Med anledning av propositionerna 1978/79:100 och 1978/79:150 i vissa delar samt propositionen 1978/79:207 om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB jämte motioner

NU 1978/79:61

Näringsutskottets betänkande 1978/79:61

med anledning av propositionerna 1978/79:100 och 1978/79:150 i vissa delar samt propositionen 1978/79:207 om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels propositione;n 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) i vad avser anslag till täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin,

dets propositionen 1978/79:150 i vad avser eftergift av lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

dels propositionen 1978/79:207 om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (industridepartementet),

dels sju motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:207,

dels - helt eller delvis - sex under allmänna motionstiden väckta motioner rörande bl. a. handlingsprogram för skogsnäringarnas utveckling, utredning om styrinstrument för en planerad råvaruförsörjning till skogsindustrin,

åtgärder för board-, plywood- och spånskiveindustrierna, utbyggnad av ASSI:s verksamhet i Piteå och Karlsborg, åtgärder för skogsnäringen i Värmlands län,

inrättande av en delegation med uppgift att beakta följderna av en strukturförändring av skogsindustrin i norra Sverige.

Jordbruksutskottet har avgivit yttrande (JoU 1978/79:5 y) över motionen 1978/79:2674 (bilaga I).

Direktör Rutger Martin-Löf och bankdirektör Gösta Olson, ledamöter av den särskilda förhandlingsgrupp som biträder regeringen vid överläggningar med skogsindustrin, har inför utskottet lämnat upplysningar om förhandlingarna mellan staten och skogsägarna.

Skrivelser har inkommit från Norrbottens läns landsting och från AB Geijer och Söner, Långasjö.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 61

NU 1978/79:61

2 Propositionerna 1978/79:100 och 1978/79:150

I propositionen 1978/79:100 bilaga 17 (industridepartementet) har regeringen under punkten B 19 (s. 75) föreslagit riksdagen att till Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

I propositionen 1978/79:150 med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1979/80, m. m. (kompletteringspropositionen) . har regeringen i bilaga 2 under moment 12 (s. 95)-med motivering i avsnittet 4.2 (s. 73) - föreslagit riksdagen att godkänna att [det år 1978 lämnade] lånet [om 400 milj. kr.] med villkorlig återbetalningsskyldighet till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB får efterges.

Propositionen 1978/79:207

Huvudsakligt innehåll

I propositionen läggs fram förslag om statens medverkan i en finansiell rekonstruktion av Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB. Avtal har undertecknats som innebär bl. a. att staten skall förvärva aktier i dessa företag.

I propositionen föreslås att 500 milj. kr. anvisas för statens förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och att 600 milj. kr. anvisas för statens förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Förslag

I propositionen föreslås att riksdagen

1. till Förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsarislag av 500 000 000 kr.,

2. till Förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 600 000 000 kr.,

3. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat överlåta de aktier som staten förvärvar i Södra Skogsägarna AB och i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:207 är följande:

1978/79:2655 av Ivar Högström (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts i fråga om NCB:s framtida produktionsinriktning,

NU 1978/79:61

1978/79:2668 av Lilly Hansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att en allsidig utredning om möjligheterna för en framtida utveckling av sulfitfabriken i Hörnefors genomförs,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de fackliga organisationernas medverkan i denna utredning,

1978/79:2669 av Rune Johansson i Ljungby m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att erforderliga investeringar görs vid Böksholms och Östanå bruk, för att trygga en lönsam produktion,

1978/79:2670 av Bernt Nilsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen beslutar uttala att det av Södra Skogsägarna AB planerade pappersbruket i Mönsterås snarast förverkligas,

1978/79:2672 av Anders Dahlgren (c) och Nils Åsling (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att ett särskilt strukturbolag bildas för förvaltning av statens aktieinnehav i företag med en kooperativ ägarbakgrund och att statens aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares Cellulosa AB förvaltas av detta bolag,

1978/79:2673 av Gustav Lorentzon (vpk) och Bertil Måbrink (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar att som tillägg till Huvudavtal mellan Staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, tredje stycket och Huvudavtal mellan å ena sidan Staten och å andra sidan Skogsägareföreningen Mellanskog u. p. a., Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening, Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening, Norrbottens läns Skogsägareförening, ekonomisk förening, Jämtlands Skogsägareförening

u. p. a., Medelpads Skogsägareförening, ekonomisk förening, samt Ådalarnas Skogsägareförening u. p. a., andra stycket bör tillföras: Parterna skall även verka för att verksamheten bedrivs på sätt som främjar regional utveckling och säkrar de anställdas rätt till arbete,

1978/79:2674 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs angående behovet av beredskapsåtgärder för att säkerställa virkesförsörjningen,

2. anhåller att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att genomförandet av avgörande strukturbeslut i de två skogsindustriföretagen uppskjuts till dess att staten ingått som delägare i dessa företag i syfte att möjliggöra omställningar i socialt acceptabla former,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande företagens försäljning av skogsegendomar,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande de anställdas rätt till medbestämmande,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs beträffande villkoren för återköp.

NU 1978/79:61

4 De motioner //w; allmänna motionstiden som behandlas här är

1978/79:300 av Alf Lövenborg (apk), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vadsom i motionen anförts om ASSI:s industri i Piteå,

2. uttalar sig för byggandet av en kartongfabrik vid ASSLs anläggningar i Karlsborg,

1978/79:543 av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), såvitt gäller hemställan (1) att riksdagen av regeringen begär åtgärder för att utveckla skogsnäringen i Värmlands och övriga skogslän i Bergslagen,

1978/79:1022 av Eivor Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen uttalar sig för en utbyggnad av papperstillverkningen vid ASSI i Karlsborg och hos regeringen anhåller om förslag härom,

1978/79:2005 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag avseende långfristigt statligt lån till skogsindustrin för behandling på innevarande riksmöte i enlighet med vad i motionen anförts,

1978/79:2011 av Jan-Ivan Nilsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en delegation med uppgift att särskilt beakta de samhällsekonomiska och regionalpolitiska följderna av en eventuell strukturförändring av skogsindustrin i norra Sverige,

1978/79:2140 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär att förslag till ett samlat handlingsprogram för skogsnäringarnas utveckling snarast föreläggs riksdagen,

2. uttalar sig för att ett sådant program baseras på de riktlinjer som anges i motionen,

3. hos regeringen begär en utredning av styrinstrument för att uppnå en planerad råvaruförsörjning i enlighet med vad som anges i motionen,

4. hos regeringen begär förslag till planmässiga åtgärder för board-, plywood- resp. spånskiveindustrierna i enlighet med vad som anförs i motionen,

5. hos regeringen begär förslag till inrättande av ett strukturbolag för skogsindustrin i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. hos regeringen begär att denna under våren 1979 förelägger riksdagen en bedömning av skogsindustrins råvaruförsörjning under detta år samt förelägger riksdagen de förslag till åtgärder som kan vara nödvändiga för en tryggad råvaruförsörjning för skogsindustrin.

Utskottet

Skogsindustrin är en vital del av det svenska näringslivet. Totalt sysselsätter denna industrigren ca 87 000 personer. Den svarar för en stor del av de

NU 1978/79:61

svenska exportintäkterna. Utvecklingen inom skogsindustrin är alltså av stor betydelse för hela det svenska samhället. På många orter är ett skogsindustriföretag den helt dominerande arbetsplatsen.

Lönsamhetsutvecklingen inom skogsindustrin är, framhålls i propositionen, i hög grad beroende av den internationella konjunkturens förlopp. De senaste årens kraftiga konjunktursvängningar har därför ställt skogsindustrin inför stora problem. För att lösa akuta likviditetsproblem inom vissa företag beslöt riksdagen förra våren (prop. 1977/78:128, NU 1977/78:74, rskr 1978/79:360) om vissa tidsbegränsade åtgärder i form av kreditgarantier om högst 900 milj. kr. för massa- och pappersindustrin, avsedda att underlätta upplåning i likviditetsförstärkande syfte. Industriministern redovisar nu at‘ en successiv förbättring av konjunkturen för massa- och pappersindustrin inträdde under senare delen av år 1978. Denna uppgång väntas fortsätta. En markant förbättring av lönsamheten förutsätts därför under åren 1979 och 1980. Förhållandena på valutamarknaden och skogsföretagens problem med råvaruförsörjning kan dock äventyra denna positiva utveckling.

I propositionen påpekas att några av skogsägareföretagen - Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) och Södra Skogsägarna AB - befinner sig i en svår situation. Konjunkturnedgången under åren 1977 och 1978 har medfört ett behov av omfattande nyupplåning för att likviditetsmässigt kompensera ett negativt resultat. Härigenom har skuldbördan och räntekostnaderna blivit avsevärda. Soliditeten har försvagats genom ökad upplåning och krympande eget kapital. Dessa skogsägareföretag, som expanderade i snabb takt under 1960- och 1970-talen, befinner sig i en sådan ekonomisk situation att en omedelbar finansiell rekonstruktion av företagen måste ske. En förklaring till företagens nuvarande läge är enligt propositionen att deras expansion i hög grad har skett genom extern finansiering och att konsolidering inte har skett i den takt och omfattning som har varit nödvändig. Det egna kapitalet har varit för litet och de ekonomiska resurserna även i övrigt alltför små för att företagen skulle kunna klara omfattande förluster under flera år. För att trygga Ncb:s fortbestånd beslöt riksdagen våren 1978 (prop. 1977/78:180, NU 1977/78:74, rskr 1978/79:360) om ett särskilt lån av 400 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet. Den fortsatta utvecklingen inom Ncb liksom inom Södra Skogsägarna AB är dock sådan att enligt industriministerns bedömning en omedelbar finansiell rekonstruktion av företagen måste ske.

Resultatutvecklingen inom Södra Skogsägarna under åren 1977 och 1978 har inneburit en förlust med sammantaget inemot 700 milj. kr. En omfattande nyupplåning har skett, och företagets soliditet uppgick till knappt 12 % vid slutet av år 1978. Enligt propositionen föreligger inte någon omedelbar fara för att likvidationsplikt skall inträda. Däremot är företagets likviditet sedan länge utomordentligt ansträngd bl. a. genom omfattande investeringar i en ny massafabrik i Mönsterås. Företaget har fått en väsentlig likviditetsförstärkning genom att det beviljats statliga garantier för lån om totalt 300

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 61

NU 1978/79:61

milj. kr. De mer grundläggande problemen för företaget kvarstår dock.

Läget för Ncb är betydligt allvarligare. Trots det nämnda villkorslånet om 400 milj. kr. finns det enligt industriministern en uppenbar risk för att företaget snart kommer i en likviditets- och soliditetsmässigt akut situation. Företagsledningen beräknar att förlusten under verksamhetsåret 1978/79 kommer att uppgå till ca 200 milj. kr. En väsentlig orsak till denna utveckling, som förutses fortsätta under de närmaste åren, är den omfattande upplåning som har skett för att likviditetsmässigt täcka förluster. Räntenettot beräknas för innevarande verksamhetsår till 176 milj. kr. Detta belopp svarar mot 16 % av den beräknade faktureringen. Andra problem är enligt propositionen att flera enheter inom Ncb och dotterbolagen redovisar otillfredsställande rörelseresultat. Det rör sig i flera fall om långsiktiga lönsamhetsproblem.

De förslag i syfte att stärka de nämnda skogsägareföretagens ställning som läggs fram i propositionen 1978/79:207 bygger på resultaten av förhandlingar som har förts mellan en av regeringen särskilt tillkallad förhandlingsgrupp och företagen samt analyser som har gjorts i anslutning härtill.

I fråga om båda företagen bedömer industriministern det som nödvändigt med betydande kapitaltillskott för att säkerställa likviditet och soliditet och för att i väsentlig omfattning bringa ned de räntebärande skulderna. Staten anses böra medverka härtill genom att skjuta till medel i form av aktiekapital till bolaget.

För att denna finansiella rekonstruktion skall kunna åstadkommas har den 16 april 1979 huvudavtal undertecknats mellan företrädare för dels staten och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, dels staten och de sju skogsägareföreningar som äger Ncb. Avtalen innebär att staten går in som delägare i företagen och samtidigt tillskjuter ett betydande kapital. Avtalet mellan staten och Södra Skogsägarna innebär att Södra Skogsägarna skall vara majoritetsägare i bolaget med 60 % av aktierna. Skogsägarna skall ha möjlighet att i framtiden lösa in de 40 % av aktierna som ägs av staten. Aktiekapitalet, som f. n. uppgår till 180 milj. kr., skall ökas till 500 milj. kr. Staten skall teckna aktier för 500 milj. kr. Skogsägarna tecknar för 180 milj. kr. Staten skall erlägga kontant betalning för sina aktier medan Skogsägareföreningen får betala genom kvittning av en fordran på bolaget. Vidare skall parterna verka för att bolaget och dess dotterbolag å ena sidan och skogsägarna å den andra sidan träffar ett långsiktigt avtal om virkesleveranser.

När det gäller Ncb kommer staten enligt avtalet att bli majoritetsägare med 73 % av aktierna. Aktiekapitalet, som f. n. uppgår till 132 milj. kr., skall ökas till 545 milj. kr. Staten skall teckna aktier för 600 milj. kr., varav 200 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Skogsägareföreningarna skall teckna aktier för 19,5 milj. kr., varav 6,5 milj. kr. skall avsättas till reservfonden. Även i Ncb tillförsäkras skogsägarna-dvs. skogsägareföreningarna-rätt till återköp av statens aktier. Staten skall erlägga kontant betalning för sina aktier medan skogsägareföreningarna betalar genom kvittning av en fordran på Ncb. I

NU 1978/79:61

huvudavtalet ingår vidare att parterna skall tillse att avtal om långsiktig virkesförsörjning för Ncb och dess dotterbolag skall träffas och att detta skall träda i kraft samtidigt med huvudavtalet och därmed säkra bolagens fortsatta verksamhet. 1 avtalet ingår också att staten förbinder sig att efterge sin villkorade fordran av 400 milj. kr. på bolaget jämte ränta.

I kompletteringspropositionen (prop. 1978/79:150) föreslår regeringen att riksdagen godkänner att lånet efterges. I denna proposition påpekas att om riksdagen godtar detta följden blir att den i riksbokföringen upptagna tillgångsposten inte motsvaras av någon reell tillgång. Tillgångsposten skall därför skrivas av mot fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Då behållningen på fonden inte beräknas räcka till för en sådan avskrivning bö’- ytterligare 400 milj. kr. tillföras fonden budgetåret 1978/79.

Huvudavtalen med skogsägareföreningarna träder i kraft när regeringen slutligt har godkänt det. Härför krävs att riksdagen fattar de beslut som behövs fördetta. Till huvudavtalen är konsortialavtal knutna. 1 dessa regleras bl. a. val av bolagens ledning, beslutsordning i styrelserna, parternas rätt att lösa in aktier samt uppsägning av avtalet.

Det omfattande statliga engagemang i skogsägareföretagen som regeringen nu föreslår syftar tili att stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och därmed säkra deras fortsatta verksamhet.

Att staten aktivt bör medverka till att stärka skogsägareföretagens ställning godtas i samtliga de motioner som väckts i anslutning till propositionen. Utskottet konstaterar alltså att det råder allmän enighet om behovet av statligt stöd till en finansiell sanering av skogsägareföretagen och en förstärkning av deras soliditet. Utskottet delar regeringens bedömning att det är värdefullt att den ägarform som producentkooperationen representerar bibehålls. Det är därför viktigt att företagens ledning, ägare och kreditgivare genom erforderliga åtaganden söker säkerställa företagens fortbestånd. Utskottet anser i likhet med industriministern att den bekymmersamma situation som vissa delar av den svenska skogsindustrin f. n. befinner sig i inte innebär att branschens internationella konkurrenskraft på ett bestående och radikalt sätt har förändrats.

Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Ncb. Vidare anser utskottet att riksdagen bör lämna regeringen det i propositionen begärda bemyndigandet att besluta om överlåtelse av statens aktier. Utskottet tillstyrker även förslaget i kompletteringspropositionen.

I motionen 1978/79:2005, som har väckts under allmänna motionstiden, förordar centerpartiet att regeringen skall lägga fram förslag om ett långfristigt statligt lån till skogsindustrin. Vad utskottet har föreslagit innebär att motionärernas önskemål i huvudsak blir tillgodosett. Motionen avstyrks alltså.

Invändningar mot de stora ekonomiska åtaganden som föreslås i propositionen har alltså inte förts fram. Däremot kritiseras på flera punkter avtalens

NU 1978/79:61

uppläggning. Så uttalas i den socialdemokratiska partimotionen 1978/ 79:2674 att det på flera punkter vore väl motiverat att begära omförhandlingar av de nu föreliggande avtalen. Detta begärs dock inte. Som skäl härför anför motionärerna att åtgärder snabbt måste vidtas för att undvika att sysselsättningen vid företagen kommer i fara. 1 några motioner efterlyses en verksamhetsplan för de två skogsägareföretagen. Behov av en strukturplan för hela skogsindustrin hävdas i den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:2140, som har väckts under allmänna motionstiden. Samma parti har även aktualiserat frågan om skogsindustrins - och då speciellt Sodra Skogsägarnas och Ncb:s - försörjning med virke.

I den följande framställningen tar utskottet först upp frågor som berör strukturproblem inom Södra Skogsägarna och Ncb.

De synpunkter och förslag som läggs fram i motionen 1978/79:2674 bygger i allt väsentligt på kravet i motionen 1978/79:2140 på ett strukturprogram för skogsindustrin. Denna fråga behandlar utskottet avslutningsvis. I detta sammanhang noterar utskottet att ett omfattande utredningsarbete rörande skogsindustrin nyligen har avslutats inom industridepartementet. En promemoria, (Ds 1 1979:5) Skogsindustrin-nuläge och utvecklingsmöjligheter, har publicerats och är nu föremål för en omfattande remissbehandling.

Med utgångspunkt i principiella resonemang och förslag som rör skogsindustrin generellt understryker motionärerna allmänt behovet av en strukturplan för skogsindustrin och anknyter detta förslag till de aktuella förhållandena inom skogsägareföretagen. Enligt det nu aktuella motionsyrkandet bör regeringen vidta nödvändiga åtgärder för att genomförandet av avgörande strukturbeslut i de två företagen skall uppskjutas till dess att staten har ingått som delägare. Förslaget syftar till att omställningar i socialt acceptabla former skall möjliggöras. Motionärerna erinrar om att man inom de båda företagen har diskuterat att lägga ned olika produktionsanläggningar.

Frågan om strukturarbetet inom de båda företagen behandlades i en frågedebatt den 8 maj 1979. Industriministern Erik Huss besvarade då Thage Petersons (s) fråga (1978/79:496) om industriministern ansåg det riktigt och rimligt att de gamla ägarna avvecklar delar av Ncb:s och Södra Skogsägarnas verksamhet innan staten inträtt i styrelserna. Frågan gällde vidare vilka åtgärder som vidtagits för att stoppa företagsnedläggelser och MBLförhandlingar med sikte på sådana.

I sitt svar hänvisade industriministern bl. a. till uttalanden i propositionen 1978/79:207 om att en finansiell rekonstruktion av företagen inte får innebära att det strukturarbete som har påbörjats inom företagen avstannar. Han framhöll att fortsatta strukturåtgärder och rationaliseringsåtgärder måste vidtas för att man skall åstadkomma långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering. Han anförde vidare att han inte vidtagit åtgärder för att stoppa beslutade nedläggningar eller MBL-förhandlingar inom de två

NU 1978/79:61

företagen. ”Varken regeringen eller ett särskilt statsråd har formell möjlighet att ingripa mot beslut som fattas i företag eller i MBL-förhandlingar som förs mellan parterna på arbetsmarknaden”, sade industriministern. Vidare sade han sig ha erfarit att ledningarna för Södra Skogsägarna och Ncb inte hade för avsikt att under tiden intill dess staten inträder som delägare i bolagen besluta om ytterligare åtgärder som innebär neddragningar eller nedläggning av verksamhet i företagen.

Utskottet utgår från att det blir en angelägen och brådskande uppgift för företagsledningarna att omstrukturera och effektivisera de båda företagen. Detta torde inte kunna ske utan en ingående planering. Utskottet anser sig därför inte ha anledning att särskilt begära att företagen utarbetar en plan för sitt strukturarbete.

Syftet med det statliga engagemanget är att göra det möjligt att skapa stabilitet och framtida lönsamhet i verksamheten och härigenom trygga sysselsättningen. Detta ställer krav på en aktiv medverkan från alla parter. Utskottet förutsätter att man vid den strukturrationalisering som bedöms nödvändig noga beaktar de samhällsekonomiska problemen så att den genomförs på ett för berörda människor och orter acceptabelt sätt.

Mot bakgrund av industriministerns nyss refererade uttalande finner utskottet att det här aktuella yrkandet i motionen 1978/79:2674 i huvudsak är tillgodosett.

Ett tillägg till de båda huvudavtalen önskas i motionen 1978/79:2673. Motionärerna anser att målet för skogsföretagens fortsatta verksamhet så som det formuleras i huvudavtalen inte är acceptabelt. Det anges där att parterna skall verka för att Södra Skogsägarnas resp. Ncb:s verksamhet skall bedrivas efter affärsmässiga grunder och att den påbörjade strukturomvandlingen och rationaliseringen skall genomföras för att åstadkomma långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering. Enligt motionärerna bör avtalen även innefatta ett ömsesidigt ansvarstagande för den regionalpolitiska utvecklingen och för sysselsättningen för de anställda i de berörda skogsägareföretagen. Riksdagen bör därför, menar de, uttala sig för ett tillägg till de båda huvudavtalen enligt vilket parterna även skall verka för att verksamheten bedrivs på sätt som främjar regional utveckling och säkrar de anställdas rätt till arbete. Utskottet vill understryka att ett avgörande motiv för det stora statliga engagemanget i skogsägareföretagen är omsorgen om sysselsättningen och utvecklingen på de orter som är beroende av dessa företag. Motionärernas synpunkter ligger nära de önskemål som uttalas i motionen 1978/79:2674 (s). Vad avser företagens allmänna samhällsekonomiska ansvar hänvisar utskottet därför till sin behandling av denna motion i det följande. Avtalen har ingåtts mellan staten och de båda skogsägareföretagen, och regeringen kommer att godkänna dem under förutsättning av att riksdagen beslutar om nödvändiga medel för statens aktieteckning. Med hänsyn bl. a. till att det nödvändiga rekonstruktionsarbetet inom företagen

NU 1978/79:61

snarast bör kunna slutföras är utskottet inte berett att föreslå riksdagen att göra det av motionärerna önskade uttalandet.

I motionen 1978/79:2669 erinras om att det sedan hösten 1978 pågår förhandlingar om nedläggning av driften vid två av Södra Skogsägarnas anläggningar - Böksholms bruk och Östanå bruk. Motionärerna redovisar vissa förslag som har lagts fram om hur produktionen skulle kunna göras lönsam. De påtalar också de svåra regionalpolitiska följder som en nedläggning av företagen skulle få för resp. kommuner. Motionärerna uttalar att det vore otillständigt om ägaren - Södra Skogsägarna - nu beslöt om nedläggning innan en strukturplan för fortsatt verksamhet har lagts fram. De uppger att nödvändiga investeringar för att trygga verksamheten i avvaktan på strukturplanen beräknas uppgå för Böksholms bruk till 4,5 milj. kr. och för Östanå bruk till 6 milj. kr. Dessa kostnader sätts i relation till eventuella avvecklingskostnader. Motionärerna angeratt dessa skulle uppgå till 23 milj. kr. vid Böksholms bruk och 10 milj. kr. vid Östanå bruk. De hemställer att riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen skall uttala sig för att erforderliga investeringar görs vid Böksholms och Östanå bruk för att trygga en lönsam drift.

Det är enligt utskottets mening utomordentligt angeläget att företagsledningarna snabbt tar itu med den strukturella och finansiella rekonstruktion som är nödvändig för att företagen skall kunna erbjuda en trygg sysselsättning för sina anställda. Utskottet utgår från att man i detta arbete tar med i beräkningarna effekter som uppkommer för sysselsättning och regional utveckling på de orter som berörs. Att företagens planeringsarbete så som motionärerna önskar binds genom bestämda uttalanden från riksdagens sida finner utskottet inte lämpligt. I detta sammanhang vill utskottet erinra om sitt uttalande våren 1978 (NU 1977/78:74) att nedläggning av vissa enheter inte kan uteslutas som nödvändiga inslag i den fortgående strukturförändringen inom skogsindustrin.

Södra Skogsägarnas planerade investering och utbyggnad av anläggningen i Mönsterås aktualiseras i motionen 1978/79:2670. Motionärerna redovisar det besvärliga läge som Kalmar län f. n. befinner sig i ur sysselsättningssynpunkt. De anför att det är nödvändigt för länet och för Mönsterås kommun att Södra Skogsägarna fullföljer sina utbyggnadsplaner. Så snart resurser finns disponibla bör därför staten medverka till att planerna på ett pappersbruk i Mönsterås kan förverkligas, kräver de. Riksdagen bör, yrkas i motionen, göra ett uttalande av denna innebörd.

Denna fråga har behandlats i en debatt i riksdagen den 26 mars 1979.1 svar på en fråga (1978/79:439)av Bernt Nilsson (s)om utbyggnad av pappersbruket i Mönsterås anförde industriminister Erik Huss bl. a. att det i första hand gäller att slutföra och säkerställa finansieringen av investeringen i massabruket. Först efter det att företaget fått en solid ekonomisk bas kan strukturfrågorna och utvecklingslinjerna för företaget tas upp till meningsfyllda överväganden.

NU 1978/79:61

11 Utskottet vill framhålla att det i den situation som företaget f. n. befinner sig i är väsentligt att struktur- och rationaliseringsarbetet snarast kan fullföljas. Frågan om en utbyggnad av anläggningen i Mönsterås hänger nära samman med frågor som rör skogsindustrins struktur generellt. Utskottet vill vidare erinra om att regeringen enligt vad som uttalas i propositionen även i fortsättningen kommer att aktivt delta i det arbete som pågår med att söka finna strukturlösningar över ägargränserna inom skogsindustrin. Detta sker genom den särskilda förhandlingsgrupp som har tillkallats för detta ändamål.

Situationen vid Ncb:s sulfitfabrik i Hörnefors tas upp i motionen 1978/ 79:2668. Motionärerna erinrar om att man inom Ncb:s ledning har gjort en utredning av olika utvecklingsalternativ för fabrikerna i Köpmanholmen och i Hörnefors. Enligt denna utredning skulle dessa fabriker med nuvarande storlek och utrustning inte kunna ge tillfredsställande lönsamhet på sikt. Utredningen har mött hård kritik från de fackliga organisationerna i Hörnefors. En utförlig redogörelse för denna kritik lämnas i motionen. Motionärerna instämmer i denna kritik och anser att en ny allsidig undersökning bör göras. De fackliga organisationernas bedömningar och uträkningar i fråga om en utbyggnad av Hörnefors bör beaktas i detta arbete. Målet bör vara att garantera de anställda i Hörnefors fortsatt sysselsättning. Motionärerna föreslår därför att riksdagen skall begära att en allsidig utredning om möjligheterna för en framtida utveckling av sulfitfabriken i Hörnefors skall genomföras. Vidare vill de att riksdagen skall uttala sig för att den analys och de förslag som de fackliga organisationerna vid Hörnefors har lagt fram beaktas i denna utredning.

Utskottet utgår från att Ncb:s ledning vid avvägningen mellan olika struktur- och rationaliseringsåtgärder kommer att beakta de synpunkter som har förts fram av de fackliga organisationerna.

Utskottet har i det föregående förutsatt att vid omstruktureringar av företagen hänsyn tas till följderna bl. a. för sysselsättningen på de olika orterna. Frågan om det finns behov av en särskild utredning om Hörneforsfabriken bör enligt utskottets mening avgöras av ledningen förNcb. Utskottet finner därför inte anledning att föreslå riksdagen att göra en sådan framställning till regeringen som motionärerna önskar.

Förslaget i motionen 1978/79:2655 syftar framåt till en utbyggnad av Ncb:s anläggningar i Kramfors. Motionären anser att det med staten som ägare bör vara möjligt att få till stånd ett samarbete mellan Svenska Cellulosa AB och Ncb för att trygga en långsiktig utveckling av skogsindustrin i Ådalen. Samarbetet bör då inriktas på att ett pappersbruk skall uppföras i Kramfors. Riksdagen bör, yrkar motionären, göra ett uttalande av denna innebörd.

Utskottet finner motionärens uppslag intressant. Företagens nuvarande svåra situation får inte föra med sig att arbetet på att utveckla vissa enheter avstannar. Tvärtom är det viktigt med framåtsyftande insatser. Utskottet

NU 1978/79:61

(NU 1977/78:74) uttalade sig förra året enhälligt för att den planerade utbyggnaden av Ncb:s fabrik i Väja skulle komma till stånd så snart som möjligt. I propositionen anförs också att en fortsatt utveckling bör ske bl. a. av Ncb:s anläggningar i Väja och Vallvik. Utskottet utgår från att utbyggnaden i Väja kommer att prioriteras i den fortsatta planeringen av företagets verksamhet. Härvid bör möjligheterna till samarbete över ägargränserna snarast undersökas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna som sin mening.

I motionen 1978/79:2674 riktas på vissa punkter invändningar mot avtalens uppläggning. Bestämmelserna om rätt för skogsägareföretagen till återköp av statens aktier kan enligt motionärerna kritiseras från såväl principiella som praktiska utgångspunkter. Denna fråga borde, anser de, bli föremål för särskilda förhandlingar. Resultatet av dessa borde slutgiltigt godkännas av riksdagen.

I huvudavtalet med Södra Skogsägarna stadgas att skogsägarna äger att när som helst begära inlösen av statens aktier eller del därav. Vid inlösen av statens aktier skall skogsägarna ersätta staten värdet av aktierna vid tidpunkten för äganderättens övergång. En bestämmelse med samma innebörd finns i avtalet med Ncb.

Statens engagemang i de båda skogsägareföretagen är motiverat bl. a. av intresset från samhällets sida för att den ägarform som producentkooperationen representerar bibehålls. Rätten till återköp är ett uttryck för parternas inställning att de båda bolagen så snart det kan ske på nytt skall kunna bli helt producentkooperativt ägda. Utskottet erinrar om att avtalet är ett förhandlingsresultat och finner inte anledning att föreslå riksdagen att göra ett uttalande enligt motionsyrkandet.

Motionärerna tar även upp frågan om medbestämmanderätt för de anställda. De anför att avtalens utformning har medfört att de anställdas möjligheter till inflytande i de berörda företagen har minskat väsentligt. Utvecklingen borde i stället leda till ett ökat inflytande för de anställda över företagens verksamhet. Därför borde man undersöka hur de anställda i de här berörda företagen kan ges ett inflytande som är jämförligt med ägarparternas. Motionärerna önskar att riksdagen skall göra ett uttalande härom.

I det konsortialavtal som har ingåtts mellan staten och den ekonomiska föreningen Södra Skogsägarna stadgas att bolagets styrelse skall bestå av åtta ledamöter med tre suppleanter förutom de ledamöter som enligt lag utses av annan än bolagsstämma. Skogsägarna skall nominera fyra styrelseledamöter med två suppleanter och staten tre ledamöter och en suppleant. Skogsägarna i samråd med staten nominerar ordförande, medan till vice ordförande utses en av staten nominerad ledamot. Beträffande Ncb:s styrelse finns likartade bestämmelser. Eftersom staten är majoritetsdelägare skall fem ledamöter och två suppleanter liksom styrelsens ordförande utses av staten. För vissa beslut krävs enighet mellan parterna eller deras representanter. Hit hör bl. a. ändring

NU 1978/79:61

av bolagsordningen, ändring av bolagets aktiekapital, vinstutdelning, tillsättning av verkställande direktör, väsentlig utvidgning liksom nedläggning eller väsentlig omstrukturering av rörelsen och större investeringar.

Även i detta sammanhang vill utskottet erinra om att stadgandena om styrelserepresentation och beslutsordning är ett förhandlingsresultat. Det är angeläget att representanter för de anställda ges full insyn i företagens verksamhet och att deras erfarenhet och kunskaper utnyttjas i den fortsatta omstruktureringen och rationaliseringen av företagen. Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.

Frågan om företagens försäljning av skogsegendom berörs i motionen. Motionärerna anser att regeringen i avvaktan på att strukturplaner föreligger bör under hand komma överens med företagen om att de inte säljer skogsegendom. De förordar att riksdagen skall göra ett uttalande av denna innebörd.

Enligt avtalet med skogsägarna skall bolaget och dess dotterbolag även i fortsättningen ha rätt att avyttra skogsmark. Detta skall ske i den takt som är nödvändig för att bolaget och dess dotterbolag skall kunna konsolideras med de medel som frigörs. Motsvarande bestämmelser finns inte i avtalet om Ncb.

Utskottet vill erinra om att parterna enligt avtalen skall verka för att företagens verksamhet bedrivs efter affärsmässiga grunder. Syftet är att åstadkomma en långsiktig konkurrenskraft, lönsamhet och konsolidering. Med hänsyn bl. a. till problemen med virkesförsörjningen förutsätter utskottet att en eventuell försäljning av skogsmark endast sker efter strikt affärsmässig bedömning. Utskottet anser inte att det finns anledning för riksdagen att göra ett uttalande i denna fråga.

Tillgången pä skogsråvara är generellt ett stort problem för skogsindustrin. I motionen 1978/79:2674 påtalas att i avtalen med de båda bolagen inte ingår bestämmelser om virkesleveranser. Det stadgas endast att virkesavtal mellan bolagen och skogsägareföreningarna skall komma till stånd. En säker virkesförsörjning är enligt motionärerna en avgörande förutsättning för företagens utveckling. De menar därför att det är omöjligt att ta ställning till de föreliggande avtalen utan att närmare känna till innehållet i dessa virkesavtal. Näringsutskottet bör, säger motionärerna, vid sin behandling kräva att sådana avtal föreligger och granska dem noggrant. Något formellt yrkande härom ställs dock ej. Virkesavtal har ingåtts den 21 maj mellan Södra Skogsägarna AB och Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, och den 24 maj mellan Ncb och de sju berörda skogsägareföreningarna. Avtalen återges som bilaga 2 resp. bilaga 3 till detta betänkande.

De synpunkter och förslag om ett handlingsprogram för skogsnäringen som socialdemokratiska partiet lade fram under allmänna motionstiden i motionen 1978/79:2140 har vidareutvecklats i motionen 1978/79:2674. Motionärerna menar att en lugn och stabil prisnivå för skogsråvaran är en

1** Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 61

NU 1978/79:61

förutsättning för skogsindustrins fortbestånd och vidareutveckling. Regeringen borde därför ta initiativ till att frågan om långsiktiga virkesavtal blir föremål för utredning och överläggningar mellan berörda parter. Vidare anser motionärerna att de stimulansåtgärder som planeras inte är tillräckliga för att garantera industrins råvaruförsörjning. Det är nödvändigt att regeringen utarbetar förslag om tvångsåtgärder för att åstadkomma den nödvändiga avverkningsvolymen. Detta avverkningstvång bör utformas som en beredskapslagstiftning som kan sättas i kraft skyndsamt. I motionen hemställs att riksdagen skall göra en framställning till regeringen om behovet av sådana beredskapsåtgärder.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att det viktigaste kortsiktiga problemet på råvarusidan synes vara det otillräckliga utbudet av virke. Avverkningarna inom privatskogsbruket ligger f. n. på en nivå som medför risk för allvarlig virkesbrist inom industrin i en uppåtgående konjunktur. Det låga utbudet anses bero på en rad faktorer. Hit hör bl. a. ökat passivt ägande inom privatskogsbruket, marginalskatteeffekterna, det höga kostnadsläget i skogsbruket,särskilt vid gallringar, miljövårdsrestriktionerav olika slag samt förväntningarom stigande priser. Utskottet noterar också att en rad åtgärder för att stimulera till ökad avverkning har vidtagits under våren 1979. På grundval av propositionen 1978/79:199 om tillfällig stimulans av skogsavverkningarna m. m. har riksdagen beslutat om bl. a. införande av gallringsbidrag, vissa skattelättnader och förhöjd skogsvårdsavgift.

Jordbruksutskottet hänvisar i sitt yttrande (JoU 1978/79:5y) över motionen 1978/79:2674 till sina ställningstaganden i betänkandet JoU 1978/79:38 om vissa tillfälliga stimulansåtgärder i syfte att öka avverkningarna inom det enskilda skogsbruket. Förslaget i detta betänkande har utarbetats med utgångspunkt i vad regeringen har förordat i propositionen 1978/79:199 om tillfällig stimulans av skogsavverkningarna m. m. Enligt vad jordbruksutskottet anför i sitt yttrande innebär dess förslag i förhållande till propositionen en förhållandevis kraftig förstärkning av stimulansåtgärderna.

Jordbruksutskottets majoritet finnér inte att förhållandena är sådana att en beredskapslagstiftning av det slag som anges i motionen 1978/79:2674 härutöver påfordras. De socialdemokratiska ledamöterna i jordbruksutskottet har emellertid reserverat sig till förmån för motionen.

Med hänsyn till vad jordbruksutskottet anför i sitt yttrande anser sig näringsutskottet inte ha skäl att föreslå riksdagen att göra den i motionen 1978/79:2674 önskade framställningen till regeringen. Med anledning av yrkandet i motionen 1978/79:2140 att regeringen under detta år skall lägga fram dels en bedömning av skogsindustrins råvaruförsörjning, dels förslag till åtgärder för att trygga skogsindustrins försörjning med råvaror vill utskottet erinra om den utredning som har utförts inom industridepartementet. I promemorian Skogsindustrin - nuläge och utvecklingsmöjligheter behandlas råvarusituationen i vad avser virkestillgång och virkesbehov för hela landet och för olika regioner. Undersökningen omfattar även en bedömning av den

NU 1978/79:61

globala råvarutillgången och dess inverkan på den svenska råvarusituationen. Utskottet anser sig inte ha anledning att föreslå riksdagen att göra en särskild framställning till regeringen i denna fråga.

Förslag om inrättande av ett strukturbolag läggs fram i tre motioner. 1 motionen 1978/79:2672 uttalas att det är angeläget att det statliga engagemanget får en speciell uppläggning med möjligheter till särskilda arrangemang för uppföljning. Motionärerna föreslår därför att ett särskilt strukturbolag skall bildas för förvaltning av statens aktieinnehav i företag med kooperativ ägarbakgrund. Detta bolag skall förvalta statens aktier i Södra Skogsägarna och Ncb. I motionen 1978/79:2140 begärs att regeringen skall lägga fram förslag till inrättande av ett strukturbolag för skogsindustrin. Detta förslag tas åter upp i motionen 1978/79:2674. Enligt denna motion borde samhällets insatser förmedlas genom ett av regeringen särskilt inrättat strukturbolag för skogsindustrin.

Gemensam för de tre motionerna är alltså uppfattningen att det finns behov av ett strukturbolag för att förvalta statens aktier i de båda företagen samt för att följa upp de statliga insatserna. Däremot föreligger det stora skillnader mellan motionerna i fråga om strukturbolagets uppgifter.

Enligt utskottets mening bör ett strukturbolag för skogsindustrin inrättas. Härigenom skapas möjligheter att följa upp de statliga insatserna i de båda företagen.

Strukturbolaget bör vara ett förvaltningsorgan direkt under regeringen. 1 nuläget är det enligt utskottets mening naturligt att det i första hand uppmärksammar förhållandena inom de nu aktuella företagen. Vidare bör bolaget snarast inleda ett arbete på att utarbeta en strukturplan. Detta bör utföras i nära samarbete med skogsbranschrådet och syfta till att klarlägga takten och omfattningen av investeringar inom skilda områden av skogsindustrin. Förslag till inrättande av detta strukturbolag bör snarast läggas fram. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna som riksdagens mening.

1 motionen 1978/79:2140 begärs att förslag till ett samlat handlingsprogram för skogsnäringarnas utveckling snarast skall föreläggas riksdagen. Motionärerna ställer upp vissa mål för skogsindustrins utveckling. Den bör vara internationellt konkurrenskraftig. Den bör bidra till att skapa tryggad sysselsättning och regional balans. En förutsättning för att dessa mål skall uppnås är en planerad hushållning under samhällets ledning. Denna skall enligt motionärerna ske i nära samverkan med företagen och de fackliga organisationerna.

Av propositionen framgår att det arbete som har påbörjats på att söka finna strukturlösningar över ägargränserna inom skogsindustrin nu skall fortsätta. Industriministern uttalar att regeringen kommer att aktivt delta i detta arbete genom bl. a. den särskilda förhandlingsgrupp som har tillkallats för detta ändamål. Underlag för en bedömning av möjliga utvecklingsalternativ inom

NU 1978/79:61

skogsindustrin föreligger i den ovan nämnda utredningen om skogsindustrins utveckling och remissinstansernas yttranden. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkanden.

Utskottet behandlar i det följande två förslag med i huvudsak regionalpolitisk inriktning som lagts fram i motioner väckta under allmänna motionstiden. Hemställan i motionen 1978/79:2011 går ut på att regeringen skall tillkalla en delegation med uppgift att särskilt beakta de samhällsekonomiska och regionalpolitiska följderna av en ev. strukturförändring inom skogsindustrin i norra Sverige. Motionärerna påtalar särskilt förhållandena i Västerbottens län, där ca en tredjedel av råvaran för produktion av massa förs ut ur länet och bearbetas i fabriker belägna i andra län.

Utskottet har i det föregående understrukit vikten av att man i den fortsatta strukturomvandlingen och rationaliseringen inom skogsägareföretagen tar hänsyn till de regionalpolitiska följderna av olika beslut. Utskottet utgår från att så även blir fallet i det fortsatta arbetet på att få till stånd strukturlösningar inom skogsindustrin. Att en särskild delegation tillsätts enligt motionärernas förslag finner utskottet med hänsyn till vad som anförts i det föregående inte befogat.

I motionen 1978/79:543 hemställs om åtgärder för att utveckla skogsnäringen i Värmland och Bergslagen i övrigt.

Utskottet vill erinra om att regeringen har beviljat företaget Vänerskog statliga garantier för lån på totalt 120 milj. kr. Enligt vad som anförs i propositionen har företaget redovisat ett åtgärdsprogram som bör kunna stärka dess ekonomiska ställning väsentligt. - 1 den särskilda förhandlingsgruppens uppdrag ingår bl. a. uppgiften att finna strukturlösningar över ägargränserna. I svar på tre frågor (1978/79:186,1978/79:187,1978/79:204) i riksdagen meddelade industriministern i december 1978 (RD 1978/79:57 s. 108) att gruppen skall biträda departementet med förhandlingar och överläggningar inte endast med skogsägareföretagen utan även med andra skogsindustriföretag som Billerud-Uddeholm. Mot denna bakgrund utgår utskottet från att regeringen noga följer utvecklingen inom skogsnäringen i dess helhet och då även i de län som motionärerna särskilt har nämnt. En särskild framställning till regeringen finner utskottet inte befogad.

Skivindustrins problem aktualiseras i motionen 1978/79:2140. Med utgångspunkt i en utförlig redovisning för läget inom skivindustrins delbranscher föreslår motionärerna vissa åtgärder. 1 fråga om träfiberindustrin (boardindustrin) anför de att strukturanpassningen bör ske mer planmässigt, om en livskraftig svensk industri skall kunna bevaras. Kapacitetsnedskärningen kan inte tillåtas gå för långt. De hävdar att strukturomvandlingen har överlåtits till företagen på ett synnerligen planlöst och okontrollerbart sätt. Problemen inom plywoodindustrin kan i stor utsträckning hänföras till att framåtsyftande investeringar saknas. Vissa företag

NU 1978/79:61

planerar nu att lägga ner driften. Med hänsyn till att inte ens hälften av det svenska behovet tillverkas i Sverige borde i stället möjligheterna vara goda att utöka kapaciteten, säger motionärerna. Vidare konstaterar de att det f. n. inom spånskiveindustrin finns en betydande överkapacitet. Detta har lett till att företagen har stora ekonomiska svårigheter. Motionärerna menar att det skulle betyda en allvarlig kapitalförstöring om de nuvarande kortsiktiga ekonomiska problemen tilläts medföra nedläggningar av ytterligare enheter. Sammanfattningsvis anför motionärerna bl. a. följande. Regeringen bör i samråd med de anställdas organisationer snarast utarbeta planmässiga åtgärdsprogram för var och en av de tre delbranscherna inom skivindustrin. Åtgärderna bör syfta till att industrin får en sådan struktur att dess utveckling på längre sikt främjas, samtidigt som de omställningar som kan bli nödvändiga kan genomföras i socialt acceptabla former. Förslag till dessa åtgärder bör snarast föreläggas riksdagen.

Nuläge och utvecklingsmöjligheter inom skivindustrins olika delbranscher redovisas i promemorian om skogsindustrin. Vidare har frågan om boardindustrins framtid behandlats i en interpellationsdebatt i november 1978.1 sitt svar på en interpellation i ämnet av Gunnar Olsson (s) (1978/79:41) erinrade industriminister Erik Huss(RD 1978/79:3 s. 105)om de överläggningar ledda av en särskild utredningsman som hållits mellan företagen och berörda fackliga organisationer inom boardindustrin i syfte att få till stånd en strukturell och kapacitetsmässig anpassning i branschen. Dessa överläggningar resulterade i en utredning som lades fram i februari 1978. Denna utredning skall enligt industriministerns uppfattning inte i första hand ses som ett underlag för regeringens handlande utan som ett förslag - en strukturplan - som det ankommer på branschens företag att själva genomföra i samråd med de anställdas organisationer. Industriministern var dock medveten om de problem som en fortsatt strukturomvandling inom boardindustrin kan komma att medföra.

Det är viktigt att regeringen noga följer utvecklingen inom skivindustrin. Åtgärder för att stärka de olika delbranschernas konkurrenskraft torde komma att erfordras. Utskottet anser dock att man bör avvakta remissinstansernas synpunkter och förslag beträffande industridepartementets promemoria om skogsindustrin. Det då föreliggande materialet kommer att visa vilka åtgärder som bör vidtas. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Produktionen vid ASSI.s anläggningar i Piteå och Karlsborg berörs i två motioner, väckta under allmänna motionstiden. Enligt motionen 1978/ 79:300 måste den statliga träindustrin i Norrbotten byggas ut. Staten har ansvar för den fortsatta utvecklingen. Motionären anser att läget vid ASSI:s anläggningar i Piteå är speciellt kritiskt, då företagsledningen planerar att lägga ner boardtillverkningen. Den utredning av skogsindustrin som pågår inom industridepartementet bör inte avvaktas, säger motionären. I stället bör

NU 1978/79:61

riksdagen snabbt fatta beslut om att boardfabriken i Piteå inte skall läggas ned och att man tvärtom bör satsa på en utbyggnad av anläggningarna. Motionären vill vidare att den investeringsplan som nu gäller för ASSI:s anläggning i Karlsborg skall utvidgas till att omfatta uppförandet av en kartongfabrik.

I motionen 1978/79:1022 uttalas att en papperstillverkning i Karlsborg verksamt skulle bidra till att upprätthålla sysselsättningen i Norrbotten. Man borde därför noga undersöka möjligheterna att tillverka finpapper vid Karlsborgs bruk.

Vad först avser motionärernas önskemål beträffande ASSI:s anläggning i Piteå vill utskottet erinra om sitt uttalande i december 1978 (NU 1978/79:16) om att i avvaktan på att en plan för skogsnäringen har färdigställts nedläggningar vid ASSI:s anläggningar i Piteå inte bör ske. Utskottet sade sig förutsätta att regeringen använder de arbetsmarknadspolitiska medel som står till förfogande. Industriministern uttalade den 8 maj i år i ett svar på en fråga (1978/79:495) om överflyttning av försäljningsorganisationen för boardtillverkningen vid Lövholmens bruk att boardfabriken i avvaktan på en allmän plan inte skall läggas ned. Utskottet vill vidare påpeka att ASSI:s situation och strategiska läge f. n. granskas av en extern konsult. Med hänvisning härtill samt till vad utskottet anfört om skivindustrin generellt avstyrker utskottet motionen.

Tillsammans med regeringens förslag hösten 1978 i propositionen 1978/ 79:25 om kapitaltillskott till Statsföretag för finansiering av ett investeringsprogram i de anläggningar som ASSI har i Karlsborg behandlade utskottet även förslag rörande verksamheten i Karlsborg som i allt väsentligt överensstämmer med de nu föreliggande. Utskottet uttalade i betänkandet NU 1978/79:16 att det då inte bedömdes finnas marknadsförutsättningar för en kartongtillverkning i Karlsborg. Utskottet underströk att ett av syftena med investeringsprogrammet är att skapa förutsättningar för en framtida utveckling. Utskottet finner inte skäl att nu föreslå riksdagen att göra något uttalande med anledning av de motionsyrkanden i ämnet som nu föreligger.

I budgetpropositionen (prop. 100 bil. 17 s. 75) föreslås att riksdagen skall anvisa ett förslagsanslag - till ett formellt belopp av 1 000 kr. - för täckande av förluster på grund av lånegarantier till skogsindustrin. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Utskottet hemställer

1. beträffande strukturbeslut inom skogsägareföretagen

att riksdagen med avslag på motionen 1978/79:2674 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande tillägg till huvudavtalen

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2673,

NU 1978/79:61

3. beträffande förvärv av aktier i skogsägareföretag

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:207

a) till Förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 500 000 000 kr.,

b) till Förvärv av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för budgetåret 1979/80 under fonden för statens aktier anvisar ett investeringsanslag av 600 000 000 kr.,

c) bemyndigar regeringen att i enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat överlåta de aktier som staten förvärvar i Södra Skogsägarna AB och i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

4. beträffande eftergivande av lån till Ncb

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:150 bilaga 2 moment 12 godkänner att det år 1978 anvisade lånet med villkorlig återbetalningsskyldighet till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB får efterges,

5. beträffande finansiellt stöd till skogsindustrin att riksdagen avslår motionen 1978/79:2005,

6. beträffande fortsatt drift vid vissa anläggningar inom Södra Skogsägarna

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2669,

7. beträffande utbyggnad av Södra Skogsägarnas anläggning i Mönsterås

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2670,

8. beträffande utredning om sulfitfabriken i Hörnefors att riksdagen avslår motionen 1978/79:2668,

9. beträffande utbyggnad av Ncb.s anläggning i Kramfors

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2655 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande villkoren för återköp av statens aktier i Södra Skogsägarna och Ncb

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2674 yrkandet 5,

11. beträffande medbestämmanderätt för de anställda i skogsägareföretagen att

riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2674 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande försäljning av skogsegendom

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2674 yrkandet 3,

13. beträffande bered ska psdtgärd er för att säkerställa virkesförsörjningen att

riksdagen avslår motionen 1978/79:2140 yrkandet 3 och motionen 1978/79:2674 yrkandet 1,

NU 1978/79:61

14. beträffande inrättande av ett strukturbolag för skogsindustrin att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2140 yrkandet 5 och med avslag på motionen 1978/79:2672 ger regeringen till känna vad utskottet anfort,

15. beträffande strukturprogram för skogsnäringen

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2140 yrkandena 1 och 2,

16. beträffande strukturförändringar inom skogsindustrin i norra Sverige

att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2011 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. beträffande åtgärder för skogsnäringen i Värmlands län m. m. att riksdagen avslår motionen 1978/79:543 yrkandet 1,

18. beträffande åtgärder för skivindustrin

att riksdagen avslår motionen 1978/79:2140 yrkandet 4,

19. beträffande verksamheten vid ASSI :s anläggningar i Karlsborg och Piteå

att riksdagen avslår

a) motionen 1978/79:300 yrkandena 1 och 2,

b) motionen 1978/79:1022,

20. beträffande lånegarantier till skogsindustrin

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:100 bilaga 17 punkten D 19 till Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Utskottet hemställer dessutom

att detta ärende avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 5 juni 1979

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Erik Hovhammar (m), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s), Rune Ångström (fp)(mom. 1-18), Ingegärd Oskarsson (c), Rune Jonsson i Husum (s), Bertil Dahlén (fp) (mom. 19, 20) och Hugo Bergdahl (fp).

NU 1978/79:61

21 Reservationer

1. beträffande strukturbeslut inom skogsägareföretagen (mom. 1) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet utgår” och slutar med ”acceptabelt sätt” bort ha följande lydelse:

Motionärerna riktar på flera punkter en berättigad kritik mot avtalens uppläggning. Statens kapitalinsats står inte i rimlig proportion till det ägande och inflytande som staten erhåller. Ett avgörande skäl för statens engagemang är enligt utskottets mening att strukturomvandlingen inom företagen kan ske i samhällsekonomiskt riktiga former. Det är viktigt att nödvändiga omställningar sker på ett sådant sätt att de är acceptabla för berörda människor och orter. En förutsättning härför är att de båda företagen snarast utarbetar strukturplaner för den fortsatta verksamheten. Det bör vara en angelägen och brådskande uppgift för de nya styrelserna att i samråd med de anställda lägga fast sådana planer.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

1. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2674 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande fortsatt drift vid vissa anläggningar inom Södra Skogsägarna (mom. 6) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande pås. lOsom börjar med ”Det är” och slutar med ”inom skogsindustrin” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattrling att beslut om företagsnedläggningar inom Södra Skogsägarna bör anstå till dess en strukturplan för skogsindustrin i dess helhet har lagts fram. En allvarlig brist i utformningen av det nu föreslagna stödet är att det inte har fått en regionalpolitisk inriktning. Enligt utskottets mening har motionärerna på ett övertygande sätt visat på de svåra samhällsekonomiska följderna av beslut om att Böksholms bruk och Östanå bruk skulle läggas ned.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2669 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1978/79:61

3. beträffande utbyggnad av Södra Skogsägarnas anläggning i Mönsterås (mom. 7) av Fritz Börjesson (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”detta ändamål” bort ha följande lydelse:

Södra Skogsägarnas långt framskridna planer på att bygga ut anläggningen i Mönsterås med ett pappersbruk är ett mycket intressant projekt. Om det genomförs, skulle det, som motionärerna påpekar, innebära ett viktigt tillskott av arbetstillfällen i Kalmar län. Med staten som delägare i Södra Skogsägarna bör det enligt utskottets mening vara möjligt att snarast börja planera för anläggning av ett pappersbruk i Mönsterås.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2670 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande utredning om sulfitfabriken i Hörnefors (mom. 8) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum (alla s) som anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet utgår” och slutar med ”motionärerna önskar” bort ha följande lydelse:

1 arbetet på rationalisering och omstrukturering av Ncb bör de regionalpolitiska följderna av olika utvecklingsalternativ noga beaktas. Vad beträffar Ncb:s fabrik i Hörnefors anser utskottet i likhet med motionärerna att företagsledningen bör föranstalta om en ny förutsättningslös och allsidig utredning om fabrikens möjligheter till en lönsam utveckling. I detta utredningsarbete bör de fackliga organisationernas beräkningar och bedömningar av olika utvecklingsalternativ ingående övervägas.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2668 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande villkoren för återköp av statens aktier i Södra Skogsägarna och Ncb (mom. 10) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Statens engagemang” och slutar med ”enligt motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i allt väsentligt i motionärernas invändningar mot avtalens uppläggning. Stadgandet om att skogsägarföreningarna när som helst skall kunna köpa tillbaka statens aktier kan kritiseras från såväl

NU 1978/79:61

principiella som praktiska utgångspunkter. Utskottet anser därför att frågan om framtida återköp bör bli föremål för särskilda förhandlingar och att förhandlingsresultatet bör underställas riksdagen för godkännande.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2674 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. beträffande försäljning av skogsegendom (mom. 12) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum (alla s) som anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Med tanke på det problem som virkesförsörjningen innebär för samtliga skogsindustriföretag finnér utskottet det anmärkningsvärt om Södra Skogsägarna och Ncb skulle sälja ut av sin skogsmark. Utskottet förutsätter att regeringen söker verka för att någon utförsäljning av företagens innehav av skogsmark inte sker.

dets att utskottet under 12 bort hemställa

12. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2674 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande beredskapsåtgärderför att säkerställa virkesförsörjningen (mom. 13) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 14 med ”Med hänsyn” och slutar på s. 15 med ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att nuvarande insatser för att stimulera avverkning av skog inte är tillräckliga för att garantera en säker råvaruförsörjning. Regeringen bör därför utarbeta förslag till åtgärder om skyldighet för skogsägare att avverka. Dessa regler bör utformas som en beredskapslagstiftning. Regeringen bör snarast utarbeta ett lagförslag av här angiven innebörd.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2140 yrkandet 3 och motionen 1978/79:2674 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:61

8. beträffande inrättande av ett strukturbolag för skogsindustrin (mom. 14) av Erik Hovhammar (m), Margaretha af Ugglas (m), Rune Ångström (fp) och Hugo Bergdahl (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”riksdagens mening” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående uttalat sig för att regeringen skall bemyndigas att besluta i frågan om överlåtelse av statens aktier. Detta kan enligt avtalen ske till bolag i vilket staten direkt eller indirekt äger aktiemajoriteten. Enligt utskottets mening bör i fråga om förvaltningen av aktierna regeringen ha handlingsfrihet att efter ytterligare prövning agera på lämpligaste sätt. Utskottet anser det inte motiverat att ett strukturbolag inrättas för skogsindustrin.

Utskottet avstyrker alltså ifrågavarande motionsyrkanden.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen avslår motionen 1978/79:2140 yrkandet 5 och motionen 1978/79:2672,

9. beträffande inrättande av ett strukturbolag för skogsindustrin (mom. 14) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Karl-Anders Petersson och Ingegerd Oskarsson (alla c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”riksdagens mening” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka att det statliga ägarengagemanget i industriföretag med en kooperativ ägarbakgrund är en ny form för samarbete. Utskottet finner det därför motiverat att det bildas ett förvaltningsorgan direkt under regeringen - ett strukturbolag - för att förvalta statens aktier i bolag med kooperativ ägarbakgrund. Bolagets uppgifter skall alltså inte avgränsas till att enbart gälla skogsindustrin. Det bör inte heller spela en aktiv roll i utformningen och inriktningen av statens insatser på det skogsindustriella området.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2672 och med avslag på motionen 1978/79:2140 yrkandet 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande strukturprogram för skogsnäringen (mom. 15) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 15 med ”Av propositionen” och slutar på s. 16 med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

NU 1978/79:61

25 Utvecklingen inom skogsindustrin under de senaste åren visar på att det nu är nödvändigt att ett samlat handlingsprogram för skogsnäringen snarast utarbetas. Den ovan nämnda utredningen och remissinstansernas yttranden kan utgöra en grund för de förslag som bör föreläggas riksdagen. Förslagen bör utgå från de riktlinjer som anges i motionen 1978/79:2140.

dels att utskottet under 15 bort hemställa

15. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2140 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande åtgärder för skivindustrin (mom. 18) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Jonsson i Husum (alla s) som anser

r/e/satt den del av utskottets yttrande pås. 17 som börjar med "Det är” och slutar med "utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ett åtgärdsprogram för skivindustrins tre delbranscher snarast bör utarbetas. Detta bör ske i samråd med de anställdas organisationer. Åtgärderna börså som förordas i motionen syfta till att denna industris utveckling på längre sikt främjas. Vidare bör de omställningar som är nödvändiga genomföras i socialt acceptabla former. Utskottet förutsätter alltså att regeringen lägger fram förslag till insatser enligt de riktlinjer som anges i motionen.

dels att utskottet under 18 bort hemställa

18. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2140 yrkandet 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1978/79:61

26 Bilaga 1

Jordbruksutskottets yttrande 1978/79:5 y

över motion väckt med anledning av prop. 1978/79:207 om förvärv av aktier i Södra Skogsägarna AB och Norrlands Skogsägares cellulosa AB

Till näringsutskottet

Genom beslut den 8 maj 1979 har näringsutskottet berett jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över den med anledning av propositionen 1978/79:207 väckta motionen 1978/79:2674 av Olof Palme m. fl. (s), yrkandet 1.

Motionen

I motionen 1978/79:2674 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är i fråga (yrkandet 1), att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående behovet av beredskapsåtgärder för att säkerställa virkesförsörjningen.

I motiveringen anför motionärerna att de i sin motion 1978/79:2140 framhöll att en utgångspunkt vid utformningen av åtgärder för att snabbt öka tillgången på virkesråvara borde vara att man i forsta hand söker gå fram med olika former av frivilliga och stimulerande åtgärder. Men det framhölls samtidigt att man inte kunde acceptera att produktionen måste inskränkas på grund av virkesbrist och att regeringen måste ta det fulla ansvaret för att en sådan situation undviks. Det torde enligt motionärernas mening redan nu stå klart att de insatser av stimulanstyp som planeras är otillräckliga för att garantera råvaruförsörjningen. Mot den bakgrunden och med hänsyn till det grundläggande ansvar som regeringen måste ha för industrins råvaruförsörjning är det, framhålls det i motionen, nödvändigt att regeringen omedelbart utarbetar förslag om åtgärder som kan sättas in i tvingande syfte för att åstadkomma den nödvändiga avverkningsvolymen. Detta avverkningstvång bör ha formen av en beredskapslagstiftning som kan sättas i kraft skyndsamt. Läget är enligt motionen nu så allvarligt att krav måste ställas på att samtliga skogsägare lojalt ställer upp och tar sitt ansvar. Därför måste regeringen ha befogenheter att ingripa med åtgärder som innebär skyldighet till avverkning. Riksdagen börge regeringen i uppdrag att snarast utarbeta ett sådant lagförslag.

NU 1978/79:61 (JoU 1978/79:5 y)

27 Utskottet

Utskottet har denna dag i betänkandet 1978/79:38 framlagt förslag om vissa tillfälliga stimulansåtgärder i syfte att öka avverkningarna inom det enskilda skogsbruket. Förslaget har utarbetats med utgångspunkt i vad regeringen i prop. 1978/79:199 om tillfällig stimulans av skogsavverkningarna, m. m. förordat. Utskottets förslag innebär i förhållande till propositionen en förhållandevis kraftig förstärkning av stimulansåtgärderna.

Utskottet finner inte att förhållandena är sådana att en beredskapslagstiftning av det slag som anges i motionen 2674 härutöver påfordras. Motionsyrkandet avstyrks därför.

Stockholm den 23 maj 1979

På jordbruksutskottets vägnar SVANTE LUNDKVIST

Närvarande: Svante Lundkvist (s), Hans Wachtmeister (m), Maj Britt Theorin (s), Bertil Jonasson (c), Grethe Lundblad (s), Börje Stensson (fp), Filip Johansson (c), Åke Wictorsson (s), Arne Andersson i Ljung (m), Gunnar Olsson (s), Märta Fredrikson (c), Håkan Strömberg (s)*, Anders Dahlgren (c), Sven Eric Lorentzon (m) och Wivi-Anne Radesjö (s).

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

av Svante Lundkvist, Maj Britt Theorin, Grethe Lundblad, Åke Wictorsson, Gunnar Olsson, Håkan Strömberg och Wivi-Anne Radesjö (alla s) som anser att utskottet - med hänvisning till vad som anförts i motionen 2674 i förevarande del - i sitt yttrande till näringsutskottet bort tillstyrka bifall till motionsyrkandet.

NU 1978/79:61

28 Bilaga 2

VIRKESFÖRSÖRJNINGSAVTAL

melian å ena sidan Södra Skogsägarna Aktiebolag (Bolaget) och å andra sidan Södra Skogsägarna, ekonomisk förening (Föreningen).

Inledning

Enligt avtal den 16 april 1979 mellan staten och Föreningen har bl. a. överenskommits att staten skall tillskjuta kapital i form av nytecknade aktier i Bolaget varigenom staten blir ägare till 40 % av aktierna. Föreningen kommer att inneha 60 % av aktierna.

Närmare uppgifter om de omständigheter som föranlett denna medverkan från statens sida och villkoren i samband därmed enligt Huvudavtal och Konsortialavtal återfinns i regeringens proposition 1978/79:207.

Syftet med detta avtal, som utgör en förutsättning för den statliga medverkan enligt Huvudavtalet och Konsortialavtalet, är att sörja för att Bolagets och dess dotterbolags (i fortsättningen gemensamt kallade Bolaget) totala behov av virkesråvara blir tillgodosett, att bibehålla och stärka de till producentkooperationen anslutna skogsägarnas möjligheter att på skäliga villkor få en tryggad avsättning för sitt virke och att värna om den betydelsefulla roll som Föreningen har såsom bl. a. förmedlande länk mellan den enskilde skogsägaren och Bolaget.

För att uppnå vad sålunda åsyftas med detta avtal krävs särskilda insatser från alla berörda parter, framför allt med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom skogsbruket och till att den årliga tillväxten i våra skogar kan visa sig utgöra en begränsande faktor för ett fullt utnyttjande av kapaciteten hos den svenska skogsindustrin. Det är också angeläget att skapa en så förtroendefull och smidig samverkan, att solidariteten hos Föreningens medlemmar förden egna rörelsen kan bevaras och växa sig starkare och därmed utgöra den bästa garantin för att detta avtal skall fungera som är avsett.

Med ovan angivna riktlinjer som grund följer här nedan de bestämmelser Föreningen och Bolaget enats om beträffande virkesleveranser till Bolagets virkesförbrukande enheter.

1. Parternas ömsesidiga åtaganden beträffande virkesforsörjningen

1.1 Bolaget uppdrar åt Föreningen och Föreningen åtar sig att-liksom hittills - fungera som Bolagets inköpsorgan vad gäller virkesanskaffningen för Bolagets totala virkesbehov genom en för uppgiften ändamålsenlig administrativ apparat såväl centralt som på fältet. Föreningen utfäster sig i denna funktion att på de villkor och med de förbehåll som anges i detta avtal säkerställa Bolagets vid varje tidpunkt föreliggande råvarubehov.

1.2 Bolaget - som inte självt skall ägna sig åt virkesanskaffning annat än i undantagsfall (se punkt 4.3) - åtar sig att ta emot all den virkesråvara som Föreningen kommer att leverera enligt de för respektive säsong upprättade leveranskontrakten och att stödja Föreningen i dess verksamhet och skaffa fram erforderliga virkeskvantiteter.

NU 1978/79:61

2. Sälten för Föreningens virkesanskaffning

2.1 Föreningen skall i första hand anskaffa virkesråvara från medlemmarna i Föreningen, som genom Föreningen skall stimuleras att - med iakttagande av god skogsvård -avverka i sådan omfattning att råvarubehovet för Bolagets olika driftsenheter därigenom i väsentlig mån blir tillgodosett.

2.2 I andra hand skall Föreningen anskaffa virkesråvara genom köp från icke föreningsanslutna skogsägare inom och utanför Föreningens verksamhetsområde - i senare fallet med den begränsning som följer av Föreningens stadgar - och även från utomstående företag som levererar sågverksflis m. fl. biprodukter.

2.3 I den mån det för att täcka råvarubehovet enligt Föreningens totala leveransåtaganden visar sig nödvändigt att - förutom anskaffningen enligt

2.1 och 2.2 - även köpa virke utöver gängse kvantiteter från andra bolag, domänverket, stift m. fl. och importera virke skall så kunna ske, dock att villkoren för sådana köp skall godkännas av Bolaget.

2.4 Bolagets egna skogar skall - enligt särskilt avtal härom - liksom hittills skötas av Föreningen.

3. Föreningens förpliktelser gentemot utomstående

3.1 Såsom är föreskrivet i stadgarna driver Föreningen handel förutom med Bolaget även med andra och detta i sådan omfattning att Föreningen intar en ledande ställning på virkesmarknaden. Därigenom har det bl. a. blivit möjligt att rationalisera och optimera virkesflödena. Av inte minst detta skäl är det ett samfällt intresse att Föreningens roll som virkesleverantör kan bibehållas och ytterligare stärkas.

3.2 För att förebygga att Bolaget vid eventuell brist på virke inte får sitt behov därav tillgodosett förbinder sig emellertid Föreningen att inte framdeles utan Bolagets samtycke gentemot annan ta på sig några vidgade leveransförpliktelser med negativ effekt från försörjningssynpunkt utan i stället se till att de möjligheter tas till vara, som t. ex. vid nedläggningar helt eller delvis av massafabriker eller annan rörelse kan leda till att virkeskvantiteter frigörs till förmån för Bolaget.

4. Fastställande av leveranskvantiteter för resp. säsong m. m.

4.1 I god tid före varje inköpssäsong (f. n. 1.8-31.7) skall Bolaget preliminärt ange och därefter senast den 1 oktober slutligt precisera den virkeskvantitet, med huvudsaklig fördelning på skilda sortiment, som Bolaget önskar att Föreningen skall leverera under säsongen i fråga.

4.2 Om det redan vid säsongens början är anledning befara att Bolagets råvaruförsörjning inte kan tillgodoses på annat sätt än genom tillskott enligt punkt 2.3 ovan utöver gängse kvantiteter skall även den maximala andelen sådant virke bestämmas.

4.3 Skulle störningar på virkesmarknaden sedan inträffa under säsongen, som förutsätter särskilda åtgärder, skall förhandlingar snarast möjligt äga rum mellan Föreningen och Bolaget för att därigenom på bästa sätt såväl kvantitetsmässigt som i övrigt söka bemästra sådana oförutsedda händelser.

NU 1978/79:61

30 Till sådana störningar hör bl. a. att andra köpare av virke inom Föreningens eget verksamhetsområde eller angränsande influensområde betalar högre priser än de allmänt tillämpade med påföljd att Föreningens anskaffning därigenom i hög grad försvåras i och med att de egna medlemmarna på detta sätt skulle komma att försättas i ett sämre ekonomiskt läge än andra virkesleverantörer. Skulle parterna ej kunna enas om vilken eller vilka åtgärder som bör vidtas i anledning av sådana störningar som här angetts skall det stå Bolaget fritt att skaffa för säsongen felande kvantitet virke på annat sätt än genom Föreningen.

4.4 För att underlätta Föreningens virkesanskaffning förbinder sig Bolaget att vid ev. fortsatt avyttring av egen skog såvitt möjligt göra förbehåll om att virket därifrån skall hembjudas Föreningen.

4.5 På grundval av vad här sagts och ytterligare kommer att behandlas i det följande skall årligen senast den 1 oktober träffas särskilda avtal för den säsongens leveranser, där även härför gällande speciella villkor skall tas med som t. ex. rörande kvalitetskrav och andra av den fortlöpande utvecklingen på det skogliga området föranledda bestämmelser.

5. Kvalitet m. m.

För respektive virkessortiment enligt detta avtal skall gälla allmänt vedertagna kvalitetsnormer och bestämmelser i övrigt beträffande dimensioner, inmätning och tillredning m. m.

6. Normer för prissättningen på virket

6.1 För det av Föreningen till Bolaget levererade virket (leveransvirke) - med de undantag som anges under punkt 6.5 - 6.8 här nedan - skall tillämpas samma priser (baspriser) fritt bilväg - inbegripet premier m. m . - som de, varom överenskommelse såvitt rör ifrågavarande prisområde för respektive sortiment kan komma att träffas mellan parterna på virkesmarknaden.

6.2 Skulle för viss säsong sådan central överenskommelse ej ha träffats senast den 31 oktober skall omedelbart därefter direkta förhandlingar i prisfrågan inledas mellan Föreningen och Bolaget för att därmed såvitt möjligt senast den 31 december samma år nå fram till enighet om priserna.

6.3 I den händelse varken central eller direkt överenskommelse kan träffas skall de priser gälla, som är att betrakta såsom inom ifrågavarande prisområde för respektive sortiment allmänt tillämpade priser för säsongen.

Vid delade meningar om vad som för viss säsong - enligt vad nyss sagts - kan anses utgöra allmänt tillämpade priser skall vardera parten äga påkalla skiljedom i denna fråga enligt vad därom är föreskrivet i punkt 15 här nedan.

6.4 I avvaktan på att priserna enligt någon av här angivna normer blir fastställda skall såsom avräkningspriser- i brist på annan överenskommelse - tillämpas vad Bolaget erlagt enligt de för närmast föregående säsong gällande leveranskontrakten.

NU 1978/79:61

6.5 För virke som kommer att anskaffas genom avverkningsuppdrag eller köp av rotposter skall Bolaget för härav erhållen råvara betala samma priser och kostnader som Föreningen har att erlägga. Principerna för dessa anskaffningsformer skall fastställas av parterna.

6.6 För leveranser av flis, spån och andra biprodukter från sågverken skall i första hand gälla de priser, särskilda ersättningar och villkor i övrigt, som från tid till annan kan komma att tillämpas enligt ramavtal mellan sågverkens intresseorganisation och den virkesförbrukande industrin inom ifrågavarande område med Föreningen som förhandlingspart för Bolagets räkning.

6.7 Om någon sådan central överenskommelse vad gäller dessa sortiment eller något av dem ej kan träffas för viss säsong skall i andra hand gälla vad som kan anses utgöra allmänt tillämpade priser och villkor i övrigt för säsongen ifråga, dock med undantag för sådana fall då alltjämt gällande kontrakt med sågverksägare föreskriver något annat. Vid delade meningar om vad som utgör allmänt tillämpade priser etc. skall förfaras på samma sätt som angetts under 6.3.

6.8 För sådan råvara som Föreningen enligt punkt 2.3 anskaffat från andra bolag, domänverket, stift m. fl. och importråvara skall Bolaget erlägga de priser som Föreningen förbundit sig att betala för råvaran ifråga.

6.9 Härutöver skall Bolaget ersätta Föreningen för sådana hanteringskostnader som är att hänföra till virkesanskaffningen åt Bolaget, t. ex. för mätning, skogsskydd, barkning m. m., såvida ej dessa ersatts i annan ordning.

7. Ersättning för Föreningens tjänster

7.1 Utöver de baspriser m. m. som gäller med tillämpning av de i punkt 6 redovisade prisalternativen jämte där angivna hanteringskostnader skall Bolaget till Föreningen erlägga en särskild årlig ersättning, bestående av en fast och en rörlig del, för att därmed täcka Föreningens kostnader av olika slag och tillföra Föreningen skälig vinst för sina insatser som inköpsorgan åt Bolaget. 1 den mån det härutöver skapas rationaliseringsvinster skall Bolaget äga rätt till skälig andel därav.

7.2 Part äger uppdraga åt Föreningens och Bolagets revisorer att till parterna lämna ut de uppgifter rörande sådana kostnader som kan erfordras för bedömning av ersättningen för virkesanskaffningen.

Föreningen har ej något att erinra mot att Bolaget i samband med avtalets ikraftträdande genom särskild sakkunskap på området får bilda sig en mera ingående uppfattning om Föreningens organisation för verksamheten ifråga.

8. Betalning m. m.

8.1 För virkesleveranserna enligt detta avtal betalar Bolaget kontant netto inom 10 dagar efter erhållen faktura. Fakturering sker veckovis.

Vid preliminär fakturering enligt baspriserna för närmast föregående säsong (punkt 6.4) skall slutfakturering ske så snart dessa priser på ett eller annat sätt blivit fastställda.

NU 1978/79:61

8.2 För att tillgodose Föreningens behov av kapital för att finansiera virkesanskaffningen åt Bolaget åtar sig Bolaget att lämna räntefria förskott till Föreningen i den omfattning och på det sätt varom särskild överenskommelse skall träffas.

9. Transporter

9.1 För transporterna av virke enligt detta avtal - som ombesörjes av Föreningen och sker fritt respektive driftsenhet eller annan anvisad lagringsplats - skall utgå ersättning enligt vid transporttillfallet allmänt tillämpade taxor.

För Föreningens verksamhetsområde fastställes dessa taxor efter förhandlingar med åkarnas intresseorganisationer respektive statens järnvägar.

För virke som anskaffas utanför Föreningens verksamhetsområde betalar Bolaget de självkostnader för transporten som Föreningen visar sig ha haft.

9.2 För planering, optimering och bevakning m. m. av transporterna utgår härjämte speditionsersättning per m3 transporterad råvara med ett för åkerinäringen gängse belopp.

9.3 Transportorganisationen skall fungera så att virket tillförs de olika driftställena så ändamålsenligt som möjligt. Detta innebär att tillförseln i görligaste mån skall ske fortlöpande under hela året enligt månadsvis upprättade leveransplaner. Vid särskilt ogynnsamma väderleksförhållanden eller annan likartad omständighet må dock tillförseln anpassas härefter.

10. Lagerhållning

I syfte att säkerställa en så jämn virkestillförsel som möjligt skall följande iakttas beträffande lagerhållning:

Timmer

Bolaget håller lager av timmer vid samtliga till Bolaget hörande sågverk. Behovet därav beräknas med utgångspunkt från genomsnittet av det månatliga leveransflödet från Föreningens medlemmar under närmast föregående fem säsonger.

Efter särskild överenskommelse kan även Föreningen åta sig viss lagerhållning.

Massaved

Med ledning av de för varje säsong avtalade leveranskvantiteterna skall överenskommelse träffas om det minsta lager av barr- och lövved som vid varje månadsskifte skall finnas vid de till bolaget hörande driftsenheter som det här gäller.

Föreningen skall därutöver svara för lagerhållning av massaved vid bilväg eller terminalplats enligt närmare överenskommelse härom. Bolaget tar därvid på sig kostnaderna för finansiering av sådan lagerhållning och för Föreningens utgifter för terminalplatser, skogsskydd m. m.

Ökning av värdet på sådant lager som åsyftas i närmast föregående stycke

NU 1978/79:61

äger Bolaget tillgodogöra sig men svarar i gengäld för den värdeminskning som kan inträffa på grund av förändringar i lagervärderingen.

Biprodukter

Bolaget svarar för all lagerhållning av dessa biprodukter, dvs. flis, sågspån och kutterspån, vilket bl. a. innebär att det skall finnas tillräckliga lagringsutrymmen för att genom mellanlagring vid fabrik klara normalt förekommande svängningar i leveranserna.

11. Force majeure

I händelse av krig, mobilisering eller andra militära dispositioner, naturhinder (bl. a. ihållande menföre), eldsvåda, strejk eller annan arbetskonflikt, myndigheters ingripanden, trafikrubbningar eller annan omständighet utom parternas kontroll, som antingen utgör hinder för Föreningen att fullgöra sitt leveransåtagande eller för Bolaget att ta hand om virket eller någon del därav, skall Föreningen respektive Bolaget äga rätt att uppskjuta leveranserna så lång tid som hindret föranleder eller, om hindret varar längre än två månader, häva gällande leveranskontrakt - Bolaget dock endast vad avsér då ej till inmätning anmäld kvantitet - utan ersättningsskyldighet till motparten. Därvid är dock förutsatt att skriftligt meddelande om sådant hävande sker ofördröjligen och i vart fall inom 14 dagar efter det att händelsen ifråga inträffat.

12. Avtalstid

Detta avtal, som träder i kraft samtidigt med de i ingressen omnämnda Fluvud- och Konsortialavtalen, gäller därefter så länge dessa båda avtal består.

13. Jämkning av avtalet

Om förutsättningarna för detta avtal på grund av oförutsedda omständigheter i väsentlig mån skulle rubbas skall på parts begäran skälig jämkning av avtalet ske.

14. Ändringar i avtalet

Ändringar i eller tillägg till detta avtal får endast ske skriftligen.

NU 1978/79:61

15. Tvist

Tvist i anledning av detta avtal skall slutgiltigt avgöras av skiljemän enligt därom gällande lag. - Skiljenämndens ordförande skall vara en för uppgiften väl kvalificerad jurist, utsedd av styrelsen för Sveriges advokatsamfund.

Av detta avtal, som upprättats i tre exemplar, har parterna tagit var sitt; det tredje tillhör staten som blivande delägare i Bolaget.

Växjö den 21 maj 1979

Södra Skogsägarna Södra Skogsägarna Aktiebolag

ekonomisk förening

Thorsten Nilsson Urban Sundberg

NU 1978/79:61

35 Bilaga 3

VIRKESFÖRSÖRJNINGSAVTAL

mellan å ena sidan Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) och å andra sidan Skogsägareföreningen Mellanskog u. p. a., Örnsköldsviks Skogsägareförening, ekonomisk förening, Västerbottens Skogsägareförening, ekonomisk förening, Norrbottens läns Skogsägareförening, ek. för., Jämtlands Skogsägareförening u. p. a., Medelpads Skogsägareförening, ek. för. samt Ådalarnas Skogsägareförening u. p. a. (Föreningarna).

Inledning

I avtal mellan Staten och Föreningarna, benämnda Huvudavtal och Konsortialavtal, harbl. a. överenskommits att parterna skall tillskjuta kapital till Ncb. Sedan kapitalökningen genomförts kommer Staten att äga 73 % och Föreningarna 27 % av aktierna i bolaget. Närmare uppgifter om de omständigheter som föranlett denna medverkan från statens sida och villkoren i samband därmed enligt Huvudavtal och Konsortialavtal återfinns i regeringens proposition 1978/79:207.

Syftet med detta avtal, som utgör en förutsättning för den statliga medverkan enligt Huvudavtalet och Konsortialavtalet,äratt skapa förutsättningar för att Ncb:s och dess dotterbolags (i fortsättningen gemensamt kallade Ncb) behov av virkesråvara blir tillgodosett, att bibehålla och stärka de till producentkooperationen anslutna skogsägarnas möjligheter att på skäliga villkor få en tryggad avsättning för sitt virke och att värna om den betydelsefulla roll som Föreningarna har såsom bl. a. förmedlande länk mellan den enskilde skogsägaren och Ncb.

Med anledning härav har Föreningarna förbundit sig att verka för en avverkningspolitik som skapar förutsättningar för tillgodoseende av Ncb:s virkesbehov.

Mot bakgrund av vad ovan angivits har mellan Ncb och Föreningarna träffats följande överenskommelse om virkesförsörjning.

Avtalets ikraftträdande förutsätter att Huvudavtalet och Konsortialavtalet slutligt godkännes av regeringen inom stipulerad tid.

I. Föreningarnas allmänna åtaganden

Föreningarna förbinder sig att inom ramen för föreningsstadgarnas föreskrifter med tillgängliga resurser aktivt verka för att föreningsmedlemmarnas avverkningar ligger på en så hög nivå som möjligt med hänsyn till skogsvårdslagens bestämmelser och vad som i övrigt finns föreskrivet och är tillrådligt från skogsvårds- och återväxtsynpunkt. Målet skall vara att genom jämn årlig avverkningsnivå på lång sikt säkerställa Ncb:s virkesbehov.

Ncb:s skogar skall så länge de är i Ncb:s ägo liksom hittills skötas av Föreningarna enligt härom särskilt upprättat avtal.

NU 1978/79:61

2. Föreningarnas leveransåtaganden till Ncb:s massaindustri

Föreningarna förbinder sig att av den för Föreningarna under varje leveransår tillgängliga kvantiteten råvara (massaved, flis och spån) leverera vad som erfordras för att tillgodose de Ncb-ägda cellulosaindustriernas behov av virkesråvara. Med Tillgänglig Råvara avses här all den råvara som Föreningarna förfogar över med undantag för sådan råvara som enligt nu gällande virkesavtal levereras till andra köpare. Föreningarna förbinder sig att inte framdeles utan Ncb:s samtycke gentemot annan ta på sig några vidgade leveransförpliktelser med negativ effekt ur Ncb:s försörjningssynpunkt.

3. Föreningarnas leveransåtaganden till Ncb.s sågverksindustri och övrig trämekanisk tillverkning

3.1 Det åligger Föreningarna att under varje leveransår var för sig och inom respektive förenings verksamhetsområde ombesörja Ncb:s trämekaniska industris virkesförsörjning. Denna råvara omfattar sågtimmer, boardved, spån och flis.

3.2 Beträffande de till Norrskog ek. för. anslutna föreningarna gäller dock försörjningsskyldigheten endast inom ramen för vad som är Tillgänglig Råvara enligt definitionen av detta begrepp i 2. ovan.

4. Ncb:s åtaganden

4.1 Ncb förbinder sig att under i övrigt lika betingelser i första hand inköpa vedråvaran från Föreningarna.

4.2 Det åligger Ncb att varje år senast den 30 april ta upp förhandlingarom de kvantiteter som Föreningarna skall leverera till Ncb det instundande leveransåret. Förhandlingarna skall om möjligt vara avslutade den 15 oktober.

4.3 Ncb åtar sig vidare att ta emot allt det virke som Föreningarna kommer att leverera enligt de leveranskontrakt som skall upprättas med varje förening för varje leveransår och stödja Föreningarna i deras verksamhet att skaffa fram erforderliga kvantiteter samt att tillsammans med Föreningarna verka för att en stabil och fungerande virkesmarknad kan vidmakthållas.

5. Priser

5.1 För Föreningarnas leveranser skall Ncb betala ett pris utgörande för det aktuella leveransåret och för aktuellt prisområde mellan virkesmarknadens parter överenskomna priser för leveransvirke, flis och spån. I avsaknad av sådan prisöverenskommelse skall som pris tillämpas de priser av motsvarande innebörd som inom det aktuella området allmänt tillämpas.

I avvaktan på att priserna enligt här angivna normer blir fastställda skall såsom avräkningspriser tillämpas vad Ncb erlagt enligt de för närmast föregående leveransår gällande leveranskontrakten.

5.2 Kan någon av parterna visa att prisnivån på rotposter inom ifrågavarande prisområde skiljer sig på ett störande sätt från det mellan virkesmarknadens parter för leveransvirke överenskomna priset skall överläggningar upptas

NU 1978/79:61

mellan parterna om vilka åtgärder som kan befinnas nödvändiga med anledning härav.

5.3 Utöver pris äger föreningarna rätt att betinga sig provision som i princip är avsedd att täcka Föreningarnas alla med virkesanskaffning till Ncb förenade kostnader.

5.4 Ncb skall äga rätt att genom Föreningarnas och Ncb:s auktoriserade revisorer få bestyrkta uppgifter om Föreningarnas kostnader för virkesanskaffningen, liksom uppgifter om Föreningarnas totala virkesfångst per leveransår.

6. Leveransbestämmelser

Allt virke säljes fritt överenskommen prissättningsplats. Övriga leveransvillkor anges i de ovannämnda årliga leveranskontrakten. Aktuella virkesbyten ombesörjes av Ncb och Föreningarna i samråd.

7. Andra leverantörer

Med iakttagande av vad ovan i p. 4.1 avtalats skall Ncb äga rätt att inköpa virkesråvara från andra än Föreningarna och jämväl från andra prisområden och importvirke. Inköp från enskilda skogsägare och samfälligheter må dock ej äga rum utan att föreningen ifråga underrättats därom och lämnat sitt godkännande.

8. Förändringar i Ncb

8.1 Sker överlåtelse av Ncb tillhörig industrianläggning eller nedläggning av driften vid sådan anläggning äger berörd Förening rätt att uppta förhandlingar med hänsyn till det nya läge som härigenom uppstått på virkesmarknaden.

8.2 Vid utvidgning av Ncb:s råvaruberoende verksamhet skall Ncb och berörda föreningar gemensamt utreda förutsättningar för utökade virkesleveranser från Föreningarna samt i aktuella fall träffa särskild överenskommelse härom.

9. Force majeure

I händelse av krig, mobilisering eller andra militära dispositioner, naturhinder (bl. a. ihållande menföre), eldsvåda, strejk eller annan arbetskonflikt, myndigheternas ingripanden, trafikrubbningar eller annan omständighet utom parternas kontroll, som antingen utgör hinder för förening att fullgöra sitt leveransåtagande eller för Ncb att ta hand om virket eller någon del därav skall föreningen ifråga resp. Ncb äga rätt att uppskjuta leveranserna så lång tid som hindret föranleder eller, om hindret varar längre än två månader, helt eller delvis häva leveranskontraktet - Ncb dock endast vad avser då ej till inmätning anmäld kvantitet - utan ersättningsskyldighet till motparten. Därvid är dock förutsatt att skriftligt meddelande om sådant hävande sker ofördröjligen och i vart fall inom 14 dagar efter det att händelsen ifråga inträffat.

NU 1978/79:61

10. Avtalstid

10.1 Detta avtal skall träda i kraft vid regeringens slutliga godkännande av Huvudavtalet och Konsortialavtalet och gälla under en tid av 10 år från dess ikraftträdande samt därefter i femårsperioder såvida inte uppsägning av någon förening eller Ncb sker senast två år före utgången av avtalsperiod.

10.2 Parterna är ense om att efter en tid av fem år från avtalets ikraftträdande uppta diskussioner om sådana ändringar i avtalet som kan motiveras av ändrade förhållanden.

11. Jämkning

Inträffar händelse som i väsentlig mån förändrar förutsättningarna för fullföljande av detta avtal i enlighet med parternas intentioner vid avtalets ingående äger endera parten med åberopande härav påkalla jämkning i avtalets villkor.

12. Skiljedom

Tvister rörande detta avtals tillkomst, tolkning eller tillämpning samt tvist rörande rättsförhållanden som har sin upprinnelse i detta avtal skall avgöras av skiljemän enligt gällande lag om skiljemän. Skiljenämndens ordförande skall vara en för uppgiften väl kvalificerad jurist, utsedd av styrelsen för Sveriges advokatsamfund.

Av detta avtal, som upprättats i nio exemplar, har Föreningarna och Ncb tagit var sitt; det nionde tillhör staten som blivande delägare i Ncb.

NORRLANDS SKOGSÄGARES SKOGSÄGAREFÖRENINGEN

Stockholm den 24 maj 1979

CELLULOSA AB

Sven Lindquist

Anders Linde

MELLANSKOG U. P. A. Bengt Rudholm enl. fullmakt

ÖRNSKÖLDSVIKS SKOGSÄGAREFÖRENING, EKONOMISK FÖRENING -

Erik Edlund

Owe Larsson

VÄSTERBOTTENS SKOGSÄGAREFÖRENING, EKONOMISK FÖRENING Bengt

Rudholm enl. fullmakt

NORRBOTTENS LÄNS SKOGSÄGAREFÖRENING, EK. FÖR.

Bengt Rudholm enl. fullmakt

JÄMTLANDS SKOGSÄGAREFÖRENING U.P. A.

Bengt Rudholm enl. fullmakt

NU 1978/79:61

39 MEDELPADS SKOGSÄGAREFÖRENING, EK. FÖR.

Bengt Rudholm enl. fullmakt

ÅDALARNAS SKOGSÄGAREFÖRENING U.P.A.

Bengt Rudholm enl. fullmakt

GOTAB 62336 Slockholm 1979