser i rationaliseringsverksamhet till fromma för bondeskogsbruket. Utskottet utgår f. ö. från att lantbruksstyrelsen och domänverket fortlöpande i samförstånd prövar vilka omdispositioner av deras skogsinnehav som kan vara lämpliga.

I fråga om de tillämnade räntevillkoren för förlagslånet vill utskottet anmärka att domänverket skulle komma i en klart ogynnsammare position än enskilda skogsföretag om det skulle tvingas finansiera sina anläggningstillgångar med hjälp av den rörliga kredit som verket disponerar i riksgäldskontoret. Räntevillkoren måste bedömas med hänsyn till de regler som totalt gäller för domänverkets kapitalförsörjning. Utskottet finner det rimligt att såsom domänverket jämföra det nu föreslagna förlagslånet med ett tillskott av ägarkapital inom det privata näringslivet. Den föreslagna räntesatsen kan vid en sådan jämförelse anses motsvara normal utdelning på riskkapital inom skogsnäringen.

Med vad här sagts har utskottet avstyrkt motionen 1978/79:2617 i hittills kommenterade delar och motionen 1978/79:2616.1 vad gäller den sistnämnda vill utskottet påpeka att en rörlig kredit av det slag som motionärerna efterlyser torde få ställas till förfogande i riksgäldskontoret, icke i riksbanken. Motionen 1978/79:385 får anses bli tillgodosedd vid bifall till regeringens och utskottets förslag.

NU 1978/79:54

12 Av utskottets tillstyrkan till regeringens förslag om ökade resurser för skogsförvärv till domänverket framgåratt utskottet tar avstånd från förslaget i motionen 1978/79:2617 att riksdagen skall slå fast som en princip att domänverkets markförvärv inte får leda till en nettoökning av statens markinnehav. Även bortsett från de aktuella förhållandena finner utskottet det uteslutet att riksdagen på detta sätt skulle begränsa möjligheterna till en rationell fördelning av landets skogstillgångar.

Beträffande de övriga önskemålen i motionen 1978/79:2617 vill utskottet anföra följande. Frågan om vidgad kreditgarantiram för jordbrukets rationalisering har, som framgår av det föregående, nyligen prövats av riksdgen. Den synes inte böra tas upp på nytt i detta sammanhang. Såsom konstaterades vid riksdagens föregående behandling av ämnet har regeringen möjlighet att, om den finnér det erforderligt, återkomma till riksdagen med nytt förslag. Även frågan om landshypoteksinstitutionens emissionsutrymme hör hemma i annat sammanhang. Det torde här få vara till fyllest med en hänvisning till riksdagens i det föregående återgivna ställningstagande i ämnet tidigare under detta riksmöte.

Utskottet hemställer

1. beträffande lånemedel för sr al liga skogsförvärv att riksdagen

a) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1978/79:2616 och motionen 1978/79:2617 yrkandena 1 och 2, det sistnämnda i vad avser kapitaltillskott till jordfonden, till Förlagslån till domänverket på tilläggsbudget III till statsbudgeten förbudgetåret 1978/79 under statens affarsverksfonder anvisar ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.,

b) avslår motionen 1978/79:385 yrkandet 5 i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under a,

2. beträffande princip för domänverkets markförvärv

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2617 yrkandet 3,

3. beträffande jordbrukets kreditförsörjning

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2617 yrkandet 2 i återstående delar.

FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD

10. Lån till investeringar för kommersiell service. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 8 under punkten 3 (s. 36) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Lån till investeringar för kommersiell setyice på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 2 000 000 kr.

NU 1978/79:54

11. Lån till den europeiska patentorganisationen. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1978/79:125 bilaga 8 under punkten 4 (s. 36 f.) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Län lill den europeiska patentorganisationen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för låneunderstöd anvisar ett investeringsanslag av 400 000 kr.

FONDEN FÖR STATENS AKTIER

12. Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier. Regeringen har i propositionen 1978/79:125 bilaga 5 under punkten 2 (s. 23 f.) föreslagit riksdagen att till Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 anvisa ett investeringsanslag av 78 500 000 kr.

Propositionen

Enligt förslag hösten 1978 (prop. 1978/79:32, NU 1978/79:9) skulle vissa Beijerinvest AB tillhöriga aktier i AB Pripps Bryggerier få säljas till allmänheten. Riksdagen beslöt emellertid att försäljningen inte fick komma till stånd (rskr 1978/79:20). Därvid slogs fast att gällande huvudavtal mellan staten och Beijerinvest inte hindrade att staten kunde erbjuda sig att lösa in den aktiepost som det var fråga om. Det anslag som nu föreslås är avsett för förvärv av dessa aktier, vilka motsvarar 15 % av aktiestocken i AB Pripps Bryggerier.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Köp av aktier i AB Pripps Bryggerier på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 78 500 000 kr.

Särskild hemställan

Utskottet hemställer

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 29 maj 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

NU 1978/79:54

14 Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m)(p. 9-12), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Lennart Pettersson (s), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

Reservationer

vid punkten 9 (Förlagslån till domänverket) av Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Fritz Börjesson (c), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m) och Karl-Anders Petersson (c)

1. beträffande lånemedel för statliga skogsförvärv (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet tillstyrker" och slutar med ”utskottets förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att domänverket kan och bör spela en viktig roll när det gäller att medverka i meningsfull strukturomvandling, exempelvis vid ägobyten då större arealer bjuds ut till försäljning på kort tid. Men dessa markköp får inte bli liktydiga med en socialiseringsaktion. Den skogsmark som det är fråga om att förvärva torde ofta ha en sådan belägenhet och arrondering att det är naturligt att den direkt tillförs vederbörande lantbruksnämnd för att användas vid strukturrationaliseringen inom bondeskogsbruket. I andra fall kan det vara mera motiverat att den införlivas med domänverkets skogar. I utbyte bör domänverket emellertid då avstå från sådana delar av sitt skogsinnehav som är splittrade på små skiften, ofta belägna i jordbruksbygd, och föga ägnade för stordriftsformen. Som påpekas i motionen 1978/79:2616 borde sådan mark redan i långt större utsträckning än som skett ha överlåtits på lantbruksnämnderna. Lantbruksstyrelsens önskemål om ökade resurser för skogsförvärv har emellertid inte blivit lika välvilligt bemötta som domänverkets nu föreslås bli. En begärd rörlig kredit om 325 milj. kr. prutades nyligen av regeringen och riksdagsmajoriteten till 200 milj. kr. Till detta kommer att domänverket nu föreslås få räntevillkor så fördelaktiga att de framstår som utmanande. Medan enskilda skogsägare får räkna med att betala över 10 % ränta på kapital som de lånar upp för skogsköp skulle domänverket ges favören av en räntesats på 4 %. Angelägna kompletteringsköp från enskilda skogsägares sida förhindras med andra ord genom en direkt subventionering av det statliga skogsföretaget.

Utskottet finner mot denna bakgrund att riksdagen bör avslå regeringens förslag om förlagslån till domänverket. I stället bör motsvarande belopp, 500 milj. kr.,ställas till lantbruksstyrelsens förfogande i form av en rörlig kredit i riksgäldskontoret. Härigenom tillgodoses motionen 1978/79:2616 helt och motionen 1978/79:2617 till väsentlig del. Utskottets ställningstagande innebär att motionen 1978/79:385 avstyrks i här aktuell del.

NU 1978/79:54

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande lånemedel för statliga skogsförvärv

att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motionen 1978/79:385 yrkandet 5 och med anledning av motionen 1978/79:2616 och motionen 1978/79:2617 yrkandena 1 och 2, det sistnämnda i vad avser kapitaltillskott till jordfonden, medger att lantbruksstyrelsen för förvärv av skogsmark får t. o. m. den 31 december 1981 hos riksgäldskontoret disponera en rörlig kredit intill 500 000 000 kr. utöver tidigare medgivet belopp,

2. beträffande princip för domänverkets markförvärv (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Av utskottets ” och slutar med ”landets skogstillgångar” bort ha följande lydelse:

I motionen 1978/79:2617 föreslås också ett uttalande av riksdagen innebärande att markförvärv som görs av domänverket inte får leda till att staten netto ökar sitt markinnehav. Utskottet delar den principiella uppfattning som ligger till grund för detta yrkande. Vad utskottet nyss har föreslagit är ett uttryck härför. Även utskottet menar att den angivna grundsatsen bör vara riktningsgivande för den statliga markpolitiken. Detta bör åstadkommas främst genom en riktig utformning av de finansiella och andra åtgärder av statsmakterna som påverkar domänverkets förvärv och försäljning av mark. Vidare bör denna princip vara vägledande regel för domänverket vid köp och försäljning av jord och skogsmark. Utskottet föreslår därför att riksdagen uttalar att domänverkets förvärv av mark inte får innebära att staten netto ökar sitt markinnehav.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande princip för domänverkets markförvärv

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2617 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 62280 Stockholm 1979