Med anledning av propositionen 1978/79:218 om lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m. jämte motioner
NU 1978/79:62
Näringsutskottets betänkande 1978/79:62
med anledning av propositionen 1978/79:218 om lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, m. m. jämte motioner
Ärendet
I propositionen 1978/79:218 har regeringen föreslagit riksdagen att
1. antaga ett inom industridepartementet upprättat förslag till lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle,
2. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat beträffande stöd till studiecirklar i energifrågor under budgetåret 1979/80,
3. till Materialbidrag m. m. för energistudiecirklar för budgetåret 1979/80 anvisa ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.
Fem motioner har väckts med anledning av propositionen. Dessutom behandlas här - i viss del - en motion som har väckts i annat sammanhang. Motionerna redovisas i det följande (s. 2 f.).
Representanter för Mellansvensk Kraftgrupp AB har inför utskottet framfört synpunkter i ärendet. Dessa har sammanfattats i en promemoria som har överlämnats till utskottet.
Propositionen
Propositionens huvudsakliga innehåll är följande.
Det lagförslag som läggs fram i propositionen föranleds av att de politiska partierna under våren 1979 har enats om att en folkomröstning om kärnkraftens framtida användning bör hållas senast under första halvåret 1980. Förslaget syftar till att skapa rådrum i fråga om laddning av sådana reaktorer som ännu inte har tillförts kärnbränsle.
Lagen föreslås sålunda bli tillämplig på reaktorer som ännu inte har tillförts kärnbränsle. Förbudet mot att ladda sådana reaktorer föreslås gälla till utgången av juni månad 1980 eller den tidigare tidpunkt som regeringen föreskriver.
Uppstår förlust genom fördröjning av en reaktors idrifttagande på grund av lagen, blir enligt förslaget reaktorinnehavaren berättigad till ersättning av staten för den förlust som härigenom har uppkommit för honom.
Lagen föreslås träda i kraft en vecka efter den dag, då den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
1 propositionen läggs också fram förslag om särskilt stöd till studiecirklar i energifrågor under budgetåret 1979/80. Stödet föreslås utgå till sådana studiecirklar som påbörjas och om möjligt genomförs före folkomröstningen
1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 62
NU 1978/79:62
och som behandlar frågor som är aktuella i samband med folkomröstningen.
Förslaget innebär bl. a. att cirklarna skall få tilläggsbidrag med 15 kr. per studietimme och att bidrag skall lämnas till studieförbunden för att ta fram studiematerial m. m. I propositionen föreslås att 5,4 milj. kr. anvisas för materialbidrag m. m.
Lagförslaget har följande lydelse:
Förslag till
Lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle
Härigenom föreskrivs följande.
1 § En kärnreaktor, som vid denna lags ikraftträdande inte har tillförts kärnbränsle, får inte tillföras sådant bränsle före utgången av juni månad 1980 eller den tidigare tidpunkt som regeringen föreskriver, även om det inte finns något hinder mot detta enligt annan lagstiftning.
2 § Om denna lag föranleder att ett tillstånd enligt 2 § lagen (1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. inte kan utnyttjas, är kärnreaktorns innehavare berättigad till ersättning av staten för förlust som har uppkommit genom att reaktorns idrifttagande har fördröjts.
Om reaktorns innehavare försummar att vidta skäliga åtgärder för att begränsa förlusten, sätts ersättningen ned i motsvarande mån.
3 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot 1 § döms till böter eller fängelse i högst två år.
Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Motionerna
Yrkanden
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är följande: 1978/79:2710
av Rolf Hagel (apk) och Alf Lövenborg (apk), vari, såvitt här är i fråga, hemställs (1) att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle,
1978/79:2713 av Nils Hjorth m. fl. (s), vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att berörda enskilda personer och kommuner i
NU 1978/79:62
likhet med kärnreaktorinnehavare är berättigade till ersättning av staten för förlust som uppkommer genom att reaktors idrifttagande fördröjs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i övrigt anförts i motionen,
1978/79:2714 av Birger Rosqvist (s) och Eric Rejdnell (s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommun som [drabbas av förlust] genom statliga åtgärder som innebär förseningar med igångsättning av kämkraftsutbyggnad berättigas till ersättning härför,
1978/79:2715 av Gösta Bohman m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen uttalar
1. att regeringen så snart som möjligt efter den föreslagna rådrumslagens ikraftträdande tar ställning till föreliggande ansökningar om laddning av kärnkraftsaggregat enligt villkorslagen,
2. att finansieringen av de kostnader som den uppskjutna laddningen medför icke bör ske genom införande av en särskild skatt eller avgift,
1978/79:2716 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c), vari hemställs
1. att riksdagen avslår den i propositionen 1978/79:218 föreslagna tidsbegränsade ”rådrumslagen” eftersom den innebär att gällande säkerhetslagstiftning på atomenergiområdet sätts ur spel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande kostnaderna för energiförsörjningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande finansieringen av kostnader med anledning av den kommande folkomröstningen om energipolitikens inriktning,
4. att riksdagen beslutar för budgetåret 1979/80 anvisa 5,6 milj. kr. till Materialbidrag m. m. för energistudiecirklar i enlighet med vad som anförs i motionen.
Därutöver behandlas här, i angiven del, en motion som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken, nämligen
1978/79:2422 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (1, delvis) att riksdagen med ändring av propositionen 1978/79:115 beslutar att
ytterligare laddning av reaktorer uppskjuts till dess en folkomröstning
anordnats i frågan.
Denna motion behandlas i övrigt till huvudsaklig del i näringsutskottets betänkande 1978/79:60. Där behandlas även ett här icke återgivet yrkande i den först redovisade motionen 1978/79:2710.
Motivering
Arbetarpartiet kommunisterna uttalar i motionen 1978/79:2710 att partiet ”med skärpa reagerat mot att fem av riksdagens sex partier fallit undan för
NU 1978/79:62
den förnuftslösa kampanjen mot en fredlig användning av kärnkraften”. Man konstaterar att partiet inte blivit inbjudet till partiledaröverläggningarna om folkomröstning och inte har någon del i överenskommelsen om en sådan. Beträffande kärnkraften hävdas i motionen att det från säkerhets-, arbetarskydds- och miljösynpunkt är nödvändigt att den frikopplas från profitintressen. Om dessa avlägsnas kan, säger motionärerna, de faktorer elimineras som enligt de preliminära undersökningarna var avgörande för reaktorhaveriet i Harrisburg. Motionärerna uppehåller sig utförligt vid de miljöskador som energialstring genom förbränning kan medföra. Kärnkraften betecknar de som en säker och miljövänlig energikälla. De berör också kostnaderna för samhället om kärnkraftsproduktionen slopas och konsekvenserna av en sådan åtgärd för dem som är sysselsatta inom kärnkraftssektorn.
Motionen 1978/79:2716 (c) inleds med att bestämmelserna i den s. k. villkorslagen (1977:140) rekapituleras. Därefter erinras om vad som förekommit vid den hittillsvarande prövningen enligt villkorslagen av ansökningar avseende kärnkraftblocken Forsmark 1 och Ringhals 3. Motionärerna deklarerar som sin uppfattning att sökandena inte har uppfyllt de krav som villkorslagen ställer för att kärnreaktor skall få tillföras kärnbränsle. Det nu framlagda lagförslaget betecknas som förvånande. Det behövs enligt motionärerna ingen ny lag om förbud att tillföra kärnreaktor kärnbränsle utöver villkorslagen och atomenergilagen (1956:306). Folkomröstning är, hävdar de, sådan ”allmän synpunkt" som enligt atomenergilagen kan göra särskilda villkor påkallade vid meddelande av tillstånd eller under tillstånds giltighetstid.
Motionärerna kritiserar vidare vad som uttalas i propositionen om kostnaderna för kraftföretagen när idrifttagandet av kärnreaktorer fördröjs till följd av den föreslagna lagen. De kostnadsbelopp som anges i propositionen är, anförs i motionen, uppenbarligen beräknade utifrån den tidpunkt då reaktorerna ursprungligen var avsedda att tas i bruk. Kostnaderna kan fastställas först i efterhand, och då på grundval av förhandlingar. Propositionens uttalanden om kärnkraftens kostnader ”kan inte tolkas på annat sätt än som ett försök att dölja konsekvenserna av vad den gigantiska felsatsningen på kärnkraften innebär”. Att kostnaderna bör täckas av en särskild skatt eller avgift betecknas som ett helt orimligt betraktelsesätt. Alla samhällskostnader som hittills uppkommit för energiförsörjningen har varit en komponent i den samlade nationalekonomiska bedömningen.
I anslutning till regeringens förslag om ökade medel till studiecirkelverksamhet i energifrågor säger sig motionärerna vilja starkt framhålla betydelsen av att resurserna för opinionsbildning och propaganda fördelas på ett sådant sätt att olika intresseriktningar ges möjligheter att verka på jämbördiga villkor. Förespråkarna för kärnkraft har redan nu tillgång till stora sådana resurser, säger motionärerna. De föreslår att den organisation. Folkkampanjen mot atomkraft, som har bildats våren 1978 av förespråkare för en
NU 1978/79:62
avveckling av kärnkraften, skall få ett bidrag av 200 000 kr. inom ramen för det föreslagna anslaget Materialbidrag m. m. för energistudiecirklar, vilket för detta ändamål skulle höjas till 5,6 milj. kr.
Moderata samlingspartiet har, sägs i motionen 1978/79:2715, ingenting att erinra mot att den föreslagna lagstiftningen kommer till stånd. Motionärerna diskuterar den kommande folkomröstningen i kärnkraftsfrågan mot bakgrund av partiledaröverenskommelsen i ämnet. Att partierna enats om en folkomröstning är, säger motionärerna, riktigt endast i så måtto att socialdemokraternas helom vändning skapat en majoritet i riksdagen som omöjliggör att propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken kan slutbehandlas. En folkomröstning innan större klarhet skapats om vilka möjligheter olika alternativa energikällor innebär kommer emellertid, säger motionärerna, att i realiteten gälla om vi under det kommande decenniet skall använda kärnkraft eller i stället satsa på olja och kol. Ett förord för avveckling av kärnkraften under 1980-talet skulle i realiteten försvåra en senare övergång till förnybara energikällor. Skulle omprövningen av kärnkraftens säkerhetsfrågor resultera i att denna form av energiproduktion inte kan accepteras torde en folkomröstning knappast erfordras för ett beslut härom.
I kostnadsfrågan uttalar motionärerna att uppskovet med beslutet om energipolitiken är ett av de dyraste politiska beslut som har fattats i vårt land under senare år. Motionärerna anser det självfallet att dessa och andra liknande kostnader, som kan uppkomma genom statens beslut i skilda frågor, på vanligt sätt får belasta statsbudgeten.
I samband med ersättningsbestämmelserna i lagförslaget tar motionärerna upp frågan om tidpunkten för regeringens prövning av föreliggande ansökningar enligt villkorslagen. De hänvisar till trepartiregeringens överenskommelse att regeringen i sitt ställningstagande skulle följa det yttrande som avgetts av statens kärnkraftinspektion. När den nu föreslagna rådrumslagen harträtt i kraft bör, säger motionärerna, regeringen utan dröjsmål fatta beslut i laddningsfrågan.
I motionen 1978/79:2713 anförs att inte bara reaktorinnehavarna utan även kommuner och enskilda personer åsamkas förluster till följd av uppskovet med idrifttagande av kärnreaktorer. Motionärerna behandlar särskilt de problem som möter i Östhammars kommun, där Forsmarks kraftstation är belägen. Avsevärda investeringar har gjorts där, och kommunen har på ett tillfredsställande sätt sörjt för service till kraftverkets anställda. När förutsättningarna nu ändras till följd av händelser som kommunen inte råder över borde staten ta ansvar för de extra kostnader och förluster som drabbar kommunen. Principen att de anställda och berörda kommuner skall få samma ekonomiska garantier som kraftverksbolagen och industrin bör enligt motionärerna komma till uttryck i lagen.
1 det uppkomna läget bör kommunens ansökan om extra skatteutjäm -
NU 1978/79:62
ningsbidrag samt uppflyttning till högre bidragsklass beviljas, säger motionärerna. Vidare bör kommunen oavsett inplacering i stödområdesklass fl statligt stöd till uppförande av kommunala industrihus. När än Forsmarksarbetena avslutas måste annan sysselsättning kunna erbjudas dem som bosatt sig i kommunen och som önskar stanna kvar. Kommunen kommer annars att drabbas av en kraftig utflyttning, och den kommunala service som har byggts ut kommer inte att kunna till fullo utnyttjas. Motionärerna upprepar också ett tidigare krav från deras sida på ett ökat statligt stöd för att projektet med ett industriområde i Hargshamn skall kunna genomföras.
Delvis likartade synpunkter, relaterade till förhållandena i Oskarshamns kommun, framförs i motionen 1978/79:2714. Motionärerna berör särskilt hur bostadsfrågan har handlagts inom kommunen. Denna inriktade sin planering och sitt bostadsbyggande på att så tillfredsställande som möjligt kunna möta behovet av tillfälliga bostäder för anläggningspersonalen vid uppförandet av kärnkraftblocket Oskarshamn 3.
Den oklarhet som har rått angående kärnkraften sedan hösten 1976 har emellertid medfört att byggandet av detta kärnkraftverk i vad avser arbete på anläggningsplatsen ännu inte har igångsatts.
Resultatet av uppskovet med anläggningsarbetet har för kommunens del blivit ett stort antal tomma lägenheter som byggts speciellt för anläggningsarbetarna. Hyresförlusterna för de i kommunal regi byggda tomma lägenheterna har ökat allteftersom tiden för byggstarten uppskjutits. Ovissheten och omläggningen av bostadsproduktionen har varit kostnadskrävande och har fått negativa återverkningar på arbetsmarknaden.
Ersättningsfrågan bör även när det gäller kommunerna lösas genom förhandlingar, säger motionärerna avslutningsvis.
Utskottet
Som utskottet har redovisat i sitt betänkande NU 1978/79:60 om riktlinjer för energipolitiken har de fem största riksdagspartierna träffat överenskommelse om en rådgivande folkomröstning rörande kärnkraftens roll i den framtida energipolitiken. Tidpunkten för folkomröstningen har angivits till mars 1980. Denna överenskommelse har föranlett den proposition, 1978/ 79:218,som nu föreligger. Beslut om folkomröstning skall fattas av riksdagen, framhålls där - varvid underförstås att riksdagen kommer att fatta detta beslut under hösten 1979. Det bör dock redan nu slås fast, säger föredragande statsrådet, att inga nya kärnreaktorer får laddas förrän kärnkraftens framtida användning har klarlagts. Utöver de sex reaktorer som är i kommersiell drift finns f. n. två reaktorer som är färdigställda men vilka man ännu inte har tillfört kärnbränsle. Avgörande för om och när detta kan ske blir enligt nuvarande bestämmelser den slutliga prövningen av de ansökningar rörande de båda reaktorerna som har gjorts enligt den s. k. villkorslagen, dvs. lagen
NU 1978/79:62
(1977:140) om särskilt tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle, m. m. Oberoende av hur denna prövning utfaller bör, slås nu fast i propositionen, inga reaktorer som hittills inte har tillförts kärnbränsle t. v. få tillföras sådant bränsle. Atomenergilagen (1956:306) och villkorslagen tar båda sikte på säkerheten inom kärnkraftsområdet. De är inte, konstateras i propositionen, tillämpliga på den situation som nu har uppstått. Föratt det skall ges rådrum i fråga om laddningen av nya reaktorer föreslår regeringen en särskild lag som längst till utgången av juni 1980 förbjuder sådan laddning, även om erforderliga tillstånd enligt atomenergilagen och villkorslagen har lämnats.
Efter mönster i villkorslagen innehåller den föreslagna rådrumslagen regler om rätt till ersättning av staten till reaktorinnehavarna för de förluster som uppstår genom att reaktorernas idrifttagande fördröjs. Det förutsätts att uppkommande ersättningsfrågor i första hand skall lösas genom förhandlingar. Principen skall vara att de kostnader som uppstår till följd av att en reaktors idrifttagande fördröjs skall vara ersättningsgilla. Olika slag av kostnader som kan få beaktas berörs i propositionen. Det understryks att det endast är merkostnader eller nytillkommande kostnader som kan berättiga till ersättning. Fråga om ersättning kan uppstå först när tillstånd att tillföra en reaktor kärnbränsle har meddelats enligt villkorslagen,och endast kostnader som har uppkommit efter den tidpunkten kan beaktas.
I två motioner avvisas detta lagförslag. De båda motionerna har skilda utgångspunkter. Arbetarpartiet kommunisterna, som inte är part i den nämnda överenskommelsen om folkomröstning, ger i motionen 1978/ 79:2710 uttryck för en positiv syn på kärnkraften, jämförd med andra energikällor. Dess företrädare vill att de reaktorer som är eller under det kommande året blir färdiga skall tas i drift när de fyller nu gällande bestämmelser. Centerpartiets avslagsyrkande i motionen 1978/79:2716 motiveras med att det enligt motionärernas mening inte behövs någon ny lag för att uppnå det angivna syftet. För det första uttalar motionärerna att de berörda kraftföretagen inte har kunnat visa att villkorslagens krav kan uppfyllas. För det andra hänvisar de till att tillstånd, som enligt atomenergilagen lämnas reaktorinnehavare, under giltighetstiden med stöd av 4 § kan förenas med villkor som påkallas av säkerhetsskäl eller ”eljest ur allmän synpunkt”. Folkomröstning är, säger motionärerna, att anse som en allmän synpunkt. Den föreslagna lagen bör enligt motionärerna avslås ”eftersom den uppenbarligen är avsedd att sätta gällande säkerhetslagstiftning för medgivande av tillstånd att tillföra kärnreaktor kärnbränsle ur spel”.
Utskottet stöder, som framgår av betänkandet NU 1978/79:60, planen på rådgivande folkomröstning i kärnkraftsfrågan. En självklar förutsättning för överenskommelsen om folkomröstning är att frågan om idrifttagande av ytterligare kärnreaktorer skall anstå tills resultatet av omröstningen föreligger. Mot denna bakgrund finner utskottet det oundgängligt att det skapas legal grund för den fördröjning av nya kärnreaktorers idrifttagande som det kan bli fråga om. Att, såsom hävdas i motionen 1978/79:2716 (c), 4§
NU 1978/79:62
atomenergilagen redan skulle ge en sådan grund är en uppfattning som man svårligen finner stöd för i lagen och dess förarbeten. Vad beträffar motionärernas resonemang om tillämpningen av villkorslagen vill utskottet framhålla att det är regeringen som har att pröva ansökningar om tillstånd enligt denna lag. Riksdagen kan inte - oavsett hur man inom riksdagen kan vilja bedöma det underlag för prövningen enligt villkorslagen som är bekant - utgå från att regeringens beslut skall gå i någon viss riktning. 1 detta sammanhang vill utskottet erinra om att villkorslagen inte tar sikte på andra säkerhetsproblem än dem som är förknippade med hantering och förvaring av använt kärnbränsle. Motionärernas påstående att den gällande säkerhetslagstiftningen skulle sättas ur spel genom rådrumslagen är grundlöst. Med vad här sagts tillstyrker utskottet lagförslaget.
I motionen 1978/79:2422 (vpk), som har väckts med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken, föreslås att riksdagen med ändring i den nu nämnda propositionen skall besluta att ytterligare laddning av reaktorer uppskjuts till dess en folkomröstning har anordnats i frågan.
Motionen blir i angiven del tillgodosedd om riksdagen antar det lagförslag som utskottet här behandlar. Riksdagens behandling av de delar av propositionen 1978/79:115 som gäller utnyttjande av kärnkraft uppskjuts enligt utskottets förslag i betänkandet 1978/79:60 till riksmötet 1979/80.
I motionen 1978/79:2715 (m) konstateras att de regler om ersättning i vissa fall som den föreslagna lagen innehåller begränsar ersättningsmöjligheterna till att avse tid efter det att tillstånd enligt villkorslagen har erhållits. Mot denna bakgrund är det enligt motionärerna angeläget att regeringen så snart som möjligt efter rådrumslagens ikraftträdande tar ställning till föreliggande ansökningar om laddning av kärnkraftsaggregat enligt villkorslagen.
Utskottet vill framhålla att den nu föreslagna lagen skall förhindra utnyttjande av tillstånd som har lämnats enligt villkorslagen men eljest inte i något avseende rubbar förutsättningarna för denna. Det ankommer alltså på regeringen att handlägga förekommande ansökningar på grundval av villkorslagen enligt samma regler som gäller i annan förvaltningsverksamhet. Häri ligger att regeringen bör undvika dröjsmål vid handläggningen av ärenden. Det kan alltså förutsättas att det nämnda önskemålet i motionen 1978/79:2715 (m) tillgodoses utan något särskilt uttalande från riksdagens sida. Motionen avstyrks följaktligen i nu berörd del.
1 propositionen framhålls att uppskovet med idrifttagande av de färdiga kärnreaktorerna kan medföra betydande kostnader, vilka dock f. n. är svåra att uppskatta. Föredraganden anför också att dessa kostnader kommer att belasta statsbudgeten och att de antingen kan täckas genom en tillfällig särskild skatt eller tas ut över budgeten. Med hänvisning till att största återhållsamhet måste iakttas vad gäller nya ekonomiska åtaganden från statens sida och att varje sådant åtagande måste finansieras med inkomstförstärkningar uttalar föredraganden att han finner det naturligt att här
NU 1978/79:62
aktuella ersättningar finansieras med en särskild skatt eller avgift. Regeringen får återkomma till riksdagen i denna fråga, tillfogar han.
Mot det nu återgivna uttalandet riktas invändningar i motionerna 1978/ 79:2715 (m) och 1978/79:2716 (c). Enligt den senare motionen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande kostnaderna för energiförsörjningen; dvs. bl. a. att finansiering genom en särskild skatt eller avgift skulle vara uttryck för ”ett helt orimligt betraktelsesätt”. Enligt motionen 1978/79:2715 bör riksdagen uttala att finansieringen av de kostnader som den uppskjutna laddningen medför icke bör ske genom införande av en särskild skatt eller avgift.
Utskottet vill understryka vad som uttalas i propositionen om att uppskovet kan medföra betydande kostnader men att dessa f. n. är svåra att uppskatta. Utskottet instämmer i föredragandens uttalande att dessa kostnader kommer att belasta statsbudgeten. Då kostnaderna enligt utskottets mening kan bli betydande är det i nuvarande statsfinansiella läge ofrånkomligt att kostnadsökningarna finansieras genom inkomstförstärkningar. Det är dock, vilket framgår av propositionen, ännu för tidigt att avgöra vilka åtgärder som bör vidtas för att täcka kostnaderna. Finansieringsfrågan måste således bedömas i ett samlat statsfinansiellt perspektiv. Något särskilt uttalande i ämnet från riksdagens sida vid denna tidpunkt ter sig inte motiverat. Utskottet avstyrker yrkandena härom i motionerna 1978/79:2715 (m) och 1978/79:2716 (c).
1 den sistnämnda motionen kritiseras de preliminära kostnadsberäkningar som förekommer i propositionen. De innebär enligt motionärerna en väsentlig överskattning av de verkliga kostnaderna, gjord i "försök att dölja konsekvenserna av vad den gigantiska felsatsningen på kärnkraften innebär”. Utskottet finnér inte anledning att här ta upp detta resonemang till granskning. Föredraganden framhåller i propositionen att det f. n. inte är möjligt att göra annat än en grov bedömning av kostnadernas storleksordning men att det redan nu står klart att berörda kraftföretag kan komma att åsamkas betydande kostnader om reaktorernas idrifttagande försenas. Detta uttalande får anses obestridligt och förenligt med de skilda uppfattningar i kostnadsfrågan som i dag kan råda hos olika bedömare. Utskottet förutsätter att regeringen noga följer och söker utvärdera kostnadsutvecklingen på området.
1 två motioner, 1978/79:2713 och 1978/79:2714, framställs krav på att berörda kommuner i likhet med reaktorinnehavarna skall bli berättigade till ersättning för förluster och merkostnader som tillfogas dem till följd av att idrifttagandet av kärnreaktorer försenas. I den förra motionen, som är koncentrerad till förhållandena i Östhammars kommun, där Forsmarks kraftstation är belägen, ställs samma krav också för enskilda personers räkning. Motionärerna begär också att riksdagen skall göra ett uttalande till regeringen till förmån för olika bidrag och andra åtgärder som Östhammars kommun har framfört önskemål om. Den senare motionen berör förhål -
NU 1978/79:62
landena i Oskarshamn, särskilt med hänsyn till bostadsbyggandet i kommunen.
Utskottet har behandlat liknande motionsyrkanden vid ett par tidigare tillfällen. I sitt betänkande NU 1976/77:23 med anledning av förslaget till villkorslag utgick utskottet från att de problem som det nu gäller skulle komma att lösas på basis av energikommissionens arbete. Så har dock inte blivit fallet. I dagens läge finner utskottet det önskvärt att regeringen föranstaltarom en särskild utredning av konsekvenserna för kommuner och enskilda - i första hand kärnkraftverkskommunerna och de anställda vid kärnkraftverken, inkl. personalen vid anläggningsarbetena - av de förändringar i kärnkraftsprogrammet som har uppkommit eller kan uppkomma.
De speciella önskemål beträffande Östhammars kommun som förs fram i motionen 1978/79:2713 är väsentligen desamma som motionärerna tidigare har presenterat i motionen 1978/79:2220 med anledning av propositionen 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken. Utskottet hänvisar till sin behandling av den sistnämnda motionen i betänkandet NU 1978/79:60 och finnér - särskilt med hänsyn till sitt nyss framförda förslag om en utredning av betydelse för kärnkraftverkskommunerna - inte skäl att här föreslå någon åtgärd med anledning av det berörda motionsyrkandet.
Utom förslaget till rådrumslag innehåller propositionen förslag om ökat stöd till studiecirklar i energifrågor och om vissa speciella regler för bidrag till sådana cirklar. I anslutning därtill föreslås i motionen 1978/79:2716 (c) att det föreslagna anslaget om 5,4 milj. kr. till materialbidrag m. m. för energistudiecirklar skall höjas till 5,6 milj. kr. Det tillkommande beloppet av 200 000 kr. är avsett förbidrag till Folkkampanjen mot atomkraft. Detta är en våren 1978 bildad organisation av förespråkare för en avveckling av kärnkraften.
I sitt betänkande NU 1978/79:60 har utskottet - i anslutning till kommunikén från partiledaröverläggningarna beträffande folkomröstning - berört frågan om statliga bidrag till kampanjkommittéer för de olika alternativen i folkomröstningen. Därvid instämde utskottet i partiledarnas uttalande att sådana bidrag borde utgå och att beslut härom borde fattas i samband med att riksdagen fattade beslut om folkomröstningen. Utskottet är inte berett att nu föreslå ett speciellt bidrag till Folkkampanjen mot atomkraft.
I motionen 1978/79:2716 (c) begärs också att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande finansieringen av kostnader med anledning av den kommande folkomröstningen om energipolitikens inriktning. Vad motionärerna åsyftar är, såvitt utskottet kan finna, en passus i motionen enligt vilken motionärerna vill ”starkt framhålla betydelsen av att resurserna fördelas på ett sådant sätt att olika intresseinriktningar ges möjligheter att verka på jämbördiga villkor”.
Enligt kommunikén från partiledaröverläggningarna är partierna eniga om att statliga bidrag skall ställas till förfogande för de kampanjkommittéer som
NU 1978/79:62
kan komma att bildas inför folkomröstningen och att bidragen skall utgå med samma belopp till varje kommitté. Beslut om bidrag skall, enligt vad man också har enats om, fattas i samband med att riksdagen beslutar om folkomröstningen. Utskottet hänvisar till denna överenskommelse och finner det inte motiverat att riksdagen gör något ytterligare uttalande i ämnet av det slag som påyrkas i motionen 1978/79:2716 (c).
Utskottet hemställer
1. beträffande lagförslaget att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1978/79:218 moment 1 och med avslag på motionen 1978/79:2710 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2716 yrkandet 1 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om förbud mot att under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle,
b) avslår motionen 1978/79:2422 yrkandet 1, såvitt här är i fråga, i den mån motionen inte i denna del tillgodoses enligt utskottets hemställan under a,
2. beträffande prövning av ansökningar enligt villkorslagen att riksdagen avslår motionen 1978/79:2715 yrkandet 1,
3. beträffande finansieringen av kostnader till följd av försenat idrifttagande av kärnreaktorer
att riksdagen avslår motionen 1978/79:2715 yrkandet 2 och motionen 1978/79:2716 yrkandet 2,
4. beträffande ersättning till kommuner m. fl. för kostnader till följd av försenat idrifttagande av kärnreaktorer
att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2713 yrkandet 1 och motionen 1978/79:2714 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. beträffande vissa åtgärder till förmån för Östhammars kommun att riksdagen avslår motionen 1978/79:2713 yrkandet 2,
6. beträffande stöd till energistudiecirklar m. m. att riksdagen
a) med bifall till propositionen 1978/79:218 moment 2 godkänner vad i propositionen föreslagits beträffande stöd till studiecirklar i energifrågor under budgetåret 1979/80,
b) med bifall till propositionen 1978/79:218 moment 3 och med avslag på motionen 1978/79:2716 yrkandet 4 till Materialbidrag m. m. för energistudiecirklar för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 5 400 000 kr.,
NU 1978/79:62
7. beträffande finansiering av kostnader med anledning av folkomröstningen att
riksdagen avslår motionen 1978/79:2716 yrkandet 3.
Stockholm den 1 juni 1979
På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Bengt Sjönell (c), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c), Arne Blomkvist (s), Birgitta Hambraeus (c), Ingvar Carlsson (s), Margaretha af Ugglas (m), Ivar Högström (s), Rune Jonsson i Husum (s),Sven Eric Lorentzon (m). Olof Johansson (c) och Bertil Dahlén (fp).
Reservationer
1. beträffande lagförslaget (mom. l)av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet stöder” och slutar på s. 8 med ”riksmötet 1979/80” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i de synpunkter som anförs i motionen 1978/79:2716 (c). Genom atomenergilagen och villkorslagen har regeringen redan de legala instrument som behövs. Det förhåller sig i själva verket så, att en korrekt tillämpning av villkorslagen omöjliggör laddning av ytterligare kärnreaktorer under i vart fall den tid då den föreslagna rådrumslagen avses gälla. Som framhålls i motionen har kraftföretagen hittills inte kunnat visa att villkorslagens krav kan uppfyllas, och det finns uppenbarligen inte förutsättningar för att de skall kunna göra det utan nya, omfattande och tidsödande insatser. Den föreslagna rådrumslagen är således överflödig. Därtill kommeratt den på ett olyckligt sätt avleder uppmärksamheten från de säkerhetskrav som atomenergilagen och villkorslagen slår vakt om. Utskottet avstyrker alltså lagförslaget i propositionen.
I motionen (= utskottet) i frågan.
Av vad nyss sagts framgår att motionen inte i denna del påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottet under 1 bort hemställa
1. att riksdagen
a) med bifall till motionen 1978/79:2716 yrkandet 1 och med anledning av motionen 1978/79:2710 yrkandet 1 avslår propo -
NU 1978/79:62
sitionen 1978/79:218 moment 1,
b) avslår motionen 1978/79:2422 yrkandet 1, såvitt här är i fråga,
2. beträffande finansieringen av kostnader tillföljd avförsenat idrifttagande av kärnreaktorer (mom. 3) av Bengt Sjönell (c), Fritz Börjesson (c), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m). Sven Eric Lorentzon (m) och Olof Johansson (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”och 1978/79:2716 (c)” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i vad som anförs i de båda motionerna om att en särskild skatt eller avgift för finansiering av de här berörda kostnaderna inte bör komma i fråga. Riksdagen bör, anser utskottet, ge detta till känna för regeringen som sin mening.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. att riksdagen med anledning av motionen 1978/79:2715 yrkandet 2 och motionen 1978/79:2716 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. beträffande stöd till energistudiecirklar m. ni. (mom. 6) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser
dels att den del av utskottet yttrande på s. 10 som börjar med ”1 sitt” och slutar med ”mot atomkraft” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att Folkkampanjen mot atomkraft bör få möjlighet att utnyttja medel ur det anslag till materialbidrag m. m. för energistudiecirklar som föreslås i propositionen. Ett belopp av 200 000 kr. bör beräknas för Folkkampanjens del och den totala anslagssumman således bestämmas till 5,6 milj. kr.
dels att utskottet under 6 bort hemställa
6. att riksdagen
a) (= utskottet),
b) med anledning av propositionen 1978/79:218 moment 3 och med bifall till motionen 1978/79:2716 yrkandet 4 till Materialbidragm. m. för energistudiecirklar förbudgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 5 600 000 kr..
NU 1978/79:62
4. beträffande finansiering av kostnader med anledning av folkomröstningen (mom. 7) av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”Enligt kommunikén” och slutar på s. 11 med "motionen 1978/79:2716 (c)” bort ha följande lydelse:
Utskottet finner det angeläget att den nu citerade principen blir beaktad vid kommande överläggningar om bidrag till kampanjverksamheten inför folkomröstningen. Utskottet föreslår därför att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.
dels att utskottet under 7 bort hemställa
7. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:2716 yrkandet 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Särskilt yttrande
av Bengt Sjönell, Fritz Börjesson, Birgitta Hambraeus och Olof Johansson (alla c):
Enligt centerpartiets uppfattning är det synnerligen anmärkningsvärt att staten som förhandlingspart anger i vilken storleksordning motparten minst bör ange sina ersättningskrav med anledning av fördröjd idrifttagning av reaktorer. En grov beräkning av det slag som har gjorts i propositionen har inget positivt värde och borde således inte ha presenterats. Regeringen borde i stället inrikta sig på att påverka förutsättningarna för ersättningskraven, t. ex. genom att främja elsparande och därmed begränsa kostnaderna.
GOTAB 62328 Stockholm 1979