Med anledning av propositionen 1978/79:32 om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner

NU 1978/79:9

Näringsutskottets betänkande 1978/79:9

med anledning av propositionen 1978/79:32 om åtgärder inom bryggeribranschen jämte motioner

Ärendet

I propositionen 1978/79:32 (budgetdepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat rörande statligt engagemang i bryggeribranschen,

2. bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av ett i propositionen redovisat tilläggsavtal mellan staten och Beijerinvest AB,

3. bemyndiga regeringen att genom apport av aktier i AB Pripps Bryggerier bilda Brygginvest AB och till detta bolag mot skuldebrev överlåta återstoden av statens innehav av aktier i AB Pripps Bryggerier.

Med anledning av propositionen har väckts fem motioner, som redovisas i det följande (s. 2).

En skrivelse har inkommit från fackliga organisationer vid AB Pripps Bryggeriers bryggeri i Tingsryd.

Propositionen

Propositionen innehåller förslag om att den s. k. bryggeriutredningens förslag i väsentliga stycken genomförs. Staten föreslås bilda ett strukturbolag, Brygginvest AB, med uppgift att initiera och medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen. I ett tilläggsavtal till nu gällande avtal mellan staten och Beijerinvest AB rörande AB Pripps Bryggerier (Pripps) fastställs mera preciserade riktlinjer för Pripps uppträdande på marknaden för bryggeriprodukter. Tilläggsavtalet innebär vidare att staten kvarstår som majoritetsaktieägare i Pripps genom Brygginvest AB samtidigt som allmänheten erbjuds att i viss utsträckning teckna aktier i Pripps.

Propositionen innehåller vidare förslag som syftar till att möjliggöra fortsatt drift vid mälteriföretaget Nord-Malt AB:s anläggning i Söderhamn.

Förslagen syftar sammanfattningsvis till att lägga en grund för en från samhällelig synpunkt acceptabel och kontrollerad strukturutveckling i bryggeribranschen och till att möjliggöra en fortsatt konkurrens.

Bryggeriutredningens förslag om skatt på läskedrycker, saft och juice, om förpackningsavgiften och om en utvärdering av mellanölsbeslutet behandlas inte i propositionen.

1 Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 9

NU 1978/79:9

2 Motionerna

Motionerna är följande:

1978/79:43 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med avslag på propositionen 1978/79:32 hos regeringen hemställer om förslag till förstatligande av bryggerinäringen i dess helhet i enlighet med vad som anförs i motionen,

1978/79:46 av andre vice talmannen Tage Magnusson m. fl. (m), vari hemställs

1. att riksdagen med avslag på propositionen om bildande av ett särskilt investmentbolag beslutar att en särskild strukturfond för bryggeribranschen inrättas,

2. att, om förslaget under punkt 1 icke vinner riksdagens bifall, riksdagen uttalar sig för att AB Brygginvests verksamhet och medelstilldelning bör äga rum enligt de riktlinjer som angivits i motionen,

1978/79:47 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. godkänner de riktlinjer som förordats i [motionen] beträffande strukturpolitiken inom bryggeribranschen,

2. uttalar att någon utförsäljning av aktier i AB Pripps [Bryggerier] i enlighet med förslaget till tilläggsavtal icke [får] genomförjajs,

1978/79:48 av Karl-Anders Petersson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen 1.

godkänner vad som anförts i motionen beträffande formerna för strukturomvandlingen inom bryggerinäringen,

2. avslår propositionen 1978/79:32 i den del som avser fastställande av preciserade riktlinjer för AB Pripps Bryggeriers uppträdande på marknaden för bryggeriprodukter,

3. hos regeringen begär förslag om åtgärder inom bryggerinäringen i enlighet med vad som anförts i motionen,

1978/79:49 av Torsten Stridsman (c) och Filip Johansson (c), vari hemställs att riksdagen i anledning av propositionen 1978/79:32 uttalar [sig om] vikten av att sysselsättningen upprätthålls i Nyckelbryggerier i Luleå.

Utskottet

Inledning

Sedan år 1975 äger staten 60 % av aktierna i AB Pripps Bryggerier (Pripps). Resterande aktier innehas av Beijerinvest AB. Förhållandet mellan parterna regleras i ett avtal - ursprungligen ingånget mellan staten och PRIBO

NU 1978/79:9

(Prippsbolagen) AB - som har godkänts av riksdagen (prop. 1975:7, NU 1975:8, rskr 1975:41). Avtalet benämns i det följande huvudavtalet.

Som motiv för statens majoritetsengagemang i Pripps anfördes i propositionen 1975:7 att det med hänsyn till maltdryckernas speciella karaktär var lämpligt från allmän synpunkt att staten fick ett dominerande intresse i tillverkningen av maltdrycker i Sverige. Det statliga engagemanget i bryggerinäringen bedömdes också ge underlag för en mera långsiktig inriktning av investeringar och rationaliseringar.

När staten förvärvade aktiemajoriteten i Pripps svarade detta företag för drygt hälften av försäljningen av malt- och läskedrycker i landet. Därefter har företagskoncentrationen inom branschen fortsatt i snabb takt. Utöver Pripps finns numera tio företag, av vilka AB Wårby Bryggerier (Wårby) - ägt av Kooperativa Förbundet (KF) - är störst med en marknadsandel av 11 %. Antalet produktionsställen för maltdrycker uppgår till 22. Branschen sysselsätter ca 6 000 personer, varav ca 4 000 hos Pripps. Produktionskapaciteten inom branschen som helhet överstiger efterfrågan. Med undantag av Pripps och Wårby är lönsamheten inom branschen otillfredsställande.

Hösten 1977 bedömdes ytterligare strukturförändringar vara att vänta inom bryggeribranschen. En utredningsman tillkallades i december 1977 med uppgift att bl. a. bedöma om den nuvarande strukturen och förväntade förändringar överensstämmer med samhällets intresse av en rationellt fungerande produktionsapparat och en balanserad sysselsättningsutveckling på orter med bryggerier eller därmed sammanhängande verksamhet. Vid bedömningen skulle utredningsmannen ta hänsyn till intresset av att konkurrensen inom branschen inte begränsas ytterligare och att koncentrationen till ett dominerande företag på den svenska marknaden inte går längre än f. n.

Den nu framlagda propositionen bygger på utredningsmannens rapport (Ds I 1978:34) Bryggeriindustri - förslag till framtida struktur. Mellan staten och Beijerinvest AB harden 26 oktober 1978- under förbehåll av regeringens godkännande senast den 21 december 1978 - träffats ett tilläggsavtal till det tidigare nämnda huvudavtalet från år 1975. I tilläggsavtalet finns bestämmelser om bl. a. överlåtelse av aktier i Pripps till allmänheten och om riktlinjer för verksamheten i Pripps. Innehållet i dessa bestämmelser ingår i de riktlinjer för statligt engagemang i bryggeribranschen som förordas i propositionen.

Utskottet behandlar i det följande ett antal frågor som hänger samman med dessa riktlinjer. 1 den mån förslagen i propositionen inte kommenteras särskilt, tillstyrks de av utskottet.

Riktlinjer för statliga strukturinsatser inom bryggeribranschen

Utvecklingen inom bryggeribranschen har enligt propositionen nu nått en punkt där branschen med stor sannolikhet går mot en monopolliknande

1* Riksdagen 1978/79. 17 sami. Nr 9

NU 1978/79:9

situation om inte motåtgärder vidtas. Okontrollerade strukturförändringar kan väntas inom kort om inte insatser görs. Utgångspunkten för propositionen är att det gäller att söka åstadkomma överlevnads- och utvecklingsmöjligheter för fler företag och produktionsenheter inom branschen, vilket också är ett angeläget mål från regionalpolitiska synpunkter. De nödvändiga strukturförändringarna måste ske i ordnade former och på ett sätt som tar hänsyn till samhällets regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska intressen. Dessa syften, liksom alkoholpolitiska motiv, kräver enligt propositionen en aktiv statlig medverkan för att lösa bryggeribranschens problem.

Denna aktiva statliga medverkan är avsedd att komma till stånd på två sätt. Sålunda föreslås i propositionen att ett helstatligt investmentbolag, kallat Brygginvest AB, bildas med huvuduppgift att initiera och medverka vid strukturförändringar i bryggeribranschen. Detta investmentbolag förutsätts gå in med ägarkapital i olika bryggerier. Vidare framgår av propositionen att förhandlingar har förts med Beijerinvest AB - i dess egenskap av minoritetsägare av aktierna i Pripps -om ändringar i gällande riktlinjer för verksamheten i Pripps. Syftet med dessa ändringar, vilka som redan sagts ingår i det ovan nämnda tilläggsavtalet, är att säkerställa att Pripps inte på ett otillbörligt sätt utnyttjar sin starka marknadsställning.

I motionen 1978/79:46 kritiseras förslaget att ett särskilt investmentbolag skall bildas. I stället föreslår motionärerna i första hand att det erforderliga stödet till strukturomvandlingen i branschen skall ges via en särskild statlig strukturfond. Som skäl anför de dels att den i propositionen förordade lösningen kan leda till att bryggerinäringen på sikt blir helstatlig, med försämrad konkurrenskraft och effektivitet som följd, dels att inga bryggerier bör tvingas att ”underkasta sig av staten direkt eller indirekt påyrkade strukturrationaliserande åtgärder”. Utskottet finnér regeringens förslag välgrundat och förordar att ett statligt investmentbolag - i det följande benämnt Brygginvest - bildas på det sätt som föreslås i propositionen. Sålunda avstyrks motionen 1978/79:46 i här behandlad del.

De i propositionen (s. 31) angivna riktlinjerna för Brygginvests verksamhet innebär i huvudsak följande. Av alkoholpolitiska skäl och av allmänna samordningsskäl bör statens intressen i bryggeribranschen förvaltas samlat. Statens aktieinnehav i Pripps bör därför ägas av Brygginvest. Det strukturpolitiska utredningsarbete som har påbörjats av bryggeriutredningen bör Brygginvest inledningsvis fullfölja genom att under samråd med berörda företag och med de anställdas organisationer närmare definiera vilka strukturförändringar som bör äga rum och i vilken takt de bör ske. Brygginvest bör initiera de önskvärda företagsstrukturerna genom att erbjuda sig att gå in med ägarkapital under förutsättning att berörda företag är beredda att medverka till önskvärda sammanslagningar av företag och rationaliseringar av produktions- och distributionsstruktur. Brygginvests stöd till de mindre bryggerierna bör i princip ta formen av inköp av aktier vid riktade emissioner. På detta sätt kan Brygginvest bli delägare i, förutom Pripps, även

NU 1978/79:9

nybildade bryggeriblock. Brygginvests ägande i de nya blocken bör i princip begränsas till minoritetsintressen. Även andra stödformer, såsom industrigarantilån, kan komma i fråga för berörda företag om de allmänna förutsättningarna för sådana stödformer är uppfyllda. En förutsättning för statligt stöd bör emellertid vara att företagen medverkar i de önskvärda strukturförändringarna. Frågor om den närmare sammansättningen av de nya företagsenheterna eller om hur produktionsstrukturen på sikt i sina enskildheter bör vara utformad får belysas närmare under överläggningar mellan Brygginvest, berörda företag och de anställdas organisationer. De medel som Brygginvest behöver disponera för förvärv av aktier i nybildade bryggeriblock skulle frigöras genom att Brygginvest medges rätt att försälja en del av aktierna i Pripps till allmänheten.

De föreslagna riktlinjerna för Brygginvests verksamhet kritiseras i den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:47. Innebörden av kritiken kan sägas vara att de föreslagna åtgärderna inte är tillräckliga. I motionen sägs sålunda att staten måste ta ett aktivt ansvar för strukturomvandlingen inom bryggeriindustrin och vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att omställningen sker i socialt acceptabla former. Motionärerna menar vidare att det av KF ägda Wårby-bryggeriet inte får lämnas utanför Brygginvests strukturfrämjande insatser. Brygginvests relationer till nuvarande privata ägare till bryggerier bör enligt motionärerna grundas på affärsmässiga principer i fråga om värderingar i samband med aktieöverlåtelser och nyemissioner. En riktpunkt vid nyemissioner bör vara att de privata ägarna deltar med hälften av kapitaltillskottet. Möjligheterna till avkastning och inflytande bör stå i rimlig proportion till insatserna av riskkapital. Slutligen uttalar motionärerna att strukturplaner bör ha utarbetats och överenskommelser om att planerna skall tillämpas bör ha fattats innan kapital tillförs av Brygginvest.

Också i motionen 1978/79:48 understryks att en strukturomvandling inom bryggeriindustrin måste ske i socialt acceptabla former. Sådana neddragningar av antalet anställda som bedöms nödvändiga måste ske på de orter där möjligheterna till ersättningssysselsättning är störst. Motionärerna anför vidare att det föreslagna stödet genom Brygginvest är otillräckligt och att därför ett statligt branschstöd för strukturomläggningar bör övervägas. I motionen 1978/79:49 uppmärksammas de regionalpolitiska uttalanden som görs i propositionen. Motionärerna anser att nedläggningar av bryggerier i Norrland skulle rimma illa med dessa uttalanden och föreslår att riksdagen skall uttala sig till förmån för ett behållande av Nyckelbryggerier i Luleå, vilket ingår i Till-Bryggerier AB.

Kritik mot de föreslagna riktlinjerna för Brygginvests verksamhet framförs också i motionen 1978/79:46. Motionärerna vänder sig mot vad som sägs i propositionen om att en förutsättning för Brygginvests stöd skall vara att berörda företag medverkar till önskvärda strukturförändringar och om att Brygginvests ägande i princip skall begränsas till minoritetsintressen. Enligt motionärerna innebär förslagen i propositionen en risk för att bryggerinä -

NU 1978/79:9

ringen blir helt förstatligad. För att denna risk skall motverkas föreslår motionärerna att de i propositionen angivna villkoren för stöd inte skall gälla. De vill också att det skall slås fast att Brygginvests intressen skall begränsas till minoritetsandelar.

Utskottet anser att följande riktlinjer bör gälla för Brygginvests strukturfrämjande insatser.

En första åtgärd bör vara att åstadkomma en samordnings- och strukturplan för bryggeribranschen. En utgångspunkt för arbetet är härvid den tidigare nämnda rapporten om bryggeriindustrin. Samordnings- och strukturplanen bör utarbetas under samråd med samtliga företag inom branschen som är intresserade av att deltaga. Kontakt bör sålunda tas med bl. a. KF:s bryggeriföretag Wårby. Givetvis bör samråd också ske med de anställdas organisationer. Planen bör syfta till att definiera vilka strukturförändringar som bör äga rum och i vilken takt de bör genomföras. Härvid måste särskild hänsyn tas till regionalpolitiska synpunkter och sysselsättningsaspekter.

Det är enligt utskottets mening väsentligt att utredningsarbetet kan utgå från ett läge som i stort sett motsvarar dagens struktur inom branschen. Utskottet utgår därför från att regeringen använder de arbetsmarknadspolitiska medel som står till buds för att under utredningstiden motverka att mindre bryggerier slås ut på ett okontrollerat sätt. Möjligheterna att motverka en sådan utslagning torde öka om de riktlinjer för Pripps agerande tillämpas som utskottet förordar i det följande. Utskottet anser att den uppläggning av utredningsarbetet som här skisseras tillgodoser de synpunkter som anförs i motionen 1978/79:49. Yrkandet i denna motion avstyrks därför.

Formerna för Brygginvests medverkan enligt den framtagna samordningsoch strukturplanen blir givetvis beroende av resultatet av de förhandlingar mellan berörda parter som utgör ett led i utarbetandet av planen. Vissa riktlinjer bör dock anges redan nu. Sålunda bör Brygginvests stöd i princip ta formen av inköp av aktier genom riktade emissioner. I första hand bör Brygginvests ägande begränsas till minoritetsposter, men också större andelar bör kunna komma i fråga. Utskottet utgår emellertid från att kapital från Brygginvest kommeratt sättas in i berörda företag först när samordnings- och strukturplanen för bryggeribranschen föreligger. Eftersom medel för sådana insatser av Brygginvest inte bör anskaffas genom försäljning till allmänheten av aktier i Pripps (se s. 8f.) utgår utskottet från att regeringen återkommer till riksdagen med förslag i frågan. En möjlighet är därvid att medlen anvisas över statsbudgeten. - En annan statlig stödform som kan ifrågakomma och som också nämns i propositionen är industrigarantilån.

Utskottet föreslår att riksdagen, med anledning av vad som har anförts i propositionen och i motionerna 1978/79:46, 1978/79:47 och 1978/79:48, uttalar sig för de riktlinjer för Brygginvests verksamhet som här har angivits.

Pripps nuvarande dominans på marknaden för bryggeriprodukter i Sverige

NU 1978/79:9

gör det enligt propositionen nödvändigt att precisera gällande riktlinjer för företagets verksamhet. I propositionen redogörs (s. 32) för vad som har överenskommits i detta avseende vid förhandlingar mellan de två intressenterna i Pripps, staten och Beijerinvest AB. Överenskommelsen ingår, som tidigare nämnts, i tilläggsavtalet. I detta sägs sålunda att parterna är överens om att Pripps med iakttagande av vissa särskilt preciserade riktlinjer skall drivas på ett rationellt och företagsekonomiskt sunt sätt som möjliggör en rimlig utdelning till aktieägarna. Pripps dominerande ställning på marknaden för bryggeriprodukter i Sverige innebär att Pripps i sin verksamhet i större utsträckning än företag som ej har sådan ställning har att undvika att konkurrera på ett sätt som medför en konkurrensbegränsning som på ett ur allmän synpunkt otillbörligt sätt hämmar verkningsförmågan för andra företag i branschen eller försvårar eller hindrar annans näringsutövning inom branschen. Mot denna bakgrund är parterna ense om att Pripps i sin verksamhet skall undvika sådana åtgärder som huvudsakligen syftar till att förstärka Pripps dominerande ställning på marknaden för bryggeriprodukter i Sverige. Pripps skall således tillämpa en pris- och rabattpolitik som undviker alla former av pris- resp. rabattdiskriminering. Vid köp av för Pripps produktion nödvändiga råvaror, inkl. förpackningsmaterial, skall Pripps ej på ett otillbörligt sätt söka utnyttja sin marknadsställning. I propositionen sägs att dessa föreskrifter dock inte bör innebära något hinder för Pripps att tillfälligt möta lokal konkurrens.

Enligt motionen 1978/79:48 måste Pripps uppträdande på marknaden anpassas efter samhällets intresse av en decentraliserad produktionsapparat inom bryggerinäringen. Pripps bör därför, anför motionärerna, avstå såväl från att försöka ta en större del av malt- och läskedrycksmarknaden som från att inom koncernen koncentrera produktionen till några få stora anläggningar. Motionärerna anser inte att tilläggsavtalets bestämmelser på denna punkt är någon garanti mot en sådan utveckling. De återger uttalandet i propositionen att föreskrifterna i tilläggsavtalet inte innebär något hinder för Pripps att tillfälligt möta lokal konkurrens och anser att detta innebär att Pripps även i fortsättningen kan bedriva en pris- och rabattpolitik som allvarligt försämrar de mindre bryggeriföretagens möjligheter att överleva.

De farhågor som uttrycks i motionen 1978/79:48 är enligt utskottets mening överdrivna, varför utskottet avstyrker motionen i nu angiven del. Det finns emellertid anledning att understryka betydelsen av att Pripps i sin verksamhet beaktar intentionerna bakom de riktlinjer som redovisas i propositionen.

I detta sammanhang vill utskottet beröra sättet för utseende av statliga styrelseledamöter i Pripps. Enligt tilläggsavtalet skall statens företrädare i Pripps styrelse - oavsett att statens aktieinnehav förutsätts bli ägt av Brygginvest - nomineras av regeringen genom budgetdepartementet eller det departement som förvaltar aktierna i Brygginvest. I moitonen 1978/79:48 uttalas att Pripps genom sin dominans på malt- och läskedrycksmarknaden

NU 1978/79:9

har sådan betydelse för genomförandet av statens intentioner på såväl det alkoholpolitiska som det sysselsättningspolitiska området att de statliga styrelseledamöterna bör utses av regeringen i dess helhet. Utskottet konstaterar att det i tilläggsavtalet angivna förfaringssättet överensstämmer med den praxis som tillämpas inom regeringskansliet i fråga om utseende av företrädare för staten i företag vars aktier förvaltas av ett departement (jfr KU 1976/77:44 s. 14). Vederbörande departementschefs beslut att nominera statlig styrelseledamot grundas givetvis därvid på ett bemyndigande från regeringen som helhet. Motionen avstyrks sålunda i här behandlad del.

Vänsterpartiet kommunisterna avvisar i partimotionen 1978/79:43 helt de i propositionen förordade åtgärderna, vilka sägs vara präglade av en orationell konkurrensfilosofi. I stället föreslår motionärerna att bryggeriindustrin förstatligas. Som skäl anför de att det i en helstatlig organisation kan bli möjligt att låta samhällsekonomiska avgöranden tillmätas den största vikten vid branschens vidare utveckling och att i en sådan de anställda får makt över sina arbetsplatser. Vidare sägs alkoholpolitiska skäl och konsumentskäl tala för ett förstatligande. I det föregående har utskottet rekommenderat en lösning som innebär en betydande grad av statlig insyn i och ansvarstagande för bryggeribranschen. Utskottet avstyrker förslaget i motionen 1978/79:43 om förstatligande.

Försäljning till allmänheten av aktier i Pripps

Enligt gällande huvudavtal mellan de två delägarna i Pripps, staten och Beijerinvest AB, får försäljning av aktier i Pripps ej ske till allmänheten. I propositionen (s. 32) redovisas en överen kom melse mellan parterna enligt vilken Beijerinvest medges att nedbringa sitt innehav av aktier i Pripps från nuvarande 40% till 25%. Vidare ges Brygginvest möjlighet att med bibehållet innehav av aktiemajoriteten försälja en del av aktierna i Pripps till allmänheten via börsen.

Denna överenskommelse kritiseras i den socialdemokratiska partimotionen 1978/79:47. Motionärerna erinrar om att ett motiv för statens förvärv av aktiemajoriteten i Pripps var bryggeriindustrins alkoholpolitiska betydelse och uttalar att en utförsäljning av Pripps aktier på börsen skulle vara synnerligen olycklig från alkoholpolitiska utgångspunkter. Åtgärden kan inte heller väntas tillföra företaget något i form av erfarenhet, kunskap eller utvecklingskraft. Det finns dessutom, anför motionärerna, en betydande risk för att de i tilläggsavtalet angivna inlösenreglerna för börsaktierna skulle få till följd att börsvärdet kommer att påverkas av kortfristiga vinstförväntningar i högre grad än vad som gäller övriga börsaktier.

Även i motionen 1978/79:48 anförs kritik mot tanken på en börsintroduktion. Enligt motionärerna medför en sådan sannolikt ett tryck från aktie -

NU 1978/79:9

ägarna att företaget skall agera mera företagsekonomiskt och med mindre hänsynstagande till avtalets föreskrifter om att Pripps skall undvika att utnyttja sin starkare marknadsställning. De från samhällets synpunkt angelägna sysselsättnings- och regionalpolitiska målen, liksom strävandena att bevara en mer decentraliserad produktionsstruktur, skulle sålunda motverkas.

Vad först beträffar frågan om försäljning till allmänheten av staten (Brygginvest) tillhöriga aktier vill utskottet erinra om de alkoholpolitiska motiv som låg bakom beslutet år 1975 att staten skulle inneha majoriteten av aktierna i Pripps. Det kan enligt utskottets uppfattning inte komma i fråga att minska denna andel. Härtill kommer att det kan vara förenat med problem att staten skulle sälja aktier i ett företag som åläggs starka restriktioner vad gäller dess möjligheter att uppnå det från strikt företagsekonomisk synpunkt bästa resultatet. Utskottet avstyrker följaktligen förslaget i propositionen att statsägda aktier i Pripps skall kunna säljas till allmänheten. Yrkandet i motionen 1978/79:47 tillstyrks sålunda till den del det avser försäljning av statsägda aktier.

När det gäller aktier som i nuläget ägs av Beijerinvest finns emellertid särskilda omständigheter som bör beaktas. De nya restriktioner för Pripps företagsekonomiska agerande som nu föreslås - som ett led i en statlig strukturpolitik för bryggeribranschen - innebär att förutsättningarna för Beijerinvests kapitalplacering i Pripps har ändrats i ett väsentligt avseende. Det synes då rimligt att staten går med på att den föreslagna andelen aktier i Pripps får säljas till andra enskilda intressenter. Eventuella köpare är givetvis medvetna om de nya riktlinjerna för Pripps verksamhet. Utskottet tillstyrker sålunda propositionens förslag i här berörd del och avstyrker det aktuella yrkandet i motionen 1978/79:47.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för statliga strukturinsatser inom bryggeribranschen att

riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:32 moment 1 i ifrågavarande del, motionen 1978/79:46 yrkandet 2, motionen 1978/79:47 yrkandet 1 och motionen 1978/79:48 yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motionen 1978/79:43 och motionen 1978/79:46 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande riktlinjer för verksamheten i Pripps

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:48 yrkandet 2 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

NU 1978/79:9

3. beträffandeförsäljning till allmänheten av staten tillhöriga aktier i Pripps

att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med avslag på propositionen 1978/79:32 moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att försäljning till allmänheten av vissa aktier i AB Pripps Bryggerier inte får äga rum,

4. beträffande försäljning till allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga aktier i Pripps

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för att möjliggöra för Beijerinvest AB att till allmänheten försälja vissa aktier i AB Pripps Bryggerier,

5. beträffande sättet att nominera statliga styrelseledamöter i Pripps

att riksdagen avslår motionen 1978/79:48 yrkandet 2 i ifrågavarande del,

6. beträffande tilläggsavtal mellan staten och Beijerinvest AB

att riksdagen med anledning av propositionen 1978/79:32 moment 2 bemyndigar regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av det tilläggsavtal mellan staten och Beijerinvest AB som kan behöva ingås till följd av riksdagens beslut under 1-4,

7. beträffande bildande av Brygginvest AB, m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 moment 3 bemyndigar regeringen att genom apport av aktier i AB Pripps Bryggerier bilda Brygginvest AB och till detta bolag mot skuldebrev överlåta återstoden av statens innehav av aktier i AB Pripps Bryggerier,

8. beträffande Nyckelbryggerier i Luleå

att riksdagen avslår motionen 1978/79:49.

Stockholm den 7 december 1978

På näringsutskottets vägnar INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s), Fritz Börjesson (c). Arne Blomkvist (s). Sven Andersson i Örebro (fp), Nils Erik Wååg(s), Birgitta Hambraeus (c), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Karl-Anders Petersson (c), Ivar Högström (s). Ingegärd Oskarsson (c), Sten Svensson (m), Rune Johansson i Ljungby (s) och Hugo Bergdahl (fp).

NU 1978/79:9

11 Reservationer

1. beträffande riktlinjer för statliga strukturinsatser inom bryggeribranschen (moment 1) av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m) som anser

dels att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”1 motionen” och slutar med ”behandlad del” borde ha tillagts ett stycke av följande lydelse:

I detta sammanhang beklagar utskottet att regeringen inte har analyserat de ekonomiska konsekvenserna av den alkohol- och skattepolitik som statsmakterna har drivit och som är en anledning till de problem varmed bryggerinäringen kämpar. Som framhålls i motionen 1978/79:46 borde regeringen ha gjort en sådan analys och lagt fram förslag om att genom ändrad beskattning eller sänkta förpackningsavgifter avhjälpa bryggerinäringens svårigheter.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”är industrigarantilån” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker i stort sett de riktlinjer för Brygginvests strukturfrämjande insatser som föreslås i propositionen. Som anförs i motionen 1978/ 79:46 kan man emellertid inte bortse från att dessa riktlinjer skulle kunna tillämpas på sådant sätt att bryggerinäringen i sin helhet blir helstatlig med åtföljande risker för försämrad konkurrenskraft och effektivitet och med högre priser som resultat. För att en sådan utveckling skall undvikas borde det ha slagits fast att Brygginvests intressen i andra bryggerier än Pripps skall begränsas till minoritetsandelar. Av samma skäl borde riksdagen inte ansluta sig till den i propositionen (s. 31) uttalade uppfattningen att en förutsättning för statligt stöd - såväl genom inköp av aktier i bryggeriföretag som genom andra stödformer, t. ex. industrigarantilån - bör vara ”att företagen medverkar i de önskvärda strukturförändringarna”.

På ytterligare en punkt borde riktlinjerna för Brygginvests verksamhet ändras. Genom att Brygginvest äger aktierna i Pripps kommer en vinstöverföring att ske från Pripps till Brygginvest. Statsmakterna kommer härigenom att ha ett direkt intresse av att hålla en hög vinst i Pripps för att med vinstmedlen kunna finansiera kostnaderna för en långsam och därmed dyrbar strukturomvandling inom branschen. Därigenom kan ett av syftena med förslaget, nämligen att åstadkomma livskraftiga och konkurrensdugliga företagsenheter och en ekonomiskt riktig resursanvändning, motverkas till men för konsumenter och skattebetalare. Det skulle, som också anförs i motionen 1978/79:46, ha varit riktigare att låta Pripps utdelning gå direkt till staten och i stället anslå särskilda medel till investmentbolaget.

Med hänsyn till behovet att snabbt få till stånd statliga strukturinsatser inom bryggeri näringen är utskottet emellertid inte berett att tillstyrka de här behandlade förslagen i motionen 1978/79:46.

NU 1978/79:9

2. beträffande försäljning till allmänheten av staten tillhöriga aktier i Pripps (moment 3) av Margaretha af Ugglas (m) och Sten Svensson (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Vad först” och slutar med ”statsägda aktier” bort ha följande lydelse:

Förslaget i propositionen att det skall bli möjligt för staten (Brygginvest) att med bibehållet innehav av aktiemajoriteten försälja en del av aktierna i Pripps till allmänheten tillstyrks av utskottet. Genom en sådan försäljning uppnås en önskvärd breddning av det enskilda ägandet i Pripps. Motionen 1978/ 79:47 avstyrks sålunda i här behandlad del.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1978/79:32 moment 1 i ifrågavarande del och med avslag på motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i ifrågavarande del bemyndigar regeringen att vidta åtgärder för försäljning till allmänheten av vissa aktier i AB Pripps Bryggerier,

3. beträffande försäljning till allmänheten av Beijerinvest AB tillhöriga aktier i Pripps (moment 4) av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Arne Blomkvist, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Ivar Högström och Rune Johansson i Ljungby (alla s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”När det" och slutar med ”motionen 1978/79:47” bort ha följande lydelse:

Samma skäl som har anförts mot försäljning av statsägda aktier i Pripps måste enligt utskottets mening gälla vid en bedömning av förslaget att aktier som nu ägs av Beijerinvest skulle få säljas till allmänheten. Utskottet förordar sålunda, i likhet med vad som föreslås i motionen 1978/79:47, att förbudet i gällande huvudavtal mot försäljning till allmänheten av Beijerinvest tillhöriga aktier i Pripps förblir oförändrat. Huvudavtalet hindrar dock inte att staten kan erbjuda sig att lösa in den del av Beijerin vests aktieinnehav i Pripps som enligt tilläggsavtalet skulle få säljas till allmänheten. Förslaget i propositionen avstyrks sålunda i här behandlad del.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. att riksdagen med bifall till motionen 1978/79:47 yrkandet 2 i ifrågavarande del och med avslag på propositionen 1978/79:32 moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att försäljning till allmänheten av vissa aktier i AB Pripps Bryggerier inte får äga rum.

GOTAB 58905 Stockholm 1978