Med anledning av motioner om statliga utmärkelser
AU 1979/80:1
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1979/80:1
med anledning av motioner om statliga utmärkelser Motioner
1978/79:1530 av Stig Alftin (s) och Evert Svensson (s)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om alternativa tjänsteårsgratifikationer med syfte att ge mottagarna större möjligheter att välja föremål för gratifikationen.
Motionärerna hänvisar till att anställda i stat och kommun efter visst antal tjänsteår tilldelas en utmärkelse i form av en medalj eller en klocka. Det saknas dock möjlighet att som alternativ härtill exempelvis få en motsvarande penningsumma översänd till något internationellt ändamål eller till någon form av hjälpverksamhet. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att utreda möjligheterna till alternativa tjänsteårsgratifikationer. Detta bör kunna ske även om den närmare utformningen av tjänsteutmärkslser ankommer på regeringen i samråd med personalorganisationerna, hävdar motionärerna.
1978/79:1552 av Per-Erik Nisser (m) och Tore Nilsson (m)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om vidtagande av sådan åtgärd att årliga gratifikationer kan utbetalas till innehavare av medalj ”För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid” och för räddningsdåd för vilket utdelats medalj ”För berömliga gärningar”.
I motionen redovisas gällande regler för utdelning av utmärkelserna ”För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid” och ”För berömliga gärningar”. Någon utdelning av penninggratifikation tillsammans med medalj sker inte, till skillnad mot vad som ofta gäller för andra utmärkelser för räddningsdåd, t. ex. Carnegiestiftelsens.
Enligt motionärerna skulle den årliga kostnaden för statsverket vid utbetalning av gratifikationer i här aktuella fall bli ringa. Penningbelöningarna skulle emellertid fä ett stort psykologiskt värde som ett uttryck för det allmännas uppskattning av en osjälvisk insats. Motionärerna pekar även på möjligheten att för ändamålet utnyttja ett par fonder vilka f. n. inte används för avsedda ändamål.
Nuvarande förhållanden
Utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”
Enligt gällande regler (SFS 1979:829) skall utmärkelsen tilldelas den som visat nit och redlighet såsom anställd hos staten under minst 30 år.
1 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 1
AU 1979/80:1
2 Utmärkelsen kan dock komma i fråga redan efter 25 års anställningstid om den anställde avgår med pension. Med anställning hos staten jämställs anställning hos skogsvårdsstyrelse samt, om inte särskilda skäl föranleder annat, anställning i verksamhet som har blivit förstatligad.
Det ankommer på statens arbetsgivarverk att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av kungörelsen.
Enligt regler utfärdade år 1942 fanns medaljen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” i flera valörer avpassade till personal i olika lönegrader. Från år 1947 präglas medaljen endast i en valör, nämligen i guld av sjätte storleken. Sedan år 1968 har den anställde kunnat välja mellan medalj och armbandsur i guld. Fr. o. m. nästa år kan den belönade även välja ett signerat konstglas.
Belöningssystemet för statsanställda reformerades år 1973 (prop. 1973:91, KU 1973:27). Reformen innebar att utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” infördes som enhetlig belöning för all verksamhet i statens tjänst samt att statliga myndigheters medverkan i ordensväsendet såvitt gäller utmärkelser till svenska medborgare upphörde.
Utmärkelsen ”För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid”
Medaljen kan enligt statuterna utdelas som belöning åt sjömän som visat mod i allmänhet i sin tjänsteutövning eller som verksamt bidragit till räddande av svenskt fartyg och last.
Beslut om utdelning av medaljen fattas av regeringen efter framställning från sjöfartsverket.
Medaljen har enligt uppgift utdelats endast under andra världskriget och då i sammanlagt åtta fall.
Utmärkelsen ”För berömliga gärningar”
Medaljen fick sin på svenska avfattade devis stadfästad av Kungl. Maj:t den 30 juni 1832. Enligt uppgift råder numera den praxis, att medaljen i guld utdelas som livräddningsmedalj för svenska medborgare som under uppenbar livsfara räddat - eller försökt rädda - människoliv. Medaljen utdelas i silver då någon utan att utsätta sig för överhängande livsfara ingripit modigt eller rådigt.
Beslut om utdelning av medaljen ”För berömliga gärningar” fattas av regeringen. Medaljen har utdelats endast vid ett fåtal tillfällen efter andra världskriget. År 1959 tilldelades den sålunda en sjöman som med uppenbar fara för eget liv räddat en lots från drunkning. År 1967 tilldelades den en person som med fara för eget liv räddat flera barn från att bli innebrända.
AU 1979/80:1
3 Utskottet
En statstjänsteman kan efter i princip 30 års tjänstgöring erhålla utmärkelsen ”För nit och redlighet i rikets tjänst”. Belöningen har formen av medalj eller armbandsur eller signerat konstglas.
I motionen 1530 av Stig Alftin (s) och Evert Svensson (s) vill man ha utredning av flera alternativ till de nuvarande tjänsteårsgratifikationema. Motionärerna tänker i forsta hand på möjligheten för den som är berättigad till gratifikation att få översänt en motsvarande penningsumma till ett internationellt ändamål eller till någon form av hjälpverksamhet.
Frågan om utformningen av belöningen ”För nit och redlighet i rikets tjänst” har så sent som år 1976 utretts av statens personalnämnd. Som ett resultat av detta arbete har nyligen konstglas inforts som alternativ till medalj eller armbandsur. 1 utredningsarbetet prövades även andra former såsom premieobligationer, aktier eller presentkort. Dessa alternativ underkändes med hänvisning till att det slaget av belöningar var beskattningsbara.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om reglerna för den statliga tjänsteårsgratifikationen (AU 1976/77:4 och AU 1977/78:3) och därvid uttalat att hithörande problem i första hand bör lösas av staten och de anställdas organisationer gemensamt. Utskottet, som i och för sig inte har något att erinra mot att man överväger alternativ av det slag motionärerna tänker på, vidhåller emellertid sin tidigare inställning till frågan om hur regeländringar skall hanteras. Utskottet är därför inte berett föreslå att riksdagen skall ta något initiativ. Motionen avstyrks därför.
En annan typ av statliga utmärkelser behandlas i motionen 1552 av Per-Erik Nisser (m) och Tore Nilsson (m). Det gäller utmärkelserna ”För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid” och medaljen ”För berömliga gärningar”. Även den sistnämnda utdelas i huvudsak för räddningsbragder. Utmärkelsen ”För mod och rådighet till sjöss under farofylld tid” har enligt vad utskottet inhämtat endast delats ut under andra världskriget och då i åtta fall. Den andra medaljen har delats ut vid endast ett fåtal tillfällen efter andra världskriget. För båda medaljerna gäller att regeringen beslutar om utdelningen.
Motionärerna vill att en person som erhåller någon av de här aktuella medaljerna även skall kunna få en årlig penningbelöning. Motionärerna hänvisar till att så är fallet i andra länder. Även Carnegiestiftelsen åberopas i sammanhanget.
Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att uttala sig för en ändring i fråga om principerna för de sällsynta utmärkelser som motionärerna behandlar. Utskottet konstaterar samtidigt att det inte torde finnas något hinder mot att regeringen i samband med utdelning av en medalj beslutarom någon form av penninggratifikation.
Med hänvisning till det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.
AU 1979/80:1
4 Utskottet hemställer
1. beträffande alternativa tjänsteårsgratiftkationer till statsanställda att riksdagen avslår motionen 1978/79:1530,
2. beträffande årliga penninggratifikationer i samband med vissa statliga utmärkelser att riksdagen avslår motionen 1978/ 79:1552.
Stockholm den 23 oktober 1979
På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Alf Wennerfors (m), Arne Fransson (c), Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s), Lars Ulander (s). Margit Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s). Bengt Wittbom (m), Sune Johansson (s), Börje Hörnlund (c) och tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp).
GOTAB Stockholm 1979