Om anslag till invandrarpolitiken för budgetåret 1980/81

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1979/80:22

om anslag till invandrarpolitiken för budgetåret 1980/81

I betänkandet behandlas de i propositionen 1979/80: 100 bilaga 15 (arbetsmarknadsdepartementet) efter föredragning av statsrådet Andersson gjorda framställningarna om anslag under avsnitt D. Invandring m. m. 1 anslutning till propositionen tar utskottet upp åtta motioner, som väckts under allmänna motionstiden i år.

Sammanfattning

Utskottet godtar regeringens förslag i fråga om anslag till invandrarpolitiken. Det innebär att utskottet rekommenderar följande medelsanvisning. Statens invandrarverk 42 273 000 kr.

Åtgärder för flyktingar 90 120000 kr.

Åtgärder för invandrare 14 050 000 kr.

Översättningsservice 500000 kr.

Summa 146 943 000 kr.

Till dessa belopp kommer 3 500000 kr., som regeringen i prop. 1979/ 80:94 föreslår till stiftelsen Invandrartidningen, och 1009000 kr., som i prop. 1979/80:96 föreslås till invandrarverket med anledning av den nya utlänningslagen. Dessa anslagsposter kommer utskottet att behandla senare under våren. Regeringens förslag innebär - om de båda ovannämnda ännu inte prövade anslagsposterna räknas med - en höjning med 21370000 kr., eller ca 16% i förhållande till anslagen för innevarande budgetår.

Vid sidan av anslagsfrågorna har utskottet prövat i propositionen framlagda riktlinjer för resebidrag till flyktingar som vill lämna Sverige. Utskottet tillstyrker de förordade riktlinjerna.

Utskottet avstyrker yrkanden i en socialdemokratisk partimotion att ytterligare 2 milj. kr. skall anvisas till ett brett upplagt försök i två kommuner. Avsikten med försöket, som beräknas dra en årlig kostnad av 4 milj. kr. och pågå i flera år, är att man skall få en bild av verkningarna av ett samlat åtgärdsprogram. Utskottet hänvisar i sin avslagsmotivering bl. a. till de försök som redan pågår. Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för partimotionen.

Som en följd av utskottets ställningstaganden till anslagsfrågorna avstyrks vpk:s krav om höjning av åtgärdsanslaget med sammanlagt 7 175 000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Likaså avstyrker utskottet en vpkmotion om ett särskilt för invandrarungdomar avsett stödprojekt som skulle finansieras med arbetsgivaravgifter.

/ Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 22

AU 1979/80:22

2 I anslutning till motioner i skilda ämnen gör utskottet vissa uttalanden utan att föreslå någon särskild åtgärd. Det gäller insatser för invandrarna som konsumenter, ökade möjligheter att tillvarata flyktingars tidigare utbildning och yrkeserfarenhet samt ersättning för tolkning hos statliga myndigheter. En vpk-motion om lagstiftningen om svenskundervisning avstyrks med hänvisning till pågående utredning.

Propositionen

Regeringen har under punkterna D 1—4 föreslagit att riksdagen för budgetåret 1980/81 skall

1. till Statens invandrarverk anvisa ett förslagsanslag av 42 273000 kr.,

2. till Åtgärder för flyktingar anvisa ett förslagsanslag av 90 120000 kr.,

3. till Åtgärder för invandrare anvisa ett reservationsanslag av 14050000 kr.,

4. till Översättningsservice anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr. Under punkten D 2 föreslås vidare att riksdagen skall godkänna de

riktlinjer för bidrag till flyktingars resa från Sverige som förordas i propositionen.

Motionerna

1979180:406 av Gunnel Liljegren m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att statliga myndigheter tillämpar en enhetlig tolktaxa med olika kvalifikationsnivåer.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1979/80:405 som hänvisats till utbildningsutskottet.

1979180:443 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ändring av lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare, innebärande

a) att ett kollektivt avgiftssystem för företagen införs, varigenom företagens utgifter för svenskundervisningen för invandrare skall finansieras,

b) att invandrare redan första anställningsdagen skall informeras om sina rättigheter enligt lagen om svenskundervisning för invandrare,

c) att företag som anställer invandrare som har rätt till svenskundervisning senast inom 30 dagar från anställningsdagen räknat skall ha påbörjat densamma,

d) att nuvarande rätt till 240 timmars undervisning skall utökas till 340 timmar.

AU 1979/80:22

e) att bestämmelsen om möjlighet att minska antalet undervisningstimmar till 160 utgår ur lagen.

2. att riksdagen uttalar att tillämpningen av lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare bör övervakas i samarbete mellan arbetsmarknadsstyrelsen och skolöverstyrelsen,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag som innebär att vuxna invandrare utan anställning ges rätt till undervisning i svenska med timersättning, varvid

a) denna verksamhet även finansieras genom den under punkten I a föreslagna arbetsgivaravgiften,

b) denna verksamhet kombineras med en effektiv uppsökande verksamhet.

1979180: 739 av Birgitta Rydle (,n) och Gunnel Liljegren (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder i syfte att tillvarata flyktingars yrkeserfarenhet och utbildning.

1979180:1002 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen under bil. 15, D 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa ytterligare 2 175000 kr. i förhållande till regeringens förslag avseende bidrag till invandrar- och minoritetsorganisationers verksamhet,

2. att riksdagen under bil. 15. D 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa ytterligare 2000000 kr. i förhållande till regeringens förslag avseende bidrag till avgränsade projekt.

1979180:1030 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

3. beslutar att försök med intensifierade anpassningsåtgärder inleds med utgångspunkt i de riktlinjer som förordats i motionen.

4. till Åtgärder för invandrare (D 3) för budgetåret 1980/81 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2000000 kr. förhöjt reservationsanslag. varvid dessa extra medel tillgodoförs försöksverksamheten.

Yrkandena 1 och 2 behandlas i AU 1979/80:27.

1979/80:1460 av Lahja Exner m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att statens invandrarverk vid omarbetning av det s. k. invandrarinformationspaketet uppmanas beakta invandrarnas behov av information om prismärkningssystem, datumstämpling, varudeklaration och skötselråd,

2. att överläggningar bör upptas med kommunerna i syfte att säkerställa att konsumentservicen utformas så att speciell hänsyn tas till invandrarnas särskilda behov.

Kartong: S. 3, rad 31 Står: 26 Rättat till: 27

AU 1979/80:22

1979180:1488 av Lars Werner m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas att riksdagen med ändring i propositionen 1979/80: 100, bilaga 15, D 3. Åtgärder för invandrare beslutar anvisa 3000000 kr. utöver regeringens förslag avseende informationsinsatser inom folkrörelserna.

1979180:1818 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hemställer hos regeringen om åtgärder för att starta ett socialt stödprojekt bland invandrarungdom i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen uttalar att detta stödprojekt bör organiseras och administreras av kommunerna med full kostnadstäckning genom statsbidrag.

3. att riksdagen uttalar att detta statsbidrag bör Finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift.

Invandringens omfattning

Invandringens storlek har traditionellt varierat med konjunkturläget. Under 1970-talet har denna bild delvis förändrats. Åren 1976-1977 låg sålunda invandringen på en högre nivå än under de från konjunktursynpunkt bättre åren 1974-1975. De båda senast förflutna kalenderåren med en relativt gynnsam situation på arbetsmarknaden har invandringen sjunkit till en något lägre nivå.

Arbetskraftsinvandringen från de icke-nordiska länderna är f. n. obetydlig. Nettoinvandringen av nordbor visar under 1979 låga tal (ca 6000 personer). Att den totala nettoinvandringen likväl visade överskott på drygt 16000 personer förra året förklaras av de relativt stora grupper flyktingar och anhöriga till tidigare invandrare som fått tillstånd att komma hit. 1 följande tablå belyses invandringens omfattning åren 1974-1979.

AU 1979/80:22

Invandring av utländska medborgare. I OOO-tal personer

1974 1975 1976 1977 1970 1979

Nordbor Icke-nordbor — - total bruttoinvandring nettoinvandring

AU 1979/80:22

6 Invandringens fördelning på olika länder

Under de sista årtiondena har Finland varit det helt dominerande landet i fråga om invandring till Sverige. Andra betydande länder, vid sidan av de nordiska, har varit Jugoslavien och Grekland. På senare år har de båda sistnämnda sjunkit tillbaka. Den nya trenden på invandringen har medfört att länder som Polen, Turkiet och Chile fått en allt större betydelse. Även invandringen från andra länder i Latinamerika och från Sydostasien har ökat. Hur invandringen fördelar sig på de länder som har störst antal medborgare bosatta i Sverige vid slutet av år 1979 framgår av följande tabell.

Land

Invandring 1979

Utlänningar i Sverige 31/12-79

Brutto

Netto

Finland

12 344

186371 Jugoslavien

- 64

39 825

Danmark

1 599

- 459

30650 Norge

26 505

Grekland

- 150

16 575

Turkiet

16 205

Västtyskland

14898 Polen

9897 Storbritannien

8777 Chile

6435 Utskottet

Statens invandrarverk

Invandrarverket är organiserat på fem byråer, tillståndsbyrån, medborgarskapsbyrån. samordningsbyrån, informationsbyrån och administrativa byrån. Ett stort problem för verket under senare år har varit den stora ärendebalansen, främst på tillståndsbyrån. 1 fråga om medborgarskapsärenden har situationen ljusnat och man har nått det mål i fråga om handläggningstid som uppställts. För vissa typer av tillståndsärenden är emellertid handläggningstiderna fortfarande långa. Antalet balanserade ärenden uppgår f. n. till ca 12 000. Till detta kommer att antalet komplicerade ärenden i balansen tenderar att öka. För att förbättra läget föreslås i propositionen att två tjänster som handläggare skall föras över från medborgarskapsbyrån till tillståndsbyrån.

1 budgetpropositionen uppges vidare att medel beräknats för den översyn av verkets ADB-system för utlänningsärenden som påbörjades under budgetåret 1978/79.

AU 1979/80: 22

7 Anslaget till verket, punkten D 1, föreslås bli uppräknat med 2 666 000 kr. till 42 273 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag. Det innebär att det begärda anslaget tillstyrks.

Åtgärder för flyktingar

Från anslaget D 2 med ovanstående rubrik betalas utgifterna för det i programbudgeten för AMS upptagna programmet Åtgärder för flyktingar. Anslagets fördelning på olika delprogram framgår av följande sammanställning.

Utgift

Anslag

Beräknad ändring

1978/79

1979/80

1980/81

AMS

Föredra-

ganden

1. Överföring av

flyktingar

3 977 000

4 825000

+ 435000

+ 435 000

2. Omhändertagande

av flyktingar

69 400 (XX)

+3 360000

+ 11460000

3. Förvaltnings-

kostnader

3 814 000

3 700 000

+ 280 (XX)

+ 300 (XX)

102 785 000

77925 000

+4075 000

+ 12195 000

Från delprogrammet Överföring av flyktingar bekostas kollektiv överföring till Sverige av flyktingar. Delprogrammet Omhändertagande av flyktingar gäller utgifter för omhändertagande och anpassning till svenska samhällsförhållanden samt arbetsplacering av flyktingar eller därmed jämställda personer. Under år 1979 har 3 000 flyktingar eller personer med flyktingliknande bakgrund fått uppehållstillstånd här. Till följd av den förvärrade situationen för flyktingar i världen kommer den kollektiva flyktingöverföringen under innevarande budgetår att bli mer än dubbelt så stor som under de närmast föregående budgetåren. Genom skilda beslut har regeringen medgivit att ca 3 250 flyktingar får överföras hit, huvudsakligen från Latinamerika och Sydostasien.

Behovet av insatser för kollektiv överföring av flyktingar till Sverige under nästa budgetår är enligt propositionen svårbedömbart. Med hänsyn härtill beräknar statsrådet Andersson kostnaderna för dessa insatser med utgångspunkt från en överföring av I 250 personer, som varit en normal beräkningsgrund under senare år.

Den omfattande överföring av flyktingar som äger rum under innevarande budgetår kommer emellertid att medföra ökade kostnader för omhändertagande även under budgetåret 1980/81. Det gäller bl. a. ett betydande antal s. k. båtflyktingar som kommer hit första halvåret i år och som antas vara kvar på AMS mottagningsförläggningar även under andra halvåret 1980. 1 propositionen har man som beräkningsgrund utgått från att därut -

AU 1979/80: 22

över sammanlagt 2 250 flyktingar kommer hit under nästa budgetår inom ramen för flyktingkvoten eller på egen hand. Dessa skall tas emot i AMS förläggningar eller i enskild inkvartering. Kostnaden per förläggningsdag uppskattas till 215 kr. under förutsättning att den genomsnittliga förläggningstiden inte överstiger fem månader.

Det totala anslaget föreslås för nästa budgetår bli uppfört med 90 120000 kr.

Utskottet anser sig kunna godta anslagsberäkningen.

Frågan om bidrag till resor för flyktingar sorn skall lämna Sverige har setts över inom AMS. På grundval av AMS förslag och remissyttranden däröver redovisar statsrådet Andersson de riktlinjer som bör gälla för bidragsgivningen och som regeringen vill att riksdagen skall godkänna. AMS hittillsvarande möjlighet att efter individuell prövning ge bidrag till hemresa bör enligt propositionen finnas kvar. Frågan anses nämligen ha samma humanitära karaktär som besluten att bevilja flyktingar en fristad här. Bidragsberättigad skall den vara som överförts till Sverige genom statlig hjälpinsats eller som, efter att ha rest hit på eget initiativ, jämställts med flykting. Även anhörig till sådan person föreslås i undantagsfall kunna få bidrag till utresa. Främst gäller detta när bidraget utgör en förutsättning för att flyktingen skall kunna förverkliga sin önskan att lämna Sverige. Det betonas att avresan självfallet måste grundas på sökandens egen frivilliga begäran att lämna Sverige. Som ytterligare förutsättning föreslås gälla att vederbörande accepteras för bosättning i det nya landet. Resebidraget föreslås bli behovsprövat.

Utskottet har för sin del inte funnit anledning till erinran mot de sålunda föreslagna principerna och godtar alltså propositionens förslag.

I denna del av betänkandet tar utskottet upp motionen 739 av Birgitta Rydle (m) och Gunnel Liljegren (m) om åtgärder för tillvaratagande av flyktingars yrkeserfarenhet och utbildning. Motionärerna framhåller att med undantag för medicinalpersonal kan invandrare sällan utnyttja sin utbildning och yrkeserfarenhet från hemlandet. Detta anser motionärerna vara en brist och ett slöseri med mänskliga resurser.

Den av motionärerna aktualiserade frågan har behandlats av en arbetsgrupp för flyktingfrågor med företrädare för social- och arbetsmarknadsdepartementen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen. AMS, invandrarverket och Svenska kommunförbundet. Gruppen redovisar resultatet av sitt arbete i promemorian Sverige och flyktingarna (Ds A 1978: I). Förslagen ligger i sin tur till grund för de riktlinjer som riksdagen godtog förra året (AU 1978/79: 22 s. 6). Gruppen lade bl. a. fram förslag som syftar till att flyktingar med yrkesutbildning lättare skall kunna utöva sina yrken i Sverige. Sålunda föreslår man att specialinriktade kurser skall ordnas för olika yrkeskategorier på samma sätt som i dag görs för utländsk medicinalpersonal. Avsikten med kurserna skall vara att komplettera deltagarnas yrkeskunskaper med information om svenska förhållanden så att vederbörande

AU 1979/80: 22

kan utöva sitt tidigare yrke här. På arbetsgruppens förslag har vidare regeringen inrättat ett samrådsorgan för flyktingfrågor. I detta ingår representanter för rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, AMS, invandrarverket, utrikesdepartementet och Kommunförbundet. Enligt vad utskottet erfarit kommer samrådsgruppen inom kort att ta upp frågor av det slag som aktualiserats i motionen.

Utskottet vill för sin del uttala att det är angeläget att man finner praktiska lösningar för den i motionen upptagna frågan. Det är ett självklart intresse för både flyktingarna och det svenska samhället att man i görligaste mån utnyttjar de kunskaper och yrkeserfarenheter som flyktingarna för med sig. Med hänsyn till att frågan är uppmärksammad och att åtgärder kan väntas inom kort synes motionen inte behöva föranleda någon åtgärd.

Åtgärder för invandrare

I propositionen, punkten D 3, föreslås att riksdagen till Åtgärder för invandrare för nästa budgetår skall anvisa ett reservationsanslag av 14050000 kr. Förslaget innebär en höjning av anslaget med 2 milj. kr. Fördelningen av anslaget på olika ändamål framgår av följande uppställning.

1979/80 Beräknad ändring 1980/81

Invandrar- Föredra verket'

ganden

1. Bidrag till stiftelsen Invandrartidningen

+ 1800000

2. Bidrag till invandrar- och minoritetsorganisa- tioners verksamhet

3 325 000

+ 2 175000

+ 300000

3. Bidrag till avgrän- sade projekt

3 700 000

+ 2 200000

+ 200000

4. Informationsverksamhet

2 100000

+ 1000000

+ 1 500000

5. Bidrag till svenska organisationers informa- tionsinsatser

+ 300 000

+ 10175 000

+2000000

1 Anslagsposten 1 beräknad av stiftelsen Invandrartidningen.

Utskottet noterar först att regeringen i budgetpropositionen inte tagit ställning till stiftelsen Invandrartidningens bidrag för nästa budgetår. I den nyligen framlagda propositionen 1979/80: 94 återkommer regeringen i fråga om denna anslagspost och föreslår ett statsbidrag till stiftelsen för nästa budgetår med 3,5 milj. kr. Utskottet kommer i betänkandet AU 1979/80: 26 att behandla den propositionen.

Anslagsposten Bidrag till invandrar- och minorit et sorganisationers verksamhet föreslås höjd med 300000 kr. till 3 625 000 kr.

AU 1979/80:22

10 I vpk-motionen 1002 ansluter sig motionärerna till invandrarverkets anslagsframställning och begär ytterligare 2 175 000 kr. Motionärerna framhåller att den i propositionen föreslagna anslagshöjningen inte ens motsvarar kostnadsförändringar som inflationen medfört. I enlighet med invandrarverkets förslag förordar motionärerna att verksamhetsbidragen till organisationerna skall höjas med 50%.

Utskottet är inte berett att tillstyrka en sådan anslagshöjning och avstyrker därför motionsyrkandet. Propositionens anslagsberäkning godtas på denna punkt.

Till Bidrag till avgränsade projekt har innevarande budgetår beräknats 3,7 milj. kr. I propositionen föreslås ett påslag med 0,2 milj. kr.

Socialdemokraterna begär i partimotionen 1030 att anslagsposten skall höjas med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag för att finansiera försök med breddad kommunal verksamhet till förmån för invandrarna. Försöken föreslås omfatta två kommuner med en mera betydande andel invandrare. Den ena kommunen bör ingå i ett storstadsområde. Avsikten med försöken är att få erfarenhet av hur ett utvecklat kommunalt invandrarprogram med åtgärder på olika områden fungerar under en period av flera år. Verksamheten avses spänna över ett brett fält och gälla bostäder, skolan, svenskundervisning, kultursektorn, myndighetskontakter och medborgarinformation. Vid periodens slut föreslås försöken bli utvärderade av riksrevisionsverket och invandrarverket varvid kostnaden skall vägas mot uppnådda resultat. Verksamheten skall därefter redovisas för riksdagen. Motionärerna föreslår att verksamheten skall starta den I januari 1981. Årskostnaden beräknas till 4 milj. kr. och kostnaden för nästa budgetår följaktligen till 2 milj. kr.

Förra året avslog riksdagen ett socialdemokratiskt motionsförslag med samma innebörd som det förevarande. Utskottet, som prövade förslaget (AU 1978/79: 22 s. 8), ansåg sig av kostnadsskäl inte kunna biträda detta. Utskottet uttalade också tveksamhet över att på sätt som föreslagits prioritera två kommuner. De vidgade erfarenheter som onekligen behövs av effekterna av olika åtgärder borde enligt utskottet kunna erhållas genom försök i mindre skala inom ramen för anslaget.

Utskottet har samma uppfattning i dag och avstyrker därför motionsyrkandet. Det bör i sammanhanget noteras att expertgruppen för invandringsforskning (EIFO) håller på att utvärdera effekterna av åtgärder på invandringspolitikens område i bl. a. Nacka och Borås. Resultatet av denna utvärdering bör kunna ge vägledning om inriktningen av framtida insatser på kommunal nivå.

Även vpk-motionen 1002 innehåller ett yrkande att projektbidragen skall räknas upp med 2 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motionärerna ansluter sig även på denna punkt till invandrarverkets ställningstagande i anslagsframställningen.

Utskottet ansluter sig till regeringens förslag och avstyrker därför motionsyrkandet.

AU 1979/80: 22

1 detta sammanhang tar utskottet upp en annan vpk-motion, 1818, om ett socialt stödprojekt bland invandrarungdom. Bakom yrkandet ligger de problem som är en följd av invandrarungdomarnas svårigheter på arbetsmarknaden. Stödprojektet bör enligt motionen organiseras och administreras av kommunerna. För att täcka kostnaderna föreslås statsbidrag, som i sin tur skall finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift.

Utskottet avstyrker förslagen i motionen och hänvisar till att regeringen nyligen uppdragit åt invandrarverket att i samråd med bl. a. AMS, skolöverstyrelsen och socialstyrelsen utarbeta ett handlingsprogram för att åstadkomma bättre förhållanden för invandrarungdomarna. Uppdraget skall genomföras i samarbete med kommunerna och invandrarorganisationerna. Resultatet av arbetet skall redovisas i början av hösten.

Invandrarverket föreslår att anslagsposten Informationsverksamhet skall höjas med 1 milj. kr. Dessutom vill verket ha en ny anslagspost om 3 milj. kr. för bidrag till svenska organisationers informationsinsatser. Statsrådet Andersson vill inte gå med på det sistnämnda förslaget men förordar att medlen för informationsverksamhet räknas upp med 1.5 milj. kr. i förhållande till innevarande års anslag. Mot bakgrund av de tendenser till fördomar och utlänningsfientlighet som förekommer i Sverige anser statsrådet att invandrarverkets insatser på detta område är synnerligen angelägna. Hon förordar därför att verket ges ökade möjligheter att utveckla projektet för bättre kunskaper om invandrarna och deras förhållanden. Detta bör enligt propositionen bedrivas i samråd med diskrimineringsutredningen (A 1978:06), som bl. a. har i uppdrag att närmare undersöka vilka metoder som bäst lämpar sig för att motverka fördomar mot invandrare.

Även när det gäller medlen till informationsverksamhet yrkar vpk höjning. På denna punkt går man längre än invandrarverket och begär i motionen 1488 förutom 1,5 milj. kr. till den nuvarande anslagsposten att riksdagen skall anvisa 3 milj. kr. för informationsinsatser genom folkrörelserna.

Utskottet avstyrker motionen och ansluter sig till propositionens förslag. Det innebär i sig en inte obetydlig förbättring av de nuvarande resurserna på ett område som måste bedömas som mycket angeläget.

Invandrarverket bedriver en omfattande informationsverksamhet i samarbete med statliga myndigheter, kommuner och invandrarorganisationer. Såsom ett led i den informationen framställs det s. k. invandrarpaketet. De ytterligare medlen till informationsverksamhet som föreslås i propositionen skall bl. a. möjliggöra fortsatt planering och utveckling av den nya versionen av den grundläggande samhällsinformation för invandrare som tillhandahållits genom invandrarpaketet. Paketet är en broschyrserie som på 14 språk orienterar om det svenska samhället. Paketet erbjuds nya invandrare i samband med att de folkbokförs här. Informationen framställs genom samarbete mellan invandrarverket och nio andra centrala myndig -

AU 1979/80:22

heter. Invandrarverket svarar för en grundbroschyr med allmän information samt sköter distributionen av paketet.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 1460 av Lahja Exner m. fl. (s) om konsumentservice till invandrare. Motionärerna yrkar att vid omarbetningen av invandrarpaketet invandrarnas behov av information om prismärkningssystem, datumstämpling, varudeklaration och skötselråd skall beaktas.

Konsumentverkets del i invandrarpaketet utgörs av broschyren ”Konsument i Sverige”. Invandrarverket kommer enligt vad utskottet erfarit att medverka vid konsumentverkets översyn av innehållet i den nuvarande broschyren. Det finns anledning anta att man därvid kommer att beakta de av motionärerna aktualiserade synpunkterna.

I samma motion yrkas att staten skall ta upp överläggningar med kommunerna i syfte att säkerställa att den kommunala konsumentservicen utformas med särskild hänsyn till invandrarnas behov.

Enligt vad utskottet inhämtat har flera kommuner sammanfört konsument- och invandrarservice både politiskt och verksamhetsmässigt. Politiskt har de båda funktionerna ibland sammanförts i en nämnd. I fråga om verksamheten har man samlat funktionerna såväl organisatoriskt som lokalmässigt. Större kommuner har däremot ofta särskilda invandrarnämnder, som följer utvecklingen på hela invandrarområdet och tar initiativ till åtgärder t. ex. i fråga om konsumentservice.

Utskottet förutsätter att invandrarverket och konsumentverket fortlöpande följer dessa frågor och söker aktivera kommunerna till insatser. Ett sätt är att de båda verken gemensamt ordnar sammankomster med kommunerna i syfte att sprida erfarenheter om insatser för att tillgodose invandrarnas särskilda behov som konsumenter. Utskottet utgår från att vad här anförts iakttas utan något särskilt initiativ från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda bör motionen 1460 inte föranleda någon åtgärd.

Utskottets ställningstaganden beträffande de olika anslagsposterna innebär att utskottet ansluter sig till den medelsanvisning som föreslås i propositionen under punkten D 3.

Översättningsservice

Från anslaget Översättningsservice, punkten D 4, bekostas den del av invandrarverkets språksektionsverksamhet, som inte täcks av intäkter. I propositionen föreslås att anslaget utgår med ett oförändrat belopp av 500000 kr. 1 sammanhanget anmäls att statskontoret på regeringens uppdrag skall utreda hur översättningsverksamheten skall organiseras i framtiden med hänsyn till de växande behoven inom den offentliga sektorn.

Utskottet tillstyrker den begärda medelsanvisningen.

AU 1979/80:22

13 Tolktaxa

I motionen 406 av Gunnel Liljegren m.fl. (m) föreslås att statliga myndigheter skall tillämpa en enhetlig tolktaxa med olika kvalifikationsnivåer. Motionärerna erinrar om att för tolkning vid domstolar, polis-, åklagaroch kronofogdemyndigheter gäller fr. o. m. den I oktober 1979 en tolktaxa med tre kvalifikationsnivåer, en för godkända rättstolkar, en för godkända tolkar och en för övriga (SFS 1979: 291). Denna taxa bör enligt motionen tillämpas också av andra statliga myndigheter.

Utlänningslagkommittén kommer in på denna fråga i sitt betänkande SOU 1979:64 (s. 214-215). Frågan har också tagits upp i den tidigare nämnda propositionen 1979/80: 96 med förslag till ny utlänningslag m. m. (s. 104). Det framhålls där att, när en tolk anlitas vid förhandling i utlänningsärende hos t. ex. invandrarverket, ersättning bör utgå enligt tolktaxan även utan föreskrift härom, eftersom taxan får anses ge uttryck för vad som är skälig ersättning i sammanhanget. Enligt utskottets uppfattning kan den uttalade uppfattningen gälla som en allmän riktlinje för statliga myndigheter med motsvarande behov av tolkinsatser.

På grund av det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Undervisning i svenska

Vid 1972 års riksdag (prop. 1972: 100, InU 27) antogs lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare (SFS 1972:650). Enligt lagen har anställda invandrare rätt till ledighet från arbetet och lön för att under 240 timmar delta i undervisning i svenska. Lagen har reviderats flera gånger och fått ett utsträckt tillämpningsområde.

Vpk föreslår i motionen 443 en mängd ändringar i lagen. Motionärerna vill bl. a. utvidga undervisningstiden till 340 timmar samt inkludera i systemet även invandrare som inte har anställning. Man lägger vidare fram förslag om finansiering med kollektiva arbetsgivaravgifter.

Utskottet har flera gånger tidigare prövat vpk-motioner med liknande förslag, senast i AU 1978/79: 22 s. II. Vid förra årets behandling hänvisades till att regeringen tillsatt en kommitté för översyn av svenskundervisning för vuxna invandrare. Kommittén har som uppgift att bedöma i vilken utsträckning nuvarande svenskundervisning för invandrare inom olika regelsystem och utbildningsanordningar svarar mot de mål och riktlinjer som har satts upp för utbildningen Kommittén skall mot den bakgrunden överväga den framtida inriktningen av insatserna. Kommittén beräknas lägga fram sitt betänkande nästa år.

Utskottet uttalade förra året att det inte fanns anledning att närmare behandla vpk:s förslag med hänsyn till att kommittén skall gå igenom hela området för svenskundervisningen. Det saknas skäl att ändra på denna ståndpunkt. Motionen avstyrks därför.

AU 1979/80: 22

14 Utskottets hemställan

Utskoltet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Statens invandrarverk för budgetaret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 42273 (XX) kr..

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer tor bidrag till flyktingar* resa från Sverige som förordats i propositionen.

3. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Åtgärder för flyktingar för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 90 120000 kr..

4. beträffande tillvaratagande av flyktingars yrkeserfarenhet in. tn. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 739.

5. att riksdagen med bifall till propositionens förslag samt med avslag på motionerna 1979/80: 1030 yrkandena 3 och 4. 1979/ 80: 1002 och 1979/80: 1488 till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1980/81 anvisare» reservationsanslag av 140300(8) kr..

6. beträffande ett projekt för stöd till invandranmpdotn att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1818.

7. beträffande konsnmentserviee för invandrare alt riksdagen avslår motionen 1979/80: 1460.

8. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Översättningsservice för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 300000 kr..

9. beträffande tolktaxa att riksdagen avslår motionen 1979/80: 406.

10. beträffande ändringar i lapen om svensknndervisninp nt.m. att

riksdagen avslår motionen 1979/80: 443.

Stockholm den 23 mars 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s). Arne Fransson (c). Erik Johansson (s). Bernt Nilsson (s). Sten Svensson (m). Frida Berglund (s). Pär Granstedt (c). Anders Högmark (m). Margit Odelsparr (c). Marianne Stålberg (s). Eva Winther (fp). Karin Flodström (s). Lahja Exner (s) och Görel Bohlin (m).

AU 1979/80: 22

15 Reservation

Åtgärder för invandrare (moni. 5)

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson. Frida Berglund, Marianne Stålberg, Karin Flodström och Lahja Exner(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Förra året” och slutar ”kommunal nivå” bort ha följande lydelse:

Utskottet ställer sig bakom den socialdemokratiska motionen. Ett försök i full skala i två kommuner med intensiva åtgärder under flera år för att på olika områden förbättra förhållandena för invandrarna kommer att ge värdefulla erfarenheter för politikens framtida inriktning. Vägledning av detta slag behövs bl. a. för att vi skall kunna möta de oroande tendenser som finns till ökade motsättningar mellan invandrare och den inhemska befolkningen. 1 det perspektivet ter sig den beräknade årskostnaden för försöket, 4 milj. kr., som ringa. Det får ankomma på regeringen och invandrarverket att i samverkan med försökskommunerna närmare precisera förutsättningarna för verksamheten och därvid ta ställning till försöksperiodens längd. Försöksverksamheten bör bedrivas på ett sådant sätt att den systematiskt går att utvärdera. Det är därför angeläget att, som motionärerna vill, forskare från expertgruppen för invandringsforskning knyts till verksamheten. Resultaten av försöken får sedan redovisas för riksdagen.

Regeringen bör omedelbart sätta i gång förberedelser för verksamheten så att den kan starta den I januari 1981. Riksdagen behöver därför anvisa 2 milj. kr. för nästa budgetår.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottets ställningstaganden” och slutar ”punkten D 3.” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till att utskottet biträtt socialdemokraternas förslag om försöksverksamhet med intensiva åtgärder i två kommuner för att förbättra förhållandena för invandrarna och till utskottets ställningstagande i övrigt bör anslaget föras upp med 16050000 kr., vilket innebär 2 milj. kr. utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionens förslag och med bifall till motionen 1979/80: 1030 yrkandena 3 och 4 samt med avslag på motionerna 1979/80: 1002 och 1979/80: 1488 dels beslutar att försök med intensifierade anpassningsåtgärder inleds med utgångspunkt i de riktlinjer som förordas i motionen 1979/80: 1030,

dels till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 16050000 kr.

AU 1979/80:22

16 Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 2

Motionerna 2

Invandringens omfattning 4

Invandringens fördelning på olika länder 6

Utskottet

Statens invandrarverk 6

Åtgärder för flyktingar 7

Åtgärder för invandrare 9

Översättningsservice 12

Tolktaxa 13

Undervisning i svenska 13

Utskottets hemställan 14

Reservation

Åtgärder för invandrare 15

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980