Bet. 1979/80:AU23

Om regionalpolitik

Typ: Betänkande
Datum: 1980-05-08
Källa: data.riksdagen.se

AU 1979/80:23

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1979/80:23

om regionalpolitik

1 betänkandet behandlas propositionen 1979/80: 100 bilaga 17 Industridepartementet såvitt gäller de under avsnitten Industridepartementet m. m. och Regional utveckling upptagna anslagen A 6 och C 1-5. De aktuella avsnitten har i regeringen föredragits av statsrådet Åsling. Vidare tar utskottet upp 70 motioner som väckts under den allmänna motionstiden i år.

I en bilaga, nr 2, som tagits fram i samarbete med riksdagens upplysningstjänst, redovisas statistiska uppgifter om län och kommuner.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas industridepartementets anslag till den regionala utvecklingen och 70 motioner med regionalpolitisk anknytning. Flertalet av motionerna har inte direkt samband med anslagsfrågorna utan avser problem i olika regioner.

I ett inledande avsnitt behandlar utskottet bl. a. en vpk-motion i vilken läggs fram förslag om en ny regionalpolitik. Utskottet avvisar motionen med hänsyn till att riksdagen för ett år sedan beslöt om nya riktlinjer för regionalpolitiken. 1 anslutning till detta avsnitt reserverar sig socialdemokraterna i utskottet och framhåller att de regionalpolitiska problemen ytterst hänger samman med regeringens allmänna ekonomiska politik, som betecknas som misslyckad.

I ett par motioner behandlas länsplaneringens utformning, bl. a. ifrågasätts de stora planeringsomgångarna. Utskottet förutsätter att denna fråga tas upp då länsplanering 80 redovisas för riksdagen. Propositionens förslag till planeringstal för länen t. o. m. år 1985 godtas av utskottet, och motioner om ändringar för Stockholms län och Skaraborgs län avstyrks följaktligen. Utskottet begär emellertid att i samband med den tidigare nämnda redovisningen av länsplanering 80 få en utvärdering av planeringstalens funktion.

Utskottet godtar också de närmast formella ändringar som i propositionen föreslås i fråga om ort splanen och stödområdesindelningen. 1 det sammanhanget avstyrker utskottet ett stort antal motioner om ändringar i den förra året genomförda indelningen i stödområden. Utskottet framhåller att man bör avvakta vidare erfarenheter och att det kan vara naturligt att ta upp indelningsfrågor i samband med redovisningen av länsplanering 80.

Förra årets beslut om regionalpolitiken innebar viktiga ändringar av de

1 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80: 23

regionalpolitiska stödformerna m. m. För stödverksamheten under budgetåret 1979/80—1983/84 fastställdes en ekonomisk ram av 7,4 miljarder kr.

Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit endast en mindre förändring i stödformerna. Det gäller användning av offertstödet för produktutveckling. Förslaget biträds av utskottet.

Utskottet avstyrker olika motionskrav om ändringar av stödsystemet. Flertalet av dessa prövades redan förra året. Det gäller bl. a. socialdemokratiska krav om kommunal styrelserepresentation i stödföretag och kollektivavtal som villkor för stöd. Dessutom vill socialdemokraterna ha en fullmaktslag om etableringskontroll ifall den nuvarande verksamheten med lokaliseringssamråd inte ger önskat resultat. Förslagen avstyrks av utskottet. Socialdemokraterna reserverar sig.

1 fyra motioner uppmärksammas stödet till kommunala industrilokaler. Utskottet gör vissa uttalanden om de villkor som i dag ställs på förhandsuthyrning av lokalerna men föreslår därutöver ingen åtgärd på grund av motionerna.

Utskottet godtar regeringens förslag till anslag till regionalpolitiken för nästa budgetår. Det innebär följande förslag till anslagsanvisning:

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län 12600000

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet 356500000

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån 1 050000000

Åtgärder i glesbygder 104 000 000

Kostnader för kreditgarantier till företag i glesbygder 1 000

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering 35000000

Summa 1558101 000

I ett avsnitt om glesbygdsfrågor tillstyrker utskottet regeringens förslag att medlen för åtgärder i glesbygder skall räknas upp med 20 milj. kr. och att ramen för kreditgarantier till företag i glesbygder vidgas från 26 till 41 milj. kr.

I glesbygdsavsnittet behandlas ett par motioner om verksamheten med stöd till hemarbete i glesbygder. Det har uppstått tveksamhet om Stiftelsen Samhällsföretag bör ha ansvar för verksamheten i den utsträckning som förutsattes förra året. Utskottet anser att regeringen bör ta upp frågan till förnyad bedömning och därefter återkomma till riksdagen.

I sammanhanget har utskottet även övervägt vissa handläggningsfrågor.

I anslutning härtill uttalar sig socialdemokraterna i en reservation för att stödet till företag i glesbygder bör administreras av länsstyrelserna i stället för som nu av lantbruksnämnderna.

I ett särskilt avsnitt om decentralisering av statlig verksamhet avstyrks ett antal motioner med hänvisning till det uppdrag som den nyligen tillsatta decentraliseringsdelegationen fått.

I den sista delen av betänkandet tar utskottet upp ett stort antal motioner i vilka behandlas problem i olika län. Utskottet har inte funnit skäl att

AU 1979/80:23

föreslå någon åtgärd på grund av motionerna, frånsett två motioner om Värmlands län. Med hänsyn till sysselsättningsproblemen i detta län föreslår utskottet att 12 milj. kr. av regionalpolitiska medel skall få användas för att främja industriutvecklingen i länet. Socialdemokraterna reserverar sig till förmån för ett motionsyrkande om ytterligare insatser i Värmlands län. Staten bör enligt reservanterna ta upp överläggningar med landstinget om stöd för viss tidigareläggning av investeringar inom vårdsektorn för att därigenom främja sysselsättningen. I en särskild reservation begär socialdemokraterna att riksdagen snarast skall få en redovisning av regeringens åtgärder för att främja sysselsättningen i de s. k. stålörterna.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen skall

dels godkänna

1. de ändringar i ortsplanen som förordats i propositionen,

2. den ändring av stödområde 6 som har förordats i propositionen,

3. de förslag till planeringstal för länen t. o. m. år 1985 och om planeringens inriktning på viss del av planeringstalens befolkningsramar som har förordats i propositionen,

4. den utökade användningen av offertstöd till produktutvecklingsarbete som har förordats i propositionen,

5. vad som har förordats om användningen av anslaget Bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län,

dels

6. till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län anvisa ett reservationsanslag av 12600000 kr.,

7. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 356500000 kr.,

8. till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 1 050000000 kr.,

9. till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 104000000 kr.,

10. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m. för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

11. till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering för budgetåret 1980/ 81 anvisa ett reservationsanslag av 35000000 kr.,

dels

12. medge att regeringen får bemyndiga myndighet att biträda ackord eller eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån till företag i glesbygd och lån till anskaffning av varulager,

13. medge att under budgetåret 1980/81 statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med sammanlagt högst 41 000000 kr.

Kartong: S. 13 Utgår: Yrkandet I

S. 13, efter yrkandet 4 i motion 1812 Tillkommer: Motionen trafikutskottet.

Kartong på kartong: S. 13, rad 5 o. 7: Ändrad styckenumrering.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

40 40

47 46 46

7-10

55 ALI 1979/80: 23

4 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

Motionerna

1979180:174 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) 27 22

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att Kinda och Ydre kommuner beträffande regionalpolitisk! stöd hänförs till stödområde 4.

1979180:197 av Hugo Bengtsson m. fl. (s) 62 79

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en delegation tillsätts i vartdera Skånelänet med uppgift att inventera det befintliga näringslivet och att komma med förslag om utbyggnad och nya projekt.

1979180:218 av Bo Forslund m. fl. (s) 52 62

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur de resurser som blir lediga vid Sundsvalls luftvärnsregementes nedläggning skall kunna användas för annan meningsfull sysselsättning.

1979180:254 av Anna Wohlin-Andersson (c) 30 28

I motionen yrkas att riksdagen måtte uttala att nytillkommande statlig verksamhet skall lokaliseras utanför Stockholmsområdet.

1979180:322 av Martin Segerstedt m. fl. (s) 52 63

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anhålla att regeringen inrättar en statens servicecentral i Västernorrlands län. varvid samarbete bör kunna ske med den av lantmäteriverket skapade serviceenheten i Änge.

1979/80:323 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) 58 73

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts beträffande angelägenheten av att åtgärder vidtas för att öka förädlingsgraden inom livsmedelsindustrin samt forén ökad export av förädlade varor.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till särskilda åtgärder i Skaraborgs län i det syfte som angivits i motionen, med hänvisning till de behov som finns inom länet av ytterligare sysselsättningstillfällen.

1979180:326 av Lars Werner m. fl. (vpk) 17 1

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att uttala att i motionen redovisat 10-punktsprogram skall ligga till grund för regionpolitiken,

2. att hos regeringen hemställa om förslag som innebär programmets förverkligande.

1979180:442 av Sven Lindberg m. fl. (s) 18 3

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna sin syn på det fortsatta länsplaneringsarbetet med ett slopande av de stora

AU 1979/80:23

länsplaneringsomgångarna vart femte år och i stället en koncentration av arbetet till de årliga länsrapporterna i enlighet med vad som anförts i motionen.

1979180:568 av Wilhelm Gustafsson (fp)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala

1. att ökade regionalpolitiska insatser bör göras i södra Älvsborg.

2. att ett regionalt investmentbolag bör bildas i Älvsborgs län med huvudsaklig uppgift att stödja expansion och nyetablering av företag i södra Älvsborg.

3. att kommunerna Borås, Mark, Ulricehamn, Svenljunga, Tranemo och Herrljunga skall föras till stödområde 3.

1979180:576 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att den i motionen föreslagna utvecklingsplanen för Norrbotten bör genomföras under de närmaste fem åren och hos regeringen hemställer om att de åtgärder som fordras för detta vidtas.

1979180:578 av Olle Westberg i Hofors m. 11. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger till känna behovet av en ändring av inplaceringen i stödområdet för kommunerna i Gävleborgs län i enlighet med vad i motionen anförts.

1979180:579 av Anna Wohlin-Andersson (c)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att länsstyrelserna får besluta i ärenden upptill 10 milj. kr. i stödunderlag och att i motionen angivet undantag från länsstyrelsernas beslutsbefogenhet tas bort ur gällande bestämmelser eller åtminstone kraftigt mjukas upp.

1979/80:722 av John Andersson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att frågan om kombinationssysselsättning skyndsamt utreds och att Västerbotten därvid bör utgöra försökslän enligt vad i motionen anförs.

1979/80:723 av John Andersson m. fl. (vpk)

1 motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för skapandet av ett regionalt utvecklingsinstitut för Norrland och hos regeringen skyndsamt begär förslag härom.

1979/80:724 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen vid företags nyetablering eller utlokalisering medverkar till att en differentiering av näringslivet på bruksorterna i Gästrikland åstadkoms.

AU 1979/80:23

1979180:727 m Kjell-Olof Feldt m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att frågan om särskilda åtgärder för näringslivet och sysselsättningen i Kopparbergs län upptas till skyndsam prövning i enlighet med de riktlinjer som framförs i motionen.

1979180:729 av Börje Hörnlund (c)

I motionen yrkas att riksdagen beträffande Jörns, Kalvträsks och Fällfors församlingar i Skellefteå kommun beslutar att ändra stödområdesindelningen så till vida att nämnda kommundelar placeras i stödområde 5.

1979/80:730 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att regionalpolitisk! stöd skall utgå till energianläggningar i enlighet med vad som föreslagits i motionen.

1979180:731 av Karin Israelsson (c) och Börje Hörnlund (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att det nyinrättade samarbetsorganet i Västerbotten ges i uppdrag att lämna förslag till sysselsättningsskapande åtgärder för Västerbottens inland och glesbygder.

1979180:732 av Paul Jansson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i Skaraborgs län.

1979180:735 av Eric Jönsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts rörande insatser för att främja sysselsättningen och näringslivets utveckling i Malmöregionen.

1979180:737 av Yngve Nyquist m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en revision av stödområdesindelning i Kopparbergs län enligt följande

Kommun Stödområde

Malung Inre stödområde 6

Vansbro Inre stödområde 6

Älvdalen Inre stödområde 6

Avesta Inre stödområde 5

(dock med temporär inplacering av Horndalsområdet i inre stödområde 6) Ludvika Inre stödområde 5

(dock med temporär inplacering i inre stödområde 6)

AU 1979/80:23

7 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

Kommun

Stödområde

Mora

1 motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar att stödet till hemarbeten i sin nuvarande omfattning får försätta t. v.,

2. att riksdagen föreslår regeringen att utvärdera hemarbetens verksamhet och dess framtida inriktning.

1979180:741 av Mona S:t Cyr (m)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en kompletterande kartläggning av de återhållande faktorer som motverkar handeln med drivmedel på glesbygden, i syfte att undanröja dessa och därmed underlätta glesbygdsstödets avsedda effekter.

1979180:745 av Olle Westberg i Hofors m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska åtgärder i Gävleborgs län.

1979180:970 av Olof Palme m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar

7. att begära att regeringen snarast redovisar resultatet av det hittillsvarande arbetet samt planerade åtgärder för att trygga sysselsättningen på bruksorterna.

Motionen har beträffande detta yrkande överlämnats av näringsutskottet. Den behandlas i övriga delar av näringsutskottet.

1979180:977 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m)

1 motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att reglerna för regionalpolitisk! stöd till turistnäringen ändras så att stöd även ges till turismen i södra och mellersta Sverige.

1979180:981 av Åke Gustavsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av

36 37

18 2

45 51

27, 54 16, 17, 66

57 72

AU 1979/80: 23

användandet av de regionalpolitiska instrumenten för att skapa mer sysselsättning i områden med hög arbetslöshet.

1979/80:983 av Kurt Hugosson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär extraordinära näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen i Göteborgsområdet.

1979/80:985 av Ove Karlsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändring i förordningen om regionalpolitisk! stöd (SFS 1979: 632 och 812 § 12) så att kommuner i stödområde 5 och 6 har möjligheter att bygga industrilokaler för uthyrning om högst I 500 m2 med statsbidrag på 55 resp. 70%, även om kontrakt på uthyrning saknas.

1979/80:986 av Torsten Karlsson (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om en översyn av reglerna för lokaliseringsstöd i syfte att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för företag utanför stödområdena,

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande arbetsmarknadssituationen i Motala.

1979180:989 av Iris Mårtensson m. fl. (s)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna behovet av att glesbygdsstödet bör förstärkas för Gävleborgs län såväl som för riket som helhet,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag för att utvidga stödet till glesbygdsbutiker.

1979180:991 av Arne Nygren m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna en målsättning att vid tillsättandet av nya kommittéer alltid beaktas möjligheterna att lokalisera tjänster i kommittéerna utanför Stockholm.

1979180:994 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

13. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av lag om etableringskontroll,

14. beslutar att kommunal styrelserepresentation införs i företag som får lokaliseringsstöd,

15. hos regeringen begär att förslag skyndsamt föreläggs riksdagen om kommunal styrelserepresentation i företag som får del av lokaliseringsmedel.

AU 1979/80: 23

16. beslutar att som allmänt villkor för lokaliseringspolitiskt stöd bör gälla att förhållandena mellan stödföretaget och dess anställda regleras genom kollektivavtal,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler och handläggningsordning för åtgärder i glesbygder.

Yrkandena 10 och 11, som rör jämställdhetsfrågor, kommer att behandlas under nästa riksmöte. Övriga här ej upptagna motionsyrkanden behandlas i AU 1979/80:21 och 25.

1979180:997 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m)

1 motionen yrkas att riksdagen fastställer befolkningsramen 271000- 275 000 invånare år 1985 för Skaraborgs län.

1979180:998 av Sten Svensson (m) och förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar om inplacering av Gotlands kommun i stödområde 5.

1979180:999 av Åke Svensson (c) och Ivan Svanström (c)

1 motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning med uppgift att föreslå utlokalisering av lämplig central statlig verksamhet till Kalmar län och andra områden som har en liten andel av den statliga sysselsättningen.

1979180:1004 av Åke Wictorsson (s) och Sivert Andersson (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att planeringstalet för Stockholms län i länsplaneringen bör vara det av länsstyrelsen föreslagna I 560000- I 590000 år 1985.

1979180:1032 av Nils Erik Wååg m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att det regionalpolitiska stödet inte får ges en sådan utformning, att redan etablerad sysselsättning i andra regioner äventyras.

1979180:1036 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar

1. att statlig förvaltning bör lokaliseras till Hofors,

2. att Hofors kommun bör placeras i stödområde fyra.

1979180:1456 av Gunilla André m. fl. (c)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar höja planeringstalen för Skaraborgs län till 271 000-275000 invånare för år 1985.

1979180:1457 av Sven Aspling m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen

AU 1979/80: 23

1. beslutar anhålla att regeringen upptar överläggningar med företrädare för Värmlands läns landsting om tidigareläggning av landstingskommunala investeringar enligt riktlinjer som förordats i motionen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de värmländska kommunernas inplacering i regionalpolitiska stödområden,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att etableringsdelegationen uppmärksammar behovet av nylokaliseringar till Värmland,

4. beslutar att lokaliseringspolitiskt stöd skall utgå för byggande av kommunala industrilokaler i Värmlands län under budgetåren 1980/81 — 1982/83,

5. beslutar att ett statligt industricentrum skall etableras i Torsby kommun,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statlig verksamhet till Värmland,

7. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat stöd till turism i Värmland,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelning av statliga medel för vidareutveckling av åtgärdsförslag inom länsplaneringen,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadspolitiska insatser i Värmland.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motionen 1979/80: 1400.

1979180:1458 av Karl Björzén (m) och Björn Körlof (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en översyn av länsplaneringsarbetet bör ske innan ytterligare en stor planeringsomgång startas.

1979180:1462 av Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (c)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att norra, östra och södra delarna av Gotlands kommun inplaceras i inre stödområde 5.

1979/80:1464 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att frågan om statligt stöd i de s. k. skogslänen till industrilokaler som uppförs/ övertas av kommunen utreds.

1979180:1465 av Eric Holmqvist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om att det inrättas en särskild näringsli vskommitté för Skåne jämte länsvisa arbetsgrupper samt ger regeringen till känna vad som i övrigt anförts i motionen angående sysselsättningen i Skåne.

AU 1979/80: 23

1979/80:1467 av Börje Hörnlund m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär initiativ syftande till att trygga nödvändigt stöd till företag i glesbygd under innevarande budgetår.

1979180:1468 av Göte Jonsson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att inom ett lämpligt försöksområde upprättas ett landskapspolitiskt program syftande till att uppnå en positiv strukturutveckling på landsbygden.

1979180:1469 av Erik Larsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. uttala att regionalpolitiken i sin tillämpning bör ges en mer problemorienterad inriktning i syfte att tillgodose målsättningen om en decentraliserad samhällsutveckling,

2. att bemyndiga regeringen att besluta om utökat regionalpolitiskt stöd utanför nuvarande stödområde på sätt som angivits i motionen.

1979180:1472 av Kjell Mattsson (c) och Märta Fredrikson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att avskrivnings- och lokaliseringslån kan utgå till kommunen även utanför stödområde 4-6 för att uppföra industrilokaler inom de regler som anges i motionen.

1979180:1473 av Bertil Måbrink (vpk)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen anhåller att regeringen tillsätter en konsultgrupp som tillsammans med Söderhamns kommun och de fackliga organisationerna analyserar och utreder på vilket sätt en industriutveckling skall ske i Söderhamn,

2. att denna analys görs utifrån samhällsekonomiska bedömningar,

3. att regeringen under pågående analys och utredning samt tills förslag till åtgärder presenterats stoppar alla industrinedläggningar.

1979180:1474 av Bertil Måbrink (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen anhåller hos regeringen om att en statlig industri- och sysselsättningsplan för Blekinge utarbetas, med beaktande av de förslag som anges i motionen.

1979/80:1478 av Karl-Eric Norrby (c)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att regeringen vid översynen av stödområdesindelningen bör överväga att flytta Arvika, Årjängs och Säffle kommuner till stödområde 4.

AU 1979/80:23

1979/80:1479 av Johan Olsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen anhåller att regeringen vidtar åtgärder för intensifierade insatser i glesbygder och mindre tätorter i Gävleborgs län.

1979/80:1480 av Martin Olsson (c) och Margit Odelsparr (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att Ånge bör prioriteras som lokaliseringsort vid nystartande, utbyggnad eller omlokalisering av statlig förvaltning, service o. d. samt av statlig industriell verksamhet.

1979180:1549 av Bertil Jonasson m. fl. (c, m, fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att bemyndiga regeringen att sätta in extraordinära regionalpolitiska insatser i Värmland,

2. att hos regeringen begära att Värmlands synnerligen besvärliga sysselsättningssituation beaktas i kommande översyn av stödområdesgränserna.

1979180:1792 av Olle Aulin m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om regionalpolitiska åtgärder inom Malmöhus län.

1979180:1795 av Karin Flodström m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen föreslagits om ändrad stödområdesindelning för Örebro län.

1979180:1797 av Hans Gustafsson m. 11. (s)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att Blekinge län får en extra tilldelning av anslagen för sysselsättningsfrämjande åtgärder i anslutning till länsplaneringen att användas för framtagande av sysselsättningsprojekt i Olofströms kommun.

1979/80:1802 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin uppfattning ger regeringen till känna vad som i motionen anförts.

Motionen behandlar sysselsättningsfrågor i Malmöhus län.

1979180:1808 av Arne Nygren m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att ett näringspolitiskt program för utveckling i skogslänen skyndsamt utarbetas,

2. att riksdagen i övrigt som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om riktlinjer för regionalpolitiska åtgärder i Norr -

AU 1979/80:23

13 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

bottens. Västerbottens, Västernorrlands. Jämtlands. Gävleborgs. Kopparbergs och Värmlands län.

1979/80:1812 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp)

I motionen yrkas

2. att riksdagen uttalar att lokalisering av statlig verksamhet bör ske till 63 82

Malmöhus län,

3. att riksdagen beslutar att stödområdesgränsema revideras, så att 27 27

även enstaka kommuner och områden i Skåne kan ingå,

4. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en särskild delega- 63 82

tion tillsätts för behandling av sysselsättningsproblemen m. m. i Skåne. I

denna delegation bör bl. a. ingå representanter för näringslivet.

Motionen behandlas beträffande yrkandet 1 av trafikutskottet.

1979180:1813 av Eric Rejdnell (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening beslutar uttala

1. att ökade regionalpolitiska insatser bör göras i Kalmar län. 60 76

2. att stödområdesplaceringen bör förbättras för de värst utsatta kom- 27 25

munerna.

3. att åtgärder bör vidtas för lokalisering av statlig verksamhet till Kal- 60 76

mar län.

1979180:1815 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) 30 30

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att motionen överlämnas till decentraliseringsdelegationen.

2. att riksdagen hos regeringen begär en inventering av möjligheterna att, i samband med de omlokaliseringar av olika myndigheter som kommer att aktualiseras under de närmaste åren. överföra statlig verksamhet till de kommuner i Stockholmsregionen som har en låg andel arbetsplatser i förhållande till invånarantalet.

1979180:1820 av Eva Winther (fp) 19 5

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att i direktiven till utredningar med regionalpolitisk anknytning bör skrivas in att utredningen har att ta hänsyn till den regionalpolitiska målsättning riksdagen slagit fast.

1979/80:1821 av Erik Wärnberg m. fl. (s) 27 22, 23

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala att Kinda och Ydre kommuner samt Östergötlands skärgård placeras i stödområde 3 och att kommunerna Valdemarsvik, Åtvidaberg. Boxholm och Ödeshög placeras i stödområde 2.

AU 1979/80:23

1979/80:1847 av Marianne Stålberg m. fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen

1. beslutar anhålla alt regeringen föreslår ökad differentiering av de regionalpolitiska stöden i syfte att uppnå hårdare styrning av resurserna till inlandet,

2. beslutar att flytta upp Bräcke kommun från stödområde 5 lill stödområde 6,

3. beslutar att användningen av offertprincipen begränsas till stödområdena 5 och 6,

4. beslutar att anhålla att regeringen ser över investeringsfonderna så att de åter kan utnyttjas i lokaliseringssyfte och att insatserna styrs till inlandet,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kapitalutflödet från företag inom inre stödområdet.

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser från statens sida för att utveckla de industrier och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga förutsättningar.

7. beslutar att ett statligt industricentrum skall etableras i Sveg. Härjedalens kommun.

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förändringar av kraven på kommunala industrilokaler.

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokalisering av statlig industriell verksamhet till Jämtlands län.

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etableringsdelegationens verksamhet.

11. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att statlig, offentlig verksamhet förläggs till Jämtlands län.

12. beslutar att. i enlighet med vad i motionen anförts, vid högskolan i Östersund inrätta ett utvecklingscentrum för inlandsforskning med inriktning på äldreomsorgen.

1979/80:1875 av Margaretha af Ugglas m. fl. (m)

1 motionen yrkas att riksdagen uttalar att regeringen bör tillse att Stockholmsregionens välståndsskapande förutsättningar liksom dess huvudstadsroll kommer till uttryck i pågående länsplaneringsomgång. Planeringstalen bör inriktas på en befolkningsmängd på mellan 1560000 och I 590000 stockholmare 1985.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1979/80: 1870.

AU 1979/80:23

15 Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p

1979180:1901 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) 54 66

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för att stärka sysselsättningen i Gävleborgs län.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motionen 1979/80: 1900.

1979/80:1902 av Hans Lindblad (fp) 27 16

I motionen yrkas att riksdagen med hänvisning till den för svenska förhållanden extrema folkminskningen i Hofors kommun beslutar föra kommunen till ett fördelaktigare stödområde.

Riksdagens regionalpolitiska beslut år 1979

Det regionalpolitiska beslutet förra året redovisas i propositionen på följande sätt.

Riksdagen tog våren 1979 ställning till regionalpolitiken (prop. 1978/ 79: 112, AU 1978/79:23, rskr 1978/79:435). I beslutet fastlades riktlinjer, som i stort bygger på de principer riksdagen antog år 1976. Målet för regionalpolitiken skall vara att ge människor i alla delar av landet tillgång till arbete, service och god miljö. Eftersom det alltjämt råder betydande skillnader mellan landets olika delar i dessa avseenden, måste regionalpolitiken inriktas på att undanröja förvärvshinder och fördela arbetstillfällena inom landet så att en rimlig regional balans uppnås. En förutsättning för detta är bl. a. att ingen del av landet växer på ett sådant sätt att regioner i andra delar av landet påverkas negativt.

1 de nya riktlinjerna för regionalpolitiken betonades särskilt vikten av att länsplaneringen mer än tidigare inriktas på konkreta åtgärder och samordnas med annan planering. För att möjliggöra åtgärder i anslutning till länsplaneringen anvisades medel under ett särskilt anslag. Vidare behandlades de regionalpolitiska planeringsinstrumenten för att få enhetliga riktlinjer för hur de olika regionernas problem skall lösas. Ortsplanens betydelse för prioriteringar slogs fast samtidigt som vissa kompletteringar och preciseringar angavs. Inga ändringar beslutades i de tidigare fastställda planeringstalen för länens folkmängd men en översyn begärdes. En ny stödområdesindelning antogs där kommuner i behov av regionalpolitisk stöd placerades in i sex stödområden.

Det regionalpolitiska stödet till näringslivet förstärktes. Det gällde i första hand sysselsättningsstödet. Lokaliseringslån kan nu ges, förutom till investeringar i byggnader och maskiner, även till bl. a. marknadsföring och produktutveckling. Vidgade möjligheter finns att använda offertstöd i de fall då övriga stödmöjligheter inte är tillämpliga.

AU 1979/80:23

16 Enligt riksdagsbeslutet skall de statliga insatserna för sysselsättning och service i glesbygder samordnas och intensifieras. Ett nytt och förstärkt glesbygdsstöd infördes.

Systemet med lokaliseringssamråd skall behållas och utvidgas till att omfatta den privata tjänstesektorn.

Den offentliga sektorn bör i ökad utsträckning planeras från regionalpolitiska utgångspunkter.

AU 1979/80: 23

17 Utskottet

Regionalpolitikens inriktning

Riksdagen fastställde förra året nya riktlinjer för regionalpolitiken. En översiktlig redovisning av det beslutet har lämnats i ett tidigare avsnitt av detta betänkande. Det pågår ett fortsatt utredningsarbete med de regionalpolitiska frågorna. Länsplanering 1980 kommer att i höst slutföras på det regionala planet. Avsikten är att riksdagen därefter skall få en redovisning av resultatet i form av en proposition. Även det pågående arbetet på en sysselsättningspolitisk proposition på grundval av bl. a. sysselsättningsutredningens slutbetänkande kan väntas få betydelse för regionalpolitikens förutsättningar och inriktning.

Vpk tar i en omfattande motion, 326, upp frågan om regionalpolitikens framtida inriktning. Motionärerna lägger fram ett tiopunktsprogram som de vill skall ligga till grund för politiken. Dessutom begär motionärerna att regeringen skall lägga fram förslag om hur politiken skall förverkligas. De tio punkterna har följande lydelse:

1. Regionpolitiken skall ske i form av en styrningsplanering, där ansvariga politiska beslut direkt avgör resursernas fördelning i stort.

2. Ett stort, långsiktigt statligt industriprogram skall läggas upp, inriktat på att starkt höja förädlingsgraden i ekonomin både totalt och i de särskilda branscherna samt med minsta energi- och råvaruåtgång skapa maximalt med arbete. De statliga industrierna skall planmässigt utlokaliseras i skilda regioner.

3. Alla större privata investeringar skall med avseende på sin geografiska fördelning rätta sig efter samhälleliga beslut.

4. Ett planeringsdepartement skall inrättas med uppgift att ta fram underlaget för och från riksnivå fördela statliga och större privata investeringar. Den konkreta uppbyggnaden ute i länen bör skötas av länsorganen, vilka av departement och riksdag bör tilldelas medel härför.

5. Planeringsdepartement och länsorgan skall söka samla investeringar i produktion, infrastruktur och bebyggelse till större samordnade projekt. Detta är nödvändigt för att få tillräckligt stora insatser och för att garantera fungerande och genomtänkta levnadsmiljöer.

6. Ett nationellt program skall läggas upp för att dämpa privatbilismen och bygga ut kollektivtrafik och inrikes sjöfart till högsta tekniska kapacitet. Detta är nödvändigt för att effektivisera transporterna, rädda kollektivtrafiken i glesbygderna samt sanera storstäderna.

7. Ett program skall läggas upp för att systematiskt undanröja de verkningar hittillsvarande utveckling fått i storstadsregionerna - stocknings- och köproblem, förstöring av den fysiska miljön, bostadssegregering och ansamling av sociala problem.

8. Den nuvarande ortsklassificeringen skall avskaffas. Helt nya principer för tätortsutbyggnad bör för framtiden förberedas — t. ex. utvecklande av blandstadsprincipen. Målet skall vara städer, planerade för social jämställdhet och ägnade att bryta ned skillnaderna mellan stad och land.

2 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80: 23

9. Existerande småorter och glesbygder skall vara garanterade fullvärdig försörjning med elementära nyttigheter - sanitär utrustning, normal bostadsstandard, dagligvaruservice samt rimliga reseavstånd för dagliga funktioner som skola och arbete.

10. Målsättningen för regionpolitiken skall vara full, effektiv och bestående sysselsättning i varje län samt att ingen kommun eller bygd med ett befolkningsunderlag i nuläget på minst 10000 skall behöva drabbas av kroniska flyttningsförluster.

Utskottet konstaterar att vpk förra året lade fram en motion av i princip samma innebörd och att riksdagen avslog den i samband med att riktlinjerna för regionalpolitiken fastställdes. Med hänvisning härtill och vad tidigare sagts om det fortsatta regionalpolitiska utredningsarbetet avstyrker utskottet motionskraven även i år.

Inte heller finner utskottet skäl att föreslå någon åtgärd på grund av motionen 981 av Åke Gustavsson m. fl. (s). Mot bakgrund av förhållandena i Jönköpings län vill motionärerna få till stånd en översyn av de regionalpolitiska instrumenten för att öka tillgången på arbete i sysselsättningssvaga regioner. Även beträffande den motionen hänvisar utskottet till vad inledningsvis anförts om det pågående regionalpolitiska utredningsarbetet.

Länsplaneringen

Länsplaneringen är en regional utvecklingsplanering. Den har till syfte att klargöra hur de regionalpolitiska målen för arbete, service och god miljö skall nås i länen. Planeringen utförs av länsstyrelserna i samverkan med statliga sektorsorgan, kommuner, landsting, fackliga organisationer, näringsliv m. fl. Hittills har länsplaneringen genomförts i tre riksomfattande omgångar, länsplanering 1967, länsprogram 1970 och länsplanering 1974. Fullständiga länsplaneringar är numera avsedda att bedrivas ungefär vart femte år. Mellan planeringsomgångarna görs en årlig uppföljning och utvärdering. Nu pågår en fullständig omgång, länsplanering 1980, som skall redovisas av länsstyrelserna under hösten.

Länsplaneringens uppläggning diskuterades i samband med riksdagens beslut förra året om regionalpolitiken. Både i propositionen och i utskottsbetänkande! betonades vikten av att planeringen blir mer konkret och åtgärdsinriktad. Särskilda medel anvisades då liksom i år för att genomföra och vidareutveckla åtgärder i anslutning till länsplaneringen.

Vid fjolårets riksdagsbehandling riktades i motioner kritik mot länsplaneringen. Denna kritik - i vilken utskottet delvis instämde - återkommer nu. Sven Lindberg m. fl. (s) yrkar i motionen 442 att de stora länsplaneringsomgångarna skall slopas och att man i stället skall koncentrera sig på de årliga rapporterna. Dessa kan vid behov kompletteras genom att regeringen utfärdar anvisningar om att en viss fråga skall behandlas i ett eller

AU 1979/80:23

flera län. Karl Björzén (m) och Björn Körlof (m) är inne på samma tankegång i motionen 1458. De vill ha en översyn av länsplaneringsarbetet innan ytterligare en stor planeringsomgång startas.

Utskottet har inte underlag för att nu ta ställning till frågan om de stora planeringsomgångarna skall upphöra. Utskottet utgår emellertid från att länsplaneringens framtida utformning tas upp i den proposition som kan väntas på grundval av länsplanering 1980.

Med hänvisning till det anförda bör motionerna 442 och 1458 inte föranleda någon åtgärd.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 1468 av Göte Jonsson m.fl. (m). Motionärerna vill få till stånd en helhetsbedömning av den svenska landsbygdens framtid och tänker sig att man mot bakgrund av förhållandena i ett försöksområde skall upprätta ett landsbygdspolitiskt program. Syftet skall var att få till stånd en positiv utveckling av landsbygden. Vid helhetsbedömningen skall man utgå från faktorer som befolkningsunderlag, bebyggelse, arbetstillfällen, service och kommunikationer.

Enligt utskottets uppfattning täcker länsplaneringen in frågor av det slag motionärerna är ute efter. Det är fullt möjligt att inom ramen för denna planering belysa problemen i mera glesbebyggda delar av länen och med ledning därav lämna förslag till åtgärder. Så sker också i dag. Denna ordning har den fördelen att man tar upp frågorna utifrån de olika länens skilda förutsättningar. Det är ett mera realistiskt sätt att närma sig problemen än att — som motionärerna föreslår - specialutreda ett visst område som skulle återspegla ett genomsnitt av vår landsbygd. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen.

Slutligen i detta avsnitt tar utskottet upp motionen 1820 av Eva Winther (fp). Motionären vill att riksdagen skall uttala att i direktiven till statliga utredningar med regionalpolitisk anknytning skall skrivas in att hänsyn skall tas till de av riksdagen fastställda regionalpolitiska målen.

Utskottet har inte annan uppfattning än motionären i fråga om vikten av att utredningar i förekommande fall väger in de regionalpolitiska aspekterna då man lägger fram sina förslag. I vad mån det sagda i de särskilda fallen bör komma till uttryck i direktiven för utredningarna torde i första hand vara en fråga för regeringen. Med hänsyn till att utredningsdirektiv på ett förberedande stadium delas till berörda departement finns det möjligheter att den vägen bevaka de regionalpolitiska synpunkterna. På ett område kommer f. ö. frågan att särskilt granskas, och det gäller decentralisering av statlig verksamhet. Som redovisas i det följande har nämligen inrättats en särskild decentraliseringsdelegation under ledning av statsrådet Johansson.

På grund av det anförda bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

AU 1979/80:23

20 Ortsplanen

Ortsplanens utformning framgår av 5 § förordningen (1979: 639) om skyldighet för statlig myndighet att följa riktlinjerna för regionalpolitiken. 1 propositionen föreslås ändring i ortsplanen med anledning av att kommunerna Motala och Åsele den 1 januari i år delats. Den nybildade Motala kommun föreslås bli regionalt centrum medan de nybildade kommunerna Vadstena. Dorotea och Åsele föreslås bli kommuncentra.

Utskottet har inte något att erinra mot propositionens förslag.

Planeringstal

Sedan åtskilliga år har försök gjorts att med hjälp av befolkningstal ange den beräknade befolkningsutvecklingen på längre sikt i kommuner och län. Till en början gällde befolkningstalen kommunblocken. Länsplanering 1967 var avsedd att lägga grunden till en bättre samordning av de statliga myndigheternas beslut om fördelning av utbyggnadsresurser mellan olika kommunblock. För att ge planeringen en kvantitativ och konkret innebörd fastställde därför länsstyrelserna befolkningstal i form av ramar för kommunblocken. Ramarna grundades på befolknings- och näringslivsprognoser och avsåg befolkningen år 1980. Talen betecknades som grova riktvärden för planeringen och skulle justeras efter hand som förutsättningarna ändrades.

Vid anmälan av länsplanering 1967 till 1969 års riksdag betonades att befolkningstal av det angivna slaget inte kunde få bindande effekt. De skulle endast vara vägledande för samhällsplaneringen. Eftersom behoven av insatser var störst inom stödområdet, skulle åtgärder som syftade till att påverka utvecklingen i positiv riktning i förhållande till prognoserna förbehållas i första hand detta område. Planeringen utanför stödområdet kunde som utgångspunkt ha en utveckling som i huvudsak stämde överens med de uppgjorda prognoserna. En enhällig riksdag anslöt sig till det uttalandet.

Planeringstal för länen i form av befolkningsramar fastställdes av riksdagen år 1972 och år 1976. Dessa ramar, som innehåller antaganden om befolkningsutvecklingen t. o. m. utgången av år 1985, skall statliga myndigheter enligt förordningen 1979: 639 om skyldighet för statlig myndighet att följa riktlinjerna för regionalpolitiken lägga till grund för planeringen inom sitt verksamhetsområde och för beslut av betydelse för samhällsutvecklingen.

Riksdagen uttalade år 1972 att befolkningsramarna skulle utformas med beaktande av utvecklingsmöjligheter och utvecklingstendenser i de skilda regionerna och med hänsyn till tillgängliga regionalpolitiska medel. I befolkningsramarna skulle finnas en inbyggd flexibilitet som medgav en planeringsberedskap för att möta de problem som uppstod om utvecklingen gick åt annat håll än vad man hade räknat med.

AU 1979/80: 23

21 I riksdagens beslut år 1976 betonades att en utgångspunkt för planeringen bör vara att utvecklingsambitionerna för län och kommuner ansluter till de för landet som helhet gällande förutsättningarna. Planeringen för sysselsättning och serviceförsörjning skall därför utgå från vad som resp. år är ett realistiskt befolkningstal för hela riket.

Enligt cirkuläret skulle beslutet om planeringen i resp. län i första hand inriktas på en viss del av ramen. För storstadslänen skulle planeringen primärt inriktas på den undre delen av ramen. Planeringen i skogslänen och Gotland skulle primärt inriktas på den övre delen av planeringsramen. För övriga län skulle planeringen i första hand inriktas mot mellandelen av resp. befolkningsram.

I den regionalpolitiska propositionen 1978/79:112 framhölls bl. a. att planeringstal i form av befolkningsramar är en god grund för fördelningsoch dimensioneringsbeslut av betydelse för regionalpolitiken. Någon ändring i de befolkningsramar för år 1985, som tidigare beslutats för länen, ansågs inte behövas. I anslutning till propositionen väcktes ett antal motioner med förslag till justeringar i planeringstalen för en del län. Riksdagen biföll propositionen så till vida att 1976 års beslut om befolkningsramar skulle gälla t. v. I utskottets betänkande (AU 1978/79:23), som låg till grund för riksdagsbeslutet, framhölls emellertid att förutsättningarna i någon mån hade ändrats sedan 1976, bl. a. fanns det anledning räkna med att rikets totala befolkningsökning skulle bli inte oväsentligt lägre än vad tidigare antagits. Regeringen Fick därför riksdagens uppdrag att se över planeringstalen och redovisa resultatet härav till innevarande riksmöte.

Med anledning av riksdagens beslut har inom industridepartementet upprättats en promemoria med förslag till reviderade planeringstal för år 1985. Länsstyrelserna har yttrat sig över promemorian. Resultatet av regeringens överväganden redovisas i budgetpropositionen. I följande tabell anges befolkningssiffrorna för länen åren 1970 och 1979, de för år 1985 fastställda planeringstalen samt propositionens förslag till reviderade planeringstal för samma år. I tabellen har även lagts in de år 1972 beslutade befolkningsramarna för år 1980.

En jämförelse mellan de verkliga invånarantalen vid början av 1980 och de år 1972 för länen uppställda planeringstalen med kompletterande prioriteringsuttalanden visar en tämligen god överensstämmelse med undantag för storstadslänen där avsevärda skiljaktigheter föreligger. För Stockholms län understiger sålunda det verkliga talet den nedre delen av ramen med ca 75 000 invånare. Motsvarande tal för Göteborgs och Bohus län och Malmöhus län är 47 000 resp. 17 000. Även Blekinge, Örebro och Västmanlands län ligger under prognosen. Avgörande för skillnaden mellan den planerade och den verkliga utvecklingen är att rikets totala befolkning inte nått upp till den nivå man räknat med.

När det gäller ramarna för år 1985 skiljer sig de nu föreslagna från de tidigare antagna, främst genom att de gjorts snävare. Skälet härtill är att

AU 1979/80:23

Invånare i tusental

22 Folkmängd Planeringstal Nuvarande pia- Reviderade

Län

för 1980 enl. beslut 1972

neringstal för 1985

tal för 1985

Stockholms

1600-

1530—

1 545 —

1565 Uppsala

225 —

240-

246-

250 Södermanlands

250-

254 Östergötlands

390-

394-

400 Jönköpings

305-

300-

303-

308 Kronobergs

170-

170—

171 —

175 Kalmar

245-

240-

244 Gotlands

52-

53-

54-

56 Blekinge

155 —

152—

156 Kristianstads

265-

270-

283—

287 Malmöhus

760-

740-

745-

755 Hallands

210—

225 —

236-

240 Göteborgs o. Bohus

760-

720-

710—

720 Älvsborgs

410—

415 —

422-

428 Skaraborgs

260-

268-

272 Värmlands

275-

267-

272 Riket

8 300

8 312—

8258-

8 333—

planeringstalen skall avse en så kort tid som den närmaste femårsperioden. Som en följd härav anses de tidigare gjorda prioriteringsuttalandena beträffande viss del av ramarna vara obehövliga. Sådana preciseringar bör enligt propositionen kunna göras av länsstyrelserna i arbetet med länsplaneringen.

Det förslag till planeringstal för länen som redovisas i propositionen ligger för flertalet län nära länsstyrelsernas prognoser. För Stockholms, Skaraborgs och Norrbottens län innebär dock propositionen avvikelser i förhållande till dessa. För Norrbotten har propositionen en högre nivå än länsstyrelsens befolkningsprognos enligt vilken befolkningen skulle uppgå till 259000 år 1985. För Stockholms och Skaraborgs län är förhållandet det motsatta.

I fyra motioner begärs ändring av planeringstalen. Motionerna gäller Stockholms län och Skaraborgs län. Åke Wictorsson (s) och Sivert Andersson (s) i motion 1004 och Margaretha af Ugglas m. fl. (m) i motion 1875 yrkar att befolkningsramen för Stockholms län skall bestämmas i enlighet med länsstyrelsens förslag. Det innebären höjning med 15000 invånare till 1 560000-1 590000.1 motionen 1004 framhålls bl. a. att regeringen i propositionen inte redovisar på vilket sätt befolkningsutvecklingen i länet skall bromsas upp, således vilka styrmedel statsmakterna anser skall användas för att det uppsatta målet skall nås.

AU 1979/80:23

23 I motionerna 997 av Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) och 1456 av Gunilla André m. fl. (c) begärs att befolkningstalet för Skaraborgs län skall höjas enligt länsstyrelsens förslag, vilket innebär en befolkningsram på 271 000—275 000. Som framgår av tabellen ovan föreslås i propositionen en ram på 268000—272000. Motionärerna pekar bl. a. på den förhållandevis stora inflyttningen till länet och de relativt höga födelsetalen.

Utskottet anser sig kunna godta propositionens förslag till planeringstal i länen för år 1985. De snävare ramarna minskar visserligen flexibiliteten i planeringen, men det kan accepteras med hänsyn till det korta tidsperspektivet. Med denna typ av ramar blir det också ointressant med särskilda prioriteringsuttalanden beträffande viss del av ramarna. För Stockholms län innebär förslaget en årlig genomsnittlig befolkningsökning med 4000- 8000 invånare. För Skaraborgs län kan den föreslagna ramen synas något låg, men den bör dock kunna accepteras. Utskottet avstyrker därför de motionsvis framförda ändringsyrkandena.

Motionerna har föranlett att frågan om planeringstalens funktion tagits upp från mera allmänna utgångspunkter i utskottet. Som utskottet tidigare redovisat kommer länsstyrelserna i höst att presentera förslag till länsprogram 1980. 1 det sammanhanget redovisas länsstyrelsernas förslag till befolkningsramar för år 1990. Avsikten är att riksdagen sedan får ta ställning i samband med redovisningen av regeringens överväganden i anslutning till länsprogram 1980.

Planeringstalen är av riksdagen fastställda utgångspunkter för sådan samhällsplanering som påverkas av folkmängdens storlek, struktur och förändringar. De för länen fastställda talen bryts sedan ned till kommunnivå genom beslut av länsstyrelsen. Genom att statliga myndigheter använder planeringstalen påverkas kommunal planering samt — mer indirekt — även enskild verksamhet.

Riksdagen har genom sina ställningstaganden till planeringstalen för länen velat markera hur den totala befolkningstillväxten i riket bör fördelas om en rimlig regional balans skall kunna upprätthållas. Detta har bl. a. kommit till uttryck genom de preciseringar inom ramarna som riksdagen fastställt, innebärande en prioritering av skogslänen och en dämpning av utvecklingstakten i storstadslänen. 1 årets budgetproposition finns också markeringar av detta slag genom förslagen till planeringstal för Stockholms län och Norrbottens län.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att regeringen i samband med redovisningen för länsplanering 1980 tar upp frågan om befolkningstalens framtida roll mot bakgrund av de gångna årens erfarenheter. Frågor som rör planeringsinstrumentets genomslagskraft på olika områden bör belysas, liksom problem som hänger samman med önskemål om en ökad styrning av regionalpolitiska insatser. Planeringstalens effekt för de statliga myndigheternas verksamhet bör särskilt granskas. En annan viktig aspekt är vilka slutsatser som skall dras om utvecklingen avviker, positivt

AU 1979/80:23

eller negativt, från den prognos talen kan sägas utgöra. I det sammanhanget kan det bli aktuellt att ta upp ett principresonemang om de regionalpolitiska medlens utformning för olika slags situationer.

Vad utskottet anfört i fråga om planeringstalens funktion bör regeringen underrättas om.

Stödområdesindelningen

För att fördela det regionalpolitiska stödet och i övrigt styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa delar av landet klassats som stödområden. Denna metod har använts alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. En viktig del av det regionalpolitiska beslutet förra året var ställningstagandet till en ny indelning i stödområden. Det tidigare systemet med ett inre och ett allmänt stödområde samt den s. k. grå zonen gjordes mera finfördelat och sex olika stödområdesklasser infördes. Indelningen framgår av kartan på s. 25.

En bärande princip för indelningen var att skogslänen och då särskilt de inre (västra och norra) delarna därav liksom tidigare skulle prioriteras. En annan utgångspunkt för riksdagsbeslutet var att en kommun inte fick delas i stödområdeshänseende. Behovet att i vissa fall styra investeringarna inom kommunerna fick tillgodoses genom att subventionsgraden differentierades inom gällande ramar. En synpunkt som togs fram var också att regionalpolitiskt stöd liksom tidigare skulle kunna beviljas utanför stödområdena om det förelåg särskilda skäl. Den nya indelningen trädde i kraft den 1 juli 1979.

I budgetpropositionen föreslås inte någon saklig ändring i stödområdesindelningen. Med anledning av en ändring i kommunindelningen föreslås dock att Åsele och Dorotea kommuner skall tillhöra stödområde 6. Dessa båda kommuner utgjorde före den 1 januari i år tillsammans Åsele kommun, som också ingick i stödområde 6. Utskottet har självfallet inte något att erinra mot denna formella justering.

Stödområdesindelningen behandlas i ett stort antal motioner. Flertalet av dessa innehåller yrkanden om högre inplacering av vissa angivna kommuner. I ett par motioner finns emellertid synpunkter av mer principiell art. Det gäller främst motionen 1469 av Erik Larsson m. fl. (c). Motionärerna framhåller att det knappast är lämpligt att riksdagen redan efter ett år förändrar regionalpolitiken i grundläggande hänseenden. Det skulle, sägs det vidare, medföra en ryckighet i planeringen som sannolikt skulle motverka sitt eget syfte. Motionärerna anser emellertid att man, mot bakgrund bl. a. av den fortgående centraliseringsprocessen, inom ramen förfjolårets beslut skall ge regionalpolitiken en mera problemorienterad inriktning så att insatserna i större utsträckning riktas mot utsatta områden, oavsett var i landet de är belägna. Motionärerna vill ha ett riksdagsuttalande av denna innebörd. Som en följd av den redovisade inställningen föreslår motionärerna också att regeringen skall få vidgade befogenheter att sätta in stöd i

Kiruna

Lycksele

imsköldsvik

östersund

■ Härnösand Sundsvall

Gävle

Karlstad Lindesberg

lil E3W

Tranås

AU 1979/80:23

Stödområden

':ekenlÖrklaring Stödområde 6 Stödområde 5 Stödområde 4 Stödområde 3 Stödområde 2 Stödområde 1

En högre sillra markerar ett större behov av stödinsatser.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen

AU 1979/80:23

utsatta delar av landet utanför stödområdena. Man tänker sig en form av temporära stödområden för exempelvis två år och insatser där av typ lokaliseringslån i kombination med sysselsättningsstöd.

Enligt utskottets uppfattning är det rimligt att man får en något längre erfarenhet av förra årets reform innan diskussionen tas upp om ändrade stödformer m. m. Det sagda innebär att utskottet avstyrker motionen 1469 i den del den innehåller förslag om ändring i reglerna för det regionalpolitiska stödet.

I anslutning till motionen vill utskottet emellertid erinra om att den nuvarande ordningen innebär möjligheter att bevilja regionalpolitisk! stöd även utanför stödområdena. Det gäller dock inte sysselsättningsstöd, som är förbehållet de tre högsta stödområdesklasserna, och på den punkten är utskottet inte berett att föreslå någon ändring. Enligt regler som tillämpades redan före fjolårets beslut kan stöd utgå utanför stödområdena om avsevärda sysselsättningssvårigheter uppkommer vid en omfattande branschrationalisering eller liknande eller om särskilda skäl talar för att ett område med ensidigt näringsliv eller isolerat läge bör tillföras industrier.

Enligt utskottets uppfattning ger de nuvarande bestämmelserna regeringen handlingsutrymme för insatser utanför stödområdena. Erfarenheten visar också att under årens lopp betydande punktinsatser gjorts med hjälp av dessa regler. Någon ändring härvidlag innebar inte förra årets beslut. När det gäller mera omfattande regionalpolitiska åtgärder utanför stödområdena vill utskottet också peka på det kraftiga stöd som beviljats i anslutning till varvskrisen. Varvsregionerna kan f. ö. sägas vara temporära stödområden av i princip det slag motionärerna är ute efter.

Med det anförda har utskottet besvarat motionen 1469 som inte bör föranleda någon åtgärd.

Frågan om regionalpolitisk! stöd utanför de nuvarande stödområdena tas upp även i andra motioner. Motionen 986 av Torsten Karlsson (s) innehåller ett direkt yrkande om översyn av stödreglerna mot bakgrund av situationen i Motala. Utskottet hänvisar tili vad som anförts om reglernas innebörd m. m. och avstyrker motionsyrkandet.

Förslag om ändringar i stödområdesindelningen läggs fram i 19 motioner. Förslagen berör tolv län och gäller ett stort antal kommuner som framgår av följande uppställning:

Län/kommun Nuv. Motionsförslag

stödområde -

Västerbottens län

Skellefteå 4 5 Jörn, Kalvträsk, 729 Boije Hörnlund (c)

Fällfors

Jämtlands län

Bräcke 5 6 1847 Marianne Stålberg m. fl. (s)

AU 1979/80:23 27

Län/kommun

Nuv.

stöd område -

Motionsförslag

Gävleborgs län

Gävle

3 Sandviken

3 Ockelbo

4 Söderhamn

578 Olle Westberg i Hofors m. fl.

Bollnäs

745 Olle Westberg i Hofors m.fl.

Ovanåker

4 Voxna 5

Ljusdal

6 Hudiksvall

4 Delsbo. Bjuråker

Nordanstig

578, 745,

Hofors

Kopparbergs län

1036 Bertil Måbrink (vpk) 1902 Hans Lindblad (fp)

Malung

6 Vansbro

6 Älvdalen

6 Avesta

5 Horndal 6

Ludvika

737 Yngve Nyquist m. fl. (s)

Mora

5 Orsa

5 Rättvik

5 Smedjebacken

5 Leksand

4 Värmlands län

Översyn

1457 Sven Aspling m.fl. (s)

1549 Bertil Jonasson m. fl. (c, m,

Arvika

Årjäng

1478 Karl-Erik Norrby (c)

Säffle

4 Örebro län

Ljusnarsberg

5 Hällefors

5 Lindesberg

5 norra delen

Nora

1795 Karin Flodström m. fl. (s)

Karlskoga

3 Degerfors

3 Laxå

3 Askersund

1 Östergötlands län

Skärgården

3 Valdemarsvik

—

2 Åtvidaberg

1821 Erik Wärnberg m. fl. (s)

Boxholm

—

2 Ödeshög

2 Kinda

174 Anna Wohlin-Andersson m. 1821 (s)

Ydre

174 (c) 1821 (s)

Älvsborgs län

Borås

3 Mark

3 Ulricehamn

3 Svenljunga

568 Wilhelm Gustafsson (fp)

Tranemo

3 Herrljunga

3 Kalmar län

Översyn

1813 Eric Rejdnell (fp)

Gotlands län

Gotland

5 998 Sten Svensson (m) och Ingegerd Troedsson (m)

5 utom Visbyområdetl462 Torsten Gustafsson (c) och Per-Axel Nilsson (s)

. (s)

Skåne

Översyn

1812 Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp)

AU 1979/80:23

28 Såsom utskottet framhöll förra året är det en vansklig uppgift att göra en rättvis bedömning av hur rikets kommuner bör placeras i stödområdeshänseende. Motionerna belyser detta förhållande. Det gör även de regionalpolitiska data som utskottet redovisar i en bilaga till betänkandet.

Med hänsyn till den korta tid som förflutit sedan den nuvarande indelningen gjordes är utskottet emellertid inte berett att föreslå några ändringar i denna. En viss uppfattning om hur det nya systemet utfallit bör man få sedan länsplanering 1980 slutförts. Det ter sig naturligt att på nytt ta upp frågan om stödområdesindelningen i samband med redovisning för riksdagen av länsplanering 1980. Utskottet framhöll förra året att det inte kunde uteslutas att det vid en omprövning kunde visa sig ändamålsenligt att gå tillbaka till ett system med färre klasser och måhända kraftigare prioritering av områden som har de verkligt stora problemen. I det sammanhanget betonade utskottet att inom ramen för ett stödområdessystem indelningen borde vara långsiktig. Vad här har anförts utgör också svar på de nu föreliggande yrkandena om översyn av indelningen i vissa län.

Med hänvisning till vad sålunda anförts finnér utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund av de i detta avsnitt upptagna motionsyrkandena.

Decentralisering av statlig verksamhet

Under förra riksmötet fattades två beslut av betydelse för det långsiktiga arbetet med att decentralisera statlig verksamhet. Det ena gällde allmänna riktlinjer för arbetet med decentralisering i den offentliga förvaltningen (prop. 1978/79: 111 bil. 14, KU 35, rskr 364). Det andra beslutet innebar att en delegation för decentralisering av statlig verksamhet skulle inrättas (AU 1978/79: 23 s. 48).

Det förstnämnda beslutet gick ut på att de statliga myndigheterna skall verka för en decentralisering av beslutsfattandet till regional och lokal nivå. Detta allmänna decentraliseringsmål skall skrivas in i olika författningar, däribland den allmänna verksstadgan (1965:600). 1 ett tiopunktsprogram anges riktlinjer för det fortsatta arbetet med decentraliseringsfrågoma. Det betonas att man på olika nivåer i statsförvaltningen fortlöpande måste arbeta med dessa frågor. Den centrala politiska samordningen skall enligt riksdagsbeslutet förläggas till regeringen och dess kansli.

Beslutet att en decentraliseringsdelegation skulle inrättas tillkom vid behandlingen av de allmänna riktlinjerna för regionalpolitiken. Beslutet innebär att regionalpolitiska utgångspunkter i ökad utsträckning skall beaktas inom den offentliga sektorn. En spridning av statlig verksamhet ses som ett nödvändigt komplement av medlen för att nå en regional utjämning.

Arbetsmarknadsutskottet framhöll i sitt betänkande förra året att möjligheterna att omlokalisera ny eller expanderande statlig förvaltning målmed -

AU 1979/80:23

vetet borde prövas och att starka skäl måste finnas, om nyinrättad statlig verksamhet skall förläggas till Stockholm eller dess grannkommuner. Riksdagen beslöt sålunda att det skulle inrättas ett särskilt organ med ansvar för decentraliseringsverksamheten, lämpligen i form av en delegation. Delegationen borde knytas till regeringens kansli, bl. a. för att möjliggöra en koppling till den i sammanhanget betydelsefulla budgetprocessen.

I enlighet med dessa båda riksdagsbeslut har regeringen i förordningen (1979:639) om skyldighet för statlig myndighet att följa riktlinjerna för regionalpolitiken slagit fast att de statliga myndigheterna, var och en med hänsyn till sina förutsättningar, skall verka för de regionalpolitiska mål i fråga om arbete, service och miljö som riksdagen fastställer (1 §). Myndigheterna har vidare ålagts att i sin planering ta hänsyn till verksamhetens betydelse för den regionala sysselsättningen och servicen samt fortlöpande och systematiskt beakta möjligheterna till decentralisering av verksamheten (2 §). Resultatet av länsplaneringen skall vara en av utgångspunkterna i detta arbete.

Decentraliseringsdelegationen startade sitt arbete i december förra året. Den skall bestå av högst fem ledamöter med statsrådet Johansson som ordförande. Till delegationen har knutits en parlamentariskt förankrad referensgrupp för samråd när det gäller inriktningen av verksamheten. Delegationen skall senast den 30 september varje år lämna regeringen en rapport över sin verksamhet under det föregående budgetåret. Kostnaderna för delegationen skall belasta budgetdepartementets kommittéanslag.

I en inom budgetdepartementet upprättad promemoria om delegationens uppgifter framhålls bl. a.:

Delegationen bör som regeringens och regeringskansliets samordnande organ för decentralisering och lokalisering av statlig verksamhet verka för en intensifiering av arbetet med decentralisering av befogenheter och resurser från centrala statliga myndigheter till regionala och lokala statliga eller andra organ, likaså från regional till lokal nivå.

Delegationens arbete bör bedrivas med utgångspunkt i riksdagens regionalpolitiska ställningstaganden.

I första hand bör delegationen arbeta för en decentralisering av nya funktioner vid befintliga myndigheter och medverka vid prövning av frågor om lokalisering av ny eller expanderande statlig verksamhet. Som riksdagen har uttalat måste starka skäl finnas, om en ny statlig verksamhet skall förläggas till Stockholm eller dess grannkommuner. Delegationen bör vidare verka för en fortsatt målmedveten decentralisering och delegering av befogenheter och befintliga verksamheter. Decentraliseringen bör avse både den centrala och den regionala statsförvaltningen. Delegationen bör i samarbete med berörda departement medverka till att decentraliseringsaspekter beaktas i myndigheternas fortlöpande planering. Den bör söka ta till vara de erfarenheter som har vunnits vid tidigare decentralisering och omlokalisering.

Delegationen bör i sin verksamhet i huvudsak kunna utgå från det arbete i decentraliseringsfrågorna som bedrivs inom regeringskansliet. Någon

AU 1979/80:23

ändring av den ärendefördelning som tillämpas inom regeringen och dess kansli bör således inte göras. När det gäller frågor som berör enskilda myndigheter, bör liksom hittills vederbörande departement ha huvudansvaret.

Yttrande från delegationen bör inhämtas när decentraliserings- och lokaliseringsfrågor aktualiseras inom regeringskansliet. Delegationen bör vara oförhindrad att ta egna initiativ och att föreslå decentraliseringsåtgärder.

Innan utskottet går över till att behandla motioner som rör decentraliseringsarbetet vill utskottet betona vikten av att arbetet med decentraliseringsfrågoma i vid mening drivs med kraft. Den nyinrättade delegationen har en viktig uppgift i det hänseendet, och utskottet förutsätter att den får stöd i sitt arbete från fackdepartement och myndigheter. Som framgår av redovisningen av delegationens uppgifter skall man i arbetet ta till vara erfarenheterna från tidigare genomförd decentralisering och omlokalisering. I detta sammanhang vill utskottet framhålla att delegationen i sitt arbete har att beakta tidigare gjorda prioriteringsuttalanden som riksdagen gjort.

Frågan om decentralisering av statlig verksamhet tas upp i ett stort antal motioner. I ett par av dessa behandlas allmänna frågor, medan andra är inriktade på särskilda kommuner eller län. Det senare slaget av motioner behandlas i avsnittet om åtgärder i länen.

I motionen 254 begär Anna Wohlin-Andersson (c) ett riksdagsuttalande med innebörd att nytillkommande statlig verksamhet skall lokaliseras utanför Stockholmsområdet. Beträffande detta yrkande hänvisar utskottet till att riksdagen förra året uttalade att inriktningen skall vara den som motionärerna anger. Det återspeglas för övrigt i den ovan refererade PM som ligger tili grund för decentraliseringsdelegationens arbete.

Åke Svensson (c) och Ivan Svanström (c) föreslår i motionen 999 att en parlamentarisk utredning skall tillsättas med uppgift att föreslå utlokalisering av central verksamhet till områden som har en liten andel av den statliga sysselsättningen. Motionärerna nämner härvid särskilt Kalmar län.

Även i denna fråga hänvisar utskottet till vad tidigare sagts om decentraliseringsdelegationens uppdrag och arbetsformer. Det får anses självklart att den aspekt på arbetets inriktning som motionärerna tar upp är en av utgångspunkterna i delegationens arbete. Vad här har anförts kan också sägas vara ett svar på motionen 1815 med Daniel Tarschys (fp) som första namn. Motionärerna vill att decentraliseringsdelegationen skall undersöka möjligheterna att överföra statlig verksamhet till kommuner i Stockholmsregionen som har få statliga arbetsplatser i förhållande till invånarantalet. Om en verksamhet av en viss typ är bunden till Stockholmsregionen bör man som utskottet tidigare uttalat vara öppen för möjligheten att placera den utanför regionens kärnområde.

Med hänvisning till det anförda finns det inte skäl att föreslå någon

AU 1979/80:23

åtgärd på grund av de nu behandlade motionerna 254, 999 och 1815.

I motionen 991 av Arne Nygren m. fl. (s) behandlas frågan om en placering ute i landet av sekretariaten till statliga utredningar. Motionärerna vill att man inom departementen tar till vara de möjligheter som finns att decentralisera kommittésekretariaten.

Utskottet utgår från att frågan följs av decentraliseringsdelegationen. Det finns f. ö. erfarenheter att bygga på eftersom statsdepartementen sedan åtskilliga år har kommittésekretariat placerade utanför Stockholm. Justitiedepartementet har f. n. nio kommittésekretariat i Malmö, sex i Göteborg, två i Sundsvall, ett i Jönköping och ett i Katrineholm. Motionen 991 synes med hänsyn till det anförda inte behöva föranleda någon åtgärd.

De regionalpolitiska stödformerna

Förra årets beslut om regionalpolitiken innebar viktiga ändringar av de regionalpolitiska stödformerna. Dessa förändringar sammanfattas i nedanstående tablå. Denna visar också den för den nu löpande femårsperioden antagna totalramen för stödets omfattning, fördelad på de olika stödformerna.

Tidigare stödformer

Nuvarande stödformer

Beräknat för budget- åren 1979180- 1983/84 (milj. kr.)

Lokaliseringsbidrag

Avskrivningslån

1500 Lokaliseringslån Lånegarantier (omsättningstill- gångar, marknadsföring) Flyttningsersättning för maski- ner m. m.

Lokaliseringslån

4 500

Försök med stöd enligt den s. k. offertprincipen

Offertstöd

200 Sysselsättningsstöd (17 500 kr. per anställd)

Sysselsättningsstöd (40000-130000 kr. per anställd)

1000 Utbildningsstöd

Utbildningsstöd (I princip oförändrat)

200 Introduktionsstöd för nyanställd personal

7400 (totalram)1

1 1 prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m.m. föreslås att totalramen vidgas med 170 milj. kr. med hänsyn till propositionens förslag om regionalpolitiskt stöd till varvsregionerna.

Som framgår av tablån har antalet stödformer minskat. Sysselsättningsstödet har byggts ut kraftigt. Därtill kommer betydande förändringar av den tekniska uppbyggnaden av stödformerna. Vidare decentraliserades handläggningsordningen och kontrollen av stödmedlen förstärktes. Utskottet återkommer till en del av dessa förändringar i den följande framställningen.

AU 1979/80:23

32 I årets budgetproposition föreslås ingen annan ändring av det regionalpolitiska stödet än en viss utvidgning av offertstödet. Däremot aktualiseras i några motioner olika frågor om inriktningen av stödformerna. Om merparten av dessa motionsförslag gäller att liknande förslag prövades vid föregående års riksdagsbehandling av regionalpolitiken.

1 propositionen 1979/80:125 bil. II läggs fram förslag om regionala utvecklingsbolag i Jämtlands och Västerbottens län, avsedda att finansieras med regionalpolitiska medel. Förslagen behandlas i betänkandet AU 1979/80: 29.

Allmänna frågor om bidragsvillkoren. Offertstödet

Sedan år 1976 finns ett system för lokaliseringssamråd som vilar på överenskommelser med större industriföretag och senare har byggts ut med företag inom konsument- och jordbrukskooperationen. Samrådsverksamheten handläggs inom industridepartementet av en särskild delegation för etableringsfrågor. Verksamheten skall enligt förra årets riksdagsbeslut vidgas till större företag inom den privata service- och tjänstesektorn samt till större intresse- och ideella organisationer.

Lokaliseringssamrådet på industrisidan inleddes i slutet av år 1976. Under de två närmast följande åren minskade investeringsvolymen kraftigt, och samtidigt inträffade strukturkriser i ett flertal branscher. Till följd härav finns endast begränsade erfarenheter av hur man på denna väg kan påverka företagens beslut om lokaliseringen av nyetableringar.

Socialdemokraterna anser att samrådssystemet hittills i stort synes ha blivit utan resultat. Skulle det nu, under en period med mer normal investeringsverksamhet, visa sig att systemet inte ger önskade resultat bör man enligt deras partimotion 994 överväga att införa en fullmaktslag om etableringskontroll. Därvid bör man inte minst pröva möjligheterna att med detta system kompensera vissa bygder, med lång industritradition och svåra strukturomställningar, för en vikande sysselsättning. Socialdemokraterna yrkar i motionen att regeringen skall ges till känna vad i motionen anförts om behovet av en lag om etableringskontroll.

På grund av den minskade benägenheten att investera inom industrin åren 1977—1978 saknas, som redan nämnts, tillräckligt underlag för att bedöma effekterna av etableringssamrådet. Under år 1979 började en uppgång av investeringarna. Skulle denna uppgång bli varaktig är det angeläget att söka ta till vara de möjligheter som samrådet med de större industriföretagen erbjuder för att påverka lokaliseringen av nyinvesteringar. Detta framhålls av statsrådet Åsling i årets budgetproposition. Det kan tilläggas att om samrådet inte ger mer påtagliga resultat vid en bestående uppgång i investeringsaktiviteten får självfallet övervägas nya former för lokaliseringspåverkan. Som utskottet förra året påpekade med anledning av ett likartat motionsyrkande kan vid sådana överväganden någon form av lagstiftning komma att aktualiseras. Med hänsyn härtill och till vad

AU 1979/80: 23

utskottet i övrigt uttalat synes det inte erforderligt att riksdagen tar ett initiativ av det slag som begärs i motionen.

I motionen 994 tas även upp två andra frågor som likaså behandlades förra året. Den första gäller kommunal styrelserepresentation i företag som får lokaliseringsstöd. Socialdemokraterna vill att riksdagen skall dels besluta att sådan representation införs, dels hos regeringen begära ett skyndsamt lagförslag i ämnet. Motionärernas avsikt är att man skall förbättra kommunernas möjligheter att mer direkt få upplysningar om företagens planer.

Utskottet hänvisar till vad utskottet anfört senast i förra årets regionalpolitiska betänkande om att kommunernas informationsbehov kan tillgodoses på andra vägar än som nu föreslagits. Det kan tilläggas att en av dessa vägar, det s. k. DIS-systemet nyligen har utvärderats av utredningen om informationssystemet företag - samhälle (Ds I 1980:5). Dessutom förtjänar det på nytt påpekas att kommunal styrelserepresentation kan införas som stödvillkor om det i det enskilda fallet anses erforderligt. På grund härav avstyrks motionsyrkandet.

Därjämte aktualiserar socialdemokraterna åter frågan om kollektivavtal som ett allmänt villkor för lokaliseringsstöd. Sedan förra året gäller att i de fall kollektivavtal inte redan föreligger får stöd beviljas endast om mottagaren visar att de anställda uppbär lön och andra anställningsförmåner som är minst likvärdiga med dem som utgår enligt tillämpligt kollektivavtal. Enligt utskottets bestämda uppfattning finns det inte anledning att frångå denna ordning. Den socialdemokratiska motionen avstyrks alltså även i denna del.

Marianne Stålberg m. fl. (s) lägger i motionen 1847 fram förslag till regionalpolitiska m. fl. åtgärder i Jämtlands län. De åtgärder som är direkt knutna till länet eller gäller stödet till kommunala industrilokaler behandlas i senare avsnitt. Några av förslagen har emellertid en generell inriktning, och de tas därför upp till behandling redan i detta sammanhang. Sålunda kräver motionärerna en ökad differentiering av stödinsatserna. Syftet härmed skall vara att uppnå en hårdare styrning av resurserna till inlandet.

Redan den tidigare indelningen med ett allmänt och ett inre stödområde samt den s. k. grå zonen innebar en prioritering av stödinsatserna till förmån för skogslänens inland. Denna inriktning har behållits och förstärkts genom den nya stödområdesindelningen och därtill knutna stödåtgärder. Samtidigt var syftet med att ersätta de tre tidigare typerna av stödområden med en indelning i sex områden just att uppnå en ökad differentiering av stödinsatserna. Motionärerna har inte närmare utvecklat hur de tänker sig att en ytterligare differentiering av insatserna bör utformas. Utskottet vill först stryka under vad riksdagen tidigare har uttalat om prioriteringen av insatser till förmån för skogslänen och då särskilt de inre delarna av dessa. Till detta vill utskottet endast foga den reflexionen att den nya ordningen för det regionalpolitiska stödet har tillämpats under 3 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80: 23

mindre än ett år och att det därför inte bör komma i fråga att redan nu initiera mer ingripande ändringar.

Offertstöd kan lämnas inom samtliga stödområden till företag för projekt inom den privata tjänste- och servicesektorn. Detsamma gäller om stöd till riksorganisationer samt till större industriföretag i fråga om deras administrativa funktioner. För annan verksamhet, bl. a. industriell eller industriliknande verksamhet, får offertstödet endast användas i stödområdena 4- 6.

I motionen 1847 begär Marianne Stålberg m.fl. (s) att användningen av offertstödet skall ytterligare begränsas och endast avse områdena 5—6. Liknande motionsyrkanden beträffande industriell verksamhet m. m. framställdes i fjol utan att vinna riksdagens bifall. Utskottet uttalade förra året en viss förståelse för den restriktivare inställning som låg bakom förslagen men ansåg sig inte kunna biträda dessa. Ett viktigt skäl för avgränsningen till stödområdena 4-6 var enligt utskottet att offertstödet därigenom kunde utnyttjas i hela Norrbottens län, där vissa kommuner är inplacerade i stödområde 4. Det finns inte skäl att frångå den sålunda redovisade uppfattningen. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.

I motionen 1847 behandlas även frågan om användningen av investeringsfonderna i regionalpolitiskt syfte. Motionärerna yrkar att riksdagen hos regeringen skall anhålla att fonderna åter utnyttjas med inriktning på industriinvesteringar i inlandet.

Investeringsfonderna har sedan lång tid tillbaka kunnat användas i regionalpolitisk! syfte och har också haft en stor regionalpolitisk betydelse. Utskottet utgår från att frågan om fondanvändning i detta syfte aktualiseras i bl. a. etableringsdelegationens samrådsverksamhet. Ett särskilt problem är i vad mån den skattesubvention som ges via investeringsfonderna skall få kombineras med regionalpolitisk! stöd. Den frågan berörs inte i motionen men övervägdes av utskottet vid fjolårets behandling av regionalpolitiken (AU 1978/79:23 s. 56). Utskottet noterade att det inte föreligger något hinder för regeringen att fatta beslut som innebär att ett företag medges utnyttja sin investeringsfond och samtidigt beviljas regionalpolitisk stöd. Med det anförda har utskottet besvarat motionen som i den aktuella delen inte bör föranleda någon åtgärd.

Slutligen begär Marianne Stålberg m. fl. (s) åtgärder för att stoppa kapitahitflödet i form av koncernbidrag från företag i det inre stödområdet till moderbolag i andra landsdelar. Medlen bör enligt motionärerna i stället användas för konsolidering av verksamheten i dotterbolagen.

Motionärerna har inte anfört någon närmare motivering för yrkandet. Utskottet avstyrker motionen även i denna del.

Offertstödet behandlas också i budgetpropositionen. Regeringen föreslår att man den vägen på försök skall kunna stödja utveckling av produkter vid företag i södra Sverige. Ett villkor för stöd i sådana fall skall vara att tillverkningen av den färdiga produkten sker inom något av de

AU 1979/80: 23

stödområden där offertstöd får lämnas. Förslaget biträds av utskottet.

1 motionen 1032 av Nils Erik Wååg m. 11. (s) yrkas att det regionalpolitiska stödet inte får ges en sådan utformning att redan etablerad sysselsättning i andra regioner äventyras.

1 det marknadsekonomiska system vi har är företagen ständigt utsatta för konkurrens från andra företag, både inhemska och utländska. Det regionalpolitiska stödet syftar till att stimulera till nyetableringar och utvidgningar av företag i stödområdena på grund av behovet att där skapa ökad sysselsättning. Ett allmänt villkor för stödet är bl. a. att verksamheten bedöms få en tillfredsställande lönsamhet. Detta innebär i sin tur att verksamheten måste kunna tillhandahålla varor eller tjänster till konkurrenskraftiga priser. En annan sak är att stödet inte få ges en sådan inriktning att det medverkar till en överetablering inom branscher som redan har särskilda svårigheter. För att undvika att så sker har man infört regler som innebär att stöd till verksamhet inom sådana branscher, exempelvis teko, trävaru- och gjuteribranscherna skall prövas på central nivå. Med det anförda får motionen anses besvarad, och den bör sålunda inte föranleda någon åtgärd.

Stöd till energianläggningar

Till de frågor som behandlades förra året hör vilka slag av verksamhet som skall omfattas av det regionalpolitiska stödet. Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c) tar upp en sådan fråga i motionen 730. Enligt deras mening bör riksdagen besluta att energianläggningar, baserade på inhemskt bränsle, skall vara stödberättigade. Stödet till sådan verksamhet skall kunna utgå generellt i stödområdena 5 och 6 samt efter särskild prövning i område 4. Motionärerna anser att investeringar i anläggningar av det angivna slaget bör kunna ge betydande sysselsättningseffekter i inlandsområdena.

Ett liknande motionsyrkande avslogs av riksdagen i fjol. Regeringen har nyligen tagit initiativ till en utredning om effekterna på den regionala utvecklingen av en ökad användning av inhemska bränslen som skogsavfall och torv. Det har uppdragits åt länsstyrelserna att fullgöra uppdraget i samband med länsplaneringsarbetet. Enligt direktiven för detta utredningsuppdrag skall länsstyrelserna lämna en delrapport i oktober i år och slutredovisning vid utgången av mars 1981 i samband med avlämnandet av länsrapport 1981.

Det utredningsarbete som initierats av regeringen kan väntas ge ett bättre underlag än det som i dag finns för att bedöma den i motionen 730 väckta frågan. Den kan också påverkas av de förslag på det energipolitiska området som regeringen väntas lägga fram med anledning av utgången av folkomröstningen den 23 mars i kärnkraftsfrågan. Motionen bör med hänsyn till det anförda inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

AU 1979/80:23

36 Turistnäringen

Regionalpolitisk! stöd har kunnat lämnas till turistnäringen alltsedan den aktiva lokaliseringspolitikens början vid mitten av 1960-talet. Stödet förbehölls dock från början sådana områden där man inte kan räkna med någon industriell expansion, men förutsättningar finns för turism, dvs. i de mer utpräglade glesbygderna såsom fjällregionerna. Utanför de nordligare delarna av landet har stöd ansetts böra lämnas endast för punktinsatser i särskilda fall. Någon ändring i dessa principer gjordes inte vid fjolårets behandling av regionalpolitiken. Stöd till turistnäringen utgår i stödområdena 4-6, dvs. i stort sett till anläggningar i skogslänens inland. Efter medgivande av regeringen kan stöd dock utgå till turistanläggningar även i stödområdena 1—3.

Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m) yrkar i motionen 977 att man skall kunna lämna regionalpolitiskt stöd till turistnäringen i södra och mellersta Sverige, särskilt om det är fråga om satsningar i primära rekreationsområden i dessa delar av landet.

Likartade motionsyrkanden prövades förra året. Utskottet var då inte berett att förorda en generell vidgning av det geografiska området för turiststödet. Det kunde dock enligt utskottets mening vara berättigat att i vissa fall bevilja investeringsstöd till anläggningar i anslutning till primära rekreationsområden i stödområde 3. Regeringen borde därför vid sin prövning av ärenden om stöd till turistanläggning ta särskild hänsyn till om anläggningen ligger i nämnda områden. Utskottet är inte berett att föreslå någon ytterligare vidgning av det regionalpolitiska stödet till turistnäringen. Motionen avstyrks sålunda.

Kommunala industrilokaler

Regionalpolitisk stöd till kommunala industrilokaler för uthyrning infördes år 1977 i form av bidrag som finansierades från ett särskilt anslag. Fr. o.m. den 1 juli 1979 har det särskilda statsbidraget avskaffats, och kommunerna får i stället vanliga avskrivnings- och lokaliseringslån.

Stödet till industrilokaler skulle, när det tillkom, i första hand gälla kommuner i det inre stödområdet. De nya reglerna för stödet innebär ingen principiell ändring i den geografiska avgränsningen av stödformen. Den får nu användas i stödområdena 4—6.

En utvidgad användning av stödet förordas i två motioner. Kjell Mattsson (c) och Märta Fredrikson (c) yrkar i motionen 1472 att man skall kunna ge stöd även till kommuner utanför stödområdena 4—6. Vidare vill IngMarie Hansson m.fl. (s) i motionen 1464 att det bör övervägas att utsträcka stödet till kommunerna i skogslänen. Motionärerna synes utgå från att stöd lämnas endast till kommuner i stödområdena 5 och 6.

Avgränsningen av stödet till kommunala industrilokaler inom stödområdena 4-6 är ett led i differentieringen av de regionalpolitiska insatserna till förmån för kommunerna i skogslänens inland. Denna inriktning av stödet bör inte rubbas, och utskottet avstyrker därför de båda motionerna.

AU 1979/80: 23

37 Ett av villkoren för att en kommun skall kunna beviljas stöd till industrilokal är att preliminärt hyreskontrakt har tecknats för åtminstone en del av lokalen. Detta villkor kan dock efterges om det finns särskilda skäl härför.

I två motioner förordas att man generellt slopar kravet på förhandsuthyrning. 1 motionen 985 av Ove Karlsson m.fl. (s) föreslås en sådan ordning för lokaler i stödområdena 5 och 6. Marianne Stålberg m. fl. (s) framställer i motionen 1847 ett motsvarande yrkande för lokaler i stödområde 6.

Reglerna för stödgivningen innebär normalt ett krav på viss förhandsuthyrning. Utskottet är inte berett förorda att man generellt slopar det villkoret. Som nämnts har myndigheterna emellertid möjlighet att vid handläggningen av de enskilda stödärendena bortse från att villkoret inte har kunna uppfyllas. Utskottet utgår från att myndigheterna vid denna prövning tar särskild hänsyn till att det primära syftet med stödformen är att skapa ökade möjligheter till arbetstillfällen på orter där detta från regionalpolitisk synpunkt är mest angeläget, nämligen de mindre orterna i skogslänens inland. Prövningen bör alltså inte vara alltför restriktiv. Med dessa uttalanden från utskottets sida får motionerna anses besvarade, och de bör sålunda inte föranleda någon åtgärd.

I motionen 1847 begärs dessutom att stödet till kommunala industrilokaler även skall kunna innefatta maskininvesteringar. Med hänvisning till att företag som hyr lokalerna kan få regionalpolitisk! stöd för sådana investeringar avstyrker utskottet motionen i denna del.

Handläggningen av stödärenden

Beslut om regionalpolitisk! stöd fattas av länsstyrelserna om investeringarna inte överstiger 5 milj. kr. Är det fråga om större investeringar fattas besluten av regeringen eller arbetsmarknadsstyrelsen. Men även om investeringarna inte överstiger 5 milj. kr. skall ärendena i vissa fall avgöras på central nivå. Så skall ske om det är fråga om stöd till ett företag inom en bransch som regeringen har undantagit från länsstyrelsernas beslutsrätt, bl. a. teko-, trävaru- och gjuteribranscherna. Vidare krävs centrala beslut om stödet enbart avser anskaffning av patent eller licenser eller om det är fråga om stöd till marknadsföring och produktutveckling. Länsstyrelserna skall också lämna ifrån sig ärenden som gäller stöd till företag som är, nyss har varit eller kan väntas bli föremål för statliga uppföljningsåtgärder. Ytterligare undantag finns.

Anna Wohlin-Andersson (c) begär i motionen 579 vidgade beslutsbefogenheter för länsstyrelserna. Investeringsbeloppets övre gräns bör höjas till 10 milj. kr., och de ovan angivna undantagen från länsstyrelsernas beslutsrätt bör tas bort eller åtminstone kraftigt mjukas upp.

De i motionen kritiserade reglerna gäller sedan den 1 juli 1979, då den ovannämnda beloppsgränsen f. ö. höjdes från 3 till 5 milj. kr. Utskottet anser det inte vara aktuellt att redan nu ta initiativ till ändringar i den nyligen fastställda beslutsordningen och avstyrker därför motionen.

AU 1979/80:23

38 Särskilda insatser i vissa regioner

Under denna rubrik föreslås i propositionen (s. 80-81) särskilda åtgärder i vissa regioner. Framför allt gäller det Norrbotten. På grundval av främst förslag från Norrbottendelegationen fattade riksdagen på våren 1979 beslut om åtgärder för att främja sysselsättningen i detta län (prop. 1978/79: 127, AU 1978/79:33). Bl. a. anvisade riksdagen ett reservationsanslag om 160 milj. kr. till Bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbotten. I det aktuella avsnittet i propositionen informeras om de projekt som under andra halvåret 1979 kunnat stödjas av medel från anslaget. Propositionens redovisning avslutas med en begäran att anslaget skall få användas även för andra sysselsättningsskapande projekt än dem som direkt har nämnts i propositionen 1978/79: 127.

De projekt som räknades upp i propositionen 127 var utvinning av torv, kraftvärmeverk i Luleå, särskilda åtgärder i länets glesbygder till stöd för olika former av kombinationssysselsättningar, insatser inom turism och rekreation, avloppsreningsverk, åtgärder inom skogsbruket m. m.

Som påpekas i propositionen kan vissa av de uppräknade projekten stödjas med reguljära regionalpolitiska medel. Sysselsättningsläget i Norrbotten motiverar att det särskilda anslaget kan användas till projekt som inte kan få stöd på andra vägar. Utskottet biträder sålunda propositionens framställning på denna punkt.

I sammanhanget erinras om att utskottet i det nyligen avgivna betänkandet AU 1979/80: 17 behandlat förslagen i propositionen 1979/80: 98 om lån till Norrbottens läns landstingskommun för utbyggnad av offentlig verksamhet i länet.

Anslagsfrågor

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens framställningar om anslag för nästa budgetår till den regionalpolitiska verksamheten. 1 samband med anslaget Åtgärder i glesbygder behandlas även motioner om åtgärdernas inriktning m. m.

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län

1978/79 Utgift 12 598 319 Reservation 5901681

1979/80 Anslag 12 600000

1980/81 Förslag 12600000

I budgetpropositionen föreslås under punkten A 6 (s. 18) att riksdagen till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län skall anvisa ett reservationsanslag av 12600000 kr.

Huvuddelen av anslaget används f. n. för att söka produkter som kan

AU 1979/80:23

placeras vid företag i sysselsättningssvaga regioner. Arbetets uppläggning beskrivs i propositionen på s. 79.

Utskottet har inte någon erinran mot anslagsberäkningen.

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet

1978/79 Utgift 179112008

1979/80 Anslag 423 300000

1980/81 Förslag 356500000

Från anslaget bestrids f. n. utgifterna för det i programbudgeten för arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) upptagna programmet Regionalpolitiska stödåtgärder.

Programmets indelning i delprogram och propositionens medelsberäkning framgår av följande sammanställning. I programmet ingår även delprogrammet Lokaliseringslån som finansieras från det särskilda anslaget härför.

1978/79

Utgift

1979/80

Anslag

1980/81

Beräknad ändring

AMS Föredra- ganden

Avskrivningslån/

lokaliseringsbidrag

135 784000

296 300000

-97 300000

Utbildningsstöd

35 000000

- 5 000000

- 5 000 OtK)

Introduktionsstöd

14 458000

10 000000

-10000000

Sysselsättningsstöd

11 157000

35 000 000

+ 55 000000

+55 000000

Offertstöd

-10000000

Infriande av statlig garanti för lån i lokaliseringssyfte till rörelsekapital m. m.

944 000

1000000 Förvaltningskostnader

6 103 000

6 000000

+ 500000

179112 000

423 300000

-67330000

-66 800000

I budgetpropositionen föreslås under punkten C 1 (s. 84-87) att riksdagen till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1980/81 skall anvisa ett förslagsanslag av 356 500000 kr.

Från den I juli 1979 löper en ny, femårig period för den regionalpolitiska stödverksamheten. Under perioden får stöd beviljas inom en totalram av

7,4 miljarder kr. Den beräknade fördelningen av rambeloppet på de olika stödformerna har redovisats i tablån på s. 31.

Medelsbehovet under det förevarande anslaget liksom under det nästföljande anslaget till lokaliseringslån blir — inom de gränser som dras upp av totalramen - beroende av i vilken omfattning företagen söker regionalpolitisk stöd. Även den takt, i vilken företagen lyfter beviljat stöd, påverkar belastningen på de båda anslagen. När det gäller bidragsverksamheten

AU 1979/80:23

beräknas utbetalningarna komma att uppgå till 350 milj. kr. under nästa budgetår. Härtill har lagts ett belopp av 6,5 milj. kr. till förvaltningskostnader, dvs. kostnaderna för AMS administration av stödverksamheten.

Det ligger i sakens natur att en viss osäkerhet vidlåder uppskattningen av betalningsutfallet under anslagen till bidrags- och låneverksamheterna, bl. a. till följd av den ramteknik som används. Med detta påpekande tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för bidragsverksamheten.

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån

1978/79 Utgift 306014119 Behållning 671749 365

1979/80 Anslag 1050000000

1980/81 Förslag 1050000000

I budgetpropositionen föreslås under punkten C 2 (s. 87-88) att riksdagen till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1980/81 skall anvisa ett reservationsanslag av 1 050000000 kr.

Anslaget har till och med innevarande budgetår varit uppfört på kapitalbudgeten som ett investeringsanslag med samma rubrik. Utskottet utgår från att den behållning som finns på investeringsanslaget vid budgetårets utgång förs över till det nya reservationsanslaget. Beräkningen av storleken på nästa budgetårs anslag godtas av utskottet med hänvisning till vad som anförts i föregående anslagspunkt.

Åtgärder i glesbygder

1979/80 Anslag '84000000

1980/81 Förslag 104000000

I budgetpropositionen föreslår regeringen under punkten C 3 (s. 88-89) att riksdagen skall till Åtgärder i glesbygder för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 104000 000 kr.

Glesbygdsstödet finansieras innevarande budgetår över två anslag, nämligen det nu aktuella anslaget Åtgärder till glesbygder som är uppfört på driftbudgeten med 74 milj. kr. samt det på kapitalbudgeten uppförda investeringsanslaget Lån till investeringar för kommersiell service om 10 milj. kr. Från det sistnämnda anslaget bekostas investerings- och avskrivningslån för kommersiell service i glesbygder. Med anledning av att den nuvarande uppdelningen av statsbudgeten i en driftbudget och en kapitalbudget skall upphöra vid budgetårsskiftet föreslås i propositionen att de kostnader som täcks från det nuvarande investeringsanslaget skall bestridas från 1 Anslagen Åtgärder i glesbygder och Lån till investeringar för kommersiell service.

AU 1979/80:23

anslaget till Åtgärder i glesbygder. Det anslaget blir därmed ett gemensamt anslag för stödet till glesbygder. Utskottet har ingen erinran mot denna budgettekniska anordning. Det bör dock påpekas att statligt stöd till företag i glesbygder även kan lämnas i form av kreditgarantier. De förluster som kan uppkomma för staten på grund av dessa garantier skall liksom hittills täckas från det i den nästföljande punkten behandlade anslaget. Såsom förutskickas i propositionen bör den behållning som kan finnas på det nyssnämnda investeringsanslaget på kapitalbudgeten vid utgången av innevarande budgetår föras över till anslaget Åtgärder i glesbygder.

I föregående års regionalpolitiska proposition (1978/79: 112) och utskottets motsvarande betänkande (AU 1978/79:23) förtecknades de utgiftsändamål som skall bekostas från anslaget Åtgärder till glesbygder. Denna förteckning presenteras i årets budgetproposition i ett reviderat skick med anledning av att anslaget skall täcka även utgifterna för lån till kommersiell service i glesbygder. Vad som sägs i propositionen om anslagsdispositionen ger därför inte anledning till erinran.

Hemarbete m. m.

Statligt stöd till hemarbete finns i två former. Hemarbete har ordnats som alternativ till skyddat arbete, och det statliga stödet har då administrerats av AMS och utgått via bidragen till de skyddade verkstäderna. Vid sidan härav har sedan slutet av 1960-talet lämnats ett regionalpolitisk! motiverat stöd till hemarbete i glesbygder. Denna stödform har handlagts av företagarföreningarna/de regionala utvecklingsfonderna. Stödet avsåg att täcka företagens merkostnader för att lägga ut arbete i hemmen, bl. a. kostnaderna för transporter.

Frågan om huvudmannaskapet för båda formerna av hemarbete har utretts av organisationskommittén för skyddat arbete (OSA) och nya organisationskommittén för skyddat arbete (NOSA). Hemarbetet har därefter behandlats i propositionerna 1977/78: 30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m. m. (AU 1977/78: 16), 1978/79: 139 om Stiftelsen Samhällsföretag (AU 1978/79: 29) och 1978/79: 112 (s. 123) om regionalpolitiken (AU 1978/79: 23 s. 77). Att det hemarbete som är en del av den skyddade sysselsättningen skall tas över av de regionala stiftelserna för skyddat arbete är klart, och den frågan berörs inte vidare i den fortsatta framställningen. Vad sedan gäller det hemarbete som stöds via glesbygdsanslaget innebär statsmakternas beslut att merparten av den hemarbetsformen skall inordnas i Stiftelsen Samhällsföretag. Sådana former av hemarbete som inte övertas av stiftelsens verksamhet - främst hemarbete som utförs av egna företagare med anställda - skall kunna stödjas enligt reglerna om stöd till företag i glesbygder.

I motionen 740 av Rolf Rämgård m. fl. (c) befaras att Stiftelsen Samhällsföretag endast kommer att överta hemarbete som utförs av arbetstagare med handikapp och att det stöd till hemarbete som har utgått via företagar -

AU 1979/80: 23

föreningarna/utvecklingsfonderna kommer att upphöra. Detta skulle kunna äventyra den fortsatta driften av vissa företag och därmed antalet sysselsättningstillfällen i glesbygderna. Motionärerna påpekar att den övervägande delen av de personer som har hemarbete är fullt arbetsföra. Enligt motionärerna råder viss oklarhet om innebörden av riksdagens beslut, och de föreslår därför dels att stödet till hemarbete tills vidare får fortsätta i sin nuvarande omfattning, dels att hemarbetsverksamheten och dess framtida inriktning utvärderas. Frågan om hemarbetet berörs också — utan att särskilt yrkande framställs - i motionen 1400 av Sven Aspling m. fl. (s).

Stiftelsen Samhällsföretag började under hösten 1979 förbereda övertagandet av hemarbetsverksamheten. Man ansåg det inte praktiskt möjligt att ta över ansvaret för det glesbygdspolitiska hemarbetet samtidigt med att stiftelseorganisationen skulle börja sin egen verksamhet för skyddat arbete efter den 1 januari i år. Överenskommelser träffades därför med de regionala utvecklingsfonderna att dessa liksom tidigare skulle svara för hemarbetsverksamheten under första halvåret 1980. Stiftelsen underrättade arbetsmarknadsdepartementet härom.

En hemarbetsgrupp inom Stiftelsen Samhällsföretag har därefter gjort en utredning om vilka hemarbetare som bör beredas anställning hos stiftelseföretagen. Gruppen har kartlagt de hemarbetare som är eller har varit aktuella för glesbygdsstöd under den senaste tvåårsperioden. Kartläggningen omfattar totalt 989 personer varav drygt 300 är deltidssysselsatta. Den visar att dessa hemarbetare kan indelas i följande kategorier:

1) Hemarbetare som är anställda hos en arbetsgivare och som har en avtalsbunden anställning i företaget (totalt 490 personer).

2) Hemarbetare som är anställda hos en arbetsgivare, men som ändå har en icke avtalsbunden anställning i företaget (totalt 169 personer varav 149 deltidssysselsatta).

3) Hemarbetare som är egna företagare utan anställda. De arbetar i huvudsak åt ett enda företag (totalt 27 personer).

4) Andra hemarbetare som är egna företagare utan anställda (totalt 275 personer).

5) Hemarbetare som är egna företagare med anställda (totalt 29 personer).

Stiftelsen Samhällsföretag har nyligen överlämnat rapporten till arbetsmarknadsdepartementet. Stiftelsen anser att den i första hand bör erbjuda anställning åt hemarbetare i kategori 2. Även övriga hemarbetare skall kunna erbjudas anställning men efter individuell prövning. Enligt stiftelsens bedömning är inte fullt 200 personer aktuella för anställningserbjudanden. Ett särskilt problem är att tre fjärdedelar av dem f. n. arbetar ett mindre antal timmar per vecka än som förutsätts för att sedvanliga arbetsmarknadsförsäkringar skall kunna utgå.

Den avgränsning av anställningserbjudandena som Stiftelsen Samhälls -

AU 1979/80: 23

företag funnit lämplig innebär att företagsgruppen tar hand om betydligt färre hemarbetare än som tidigare förutsatts. Enligt stiftelsens mening bör frågan om hemarbetarnas fortsatta anställningsförhållanden tas upp till en ny prövning av statsmakterna. De hemarbetare som driver egen rörelse och har fått glesbygdsstöd i form av ett engångsbidrag till utrustning torde i fortsättningen i regel klara sig utan fortsatt stöd från samhället. Däremot är det nödvändigt att pröva en form av fortsatt glesbygdsstöd till företag som uppbär merkostnadsbidrag för sina hemarbetare. Ett sådant stöd kan administreras enligt olika alternativ, och Samhällsföretag hemställer hos arbetsmarknadsdepartementet att regeringen utfärdar "nödvändiga föreskrifter för Samhällsföretags fortsatta handläggning av glesbygdsstödet till hemarbete".

Med anledning av Samhällsföretags framställningar har överläggningar om hemarbetet ägt rum mellan företrädare för stiftelsen och för arbetsmarknads- och industridepartementen.

Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen har frågor av det slag som aktualiserats i motionen 740 genom Stiftelsen Samhällsföretags initiativ förelagts regeringen för prövning. Det är angeläget att regeringen klarar ut de problem som uppstått i samband med verkställigheten av förra årets riksdagsbeslut. Regeringens överväganden om formerna för ett fortsatt stöd till hemarbete bör redovisas för riksdagen i nästa års budgetproposition eller i annat lämpligt sammanhang. I avvaktan på att riksdagen får tillfälle att på nytt ta ställning i frågan bör de åtgärder vidtas som kan visa sig påkallade för att upprätthålla sysselsättningen för dem som i dag har hemarbete med glesbygdsstöd och som inte får anställning hos Samhällsföretag. Uppkommande kostnader bör belasta anslaget Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag under vilket vissa medel beräknats för hemarbetsverksamheten och i övrigt de medel som under anslaget Åtgärder i glesbygder beräknats för stöd till regionala utvecklingsfonder för särskilda projekt som främjar företagsamhet i glesbygder och skärgårdar.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 740 bör regeringen underrättas om.

John Andersson (vpk) begär i motionen 722 att försök med kombinationssysselsättning startas i Norrlands inland efter en skyndsam utredning. Som exempel på kombinationssysselsättningar nämner motionären jordbruk, trädgårdsodling, turism och energisektorn (vedenergi), och han föreslår Västerbotten som försökslän.

Det statliga stöd som tidigare fanns till skärgårdsföretag resp. till lantbruksföretag i vissa glesbygder syftade bl. a. till att främja möjligheterna till kombinationssysselsättning. Även det nya stödet till företag i glesbygder, som förra året ersatte de både tidigare stödformerna, kan lämnas till olika former av kombinationssysselsättning. Då syftet med motionen sålunda redan är tillgodosett, bör den inte föranleda någon åtgärd.

AU 1979/80:23

44 Handläggningsordtiing m.m.

Bestämmelserna om statliga stödåtgärder i glesbygder fanns tidigare i skilda bidragsförordningar eller i de årliga regleringsbreven. De har nu samlats i en författning, förordningen (1979:638) om statligt stöd till glesbygd. Förordningen reglerar det stöd som kan ges till

1. sysselsättningsfrämjande åtgärder vid företag i glesbygder,

2. kommersiell service i glesbygder,

3. intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygder (s. k. IKS-arbeten),

4. samhällelig service i glesbygder.

Återstående stödform, stöd till regionala utvecklingsfonder för särskilda projekt som främjar företagsamhet i glesbygder och skärgårdar, regleras inte genom förordningen.

Socialdemokraterna yrkar i motionen 994 att bestämmelserna för det nya glesbygdsstödet bör underställas riksdagen för beslut.

De olika formerna för glesbygdsstöd har successivt vuxit fram sedan slutet på 1960-talet, och grunderna för stödformerna har vid skilda tillfällen prövats av riksdagen. De bestämmelser som tidigare utfärdats vilar sålunda på grunder som godkänts av riksdagen. Den nya glesbygdsförordningen utgör en sammanställning av de tidigare bestämmelserna med de förändringar som föranleds av förra årets regionalpolitiska beslut. Det finns sålunda inte anledning för riksdagen att på nytt ta ställning till det materiella innehållet i bestämmelserna. Däremot bör självfallet en riksdagsprövning i vanlig ordning ske i de fall det blir aktuellt att göra ändringar i de grunder för glesbygdsstödet som riksdagen har fastställt. Det nu sagda innebär att motionen 994 avstyrks i motsvarande del.

Glesbygdsstödet handläggs av länsstyrelserna när det är fråga om stöd till kommersiell service, IKS-arbeten och samhällelig service samt till regionala utvecklingsfonder för särskilda projekt. Stödet till lantbruk och andra företag, som inte ägnar sig åt kommersiell service, handläggs av lantbruksnämnderna. I Stockholms samt Göteborgs och Bohus län administreras företagsstödet dock av de regionala utvecklingsfonderna såvida det inte är fråga om stöd som gäller jordbruksfastigheter.

I den nyssnämnda motionen 994 föreslår socialdemokraterna att samtliga former av glesbygdsstöd skall handläggas av länsstyrelserna. Som framgår av den ovan lämnade redogörelsen för handläggningsordningen riktar sig motionsyrkandet i sak endast mot en form av glesbygdsstödet, nämligen företagsstödet. Att detta hanteras av lantbruksnämnderna i större delen av landet beror på att man har utgått från att stöd främst kommer att lämnas till företag inom de areella näringarna.

Utskottet är inte berett att föreslå någon ändring i den nuvarande beslutsordningen, men utskottet vill inte utesluta att det sedan man fått ytterligare erfarenheter kan visa sig lämpligt att flytta över handläggningen av företagsstödet till länsstyrelserna. Den saken har f. ö. också aktualise -

AU 1979/80: 23

rats av vissa länsstyrelser i de senast avgivna länsrapporterna. Samtidigt bör påpekas att de regler som nu gäller har varit i tillämpning under mindre än ett år, och det är alltför kort tid för att bedöma om beslutsordningen fungerar på ett ändamålsenligt sätt. Allmänt sett är det inte heller önskvärt med alltför snabba ändringar i en administrativ handläggningsordning. Med det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Åtgärdernas omfattning

Ytterligare medel till glesbygdsstödet begärs i motionen 989 av Iris Mårtensson m. fl. (s). De förändringar som genomfördes den 1 juli 1979 ser motionärerna som ett steg i rätt riktning, men de menar att de statliga insatserna fortfarande är små i förhållande till behoven i glesbygdsområdena. Som exempel anges stödets fördelning på olika insatser i Gävleborgs län. En förstärkning av glesbygdsstödet föreslås gälla även detta län.

Motionärernas förslag avser inte nästa utan kommande budgetår. Utskottet noterar att medlen för innevarande budgetår räknats upp från i runt tal 50 milj. kr. till 84 milj. kr., och för nästa budgetår föreslår regeringen en ytterligare förstärkning med 20 milj. kr. Vidare föreslås i propositionen att ramen för kreditgarantier till företag i glesbygder vidgas från 26 till 41 milj. kr. Möjligheterna att fortsätta utbyggnaden av glesbygdsinsatserna kommande budgetår torde få prövas mot bakgrunden av det budgetläge som då råder. Riksdagen bör med hänsyn härtill och till vad i övrigt anförts inte göra ett uttalande av det slag som begärs i motionen, som alltså avstyrks i denna del.

I samma motion begärs också förslag från regeringens sida om utvidgat stöd till glesbygdsbutiker. bl. a. i form av bättre möjligheter till driftstöd. På förslag av utskottet hemställde riksdagen förra året att regeringen skall låta se över formerna för driftstödet med sikte på ett mer effektivt bidragssystem. Konsumentverket har fått i uppdrag att göra översynen. Motionärerna för också fram synpunkter på förbättringar av ersättningarna till glesbygdsbutiker för vissa servicefunktioner som post- och apotekstjänster m. m. Sådana frågor har behandlats i konsumentverkets förra året avgivna slutrapport om vidgade servicefunktioner i glesbygdshandeln och är därmed redan aktualiserade hos regeringen. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen 989 även i den nu behandlade delen.

Mona S:t Cyr (m) begär i motionen 741 en kompletterande kartläggning av drivmedelshandeln i glesbygderna. Motionären pekar bl. a. på att antalet s. k. singelanläggningar i glesbygderna har gått ned kraftigt och anser att det är angeläget att man kartlägger de återhållande faktorer som motverkar handeln med drivmedel i glesbygderna.

Konsumentverket har tidigare kartlagt drivmedelsförsäljningen i glesbygderna och framhöll då bl. a. betydelsen av att denna försäljning kommer med i kommunernas varuförsörjningsplanering. I den ovannämnda slutrapporten om vidgade servicefunktioner i glesbygdshandeln noterar

AU 1979/80: 23

konsumentverket att allt fler kommuner har behandlat drivmedelshandeln i sin varuförsörjningsplanering. Sedan glesbygdsstödet till kommersiell service efter den 1 juli 1978 även omfattar drivmedel, har konsumentverket i flera fall beviljat investeringsstöd för renovering eller nyetablering av bensinanläggningar i anslutning till lanthandeln. Konsumentverket har därför inte funnit skäl att ta upp drivmedelsförsäljningen till ytterligare behandling i slutrapporten.

Med hänsyn till vad konsumentverket anfört är det enligt utskottets mening inte aktuellt att starta ett nytt kartläggningsarbete beträffande drivmedelshandeln i glesbygd, och motionen avstyrks för den skull. Det kan emellertid tilläggas att en delfråga i sammanhanget, prismarginalerna på bensin som säljs i glesbygder, skall undersökas i en studie som görs av statens pris- och kartellnämnd i samarbete med Sveriges livsmedelshandlareförbund.

I motionen 1467 av Börje Hörnlund m. fl. (c) yrkas att regeringen skall ta initiativ till ökat stöd till glesbygdsföretag under innevarande budgetår.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget om 74 milj. kr. ställde regeringen i regleringsbrev i juni 1979 ca 60 milj. kr. till länsstyrelsernas förfogande. Återstående belopp hölls inne till regeringens förfogande. Regeringen har senare, genom beslut den 24 januari i år, av de innehållna medlen ställt ytterligare ca 13 milj. kr. till länsstyrelsernas förfogande. Samtidigt vidgades länsstyrelsernas beslutsramar beträffande kreditgarantier och lån till investeringar för kommersiell service. Motionens syfte får anses vara tillgodosett genom de av regeringen vidtagna åtgärderna, och den bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottets i det föregående redovisade ställningstaganden innebär sammanfattningsvis att regeringens beräkning av medelsbehovet för Åtgärder i glesbygder godtas. Anslaget bör alltså för nästa budgetår föras upp med det begärda beloppet, 104 milj. kr.

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m.

1979/80 Anslag 1000

1980/81 Förslag 1000

I budgetpropositionen föreslås under punkten C 4 (s. 89—90) att regeringen får bemyndiga myndighet att efterge statens rätt på grund av garantiåtaganden m.m., att kreditgarantier under nästa budgetår får beviljas intill 41 milj, kr. samt att anslaget förs upp med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Ramen för kreditgarantier är för innevarande budgetår fastställd till 26 milj. kr. Den föreslagna vidgningen av ramen till 41 milj. kr. biträds av utskottet, som också i övrigt tillstyrker vad regeringen har föreslagit under denna anslagspunkt.

AU 1979/80: 23

47 Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering

1979/80 Anslag 35 000000

1980/81 Förslag 35000000

I budgetpropositionen föreslås under punkten C 5 (s. 90-91) att riksdagen till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering skall anvisa ett reservationsanslag av 35 milj. kr.

Från anslaget finansieras kostnaderna för länsstyrelsernas projektarbete i samband med länsplaneringen. Avsikten är att få fram väl genomarbetade och konkreta förslag. Genomförandet av förslagen får sedan prövas och finansieras i annan ordning.

Beräkningen av medelsbehovet under nästa budgetår godtas av utskottet. Anslaget bör alltså föras upp med det av regeringen begärda beloppet.

Motioner om vissa orter och områden

1 detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör sysselsättningsfrågor i olika delar av landet. I motionerna krävs åtgärder av skilda slag från statens sida. En del av dessa är av långsiktig karaktär, t. ex. förslag om utvecklingsplaner i länen. Andra förslag åter avser kortsiktiga åtgärder för att upprätthålla sysselsättningen. I åtskilliga motioner föreslås ändringar i nuvarande stödområdesindelning. De förslagen har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt. Motionerna behandlar olika landsdelar men täcker inte hela landet.

Utskottet har under behandlingen av motionerna haft till sitt förfogande ett omfattande statistiskt material om samtliga läns och kommuners utveckling. Materialet, som tagits fram i samarbete med riksdagens upplysningstjänst, redovisas i bilaga till betänkandet.

Utskottet går härefter över till att behandla de aktuella motionerna. Utskottet har därvid fört samman landsdelar med likartade problem.

Skogslänen

Utskottet behandlar under denna rubrik de fem Norrlandslänen samt Kopparbergs och Värmlands län.

De regionalpolitiska problemen är sedan länge störst i dessa län. Särskilt framträdande är svårigheterna i Norrbotten. Insatserna från samhällets sida har därför i betydande omfattning varit inriktade på skogslänen. Även om svårigheterna under senare år blivit mera markerade även i andra landsdelar, är det alltjämt så, att de regionalpolitiska problemen är störst i skogslänen. Särskilt Värmlands län har under senare år drabbats av stora svårigheter på arbetsmarknaden.

Befolkningsutvecklingen i skogslänen har under hela 1970-talet i stort sett varit positiv. Utvecklingen har dock vänt under den senare delen av decenniet i Västernorrlands län och Gävleborgs län. Som utskottet utveck -

AU 1979/80:23

lat i avsnittet om planeringstalen har den tidigare ökningen i Norrbottens län upphört. Värmlands län har under perioden haft en i stort oförändrad befolkning medan Västerbottens och Kopparbergs län redovisar en jämn positiv utveckling under hela 1970-talet.

Den inomregionala balansen i de aktuella länen har försämrats under 1970-talet. I Norrland har inlandet gått starkt tillbaka medan kommunerna vid kusten haft en positiv utveckling. I Jämtlands och Värmlands län har utvecklingen gynnat de båda länens primära centra Östersund resp. Karlstad medan mera perifert belägna kommuner haft stora svårigheter.

Ett tiotal kommuner i skogslänen har under 1970-talet tappat 10% av befolkningen eller mer. Pajala har exempelvis förlorat 18% av sin befolkning, Överkalix och Övertorneå 15%, Hofors 14% och Jokkmokk och Åsele 11 %. I åtskilliga kommuner är dessutom medelåldern hög. I några kommuner är var fjärde invånare äldre än 64 år.

Sysselsättningsutvecklingen var under en stor del av 1970-talet positiv i skogslänen. De fyra nordligaste länen svarade sålunda för den kraftigaste sysselsättningsökningen i riket under perioden 1971-1976. Under senare år har emellertid arbetsmarknadsläget i de berörda länen kännetecknats av betydande problem. Orsaken härtill är bl. a. det besvärliga konjunkturläget och strukturförändringarna inom bl. a. stål- och skogssektorerna. De sistnämnda problemen har självfallet fått särskilt negativa verkningar i de kommuner vilka domineras av företag i dessa branscher. Som tidigare antytts gäller detta inte minst i Värmlands län där många orter är starkt beroende av företag inom pappers- och massaindustrin samt järn- och stålindustrin.

Resultatet av de nämnda påfrestningarna har blivit en förhållandevis hög arbetslöshet i skogslänen. Vid februari månads slut i år uppgick andelen kvarstående arbetslösa arbetssökande av befolkningen i åldern 16-64 år till 4,7% i Norrbottens län och 3,2% i Värmlands län medan den i övriga skogslänen varierade mellan 2,7 och 2,2%. Genomsnittssiffran för hela landet var 1,8 %. Läget i Norrbottens län är följaktligen väsentligt sämre än i övriga län. Detta gäller också om tillgången på lediga platser.

I skogslänen uppbär dessutom en förhållandevis stor andel av befolkningen förtidspension eller sjukbidrag. Jämtlands län har den högsta andelen förtidspensionärer i åldern 16—64 år av samtliga län — 7,7% — mot 4,6% för riket i dess helhet.

För att komma till rätta med problemen och stärka sysselsättningen har betydande resurser satts in. 1 Norrbottens län omfattades i februari i år 5,4% av befolkningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 1 Jämtlands län är motsvarande siffra 3,9% och i övriga Norrlandslän drygt 3%. I Värmlands och Kopparbergs län är siffran 2,5 resp. 3,0%.

Statsmakterna har satsat betydande belopp för att främja strukturförändringar i branscher som har betydelse för skogslänen. Frågor som rör gruv-, stål- och skogsindustrin behandlas f. n. i näringsutskottet (NU 1979/

AU 1979/80:23

80: 50, 51 resp. 47). Speciella åtgärdsprogram har satts in i Norrbottens län (se AU 1978/79:33). Insatserna i länet beräknades kosta ca I miljard kronor och ge ca 2000 nya arbetstillfällen i inledningsskedet. Riksdagen uttalade sig dessutom för statlig medverkan i utbyggnaden av offentlig verksamhet på vårdområdet i Norrbotten. Som en uppföljning härav anvisade riksdagen nyligen 500 milj. kr. för att täcka kostnaderna för tidigareläggning av vissa projekt inom vårdsektorn (AU 1979/80:17). För särskilda insatser i Vindelälvsområdet har riksdagen anvisat ca 100 milj. kr. (AU 1978/79: 27).

Sedan länge har ansträngningar gjorts att främja den industriella utvecklingen i Norrland. Norrlandsfonden spelar här en viktig roll. Fonden har till uppgift att främja utvecklingen i Norrland genom insatser för bl. a. forskning, industriellt utvecklingsarbete samt industriell utbyggnad och nyetablering. Även stiftelsen Industriellt Utvecklingscentrum i övre Norrland (IUC) - med placering i Skellefteå — bör nämnas i detta sammanhang, liksom investmentbolaget Regioninvest i Norr AB. Statsmakterna satsar betydande belopp för dessa verksamheter. Detsamma gäller de regionala investmentbolagen Svetab Nord och Svetab Bergslagen med lokalisering i Härnösand resp. Karlstad. I sammanhanget bör även nämnas de av riksdagen beslutade regionala utvecklingsbolagen i Västerbottens och Jämtlands län (NU 1978/79: 59).

Utskottet vill härutöver peka på den betydelse som de nya utvecklingsfonderna har för den regionala utvecklingen. I årets budgetproposition föreslås förstärkta resurser till den verksamheten. Näringsutskottet har tillstyrkt de föreslagna förstärkningarna (NU 1979/80: 43).

Som utskottet tidigare framhållit har de regionalpolitiska insatserna i betydande omfattning varit inriktade på skogslänen. Att så även kommer att bli fallet i fortsättningen visar den delning i stödområden som riksdagen fattade beslut om förra året (AU 1978/79:23). I stort sett samtliga kommuner i skogslänen har nämligen placerats i något av stödområdena 3-6.

Problem som rör skogslänen behandlas i flera motioner.

I motionen 1808 lägger Arne Nygren m. fl. (s) fram förslag att ett näringspolitiskt program för skogslänen skall upprättas. Motionärerna pekar på att utvecklingen i dessa län stagnerat sedan år 1976. Industrisysselsättningen har minskat liksom under senare år även lokaliseringsbidragen. Motionärerna framhåller vidare att bristen på lokaliseringsinsatser, avsaknaden av styrning för industriutbyggnader och andra regionalpolitiska åtgärder de senaste åren har medfört att flera skogslän på nytt redovisar minus i folkmängden. Motionärerna efterlyser mot denna bakgrund ett näringspolitiskt program som skall omfatta bl. a. mineralområdet, skogen, energin, turismen och omlokaliseringar av statlig verksamhet.

Som framgår av utskottets tidigare redovisning måste utvecklingen i skogslänen ägnas stor uppmärksamhet även i fortsättningen. Den vikande befolkningsutvecklingen i de inre delarna av Norrland måste bromsas upp. 4 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80:23

50 Betydande insatser har också, som framgår ovan, satts in med detta syfte. 1 anslutning till länsplaneringsarbetet tas fram åtgärdsprogram för de olika länen. Det är viktigt att sådana program görs realistiska så att man kan följa upp utvecklingsbara projekt med hjälp av bl. a. de särskilda medel som finns. En mer samlad bedömning av de sysselsättnings- och näringspolitiska frågorna i länen kommer f. ö. att göras i samband med utvärderingen av länsprogram 80.

Utskottet vill vidare erinra om länsstyrelsernas möjligheter att initiera egna projekt i bl. a. glesbygdsområdena. Under innevarande budgetår har i skogslänen sammanlagt ca 85 milj. kr. ställts till länsstyrelsernas förfogande för åtgärder i anslutning till länsplaneringen och för åtgärder i glesbygd. Norrbottens och Västerbottens län har härav fått 22,5 resp. 20,3 milj. kr. och Jämtlands län 15,2 milj. kr.

Som framhålls i motionen har lokaliseringsstödet i skogslänen minskat under senare tid. Det är emellertid inte bristen på penningmedel som är orsaken härtill utan snarare avsaknaden av lämpliga stödprojekt. Det finns därför anledning att utgå från att seriösa företag med utbyggnadsplaner får ett erforderligt regionalpolitisk! stöd.

När det gäller frågan om styrning av industriutvecklingen och av statlig verksamhet till skogslänen vill utskottet hänvisa till det pågående arbetet inom etableringsdelegationen resp. decentraliseringsdelegationen. Dessa delegationer skall i sitt arbete beakta behovet av insatser i län som har de största problemen.

Med hänvisning till det anförda finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund av motion 1807.

Utvecklingen i Norrland behandlas även i motion 723 av John Andersson m. fl. (vpk). Motionärerna föreslår att ett regionalt utvecklingsinstitut skall inrättas i Norrland. Institutet skulle bl. a. ha till uppgift att forska kring arbetsmarknadssituationen i Norrland och undersöka lämpliga utvecklingsprojekt.

Regionalpolitisk forskning av det slag motionärerna tänker sig bedrivs redan i dag vid en rad institutioner, bl. a. i Norrland. Utskottet vill bl. a. peka på verksamheten inom expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU). Expertgruppen har till uppgift att initiera och samordna den regionalpolitiska forskningen. Den skall även utvärdera effekterna av den regionalpolitiska stödverksamheten. Inom ERU finns en regional samverkansgrupp för Umeå högskoleregion. Härutöver kan nämnas den regionalpolitiska forskning med inriktning på bl. a. glesbygdsforskning som sedan åtskilliga år bedrivs vid Umeå universitet. Riksdagen fattade dessutom förra året beslut om inrättande av en tjänst som professor i regionalekonomi vid universitetet (AU 1978/79: 23).

Även vid högskolan i Luleå bedrivs arbete som har regionalpolitisk betydelse.

Utskottet är inte berett tillstyrka att man skapar ett särskilt forskningsin -

AU 1979/80:23

stitut som motionärerna tänker sig. Det bör vara möjligt att bedriva forskningen inom ramen för de existerande institutionerna.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 723.

Behovet av särskilda åtgärder i Norrbottens län aktualiseras i motion 576 av Lars Werner m.fl. (vpk). Med hänvisning till länets stora problem begär motionärerna att en utvecklingsplan för de närmaste fem åren utarbetas för länet. Planen avses bl. a. innehålla åtgärder för att säkra sysselsättningen i malmfälten och Tornedalskommunerna. Bland åtgärderna nämns insatser för ökad förädling av skogsprodukter, åtgärder för att utveckla jordbruket, insatser på kommunikationsområdet samt tillvaratagande av torv m. m. för energiändamål.

Utskottet uttalade förra året i det regionalpolitiska betänkandet AU 1978/79:23 att Norrbotten och då särskilt några av inlandskommunerna kan sägas stå i en klass för sig när det gäller behovet av regionalpolitiska och näringspolitiska insatser. Utskottet framhöll vidare att detta förhållande måste beaktas av statsmakter och myndigheter då det gäller att fördela tillgängliga resurser. Samtidigt som det finns all anledning att diskutera de stora problemen i Norrbotten bör det emellertid betonas att det även finns ljusare inslag i bilden. Utskottet noterar att flera företag etablerats i Haparanda kommun under senare år. Företagen beräknas ha anställt totalt ca 200 personer.

Omfattande insatser har, som nämnts i det föregående, satts in i länet för att hävda sysselsättningen. Utöver vad utskottet ovan anfört i anslutning till motion 1808 om skogslänen vill utskottet peka på det omfattande arbete som lagts ned av Norrbottendelegationen. Delegationens åtgärdsförslag kan i stort sägas omfatta de områden motionärerna tar upp. Regeringen har i dagarna förordnat en särskild grupp för att följa upp vissa projekt som satts i gång av delegationen.

Vidare kan nämnas att etableringsdelegationen och Sveriges industriförbund haft överläggningar i syfte att åstadkomma nya arbetstillfällen i Norrbottens län. Som resultat av de överläggningarna skall Industriförbundet undersöka intresset hos större medlemsföretag att på offertbasis etablera verksamhet i länet. I samma syfte undersöker Statsföretag f. n. möjligheterna att etablera verksamhet i Pajala kommun.

Med hänvisning till vad ovan anförts Finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund av motion 576.

Västerbottens län har, som tidigare nämnts, haft en totalt sett gynnsam befolkningsutveckling under 1970-talet. Den inomregionala balansen har emellertid försämrats.

Utvecklingen i länet berörs i motion 731 av Karin Israelsson (c) och Börje Hörnlund (c). De föreslår att ett inom länet nyinrättat samarbetsorgan skall få i uppdrag att föreslå sysselsättningsskapande åtgärder i länets inland och glesbygder. I det organet samarbetar länsstyrelsen, landstinget, den regionala utvecklingsfonden och länsarbetsnämnden. Bland de åtgär -

AU 1979/80: 23

der som föreslås i motionen kan nämnas ökat stöd till jordbruk och service i glesbygd, satsning på länets mineralfyndigheter, decentralisering av offentlig förvaltning och tidigareläggning av landstingsprojekt i inlandet med förstärkt statsbidrag.

Det bör ankomma på de regionala myndigheterna och landstinget att ta ställning till frågan om åtgärdsprogram av det slag motionärerna för fram. Utskottet har självfallet inte något att erinra mot att det av motionärerna nämnda samarbetsorganet tar upp frågor som exemplifierats i motionen. Som tidigare nämnts har länsstyrelserna tilldelats medel för utredningsoch projektarbete. Med hänsyn till det anförda saknas anledning för riksdagen att ta något särskilt initiativ på grund av motionen.

I tre motioner behandlas Västernorrlands län. I två av dem tar man upp behovet av insatser i Ange kommun. Martin Segerstedt m.fl. (s) begär i motion 322 att en statlig servicecentral skall inrättas där. Lantmäteriverkets planerade serviceenhet i kommunen bör enligt motionärerna utgöra grunden för en sådan utvidgad serviceenhet. Martin Olsson (c) och Margit Odelsparr (c) framhåller i motion 1480 att Ånge kommun bör prioriteras vid lokalisering av statlig verksamhet.

Ånge kommun har, som framgår i bilaga 2, haft en negativ befolkningsutveckling under 1970-talet. Befolkningsminskningen har uppgått till 10%, vilket motsvarar ungefär ca 1 500 personer. Därtill kommer att 22 % av den kvarvarande befolkningen är över 64 år. Förvärvsfrekvensen för kvinnor ligger f. n. 10% under riksgenomsnittet.

Det finns mot denna bakgrund starka skäl uppmärksamma kommunens behov av insatser. Ånge kommun är placerad i stödområde 5, vilket ger goda möjligheter till regionalpolitiska stödåtgärder. Utskottet är inte på grundval av förevarande material berett att förorda att en statlig servicecentral etableras i kommunen. Det kan finnas skäl avvakta erfarenheterna av den tidigare beslutade statliga serviceenheten i Gällivare, som beräknas påbörja sin verksamhet senare i vår. Allmänt sett finns det anledning räkna med att decentraliseringsdelegationen kommer att bevaka frågor av detta slag. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 322 och 1480.

Konsekvenserna av den beslutade nedläggningen av militärförbandet Lv 5 i Sundsvall behandlas i motion 218 av Bo Forslund m.fl. (s). Det är önskvärt att fastigheterna disponeras på ett sådant sätt att sysselsättningen främjas. Motionärerna vill att regeringen skall utreda hur de resurser som blir lediga vid Lv 5 skall kunna användas för annan sysselsättning.

När det gäller de fastigheter som används av Lv 5 har utskottet inhämtat att försvarets fastighetsnämnd kommer att kontakta olika civila myndigheter. 1 övrigt utgår utskottet från att statliga organ som sysslar med regionalpolitik, däribland decentraliseringsdelegationen, beaktar situationen i Sundsvalls kommun. Något riksdagens initiativ med anledning av motion 218 kan inte anses erforderligt.

AU 1979/80: 23

53 Som utskottet tidigare redovisat harden inomregionala balansen t Jämtlands län försämrats på ett påtagligt sätt under 1970-talet. Kommunerna Ragunda, Bräcke, Strömsund, Berg och Åre visar negativa befolkningssiffror medan Östersunds kommun ökat med ca 6000 invånare under decenniet.

Utvecklingen i länet behandlas utförligt i motion 1847 av Marianne Stålberg m.fl. (s). Utskottet har tidigare i betänkandet tagit ställning till vissa förslag i motionen, bl. a. Bräcke kommuns placering i stödområdeshänseende. 1 motionen begärs ökade statliga insatser för att utveckla de industrier och övrig sysselsättning som baseras på inlandets naturliga förutsättningar. Motionärerna vill att etableringsdelegationen skall koncentrera sin verksamhet till att lösa inlandets problem. Man vill ha statlig verksamhet av såväl industriell som annan natur. Ett statligt industricentrum föreslås i Svegs kommun. Vidare vill motionärerna att etableringsdelegationen skall koncentrera sig på att lösa inlandets problem. Vid högskolan i Östersund vill man ha ett utvecklingscentrum för inlandsforskning med inriktning på äldreomsorgen.

Utskottet är medvetet om de stora regionalpolitiska problemen i länet. Detta kom till uttryck i förra årets beslut om stödområdesindelningen. På utskottets förslag fick länet en mer förmånlig behandling än vad regeringen förordat. Utöver vad tidigare nämnts - med anledning av motion 1808 om skogslänen - om befolkningsutvecklingen m. m. kan nämnas katt länet är det minst industrialiserade i riket samt att de lokala arbetsmarknaderna är ensidiga. Sysselsättningen inom de för länet viktiga näringsgrenarna skogsbruket och skogsindustrin har därtill varit vikande.

För att komma till rätta med problemen har inom länet bedrivits ett omfattande arbete som syftat till att vidareutveckla näringslivet och därmed öka sysselsättningen.

Länsstyrelsen har sedan flera år arbetat med åtgärdsinriktad planering i länet, bl. a. inom ramen för projektet ”Aktion Z”. För utredningsarbete m. m. har länsstyrelsen under innevarande budgetår tilldelats 2,5 milj. kr.

För att underlätta en vidareutveckling av näringslivet i länet fattade riksdagen förra året beslut om inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag i länet (NU 1978/79: 59). 5 milj. kr. anvisades för ändamålet. 1 propositionen 1978/79: 125 föreslås att verksamheten skall tillföras ytterligare 25 milj. kr. under den kommande femårsperioden.

När det gäller de konkreta förslagen i motionen utgår utskottet beträffande lokalisering av statlig och industriell verksamhet till länet från att etablerings- och decentraliseringsdelegationerna är medvetna om behoven av insatser i Jämtlands län. Utskottet är emellertid inte berett föreslå att ytterligare industricentra inrättas f. n. Utskottet fattade förra året beslut om två nya centra, nämligen i Vilhelmina och Ljusdal. Dessa är under uppförande. Det finns skäl att nu avvakta något innan nya beslut fattas om utbyggnad av industricentraverksamheten. Utskottet anser sig inte heller

AU 1979/80: 23

kunna förorda att det i motionen skisserade utvecklingscentrat för inlandsforskning skall finansieras med regionalpolitiska medel.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1847.

Gävleborgs län uppvisar i stort sett oförändrad folkmängd under 1970- talet. Som utskottet i det föregående redovisat har dock vissa befolkningsförskjutningar inträffat inom länet. Den mest markanta förändringen befolkningsmässigt har skett i Hofors kommun, som tappat mer än 2000 invånare.

Järn- och stålindustrin har en stor betydelse för sysselsättningen i Gästrikland. 1 Sandviken och Hofors svarar den näringen för en helt avgörande del av industrisysselsättningen.

Situationen i länet tas upp i sex motioner.

Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg i Hofors (s) begär i motionen 724 att regeringen vid nyetablering av företag och utlokalisering av statlig verksamhet skall medverka till att näringslivet på bruksorterna differentieras.

I motionen 745 av Olle Westberg i Hofors m. fl. (s) yrkas att regionalpolitiska insatser skall sättas in i länet. Bl. a. föreslås en strukturplan för basnäringarna, ökad statlig sysselsättning i länet, inrättande av ett regionalt utvecklingsbolag samt förstärkta resurser till de regionala utvecklingsfonderna.

Bertil Måbrink (vpk) yrkar i motionen 1036 att statlig förvaltning skall lokaliseras till Hofors kommun. Samme motionär begär i motionen 1473 att regeringen skall tillsätta en konsultgrupp för analys och utredning av möjligheterna till en industriutveckling i Söderhamns kommun.

Behovet av insatser i länet behandlas även i motionen 1479 av Johan Olsson m.fl. (c) och 1901 av Gunnel Jonäng m.fl. (c). Motionärerna framhåller bl. a. att insatserna måste intensifieras i länets glesbygder och mindre tätorter.

Utskottet har i det föregående pekat på de resurser som ställs till länsstyrelsernas förfogande för utarbetande av åtgärdsprogram m. m. Till Gävleborgs län har utgått 1,8 milj. kr. för detta ändamål under innevarande budgetår. För särskilda åtgärder i glesbygderna har länsstyrelsen tilldelats

2,5 milj. kr. De förstärkta resurserna till utvecklingsfonder i länet, decentraliseringsdelegationens verksamhet och de möjligheter till regionalpolitisk! stöd som inplaceringen av länets kommuner i stödområden ger är andra faktorer som bör nämnas i sammanhanget. Utskottet vill slutligen hänvisa till de näringspolitiska åtgärder som vidtagits.

Mot bakgrund av det anförda bör motionerna 724, 745, 1036, 1473, 1479 och 1901 inte föranleda något åtgärd.

Befolkningsutvecklingen i Kopparbergs län har, som tidigare nämnts, varit positiv under 1970-talet. Vissa kommuner har emellertid haft betydande problem. Det gäller främst Vansbro, Älvdalen, Avesta och Ludvika, vilka redovisar en minskad befolkning under perioden.

AU 1979/80:23

55 Arbetslösheten i länet är högre än i riket. Under år 1979 var exempelvis 9% av ungdomarna och 4,6% av kvinnorna i arbetskraften i Ludvika kommun utan förvärvsarbete enligt AKU:s undersökning. Även i andra kommuner är arbetslösheten hög, medan läget i kommuner som Gagnef, Mora, Orsa, Falun och Säter är betydligt bättre.

Länet har drabbats hårt av strukturkriser inom stål- och gruvindustrin. Detta gäller främst i Borlänge, Ludvika, Avesta och Smedjebacken. Även om gruvorna ofta är relativt små har de ofta stor betydelse för de orter där de är belägna.

Behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i länet tas upp i motionen 727 av Kjell-Olof Feldt m. fl. (s). Motionärerna yrkar att regeringen skyndsamt skall pröva frågan om särskilda åtgärder för näringslivet och sysselsättningen i Kopparbergs län.

Motionärerna framhåller bl. a. att näringslivets utvecklingsmöjligheter i länet måste förstärkas, att arbetstillfällena i speciellt utsatta regioner i länet måste tryggas samt att ungdomsarbetslösheten i Västbergslagen måste bekämpas.

Som utskottet tidigare sagt har länet i likhet med övriga skogslän problem som kräver insatser. Utskottet har i anslutning bl. a. till motionen 1808 om skogslänen redovisat åtgärder inom skilda områden av betydelse för utvecklingen i dessa län. Det gäller bl. a. stödområdesindelningen, medel till länsstyrelserna för projektarbete med glesbygdsinsatser och näringspolitiska åtgärder. Utskottet hänvisar härtill. Härutöver vill utskottet med anledning av motionen framhålla att de regionalpolitiska skälen enligt gällande bestämmelser skall tillmätas en avgörande betydelse när statens industriverk fördelar medel till de regionala utvecklingsfonderna. Detta bör gynna bl. a. Kopparbergs län. Beträffande ungdomsarbetslösheten hänvisar utskottet till att förslag till insatser mot ungdomsarbetslösheten f. n. behandlas av arbetsmarknads- och utbildningsutskotten med anledning av bl. a. propositionen 1979/80: 145 om åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (AU 1979/80: 25, UbU 1979/80: 34).

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen 727.

Situationen i Värmlands län behandlas i två motioner.

1 motionen 1457 av Sven Aspling m. fl. (s) presenteras en rad förslag till åtgärder. Motiveringen till yrkandena återfinns i huvudmotionen 1400. Motionärerna föreslår bl. a. att regeringen bör ta upp överläggningar med landstinget om tidigareläggning av landstingskommunala investeringar, att etableringsdelegationen bör uppmärksamma behovet av nylokaliseringar till länet, att lokaliseringsstöd bör utgå för byggande av kommunala industrilokaler i länet under nästa budgetår, att ett industricentrum inrättas i Torsby kommun, att decentraliseringsdelegationen särskilt bör beakta Värmlands problem, att turism i länet bör få ökat stöd, att medlen till länsstyrelserna för särskilda åtgärder m. m. fördelas efter sysselsättningsproblemens svårighetsgrad i de olika länen samt att kraftfulla arbetsmarknadspolitiska insatser görs i länet.

AU 1979/80: 23

56 Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp) begär i motionen 1549 att regeringen skall bemyndigas att sätta in extraordinära regionalpolitiska insatser i länet.

Liksom övriga skogslän har Värmlands län betydande inomregionala problem. De norra och östra delarna av länet har stagnerat under 1970- talet. Som utskottet tidigare redovisat är länet ett av de hårdast drabbade i fråga om arbetslöshet. En viktig orsak till det svåra läget är den dominerande ställning som företag inom problembranscher som stål, massa och papper sedan länge har i länet.

Statliga insatser av betydande slag har gjorts för att lösa sysselsättningsfrågorna, bl. a. inom ramen för länsplaneringen. Dessutom har en speciell delegation, Värmlandsdelegationen, redovisat ett stort antal förslag till nya verksamheter m. m. Länsstyrelsen har f. ö. tilldelats 3,2 milj. kr. för innevarande budgetår för åtgärder i anslutning till länsplaneringsarbetet. Jämfört med andra län är detta ett relativt stort belopp. Utskottet är emellertid medvetet om att det behövs insatser för att främja den industriella utvecklingen. En tillväxt av industrisektorn är av vital betydelse för länets framtid. Mot bakgrund av det besvärliga läget vill därför utskottet föreslå att en särskild insats görs för Värmlands län. Regeringen bör av de regionalpolitiska medlen få disponera 12 milj. kr. för att främja den industriella utvecklingen i länet. Det får ankomma på regeringen att i samråd med de regionala myndigheterna, i första hand länsstyrelsen, bestämma i vilka former medlen skall användas.

Utskottet vill i detta sammanhang upplysa om att frågan om industripolitiska insatser i Värmlands län behandlas också i AU 1979/80: 29. Utskottet avstyrker i det sammanhanget en motion med yrkande om särskilda medel till ett utvecklingsbolag i Värmland. Det ställningstagandet skall ses mot bakgrund av den insats på 12 milj. kr. som nu föreslås. Som ovan sagts tar utskottet inte ställning till hur de föreslagna medlen skall disponeras utan överlämnar det avgörandet till regeringen i samråd med länsorganen.

I moment 70 i hemställan föreslår utskottet i anslutning till motionerna att regeringen får det föreslagna bemyndigandet. Utöver vad som föreslagits är utskottet inte berett att ta några initiativ på grund av motionerna.

När det gäller förslaget i motionen 1457 om särskilda insatser för utbyggnad av landstingets verksamhet på sjukvårdsområdet vill utskottet betona att den satsning på detta område som tidigare beslutats för Norrbottens län var en extraordinär åtgärd som skall ses mot bakgrund av det särskilt svaga sysselsättningsläget i Norrbotten. Ett enhälligt utskott framhöll i det sammanhanget att sysselsättningsproblemen i ett längre perspektiv inte kan lösas genom en ständig utbyggnad av den offentliga verksamheten. Avgörande är om man kan få till stånd en expansion inom industrin och andra näringsgrenar. Det är därför inom sådana sektorer framtida långsiktiga satsningar bör ske. Vad utskottet ovan föreslagit för Värmlands län ligger i linje med detta uttalande.

AU 1979/80:23

57 Utskottet behandlar avslutningsvis i detta avsnitt ett yrkande i motionen 970 av Olof Palme m. fl. (s) om insatser i bruksorterna. Enligt motionärerna har regeringen tidigare uttalat sig för kraftfulla insatser för sysselsättningen i stålorterna. Något resultat har emellertid inte kunnat redovisas. Regeringen bör därför snarast redovisa resultatet av det hittillsvarande arbetet samt planerade åtgärder för att trygga sysselsättningen på bruksorterna.

Utskottet har tidigare i betänkandet i samband med behandlingen av utvecklingen i skogslänen påtalat behovet av fortlöpande insatser i bruksorterna. Detsamma gäller självfallet även bruksorter i andra län. 1 det sammanhanget vill utskottet peka på problemen i Västmanlands län. Befolkningen i länet har minskat under 1970-talet. I orter som Fagersta, Köping och Hallstahammar har utvecklingen varit mycket negativ.

Som framhållits av motionärerna tillsattes i berörda län speciella stålortsgrupper för att initiera nya arbetstillfällen i stålorterna. Motsvarande arbete bedrivs nu inom ramen för länsstyrelsernas länsplaneringsarbete. De olika länsstyrelserna har, som tidigare redovisats, tilldelats medel för den verksamheten. Utskottet förutsätter att resultatet av denna verksamhet kommer att redovisas i lämpligt sammanhang. Med hänvisning till det anförda finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund av motion 970.

Östergötland

Arbetsmarknadssituationen i Motala kommun behandlas i motionen 986 av Torsten Karlsson (s). I motionen yrkas att regeringen skall underrättas om den besvärliga arbetsmarknadssituationen. Problemen hänger samman med neddragningar vid de för kommunens sysselsättning betydelsefulla företagen Motala Verkstad, Elextrolux och Luxor Industri AB.

Utskottet har i ett tidigare avsnitt behandlat ett andra yrkande i motionen rörande möjligheterna till regionalpolitisk! stöd utanför stödområdet.

Utskottet vill beträffande situationen vid Luxor Industri AB hänvisa till vad näringsutskottet nyligen anfört med anledning av motioner i ämnet (NU 1979/80: 38). Näringsutskottet förutsatte att regeringen aktivt verkar för att nya arbetstillfällen tillförs de orter sorn drabbas av eventuella neddragningar av personalen vid företaget. Industriministern har f. ö. i en riksdagsdebatt den 12 november 1979 (RD 1979/80:26) ställt samma sak i utsikt.

Som framgår av det anförda är Motalas problem väl kända. Något tillkännagivande på den punkten är därför inte erforderligt. Med hänvisning därtill och vad i övrigt anförts bör motionen i denna del inte föranleda någon åtgärd.

Västsverige

I fyra motioner behandlas situationen på arbetsmarknaden i Skaraborgs län. Älvsborgs län samt Göteborgsområdet.

AU 1979/80:23

58 I två motioner behandlas situationen i Skaraborgs län.

Sten Svensson (m) och Karl Leuchovius (m) föreslår i motion 323 åtgärder främst inom livsmedelsindustrin och jordbrukssektorn. Förslagen går ut på åtgärder för att öka förädlingsgraden inom livsmedelsindustrin samt insatser inom utbildning och forskning på jordbruksområdet. Syftet med förslagen är att skapa nya sysselsättningstillfällen i länet.

Paul Jansson m. fl. (s) begär i motionen 732 att sysselsättningsskapande åtgärder skall sättas in i länet. Bl. a. pekar motionärerna på problemen vid Luxor Industri AB och Vanäsverken i Karlsborg. Vidare föreslås att en statlig högskoleenhet inrättas i Skövde kommun och att tillräckliga ekonomiska resurser skall ställas till de berörda länsorganens förfogande för arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser.

Skaraborgs län har under 1970-talet haft en bra utveckling jämfört med de flesta andra län. Befolkningen har ökat med ca 10000, och läget på arbetsmarknaden är bättre än genomsnittet för riket. 1 februari månad i år var antalet lediga platser något högre än antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande.

Även om bilden således för länet i sin helhet får betraktas som ljus, finns enskilda kommuner som har betydande problem med vikande befolkning och höga arbetslöshetstal. Det gäller främst kommunerna Gullspång och Karlsborg.

Utskottet delar uppfattningen i motionen 323 att det är önskvärt med ökad vidareförädling inom livsmedelsindustrin i länet. De frågorna behandlas f. n. inom länsstyrelsen i anslutning till pågående länsplaneringsarbete.

När det gäller frågan om högskola i Skövde kommun — som normalt tillhör utbildningsutskottets beredningsområde — har utskottet inhämtat att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) skall följa utvecklingen och föreslå lämplig tidpunkt för inrättande av en högskola i kommunen.

Som tidigare nämnts har näringsutskottet och industriminister Åsling gjort uttalanden i anslutning till utvecklingen vid Luxor Industri AB. Situationen vid Vanäsverken i Karlsborgs kommun har nyligen behandlats i riksdagen (NU 1979/80:36). Näringsutskottet framhöll därvid bl. a. att stora ansträngningar redan har gjorts från regeringens sida för att motverka effekterna av de minskade försvarsbeställningama hos Vanäsverken. Företaget har sålunda bl. a. fått en order på ammunition till ett värde av 12 milj. kr. Det direkta hotet mot sysselsättningen i företaget anses därmed tillfälligt avvärjt. Näringsutskottet hänvisar slutligen tili att Försvarets Fabriksverk (FFV) f. n. arbetar med planer i syfte att på längre sikt säkerställa Vanäsverkens framtid, och näringsutskottet utgår i sitt betänkande från att detta arbete sker i samråd med berörda personalorganisationer.

Utskottet vill i sammanhanget även hänvisa till uttalandet i det regionalpolitiska betänkandet förra året (AU 1978/79:23) med anledning av mo -

AU 1979/80: 23

tionsyrkanden om inplacering i stödområde av kommunerna Gullspång, Karlsborg och Falköping. Utskottet, som inte godtog de aktuella yrkandena, anförde emellertid att det kan finnas skäl för samhället att stödja projekt som ger varaktig sysselsättning i dessa kommuner.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 323 och 732.

Wilhelm Gustafsson (fp) yrkar i motionen 568 att ökade regionalpolitiska insatser skall göras i Älvsborgs län. Bl. a. föreslås att ett regionalt investmentbolag etableras i länet med uppgift att främst stödja expansion och nyetablering av företag i södra länsdelen. Motionärerna begär även ändring av stödområdesinplaceringen av vissa kommuner. Den senare frågan har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt.

Som motivering till förslagen framhåller motionären bl. a. nedgången inom tekoindustrin och de uppkomna problemen vid gummiindustrierna i Viskafors och Borås.

Älvsborgs län har befolkningsmässigt utvecklats positivt under 1970- talet. Befolkningen har ökat med ca 22000. Utvecklingen har emellertid varit ojämn med negativa inslag i Dalsland och Sjuhäradsbygden. Det gäller främst Borås kommun som under decenniet tappat ca 5 000 invånare och haft problem på arbetsmarknaden till följd av tekokrisen. I vissa kommuner i Dalsland, Dals-Ed och Åmål, är arbetslösheten bland i synnerhet ungdomar hög.

Länets regionalpolitiska problem framgår också av att inte mindre än tio kommuner är placerade i stödområde, Dalslandskommunerna i stödområde 3 och kommunerna i Sjuhäradsbygden runt Borås i stödområde 1. Detta förhållande ger alltså möjlighet till regionalpolitiska insatser. När det gäller förslaget om investmentbolag har den frågan behandlats i större sammanhang av näringsutskottet, som inte velat tillstyrka att ytterligare sådana bolag nu inrättas. Arbetsmarknadsutskottet har inte anledning att ifrågasätta denna bedömning. Det aktuella yrkandet i motion 568 avstyrks därför.

Kurt Hugosson m.fl. (s) begär i motion 983 att extraordinära näringsoch arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall sättas in i Göteborgsområdet.

Motionärerna pekar på att antalet arbetstillfällen inom tillverknings- och byggnadsindustrin i regionen minskat med ca 14 000 under 1970-talet. Härigenom har, trots en kraftig ökning av sysselsättningen inom den offentliga sektorn, antalet arbetslösa ökat betydligt. Vidare har ett stort antal människor förtidspensionerats. Enligt prognoser kommer det år 1985 att föreligga en brist på 24 000 arbetstillfällen i Göteborgsområdet. En viktig faktor för regionens utveckling är varvsnäringen.

Utmärkande för näringslivet i Göteborgsregionen är det stora inslaget av industriell verksamhet. Industrin domineras i sin tur av ett fåtal branscher och koncentration av arbetsplatserna till stora företag. Som exempel kan nämnas verkstadsindustrin med företag som Volvo, SKF och Götaverken.

AU 1979/80: 23

60 Utskottet delar motionärernas uppfattning att utsikterna för de kommande åren inger oro. Antalet anställda vid varven kommer att minskas ytterligare, vilket kommer att innebära fortsatta påfrestningar på arbetsmarknaden i regionen. Å andra sidan har det under det senaste året funnits en betydande efterfrågan på arbetskraft från vissa företag. Riksdagen kommer senare i vår att behandla varvsfrågorna med anledning av proposition 1979/80:165. I den propositionen anmäler regeringen sin avsikt att till hösten återkomma till riksdagen med förslag till arbetsmarknads- och regionalpolitiska insatser i varvsregionerna.

Utskottet är medvetet om att insatser från samhällets sida är nödvändiga för att underlätta den nödvändiga omstruktureringen av industrier i Göteborgsregionen. Med hänvisning till att problem som hänger samman med neddragningar av varven kommer att behandlas senare under riksmötet och till att ytterligare förslag på det arbetsmarknadspolitiska området aviserats till hösten bör motionen inte föranleda någon åtgärd.

Sydöstra Sverige

I tre motioner behandlas utvecklingen i Kalmar resp. Blekinge län.

Eric Rejdnell (fp) tar i motionen 1813 upp sysselsättningsproblemen i Kalmar län. Motionären pekar bl. a. på den vikande sysselsättningen inom för länet viktiga näringar som glas- och pappersindustrin. Man föreslår därför ökade regionalpolitiska insatser, däribland en utökning av den statliga verksamheten i länet. Motionen innehåller också förslag om ändringar i stödområdesindelningen. Den frågan har utskottet tagit ställning till i ett tidigare avsnitt.

Som redovisas i bilaga 2 har länet som helhet haft en i stort oförändrad befolkning under 1970-talet. Inte mindre än sju kommuner har emellertid haft en negativ utveckling. Kommunerna Högsby och Vimmerby har tappat 6% av sin befolkning och Hultsfred hela 8%. I Högsby kommun är därtill var fjärde invånare äldre än 64 år. Mörbylånga kommun har genomgått en motsatt utveckling med en ökning under 1970-talet på ca 25%. Detta förhållande hänger samman med Ölandsbrons tillkomst.

Arbetslösheten är särskilt hög i Högsby och Mönsterås kommuner. I Mörbylånga kommun däremot var arbetslösheten under år 1979 endast 0,8%.

Kalmar län har den lägsta andelen statligt anställda av samtliga län. Det finns, som utskottet framhållit tidigare, anledning räkna med att decentraliseringsdelegationen uppmärksammar detta förhållande.

Länet har redan i dag möjligheter att få regionalpolitisk! stöd. Ölandskommunerna ingår i stödområde 2 och Högsby i stödområde 1. Länsstyrelsen har under innevarande budgetår tilldelats sammanlagt ca 1,8 milj. kr. för åtgärder i anslutning till länsplaneringen samt för glesbygdsåtgärder.

Utskottet är inte berett att föreslå någon åtgärd på grund av motionen men vill utöver vad tidigare sagts i sammanhanget peka på de insatser som gjorts av branschkaraktär för glasindustrin och cellulosaindustrin.

AU 1979/80:23

61 Blekinge län har under den senaste 10-årsperioden haft en svagare befolkningsutveckling än riksgenomsnittet. Befolkningen ökade något fram till år 1975, men utvecklingen har därefter vänt. Särskilt stora är problemen i Olofströms kommun, som förlorat 10% av sin befolkning. Enligt länsstyrelsens prognos kommer den negativa befolkningsutvecklingen i länet att fortgå fram till år 1985.

En stor del av de sysselsatta i länet är anställda i industriföretag. Den helt dominerande branschen är verkstadsindustrin. Länet är vidare beroende av ett fåtal stora företag. Specialiseringen till vissa branscher medför också problem. Varvskrisen har medfört särskilda problem i främst Karlskrona och Sölvesborg.

Arbetslösheten är inte anmärkningsvärd i länet i stort men i Olofströms kommun är den relativt hög.

Bertil Måbrink (vpk) begär i motion 1474 en statlig industri- och sysselsättningsplan för Blekinge län.

I motion 1797 föreslår Hans Gustafsson m. fl. (s) att länet skall få en extra tilldelning av anslaget för sysselsättningsfrämjande åtgärder i anslutning till länsplaneringen för framtagande av sysselsättningsprojekt i Olofströms kommun.

Det i motionen 1474 begärda planeringsarbetet bör enligt utskottets uppfattning bedrivas inom ramen för det fortlöpande länsplaneringsarbetet. Motionsyrkandet avstyrks därför. När det gäller motion 1797 noterar utskottet att länsstyrelsen under innevarande budgetår tilldelats närmare 1 milj. kr. för åtgärder i anslutning till länsplaneringen. Utskottet vill inte bestrida att det kan finnas skäl att tilldela länsstyrelsen ytterligare sådana medel med hänsyn framför allt till situationen i Olofström. Det bör ankomma på regeringen att liksom hittills efter en helhetsbedömning av länen fördela de aktuella medlen.

Med hänvisning till det anförda bör motion 1797 inte leda till något initiativ från riksdagens sida. I sammanhanget hänvisar utskottet också till att sysselsättningskonsekvenserna till följd av strukturomvandlingen inom varvsindustrin f. n. behandlas i riksdagen.

Skåne

Den kraftiga expansionen under 1960-talet och början av 1970-talet i Malmöhus län har avstannat. Länets folkmängd ökade med bortemot 22000 under den första hälften av 1970-talet. Under den senaste 5-årsperioden har ökningen stannat vid ca 3000 personer. Kommunerna Malmö. Landskrona, Ystad och Trelleborg har stagnerat och visar en negativ befolkningsutveckling under 1970-talet.

Branscher som varvs-, pappers-, textil-, konfektions- och gummiindustrin har traditionellt stor betydelse för sysselsättningen i länet. Strukturomvandlingen inom dessa näringsgrenar har därför fått allvarliga konsekvenser för sysselsättningen i vissa kommuner. Här kan nämnas Trelle -

AU 1979/80:23

borg och Helsingborg med gummiindustri och Landskrona med ett stort varv. Även Malmö kommun, vars befolkning minskat med ca 12000 personer under 1970-talet, har haft problem att upprätthålla sysselsättningen, främst på grund av utvecklingen inom varvs- och tekoindustrierna.

De kommuner som haft en vikande befolkningsutveckling har även en i förhållande till länet hög arbetslöshet. För år 1979 redovisas en arbetslöshetsprocent på 3,1 i Malmö, 2,9 i Landskrona, 2,7 i Ystad och 2,5 i Trelleborg mot 2,2% för länet. Arbetsmarknadsläget har ljusnat i länet under de senaste månaderna och f. n. är antalet lediga platser större än antalet kvarstående arbetslösa. Bl. a. råder brist på verkstadsarbetare.

Kristianstads län har under 1970-talet haft en relativt expansiv utveckling. Länets folkmängd har ökat med inemot 15000 personer, eller med 6%. Utvecklingen har emellertid varierat i olika delar av länet. Kommuner som Bromölla, Åstorp, Båstad och Ängelholm har haft en klar befolkningsökning medan andra kommuner som Tomelilla, Perstorp och Simrishamn haft en motsatt utveckling. Sedan år 1975 har dock befolkningen varit i stort sett oförändrad i dessa kommuner. Sysselsättningsutvecklingen i länet har varit förhållandevis gynnsam under de senaste åren och arbetslösheten har legat på en låg nivå. I kommunerna Östra Göinge, Tomelilla och Bromölla var emellertid arbetslösheten under år 1979 väsentligt högre än i övriga kommuner.

Situationen i Skåne har tagits upp i flera motioner.

I motion 197 med Hugo Bengtsson (s) som första namn yrkas att en delegation skall tillsättas i vartdera Skånelänet med uppgift att inventera det befintliga näringslivet och utarbeta förslag till utbyggnad av industrin samt ta initiativ till nya projekt.

Eric Holmqvist m. fl. (s) yrkar i motion 1465 att en särskild näringslivskommitté och länsvisa arbetsgrupper skall tillsättas för Skåne. Motionärerna redovisar ett förslag till åtgärdsprogram som spänner över industripolitiken, energiförsörjningen och arbetsmarknadspolitiken. Vidare bör enligt programmet även de svaga regionerna kunna erhålla regionalpolitisk! stöd och central statlig förvaltning lokaliseras till Skåne.

1 motion 735 av Eric Jönsson m. fl. (s) yrkas att insatser skall sättas in för att främja sysselsättningen i Malmöregionen. Motionärerna pekar på att en sysselsättningsplanering för länet bl. a. bör ta sikte på en marknadssamordning med EG:s norra marknadsområde, en kartläggning av möjligheterna att stimulera och utveckla industriellt samarbete mellan företag inom olika branscher i Malmöområdet samt en kraftsamling av samhällsinsatser i ett begränsat antal områden.

Olle Aulin m.fl. (m) yrkar i motion 1792 att regionalpolitiska insatser skall göras i Malmöhus län. Bl. a. föreslås statliga satsningar på utvecklingsbara områden inom industrin, ökat stöd till företagsförlagd yrkesutbildning och förbättrade kommunikationer över Öresund.

Även Stig Josefson m. fl. (c) anser att särskilda åtgärder måste sättas in i

AU 1979/80:23

länet. Förslag härom läggs fram i motion 1802. Motionen innehåller en provkarta på problem och aktuella åtgärder inom skilda delar av samhällslivet. Bl. a. föreslår motionärerna att anpassningen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft skall underlättas genom företagsförlagd yrkesutbildning på gymnasienivå och lärlingsutbildning. Vidare vill man att färjetrafiken över Öresund skall rustas upp samt att de mellersta och sydöstra delarna av länet skall prioriteras i länsplanering 1980. De mindre och medelstora företagen bör ges ökat stöd genom bl. a. utvecklingsfonden. Åkermark skall endast i undantagsfall tas i anspråk för tätortsutbyggnad.

Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp) lägger i motion 1812 fram förslag om sysselsättningen i de båda Skånelänen. Det gäller lokaliseringen av statlig verksamhet till länet, tillsättande av en särskild delegation för Skåne samt en lagändring för att möjliggöra att gemensam huvudman kan utses för flera län beträffande kollektivtrafiken. Ett särskilt yrkande om ändring av stödområdesindelningen har utskottet behandlat i ett tidigare avsnitt.

Motionerna är ett uttryck för att även de sydligaste delarna av landet på senare år haft problem att upprätthålla sysselsättningen. 1 huvudsak gäller detta vissa kommuner där företagen drabbats av strukturförändringar inom bl. a. varvs- och tekosektorerna.

En hel del statliga insatser har gjorts för att mildra verkningarna av strukturförändringarna på vissa industriorter i Skåne. Det gäller både arbetsmarknadspolitiska insatser och branschinriktade åtgärder. De största insatserna har gjorts inom varvsindustrin där statsmakterna anslagit stora belopp för att rädda sysselsättningen och hålla verksamheten i gång. När riksdagen i december 1978 behandlade varvsfrågorna beslöts bl. a. om speciella insatser för att skapa nya arbetstillfällen i varvsregionerna (prop. 1978/79:49, NU 17). Regionala investmentbolag inrättades, och den regionala utvecklingsfonden i Malmöhus län fick ökade resurser. Vidare beslöts om regionalpolitisk! stöd till varvsregionerna. Riksdagen kommer senare i vår att ta ställning till propositionen 1979/80:165 om vissa varvsfrågor. Då kommer även sysselsättningskonsekvenserna av en ytterligare neddragning av varvsnäringen att behandlas. 1 den nya varvspropositionen föreslås bl. a. att Landskrona kommun skall temporärt ingå i stödområde. Regeringen har därutöver aviserat en proposition till hösten med ytterligare förslag på det arbetsmarknadspolitiska området när det gäller varvskommunerna.

Vad härefter angår motionsyrkandena kan utskottet inte ställa sig bakom förslagen om att riksdagen skall besluta om inrättande av speciella delegationer i Skåne. Arbete av det slag som skulle ankomma på sådana delegationer kan bedrivas inom ramen för en mera åtgärdsinriktad länsplanering. Om det finns behov av speciella anordningar i form av delegationer etc. är det frågor man bör ta ställning till på länsnivå. Åtskilliga av de förslag som aktualiseras i motionerna bör f. ö. kunna behandlas inom ramen för länsplaneringen. För innevarande budgetår har länsstyrelsen i Malmöhus län

AU 1979/80: 23

tilldelats 1,7 milj. kr. och länsstyrelsen i Kristianstads län 0,6 milj. kr. för åtgärder i anslutning till länsplaneringen. Beträffande motionsförslagen om lokalisering av statlig verksamhet till Skåne vill utskottet hänvisa till den nyligen tillsatta decentraliseringsdelegationen.

För Skånelänen är naturligtvis närheten till främst Danmark och kontinenten med dess exportmarknader av stor betydelse. I ett par motioner behandlas därför frågan om förbättrade kommunikationer över Öresund. Utskottet vill i det sammanhanget endast peka på att förhandlingar f. n. pågår om färjetrafiken i södra delen av Östersjön och Öresund.

Frågan om företagsförlagd yrkesutbildning på gymnasienivå, som aktualiseras i motionerna 1792 och 1802, kommer att tas upp i anslutning till propositionen 1979/80:145 om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan (AU 1979/80: 25, UbU 1979/80: 34).

Utskottet vill slutligen beträffande frågan om utnyttjande av åkermark för tätortsbebyggelse hänvisa till riksdagens beslut i frågan med anledning av civilutskottets betänkande CU 1979/80:6.

Med hänvisning till det anförda finnér utskottet inte skäl att föreslå någon åtgärd på grund av de nu behandlade motionerna.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande regionalpolitikens inriktning att riksdagen avslår motion 1979/80: 326,

2. beträffande översyn av de regionalpolitiska instrumenten att riksdagen avslår motion 1979/80: 981,

3. beträffande länsplaneringen att riksdagen avslår motionerna 1979/80:442 och 1979/80: 1458,

4. beträffande ett landsbygdspolitiskt program att riksdagen avslår motion 1979/80: 1468,

5. beträffande regionalpolitiska hänsyn i statligt utredningsarbete att riksdagen avslår motion 1979/80: 1820,

6. att riksdagen godkänner de ändringar i ortsplanen som förordas i propositionen,

7. beträffande planeringstal t. o. m. år 1985 för Stockholms län att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1004 och 1979/ 80: 1875 godkänner förslaget i propositionen i motsvarande del,

8. beträffande planeringstal t. o. m. år 1985 för Skaraborgs län att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:997 och 1979/ 80: 1456 godkänner förslaget i propositionen i motsvarande del,

9. att riksdagen dels godkänner för övriga län de i propositionen föreslagna planeringstalen t. o. m. år 1985, dels godkänner vad

AU 1979/80:23

sorn anförts i propositionen om den hittillsvarande ordningen att planeringen skall inriktas på viss del av planeringstalens befolkningsramar,

10. beträffande planeringstalens funktion att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande en mera problemorienterad regional politik m.m. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1469,

12. beträffande översyn av reglerna om regionalpolitiskt stöd utanför stödområdena att riksdagen avslår motion 1979/80: 986 yrkande 1,

13. att riksdagen med anledning av propositionen beslutar att de nybildade kommunerna Åsele och Dorotea fr. o. m. den I januari 1980 skall tillhöra stödområde 6,

14. beträffande inplacering i stödområde av delar av Skellefteä kommun att riksdagen avslår motion 1979/80: 729,

15. beträffande Bräcke kommuns inplacering i stödområde att riksdagen avslår motion 1979/80: 1847 yrkande 2,

16. beträffande Hofors kommuns inplacering i stödområde att riksdagen avslår i motsvarande delar motionerna 1979/80: 578 och 1979/80:745 samt motionerna 1979/80: 1036 yrkande 2 och 1979/ 80:1902,

17. beträffande stödområdesindelningen i Gävleborgs län i övrigt att riksdagen avslår i motsvarande delar motionerna 1979/80:578 och 1979/80:745,

18. beträffande stödområdesindelningen i Kopparbergs län att riksdagen avslår motion 1979/80: 737,

19. beträffande översyn av stödområdesindelningen i Värmlands län att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 1457 yrkande 2 och 1979/80: 1549 yrkande 2,

20. beträffande inplacering i stödområde av kommunerna Arvika, Arjäng och Säffle att riksdagen avslår motion 1979/80: 1478,

21. beträffande stödområdesindelningen i Örebro län att riksdagen avslår motion 1979/80: 1795,

22. beträffande inplacering i stödområde av Kinda och Ydre kommuner att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 174 och 1979/ 80: 1821 i motsvarande delar,

23. beträffande inplacering i stödområde av Östergötlands skärgård samt kommunerna Valdemarsvik, Åtvidaberg, Boxholm och Ödeshög att riksdagen avslår motion 1979/80: 1821 i motsvarande del,

24. beträffande stödområdesindelningen i Älvsborgs län att riksdagen avslår motion 1979/80: 568 yrkande 3,

25. beträffande översyn av stödområdesindelningen i Kalmar län att riksdagen avslår motion 1979/80: 1813 yrkande 2,

5 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 23

U 1979/80:23

26. beträffande stödområdesindelningen av Gotlands län att riksdagen avslår

A. motion 1979/80:998

B. motion 1979/80: 1462,

27. beträffande stödområdesindelningen i Skåne att riksdagen avslår motion 1979/80: 1812 yrkande 3,

28. beträffande lokalisering av statlig verksamhet utanför Stockholmsområdet att riksdagen avslår motion 1979/80:254,

29. beträffande en parlamentarisk utredning av decentraliseringsfrågor att riksdagen avslår motion 1979/80:999,

30. beträffande decentralisering av statlig verksamhet inom Stockholmsregionen att riksdagen avslår motion 1979/80:1815,

31. beträffande decentralisering av det statliga kommittéväsendet att riksdagen avslår motion 1979/80:991,

32. beträffande fullmaktslag om etahleringskontroll, m. m., att riksdagen avslår motion 1979/80:994 yrkandena 13, 14, 15 och 16,

33. beträffande ökad differentiering av stödinsatserna, offertstöd, m.m. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1847 yrkandena 1, 3, 4 och 5,

34. att riksdagen godkänner den i propositionen förordade utökade användningen av offertstöd till produktutvecklingsarbete, i den mån frågan inte har behandlats i föregående punkt,

35. beträffande utformningen av det regionalpolitiska stödet med hänsyn till störningar av etablerad verksamhet att riksdagen avslår motion 1979/80: 1032,

36. beträffande regionalpolitiskt stöd till energianläggningar att riksdagen avslår motion 1979/80: 730.

37. beträffande regionalpolitiskt stöd till turistnäringen i södra och mellersta Sverige att riksdagen avslår motion 1979/80: 977,

38. beträffande stöd till kommunala industrilokaler utanför stödområdena 4—6 att riksdagen avslår motion 1979/80: 1472,

39. beträffande vidgat stöd till industrilokaler i kommuner inom skogslänen att riksdagen avslår motion 1979/80: 1464,

40. beträffande krav på förhandsuthyrning av kommunala industrilokaler att riksdagen avslår motionerna 1979/80:985 och 1979/ 80: 1847 yrkande 8 i motsvarande del,

41. beträffande stöd till kommuner för maskininvesteringar i industrilokaler att riksdagen avslår motion 1979/80: 1847 yrkande 8 i motsvarande del,

42. beträffande vidgade beslutsbefogenheter för länsstyrelserna att riksdagen avslår motion 1979/80: 579,

43. att riksdagen godkänner vad som i propositionen förordats om användningen av anslaget Bidrag till sysselsättningsfrämjande åtgärder i Norrbottens län,

AU 1979/80:23

44. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 12 600000 kr.,

45. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 356500000 kr.,

46. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 1 050000000 kr.,

47. beträffande glesbygdsstöd till hemarbete att riksdagen med anledning av motion 1979/80:740 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. beträffande försök med kombinationssysselsättning m.m. att riksdagen avslår motion 1979/80: 722,

49. beträffande handläggningsordning m. m.för glesbygdsstödet att riksdagen avslår motion 1979/80: 994 yrkande 17,

50. beträffande senare uppräkning av medlen till glesbygdsstöd m. m. att riksdagen avslår motion 1979/80: 989,

51. beträffande kartläggning av drivmedelshandeln i glesbygder att riksdagen avslår motion 1979/80: 741,

52. beträffande ökat stöd till glesbygdsföretag under innevarande budgetår att riksdagen avslår motion 1979/80: 1467,

53. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Åtgärder i glesbygder förbudgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 104000000 kr.,

54. att riksdagen med bifall till propositionens förslag medger att regeringen får bemyndiga myndighet att biträda ackord eller eljest efterge statens rätt på grund av garantiåtagande för lån till företag i glesbygd och lån till anskaffning av varulager,

55. att riksdagen med bifall till propositionens förslag medger att under budgetåret 1980/81 statlig kreditgaranti för lån till företag i glesbygder och för lån till anskaffning av varulager beviljas med sammanlagt högst 41000000 kr.,

56. att riksdagen med bifall till propositionens förslag till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

57. att riksdagen med bifall till propositionenas förslag till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag av 35 000 000 kr.,

58. beträffande utarbetandet av ett åtgärdsprogram för skogslänen att riksdagen avslår motion 1979/80: 1808,

59. beträffande inrättandet av ett regionalt utvecklingsinstitut i Norrland att riksdagen avslår motion 1979/80: 723,

AU 1979/80:23

60. beträffande utarbetandet av en utvecklingsplan för Norrbottens län att riksdagen avslår motion 1979/80:576,

61. beträffande uppdrag åt det nyinrättade samarbetsorganet i Västerbottens län att riksdagen avslår motion 1979/80:731,

62. beträffande åtgärder i Sundsvalls kommun med anledning av utnyttjandet av lediga lokalresurser vid nedläggningen av Lv 5 att riksdagen avslår motion 1979/80: 218,

63. beträffande inrättandet av en statlig servicecentral i Ange kommun att riksdagen avslår motion 1979/80: 322,

64. beträffande lokalisering av statlig verksamhet till Ånge kommun att riksdagen avslår motion 1979/80: 1480,

65. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder i Jämtlands län att riksdagen avslår motion 1979/80: 1847 yrkandena 6, 7 och 9— 12,

66. beträffande regionalpolitiska insatser m. m. i Gävleborgs län att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 724, 1979/80: 745 i motsvarande del, 1979/80: 1479 och 1979/80: 1901,

67. beträffande lokalisering av statlig förvaltning till Hofors kommun att riksdagen avslår motion 1979/80: 1036 yrkande 1,

68. beträffande tillsättandet av en konsultgrupp i Söderhamns kommun att riksdagen avslår motion 1979/80: 1473,

69. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Kopparbergs län att riksdagen avslår motion 1979/80: 727,

70. beträffande insatser i Värmlands län att riksdagen med anledning av motionerna 1979/80: 1457 yrkandena 1 och 3—9 och 1979/ 80: 1549 yrkande 1

A. bemyndigar regeringen att disponera 12 milj. kr. ur förslagsanslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för att främja den industriella verksamheten i Värmlands län,

B. avslår motionerna i den mån de inte behandlats ovan,

71. beträffande sysselsättningssituationen i Motala kommun att riksdagen avslår motion 1979/80:986 yrkande 2,

72. beträffande insatser i bruksorterna att riksdagen avslår motion 1979/80: 970 yrkande 7,

73. beträffande sysselsättningsskapande åtgärder i Skaraborgs län att riksdagen avslår motionerna 1979/80: 323 och 1979/80: 732,

74. beträffande regionalpolitiska insatser i Älvsborgs län att riksdagen avslår motion 1979/80:568 yrkandena 1-2,

75. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder i Göteborgsområdet att riksdagen avslår motion 1979/80:983,

76. beträffande regionalpolitiska insatser i Kalmar län att riksdagen avslår motion 1979/80: 1813 yrkandena 1 och 3,

77. beträffande utarbetandet av en statlig industri- och sysselsättningsplan för Blekinge län att riksdagen avslår motion 1979/ 80: 1474,

AU 1979/80:23

78. beträffande ökat anslag till länsstyrelsen i Blekinge län för åtgärder i anslutning till länsplaneringen att riksdagen avslår motion 1979/80: 1797,

79. beträffande tillsättandet av delegationer i Skånelänen att riksdagen avslår motion 1979/80: 197,

80. beträffande tillsättandet av en näringslivskommitté för Skåne m. m. att riksdagen avslår motion 1979/80: 1465,

81. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder i Malmöregionen att riksdagen avslår motion 1979/80: 735,

82. beträffande regionalpolitiska insatser m. rn. i Malmöhus län att riksdagen avslår motionerna 1979/80:1792, 1979/80:1802 och 1979/80:1812 yrkandena 2 och 4.

Stockholm den 8 maj 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s). Alf Wennerfors (m). Arne Fransson (c), Erik Johansson (s). Bernt Nilsson (s). Sten Svensson (m). Frida Berglund (s). Pär Granstedt (c). Lars Ulander (s). Margit Odelsparr (c). Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp). Sune Johansson (s) och Bengt Wittbom (m).

Reservationer

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson. Bernt Nilsson, Frida Berglund. Lars Ulander, Marianne Stålberg och Sune Johansson (alla s) har till betänkandet fogat följande reservationer.

1. Regionalpolitikens inriktning (mom. I — motiveringen)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar "Riksdagen fastställde" och slutar "och inriktning" bort ha följande lydelse:

Riksdagens beslut om riktlinjer för regionalpolitiken utgår från att målet för denna politik är att erbjuda människor i olika regioner likvärdiga sysselsättningsmöjligheter och en likvärdig tillgång till social, kommersiell och kulturell service samt en god miljö. Möjligheterna att nå detta mål är ytterst beroende av vår förmåga att öka den totala sysselsättningen i landet. Att detta är en avgörande förutsättning för regionalpolitiska fram -

AU 1979/80:23

steg har med skärpa åskådliggjorts av utvecklingen under de senare åren med borgerliga regeringar. Tvärtemot vad som anförts i de borgerliga regeringsdeklarationerna har den regionala obalansen ökat de sista fyra åren.

Genom en rad olika åtstramningsåtgärder riktade mot löntagarna och hushållen har reallönerna sjunkit och den privata konsumtionen gått kraftigt tillbaka. Denna politik motiverades med att industrins internationella konkurrenskraft måste återställas. Men i stället har politiken medfört ett underutnyttjande av landets ekonomiska resurser. Trots miljarder i subventioner och stöd till företagen har industriinvesteringarna minskat drastiskt.

Sett ur ett regionalpolitisk! perspektiv blev konsekvensen att den tidigare utvecklingen mot bättre balans mellan landets olika delar avbröts. Strukturkriserna inom vissa branscher och regeringens oförmåga att angripa problemen skapade svårartade sysselsättningsproblem inom delar av landet där man tidigare haft ett relativt gynnsamt läge.

Det sagda ger anledning upprepa att en tillfredsställande regional balans endast kan uppnås med stöd av en övergripande sysselsättningspolitik. Denna måste bygga på genomarbetade program för en industriell expansion som innebär att man systematiskt utvecklar områden där vi har de bästa möjligheterna att hävda oss på den internationella marknaden och där vi fullt ut utnyttjar våra råvaror och kunskaper. En på detta sätt utbyggd industripolitisk planering för ökad produktion på export och för att ersätta import kräver ökad tillgång på kapital och kraftfulla satsningar på tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Åtgärderna behöver sålunda kompletteras med planmässiga insatser inom den allmänna ekonomiska politiken liksom på andra områden, däribland näringspolitiken. Med åtgärder av detta slag inordnade i en samlad politik för att öka industriinvesteringarna öppnas nya vägar att förbättra den totala sysselsättningen i landet och därmed reella möjligheter för att komma till rätta med bristerna i den regionala balansen.

Utskottet utgår från att nya riktlinjer för en samlad, sysselsättningsskapande politik presenteras i den av regeringen utlovade propositionen med anledning av bl. a. sysselsättningsutredningens slutbetänkande. Därvid bör självfallet redovisas de nya medel och instrument som regeringen anser erforderliga för att nå full sysselsättning och regional balans. Arbetet på propositionen bör forceras så att den kan föreläggas riksdagen i höst.

Ett annat utredningsarbete som regeringen avser att redovisa för riksdagen är resultaten av Länsplanering 80. Det får förutsättas att regeringen i det sammanhanget klarlägger sin syn på möjligheterna att genomföra konkreta åtgärdsförslag som förbättrar den regionala balansen.

AU 1979/80:23

2. Fullmaktslag om etableringskontroll, m. m. (mom. 32)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.32 börjar ”På grund” och på s.33 slutar ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Det är lokaliseringspolitikens uppgift att tillföra ny sysselsättning åt bygder och landsdelar med brist på sysselsättningstillfällen. Ett omfattande system med främst finansiella stödåtgärder har utvecklats för att påverka lokaliseringarna av nya investeringar. Erfarenheterna visar emellertid att ekonomiska stimulanser inte alltid är tillräckliga för att påverka utvecklingen i den riktning som från regionalpolitisk synpunkt är önskvärd. De administrativa styrmedel som hittills använts har varit svaga och har på senare år huvudsakligen bestått av informationsinsatser till företagen via industridepartementets etableringsdelegation.

De politiska utfästelserna om nya arbetstillfällen till de sysselsättningssvaga regionerna har under åren varit så entydiga att det blir nödvändigt att pröva nya vägar som leder till en mer rättvis fördelning av arbetstillfällena. Skulle etableringsdelegationens verksamhet under den nuvarande mer gynnsamma investeringskonjunkturen inte ge snabba och påtagliga resultat bör därför finnas möjligheter att tillgripa lagstiftning. För att få ett instrument som är snabbt och effektivt bör riksdagen som föreslås i motion 994 anta en fullmaktslag om etableringskontroll. Regeringen kan sedan vid behov snabbt sätta lagen i kraft. Regeringen bör så snart som möjligt lägga fram förslag till en fullmaktslag i enlighet med det anförda.

I motion 994 tas även upp två andra frågor som likaså behandlades förra året. Den första gäller kommunal styrelserepresentation i företag som får lokaliseringsstöd. Socialdemokraterna vill att riksdagen skall besluta att sådan representation införs och av regeringen begära ett skyndsamt lagförslag i ämnet. Motiveringen för den föreslagna representationen är att man härigenom skulle kunna förbättra kommunernas möjligheter att mer direkt få upplysningar om företagens planer.

Samhället ställer betydande resurser till företagens förfogande, exempelvis i form av lokaliseringsstöd. Dessutom ger kommunerna i många fall ekonomiskt stöd genom bl. a. borgensåtaganden. Kommunerna bör få bättre möjligheter att mer direkt få information om företagens planer. Detta är av betydelse även för den kommunala planeringen. Styrelserepresentation är ett verksamt medel att nå detta syfte. Utskottet förordar därför med anslutning till vad som anförs i den socialdemokratiska motionen att kommunal representation i företagens styrelser skall föreskrivas som villkor för lokaliseringsstöd.

Utskottet ansluter sig också till yrkandet i den socialdemokratiska motionen om att det som ett ytterligare villkor för lokaliseringsstöd bör gälla att kollektivavtal finns på arbetsplatserna. En sådan ordning får anses naturlig med hänsyn till det ansvar och inflytande de kollektivavtalsbundna fackliga organisationerna bör ha i företagen. De svårigheter som

AU 1979/80:23

kan tänkas uppstå för oorganiserade arbetsgivare kan bringas ur världen genom att de tecknar s. k. hängavtal.

De ovan gjorda ställningstagandena innebär sammanfattningsvis att utskottet ställer sig bakom motion 994 i de nu redovisade delarna. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. beträffande fullmaktslag om etableringskontroll, m. m., att riksdagen med bifall till motion 1979/80: 994 yrkandena 13, 14, 15 och 16 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Handläggningsordning m. m. för glesbygdsstödet (mom. 49)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.44 börjar ”Utskottet är” och på s.45 slutar ”utskottet motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

Flertalet former av glesbygdsstöd handläggs av länsstyrelserna. Enda undantaget är stödet till företag i glesbygder som administreras av lantbruksnämnderna utom i ett par län där i stället de regionala utvecklingsfonderna har motsvarande uppgifter. Det är inte rationellt att på detta sätt splittra handläggningen av glesbygdsstödet på olika organ. De nackdelar som uppkommer har f. ö. påtalats från länsstyrelsehåll i de senast avgivna länsrapporterna. Utskottet anser sålunda att även stödet till företag i fortsättningen bör administreras av länsstyrelserna, som vid sin handläggning självfallet bör samråda med övriga berörda länsorgan. Regeringen bör underrättas om vad utskottet nu har anfört med anledning av motion 994.

dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande lydelse:

49. beträffande handläggningsordning m. m. för glesbygdsstödet

A. att riksdagen med bifall till motion 1979/80:994 yrkande 17 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om handläggningen av stödet till företag i glesbygder,

B. att motion 1979/80:994 yrkande 17 i övrigt inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

4. Insatser i Värmlands län (mom. 70)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.56 som börjar ”1 moment” och slutar ”detta uttalande” bort ha följande lydelse:

I moment 70 i hemställan föreslår utskottet i anslutning till motionerna att regeringen får bemyndigande att disponera 12 milj. kr. ur förslagsanslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för att främja den industriella verksamheten i Värmlands län.

AU 1979/80:23

73 Med hänsyn till det mycket besvärliga arbetsmarknadsläget i Värmland vill utskottet härutöver förorda att riksdagen bifaller förslaget i motion 1457 om särskilda insatser för utbyggnad av landstingets verksamhet på sjukvårdsområdet. Motionärernas förslag går ut på att regeringen utan dröjsmål inleder överläggningar med företrädare för Värmlands läns landsting i syfte att förbereda en tidigareläggning av byggande och drift av vissa sjukvårdsanläggningar.

Utskottet har vid en uppvaktning från Värmlands läns landsting informerats om vilka projekt som kan komma i fråga. Landstinget har en god beredskap för att med relativt kort varsel påbörja byggandet av sjukvårdsinrättningar i olika delar av länet.

En tidigareläggning av här aktuella investeringar skulle enligt utskottets uppfattning vara betydelsefull för sysselsättningen i länet. Inom byggsektorn - som i dag är vikande — skulle skapas nya sysselsättningstillfällen. Dessutom skulle skilda kommuner i länet ges en varaktig sysselsättning vid de nya inrättningarna. Inte minst i kommuner med stor arbetslöshet är behovet stort av alternativ sysselsättning.

Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1457 i denna del bör regeringen underrättas om.

Utskottet utgår slutligen - i anslutning till motion 1457 - från att behovet av nya verksamheter av skilda slag i länet beaktas av de statliga etablerings- och decentraliseringsdelegationerna.

dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande lydelse:

70. beträffande insatser i Värmlands län att riksdagen

A. med anledning av motionerna 1979/80: 1457 yrkandena 3-9 och 1979/80: 1549 yrkande 1 bemyndigar regeringen att disponera 12 milj. kr. ur förslagsanslaget Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för att främja den industriella verksamheten i Värmlands län,

B. med bifall till motion 1979/80: 1457 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tidigareläggning av landstingskommunala investeringar i länet,

C. avslår motionerna i den mån de inte behandlats ovan.

5. Insatser i bruksorterna (mom. 72)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57som börjar "Som framhållits” och slutar ”motion 970” bort ha följande lydelse:

Situationen på bruksorterna är, som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen, mycket allvarlig. Sysselsättningen har fortsatt att minska. Det finns därför starka skäl för riksdagen att hos regeringen begära en omedelbar redovisning av resultatet och erfarenheterna av arbetet inom regeringens kansli och vid länsstyrelserna för att lösa sysselsättningsproblemen i bruksorterna.

AU 1979/80:23

74 Utskottet vill erinra om att näringsutskottet i sitt betänkande NU 1977/ 78: 30 - som riksdagen biföll - förutsatte en kontinuerlig uppföljning av arbetet för att trygga sysselsättningen i bruksorterna. Resultatet av uppföljningen borde enligt utskottet redovisas för riksdagen. I redovisningen borde även ingå det material som länsstyrelserna har utarbetat. Riksdagen har ännu inte fått ta del av en sådan redovisning.

Enligt utskottets uppfattning är det följaktligen hög tid för regeringen att presentera den begärda redovisningen. Regeringen bör dessutom redovisa vilka åtgärder man har för avsikt att vidta för att trygga sysselsättningen på bruksorterna. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att statsrådet Åsling i ett tidigt skede lovade att under hösten 1977 redovisa en plan för ersättningsindustrier till de utsatta orterna. Inte heller denna redovisning har kommit riksdagen till del.

Vad utskottet anfört i anslutning till motion 970 i denna del bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande lydelse:

72. beträffande insatser i bruksorterna att riksdagen med bifall till motion 1979/80:970 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Forskningsinsatser i Norrbottens län

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Sune Johansson (alla s) anför:

Utskottet avstyrker i betänkandet motion 723 om inrättandet av ett regionalt utvecklingsinstitut i Norrland. Som motivering härför pekar ett enigt utskott på att regionalpolitisk forskning av det slag motionärerna tänker sig redan i dag bedrivs vid en rad institutioner, bl. a. i Norrland. I detta sammanhang vill vi erinra om ett par socialdemokratiska förslag om forskningsresurser i Norrbottens län. Det gäller inrättandet av en professur i industriell organisation med inriktning mot företagsutveckling vid högskolan i Luleå samt en försöksverksamhet med ett regionalt forskningsråd i länet. De båda motionerna - 1979/80: 1313 och 1979/80:521 i aktuella delar - har behandlats av utbildningsutskottet (UbU 1979/80:20) och avslagits av riksdagen. Vi beklagar dessa ställningstaganden eftersom det enligt vår mening hade varit angeläget både för forskningen och för näringslivet i Norrland om förslagen kunnat förverkligas. Högskolan i Luleå skulle med den föreslagna professuren ha fått en värdefull komplettering av sin forskningsorganisation och därigenom bättre kunnat svara mot de krav som ställs på högskolan att genom forskning bidra till att lösa de regionalpolitiska problemen i Norrland.

AU 1979/80:23

2. Sysselsättningspoiitiska insatser i varvsregionerna

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Marianne Stålberg och Sune Johansson (alla s) anför:

I samband med behandlingen av motioner om utvecklingen på arbetsmarknaden i Göteborgs och Bohus län. Malmöhus län samt Blekinge län hänvisar utskottet bl. a. till behandlingen i riksdagen av propositionen 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor. Utskottet uttalar bl. a. att problem som hänger samman med neddragningar av varven kommer att behandlas senare under riksmötet och till att ytterligare förslag på det arbetsmarknadspolitiska området aviserats till hösten.

Vi socialdemokrater har i vår partimotion 1979/80: 2019 som väckts med anledning av den nämnda propositionen redovisat ett förslag till utformning av den fortsatta varvspolitiken som innebär ställningstaganden och åtgärder beträffande såväl industristrukturen som sysselsättningen. Dessa båda frågor måste nämligen enligt vår uppfattning bedömas och avgöras i ett sammanhang. Vi accepterar därför inte den tudelning av varvsfrågan som regeringen föreslår, nämligen att ta beslut vad gäller strukturen vid ett tillfälle och vad gäller sysselsättningskonsekvensema vid ett senare tillfälle. Vi får anledning följa upp detta vårt ställningstagande i samband med behandlingen av varvspropositionen.

AU 1979/80:23 Bilagor

Bilagor

Bil. 1 Stödområdesindelning Bil. 2 Uppgifter om länen

AU 1979/80: 23 Bilaga 1

Stödområdesindelning

Tidigare indelning anges inom parentes.

(I) = inre stödområdet. (A) = allmänna stödområdet, (G) = "grå zonen” eller område jämställt därmed

Uppsala län

Ostergötlands län

Lindesberg

2 (G)

Härjedalen

5 (I)

Kinda

1 (G)

Nora

2 (G)

Krokom

5 (1)

Ydre

1 (G)

Åre

5 (I)

Västmanlands län

Östersund

4 (1)

Kronobergs län

Fagersta

Borgholm

2 (A)

Skinnskatteberg

2 (G)

Stomman

6 (I)

Mörbylånga

2 (A)

Vilhelmina

6 (1)

Högsby

1 (G)

Kopparbergs län

Åsele

6 (I)

Malung

5 (1)

Lycksele

5 (I)

Gotlands län

Vansbro

5 (1)

Norsjö

5 (I)

Gotland

4 (A)

Älvdalen

5 (I)

Vindeln

5 (1)

Mora

4 (I)

Vännäs

5 (A)

Göteborgs och Bohus län

Kiruna

6 (1)

Borås

1 (G)

4 (A)

Värmlands län

Ockelbo

4 (G)

Statistiska uppgifter om länens utveckling

Innehållsförteckning Sid.

Regionalstatistiskt underlag B 4

Riket B 6

Norrbottenslän B 8

Västerbottens län B 10

Västernorrlands län B 12

Jämtlandslän B 14

Gävleborgs län B 16

Kopparbergslän B 18

Värmlands län B 20

Örebrolän B 22

Västmanlandslän B 24

Uppsalalän B 26

Stockholmslän B 28

Södermanlands län B 30

Östergötlands län B 32

Skaraborgslän B 34

Älvsborgslän B 36

Göteborgs och Bohus län B 38

Hallands län B 40

Jönköpingslän B 42

Kronobergs län B 44

Kalmarlän B 46

Gotlandslän B 48

Blekingelän B 50

Kristianstads län B 52

Malmöhuslän B 54

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Regionalstatistiskt underlag

I följande tabeller redovisas regionalstatistiska uppgifter för landets kommuner och län avseende befolkning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet samt arbetsmarknadsläget i februari 1980. De redovisade uppgifterna är hämtade från följande källor.

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1970 är från folkoch bostadsräkningen, medan uppgifterna för åren 1975 och 1979 är hämtade ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser förhållandena per den 31 december respektive år. Kommunindelningen är däremot i samtliga fall den från den 1 januari 1980 gällande.

Beteckningen "1970=100” i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen sedan år 1970 i form av en index. Uppgifterna för år 1985 är härvid baserade på länsstyrelsernas officiella prognoser.

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Uppgifter avseende förvärvsfrekvensen åren 1970 och 1975 är hämtade från folk- och bostadsräkningen respektive år. Uppgifter för år 1980 är hämtade från länsstyrelsernas officiella prognoser. Förvärvsfrekvensen avser andelen förvärvsarbetande som arbetar minst 20 timmar per vecka av befolkningen i arbetsför ålder, d. v. s. i åldern 16—64 år.

Arbetslöshet

Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande för åren 1978 och 1979 enligt arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

För att räkna fram den procentuella arbetslöheten har antalet arbetslösa ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala antalet arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i relation till totalbefolkningen respektive antalet kvinnor i åldern 16—64 år. Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till det totala antalet individer i åldern 16—24 år.

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Kvarstående arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande vid månadens slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

Antalet lediga platser är tagna ur arbetsmarknadsstyrelsens register över lediga platser.

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen.

Uppgifter rörande antalet personer med hel förtidspension eller helt sjukbidrag är hämtade från riksförsäkringsverkets preliminära statistik för januari 1980. Genom att förtidspension och sjukbidrag kan beviljas retroaktivt kan det slutliga antalet personer med denna typ av ersättning väntas öka något. Definitiva uppgifter för januari månad 1980 föreligger dock först i början av år 1981.

6 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 6

Riket

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Län

Befolkning

1970 =

andelen därav över 64 år

1979 Norrbottens län

255 156

264 386

266 983

101 II

13 Västerbottens län

233 205

236 397

241 898

15 Västernorrlands län

267 450

268 034

267 895

18 Jämtlands län

131 304

133 433

134 653

19 Gävleborgs län

293 430

294 412

293 959

18 Kopparbergs län

277 201

281 109

285 545

18 Värmlands län

284 498

284 249

284 618

18 Örebro län

275 492

273 923

274 216

18 Västmanlands län

261 564

259 921

259 670

15 Uppsala län

217 292

230 028

241 722

15 Stockholms län

1 476 704

1 493 546

1 524 266

14 Södermanlands län

248 270

251 913

252 026

16 Östergötlands län

382 205

387 088

392 390

17 Skaraborgs län

258 525

263 218

268 702

17 Älvsborgs län

402 242

418 026

424 200

16 Göteborgs o. Bohus län

715 201

715 012

713 242

16 Hallands län

199 728

219 780

229 211

16 Jönköpings län

299 362

301 986

302 475

17 Kronobergs län

166 852

169 438

172 401

17 Kalmar län

240 856

240 724

241 448

19 Gotlands län

53 780

54 400

55 261

17 Blekinge län

153 516

155 336

154 135

18 Kristianstads län

264 161

272 014

278 912

17 Malmöhus län

718 537

740 069

743 133

17 Riket

8 076 531

8 208 442

8 300 364

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Län

Förvärvsfrekvens

1980'

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Norrbottens län

56,4

36,5

67,2

54,4

68,4

57,0

Västerbottens län

58,3

69,2

58,7

71,5

64,1

Västernorrlands län

59,9

40,9

57,7

71,4

62,3

Jämtlands län

58,8

40,2

59,1

70,5

64,3

Gävleborgs län

60,5

39,5

70,6

58,4

71,3

60,7

Kopparbergs län

60,8

38,9

70,7

72,3

61.4 Värmlands län

61,7

40,5

71,0

58,6

73,0

63,8

Örebro län

63,9

44,6

72,8

61,9

75,0

66,8

Västmanlands län

43,9

60,8

74,2

64,6

Uppsala län

71,6

61,6

73,1

64,2

Stockholms län

66,3

54,5

75,6

69,4

77,3

73.6 Södermanlands län

64,6

45,3

72,7

61,2

67,4

Östergötlands län

64,1

44,4

73,5

62,0

67,6

Skaraborgs län

63,7

41,5

60,7

75,7

65,1

Älvsborgs län

67,3

49,6

64,2

76,4

68,3

Göteborgs o. Bohus län

63,4

46,3

72,0

62,4

72,4

64,9

Hallands län

65,1

43,6

74,1

61,4

76,1

67.4 Jönköpings län

64,6

44,0

73,8

62,1

77,0

69,3

Kronobergs län

65,1

45,1

73,2

61,6

73,3

64,2

Kalmar län

63,3

42,2

71,9

59,2

73,8

63,9

Gotlands län

65,5

47,9

73,8

63,1

75,0

67,4

Blekinge län

63,8

43,6

71,7

58,6

73,6

64,1

Kristianstads län

47,0

72,9

61,0

75,5

67,2

Malmöhus län

66,5

51,5

74,0

76,5

71,2

Riket

64,0

72,9

62,7

74,6

67,2

1 Prognos.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen Riket

Län

Arbetslöshet (%)

1979 Samt

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Norrbottens län

4,7

4,8

8,1

4,4

4,8

7,4

Västerbottens län

2,6

2,9

4,5

2,6

3,0

4,6

Västernorrlands län

2,4

2,6

4,6

2,4

2,5

4,5

Jämtlands län

2,1

1,8

4,1

2,2

1,9

4,4

Gävleborgs län

2,5

2,7

5,3

2,4

2,9

5,1

Kopparbergs län

2,0

2,2

3,9

2,2

2,6

4,4

Värmlands län

2,9

3,0

5,7

3,1

3,3

5,9

Örebro län

2,1

2,3

4,0

2,2

2,4

4,2

Västmanlands län

2,2

2,4

4,4

2,2

2,6

4,6

Uppsala län

1,4

1,3

2,8

1,3

1,4

2,8

Stockholms län

1,0

0,9

2,1

0,9

0,8

2,0

Södermanlands län

2,4

2,6

5,4

2,4

2,7

5,2

Östergötlands län

1,7

1,8

3,5

1,7

1,8

3,4

Skaraborgs län

1,6

1,8

3,3

1,7

2,0

3,6

Älvsborgs län

2,1

2,2

4,1

2,0

2,1

3,8

Göteborgs o.

Bohus län

2,0

1,8

3,7

1,8

3,2

Hallands län

1,5

1,6

2,8

1,5

1,8

2,7

Jönköpings län

1,9

2,2

3,6

1,6

2,0

3,1

Kronobergs län

1,8

2,3

3,4

1,7

2,2

3,1

Kalmar län

1,8

2,2

3,8

1,7

2,1

3,3

Gotlands län

1,0

1,1

2,7

1,0

2,9

Blekinge län

2,2

2,4

4,4

2,0

2,4

4,2

Kristianstads län

1,7

1,9

3,2

1,6

1,9

3,0

Malmöhus län

2,3

4,4

2,2

2,3

4,2

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Län

Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Bered-

Arbets-

Hel förtids-

skaps-

marknads-

pension och

arbete

institut

utbildning

sjukbidrag

m. m.

Norrbottens län

2,3

1,6

1,5

5,7

Västerbottens län

1,2

1,5

0,6

5,9

Västernorrlands län

1,4

0,9

6,0

Jämtlands län

1,5

2,0

0,4

7,7

Gävleborgs län

1,3

0,6

6,7

Kopparbergs län

1,1

0,4

5,1

Värmlands län

1,0

1,1

0,6

4,8

Örebro län

0,9

0,8

1,0

5,4

Västmanlands län

1,0

0,5

4,9

Uppsala län

0,5

1,0

0,7

3,7

Stockholms län

0,3

0,8

0,2

4,2

Södermanlands län

1,0

0,9

0,7

4,9

Östergötlands län

0,7

0,8

0,5

4,4

Skaraborgs län

0,5

0,9

0,8

3,2

Älvsborgs län

0,5

0,9

0,5

4,0

Göteborgs o. Bohus län

0,8

0,9

0,8

5,5

Hallands län

0,5

0,8

0,5

3,8

Jönköpings län

0,1

1,1

0,4

3,6

Kronobergs län

0,3

1,3

0,7

4,3

Kalmar län

0,5

1,4

0,4

4,1

Gotlands län

1,6

2,0

0,7

4,0

Blekinge län

0,8

1,5

0,4

5,0

Kristianstads län

0,4

0,9

0,4

4,3

Malmöhus län

0,7

0,8

0,3

3,8

Riket

0,7

1,0

0,5

4,6

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 8

Norrbottens län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Arvidsjaur

8 329

8 050

8 217

19 Arjeplog

4 369

4 192

4 034

19 Jokkmokk

8 032

7 598

7 165

17 Överkalix

6 048

5 462

5 145

20 Kalix

18 144

18 687

19 382

16 Övertorneå

7 365

6 526

6 269

20 Pajala

10 793

9 421

8 821

19 Gällivare

25 408

25 406

24 661

12 Älvsbyn

8 713

9 145

9 563

15 Luleå

58 668

66 290

67 190

10 Piteå

32 763

35 547

38 146

14 Boden

27 089

27 815

28 770

15 Haparanda

8 901

9 053

9 443

16 Kiruna

30 534

31 194

30 177

9 Norrbottens län

255 156

264 386

266 983

101 II

13 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Arvidsjaur

53,9

29,3

64,6

49,4

65,5

51,7

Arjeplog

55,1

30,1

66,0

51,7

67,0

54,0

Jokkmokk

52,7

27,7

66,0

51,6

66,8

53.3 Överkalix

50,1

25,5

60,3

47,0

61,5

49,2

Kalix

54,0

33,7

65,0

50,8

66,3

53,6

Övertorneå

45,2

29,4

57,0

45,6

58,1

47,0

Pajala

44,1

23,4

54,1

40,0

55,6

42,3

Gällivare

55,6

34,9

66,1

54,4

67,3

57,0

Älvsbyn

52,0

26,5

63,8

48,0

65,3

50,8

Luleå

60,0

41,4

71,8

59,9

72,7

62,4

Piteå

58,5

38,0

67,9

55,1

69,4

58,0

Boden

61,2

47,0

71,7

62,6

72,9

65,1

Haparanda

50,3

35,3

59,2

47,5

60,6

49,9

Kiruna

57,8

34,2

66,3

49,2

66,9

51,2

Norrbottens län

56,4

36,5

67,2

54,4

68,4

57,0

Riket

64,0

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Norrbottens län

Kommun

Arbetslöshet (9f)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Arvidsjaur

7,1

6,5

Arjeplog

8.4 Jokkmokk

4,0

5.7 Överkalix

5,4

3,7

8,7

9.7 Kalix

4,5

4,4

4,6

7.1 Övertorneå

8,6

11.7 Pajala

12,9

14.6 Gällivare

6,9

11.0 Älvsbyn

6,0

7,8

6,4

Luleå

5,7

Piteå

3,5

4,2

Boden

3,1

2,8

5.2 Haparanda

6,0

9,8

7,2

6,8

10,7

Kiruna

7,1

10.1 Norrbottens län

7.4 Riket

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

7 968

4,7

1.8 Samtliga arbetssökande

13 842

3.9 Lediga platser

2 100

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

—

I beredskapsarbete

3 848

0.7 I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

2 658

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning'

2 523

0.5 Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

9 753

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 10

Västerbottens län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Nordmaling

21 Vindeln

21 Robertsfors

20 Norsjö

17 Storuman

15 Sorsele

21 Dorotea'

—

22 Vännäs

094 II

356 II

17 Vilhelmina

18 Åsele1

.—

24 Umeå

11 Lycksele

16 Skellefteå

16 Västerbottens län

15 Riket

1 Åsele kommun delades den 1 januari 1980 i Åsele och Dorotea kommuner.

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Nordmaling

57,0

34,6

65,8

52,1

68,2

57,8

Vindeln

52,7

28,8

63,5

51,6

65,7

55,9

Robertsfors

58,4

36,5

68,1

56,8

71,2

62,9

Norsjö

53,3

26,1

64,6

50,1

66,4

54,9

Storuman

51,3

29,2

64,2

51,3

66,6

57,1

Sorsele

48,2

26,4

61,3

50,2

64,1

55,6

Dorotea

45,5

37,5

61,7

48,2

64,5

53,0

Vännäs

56,6

35,6

65,8

54,3

67,5

59,3

Vilhelmina

53,6

36,3

66,1

55,2

68,5

60,6

Åsele

59,7

41,6

64,9

52,2

67,3

57,1

Umeå

64,1

51,1

73,6

66,4

75,3

70,7

Lycksele

54,5

34,1

66,7

55,6

69,2

61,8

Skellefteå

57,5

35,2

69,3

56,8

71,9

62,7

Västerbottens län

58,3

39,2

69,2

58,7

71,5

64,1

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

B 11

Västerbottens län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Nordmaling

1,9

2,3

3,3

2,0

2,4

3,7

Vindeln

2,1

2,6

2,4

2,2

2,8

2,2

Robertsfors

2,5

3,2

3,8

2,5

3,3

3,7

Norsjö

4,4

5,6

6,4

4,9

6,6

7,1

Stomman

2,5

2,2

4,8

2,9

2,4

5,6

Sorsele

6,7

8,1

10,0

6,1

7,8

8,0

Dorotea1

—

Vännäs

2,7

3,2

4,1

2,5

3,0

3,8

Vilhelmina

5,3

4,7

8,8

5,6

5,0

9,6

Åsele1

5,1

5,7

7,9

4,9

5,2

7,3

Umeå

1,7

1,8

3,3

1,9

2,0

3,7

Lycksele

3,0

5,5

2,8

3,0

5,6

Skellefteå

2,5

3,0

4,8

2,3

3,0

4,5

Västerbottens län

2,6

2,9

4,5

2,6

3,0

4,6

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

1 Åsele kommun delades den 1 januari 1980 i Åsele och Dorotea kommuner.

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

4 024

2,6

1,8

Samtliga arbetssökande

8 030

5,3

3,9

Lediga platser

2 808

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

1,4

—

I beredskapsarbete

1 873

1,2

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

2 244

1,5

1,0

I arbetsmarknadsutbildning'

0,6

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag’

9 007

5,9

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

! Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 12

Västernorrlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Ånge

15 022

13 908

13 452

22 Timrå

17 789

18 603

18 925

16 Härnösand

26 933

27 051

27 616

18 Sundsvall

90 662

93 992

94 358

15 Kramfors

29 090

27 892

26 746

25 Sollefteå

27 580

26 210

26 133

22 Örnsköldsvik

60 374

60 378

60 665

17 Västernorrlands

län

267 450

268 034

267 895

18 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Ånge

53,2

30,6

64,7

51,6

68,5

57,3

Timrå

60,3

58,3

68,6

55,2

70,6

59,7

Härnösand

62,2

47,3

72,4

64,6

74,7

68,3

Sundsvall

63,3

45,3

70,1

60,0

72,1

64,6

Kramfors

56,4

36,1

67,6

55,9

70,2

60,3

Sollefteå

57,0

40,0

67,2

57,3

71,0

63,2

Örnsköldsvik

58,2

37,0

68,3

53,8

70,3

58,3

Västernorrlands

län

59,9

40,9

69,0

57,7

71,4

62,3

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen Västernorrlands län

B 13

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt- liga .

Kvinnor

Ung-

domar

Ånge

2,3

2,7

3,5

2,3

2,9

Timrå

2,7

3,3

5,4

2,4

3,0

4,3

Härnösand

1,5

1,4

2,6

1,4

1,2

2,7

Sundsvall

2,4

4,9

2,2

4,5

Kramfors

2,5

2,1

4,4

2,9

2,5

5,0

Sollefteå

3,7

3,4

6,1

3,6

3,1

5,9

Örnsköldsvik

2,4

3,2

4,7

2,6

3,2

4,9

Västernorrlands

län

2,4

2,6

4,6

2,4

2,5

4,5

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3 864

2,3

1.8 Samtliga arbetssökande

7 871

4,8

3,9

Lediga platser

2 584

1,6

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

1,5

—

I beredskapsarbete

1 642

1,0

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

2 260

1,4

1.0 I arbetsmarknadsutbildning'

1 428

0,9

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

9 884

6,0

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 14

Jämtlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Ragunda

8 501

7 826

7 609

24 Bräcke

9 950

9 503

9 229

24 Krokom

12 990

13 112

13 442

20 Strömsund

18 476

17 758

17 451

23 Åre

9 614

9 178

9 370

21 Berg

9 456

8 906

8 983

24 Härjedalen

12 729

13 015

13 129

21 Ostersund

49 588

54 135

55 440

15 Jämtlands län

131 304

133 433

134 653

19 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980 Kommun Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Ragunda

53,4

29,3

64,3

51,5

67,1

58,1

Bräcke

54,3

32,7

65,7

56,1

70,0

64,3

Krokom

57,0

34,2

56,3

71,9

63,5

Strömsund

53,3

31,6

62,9

51,2

64,9

55,9

Åre

57,2

37,3

66,4

57,5

69,1

63,6

Berg

54,0

29,8

65,1

55,3

68,8

62,7

Härjedalen

53,9

30,4

65,9

53,3

69,7

61,1

Östersund

65,0

51,4

72,2

65,2

72,9

68,3

Jämtlands län

58,8

40,2

68,3

59,1

70,5

64,3

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

B 15

Jämtlands län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Ragunda

2,9

2,6

5,7

2,9

5,4

Bracke

2,2

2,3

4,5

2,0

4,1

Krokom

1,3

2,3

1,7

3,2

Strömsund

3,5

3,3

3,6

3,2

6,6

Are

1,3

3,6

2,5

1,8

3,6

Berg

3,2

2,5

5,9

3,6

2,8

7,3

Härjedalen

2,7

2,4

4,8

3,2

3,1

7,0

Östersund

1,4

3,3

1,3

3,1

Jämtlands län

2,1

2,2

1,9

4,4

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

1 837

1.8 Samtliga arbetssökande

3 533

4,3

3,9

Lediga platser

1 524

1,9

2.2 Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

1,2

—

1 beredskapsarbete

1 240

0,7

1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 598

2,0

1 arbetsmarknadsutbildning'

0,4

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag'

6 309

7,7

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

: Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 16

Gävleborgs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Ockelbo

6 724

6 410

6 556

22 Hofors

15 644

14 456

13 483

18 Ovanåker

13 164

13 446

13 707

18 Nordanstig

II 464

11 576

11 869

21 Ljusdal

22 489

21 868

21 558

21 Gävle

84 464

86 911

87 364

16 Sandviken

43 642

43 143

43 139

17 Söderhamn

31 826

32 243

31 264

19 Bollnäs

27 732

27 667

27 683

19 Hudiksvall

36 281

36 692

37 336

18 Gävleborgs län

293 430

294 412

293 959

18 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Ockelbo

30,3

54,0

54.3 Hofors

70,1

56,3

Ovanåker

70,0

70,6

56,3

Nordanstig

50,9

53,9

Ljusdal

55,7

65,1

53,5

55,6

Gävle

62,4

73,5

64,7

Sandviken

38,6

71,2

56,4

59,6

Söderhamn

70,7

58,3

Bollnäs

35,7

71,6

61,5

72,1

63,2

Hudiksvall

70,1

59,3

71,0

61.4 Gävleborgs län

60,5

39,5

70,6

58,4

60,7

Riket

64,0

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Gävleborgs län

B 17

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Ockelbo

2,3

2,6

4,7

1,7

2,2

2,6

Hofors

3,0

4,3

7,2

2,6

4,2

5,8

Ovanåker

1,8

2,1

3,7

1,9

3,5

Nordanstig

2,1

2,4

3,8

2,2

2,5

4,6

Ljusdal

3,6

3,8

8,1

3,7

4,1

7,6

Gävle

2,4

5,0

2,3

2,6

4,8

Sandviken

2,5

3,2

6,3

2,7

3,7

6,8

Söderhamn

3,0

3,3

6,2

3,0

3,5

6,2

Bollnäs

1,9

1,6

3,8

1,7

1,5

3,2

Hudiksvall

2,1

2,4

3,8

2,1

2,6

4,1

Gävleborgs län

2,5

2,7

5,3

2,4

2,9

5,1

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut

4 828

2,7

1,8

Samtliga arbetssökande

8 851

4,9

3,9

Lediga platser

4 423

2,4

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats

1,1

1 beredskapsarbete

2 362

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat arbete och arkivarbete samt Samhälls- företag

2 350

1,3

1,0

I arbetsmarknadsutbildning1

1 005

0,6

0,5

Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag2

12 173

6,7

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

: Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Kopparbergs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 18

Kommun Befolkning 1970 = 100 andelen därav över

64 år

1979 Vansbro

9 004

8 693

8 546

24 Malung

12 212

11 965

II 942

19 Gagnef

8 184

9 122

9 812

17 Leksand

12 388

12 761

13 440

23 Rättvik

10 839

10 732

11 047

24 Orsa

6 929

7 005

7 311

22 Älvdalen

9 030

8 429

8 390

20 Smedjebacken

13 188

13 397

13 358

17 Mora

17 103

17 927

19 127

18 Falun

46 556

47 650

50 079

16 Borlänge

43 775

46 208

46 318

15 Säter

9 838

10 262

10 644

17 Hedemora

16 854

16 736

17 084

19 Avesta

28 083

27 153

26 471

18 Ludvika

33 218

33 069

31 976

19 Kopparbergs län

277 201

281 109

285 545

18 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Vansbro

54,5

27,4

66,0

49,7

68,9

56,2

Malung

62,6

41,8

71,2

58,9

61,8

Gagnef

58,4

31,5

68,2

49,4

67,1

49,1

Leksand

58,8

36,8

69,7

55,6

70,9

58,6

Rättvik

58,7

37,0

67,0

53,8

68,5

56,7

Orsa

53,8

31,5

65,6

53,6

67,1

55,4

Älvdalen

51,3

25,9

66,2

50,6

68,3

55,3

Smedjebacken

60,3

32,5

70,2

52,5

69,4

52,4

Mora

59,4

37,7

70,3

57,2

71,7

60,1

Falun

65,1

48,8

73,9

64,3

75,2

67,3

Borlänge

61,7

38,6

57,4

73,5

63,3

Säter

66,8

49,2

74,8

74,4

63,7

Hedemora

61,6

39,4

72,6

59,5

74,7

65,0

Avesta

59,9

37,5

69,7

56,4

72,8

65,4

Ludvika

59,6

35,8

70,1

54,6

70,8

57,0

Kopparbergs län

60,8

38,9

70,7

57,4

72,3

61.4 Riket

64,0

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 19

Kopparbergs län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Vansbro

2,6

5,1

2,1

2,5

5,0

Malung

2,8

3,0

4,6

3,2

3,5

6,5

Gagnef

1,4

2,8

1,3

2,0

2,3

Leksand

1,5

2,8

1,6

1,9

3,1

Rättvik

2,3

2,2

4,5

2,4

2,7

3,8

Orsa

1,3

1,5

2,2

1,5

1,8

2,9

Älvdalen

3,8

3,3

6,7

3,7

3,8

6.5 Smedjebacken

2,7

3,2

6,7

3,0

4,0

7,5

Mora

1,5

2,7

1,8

3,5

Falun

1,6

1,5

2,7

1,6

1,7

2,9

Borlänge

1,7

2,1

3,3

1,7

2,3

3,7

Säter

1,0

1,3

1,0

1,5

Hedemora

1,5

2,7

1,5

1,8

2,6

Avesta

2,2

4,5

2,6

3,2

5,1

Ludvika

3,1

3,7

6,7

3,6

4,6

9,0

Kopparbergs län

2,0

2,2

3,9

2,2

2,6

4,4

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

4 042

2,3

1.8 Samtliga arbetssökande

7 903

4,5

3,9

Lediga platser

4 321

2,5

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,9

—

I beredskapsarbete

1 899

0,7

1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 851

1,1

1,0

I arbetsmarknadsutbildning'

0,4

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

8 873

5,1

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Värmlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 20

Kommun Befolkning 1970 = 100 andelen därav över

64 år

1979 Kil

8 284

9 965

10 987

13 Eda

9 999

9 663

9 497

22 Torsby

16 926

16 072

15 647

24 Storfors

5 609

5 274

5 424

18 Hammarö

10 679

10 777

II 870

lil

13 Munkfors

5 720

5 483

5 223

23 Forshaga

9 477

11 224

12 026

16 Grums

10 350

10 872

10 928

17 Årjäng

9 988

9 825

9 783

24 Sunne

14 056

13 618

13 376

24 Karlstad

72 290

72 369

73 904

15 Kristinehamn

27 780

27 811

27 166

17 Filipstad

16 253

15 513

14 811

21 Hagfors

19 533

18 597

17 782

20 Arvika

27 292

27 446

26 962

21 Säffle

20 262

19 740

19 229

19 Värmlands län

284 498

284 249

284 618

18 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970,1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Kil

61,8

37,0

69,0

52,0

70,8

57,0

Eda

59,0

36,2

68,2

54,0

70,0

59,8

Torsby

55,7

32,6

65,4

52,1

67,5

57,7

Storfors

63,2

38,9

72,1

58,3

72,6

62,1

Hammarö

64,9

44,0

73,6

61,3

74,8

66,3

Munkfors

59,6

34,2

69,7

54,4

70,7

59,6

Forshaga

61,3

38,8

71,6

56,4

72,8

60,7

Grums

62,8

37,8

71,7

55,1

72,6

60,0

Årjäng

60,5

38,0

70,8

56,7

73,3

62,3

Sunne

58,2

34,8

68,5

54,3

71,0

59,7

Karlstad

64,3

46,8

73,2

63,7

74,9

68,3

Kristinehamn

65,4

46,4

74,3

63,6

76,9

69,4

Filipstad

62,5

41,4

71,4

59,2

73,4

64,0

Hagfors

33,9

68,6

54,0

70,5

59,5

Arvika

57,9

36,0

68,7

55,8

71,3

61,7

Säffle

61,5

37,1

69,7

54,9

71,7

60,6

61,7

40,5

71,0

58,6

73,0

63,8

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Värmlands län

Kommun Arbetslöshet (%)

1978 1979

Samt- Kvinnor Ung- Samt- Kvinnor Ungliga domar liga domar

Kil

2,7

3,0

4,4

2,9

3,2

5,9

Eda

2,9

3,1

5,1

3,1

3,5

6,3

Torsby

5,2

4,8

8,5

5,4

5,5

8,6

Storfors

3,2

4,5

7,2

3,0

4,4

7,3

Hammarö

1,4

1,7

3,3

1,8

2,1

4,3

Munkfors

3,1

3,6

6,6

3,4

4,8

7,5

Forshaga

2,6

2,7

5,4

3,4

3,6

6,6

Grums

2,3

2,7

4,3

2,3

3,0

4,6

Årjäng

2,6

2,2

4,4

3,1

2,3

5,1

Sunne

3,9

3,5

7,8

3,2

3,1

6,5

Karlstad

2,6

2,4

5,3

2,7

2,6

5,4

Kristinehamn

2,6

2,9

4,9

2,6

2,8

4,7

Filipstad

2,2

2,4

4,1

2,3

2,5

4.3 Hagfors

3,9

4,9

8,4

4,3

5,8

8,5

Arvika

3,2

3,1

3,0

3,4

6,2

Säffle

3,5

3,1

6,0

4,3

3,7

6,3

Värmlands län

2,9

3,0

5,7

3,1

3,3

5,9

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut

5 537

3,2

1,8

Samtliga arbetssökande

10 007

5,7

3,9

Lediga platser

2 643

1,5

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats

2,1

I beredskapsarbete

1 808

1,0

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat arbete och arkivarbete samt Samhälls- företag

2 004

l.l

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

1 137

0,5

Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag2

8 344

4,8

4,6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

7 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 22

Örebro län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Laxå

9 472

8 664

8 721

16 Hallsberg

16 821

16 643

17 193

17 Degerfors

11 885

12 153

12 239

16 Hällefors

11 907

11 219

10 702

20 Ljusnarsberg

7 432

7 209

7 021

23 Örebro

117 643

117 837

116 877

18 Kumla

16 225

16 939

17 710

16 Askersund

II 202

11 342

II 675

22 Karlskoga

39 687

38 103

37 070

16 Nora

9 009

9 269

10 091

19 Lindesberg

24 209

24 545

24 917

18 Örebro län

275 492

273 923

274 216

18 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Laxå

62,6

38,2

71,4

57,0

73,7

62,6

Hallsberg

62,5

40,6

71,2

57,4

72,5

61,4

Degerfors

62,1

70,0

53,9

70,2

55,0

Hällefors

61,9

35,2

70,2

54,5

70,0

55,6

Ljusnarsberg

58,2

32,7

67,3

50,4

66,7

53,9

Örebro

65,3

50,4

73,9

66,3

77,1

72,3

Kumla

63,7

43,5

74,1

62,1

74,8

64,8

Askersund

60,9

36,1

69,8

54,3

71,8

59.0 Karlskoga

64,1

41,1

73,0

60,2

75,8

67,0

Nora

46,0

74,3

63,6

76,1

67,8

Lindesberg

63,2

40,7

60,2

74,1

62,9

Örebro län

63,9

72,8

61,9

75,0

66,8

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Örebro län

B 23

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Laxå

3,1

4,3

5,9

2,7

3,9

5,2

Hallsberg

1,9

2,2

3,8

1,7

2,0

2,9

Degerfors

3,1

3,4

5,3

2,5

2,9

5,2

Hällefors

2,1

3,1

4,2

2,1

3,3

4,1

Ljusnarsberg

2,7

3,2

5,5

3,8

4,5

7,5

Örebro

1,9

1,6

3,3

2,0

1,8

3,7

Kumla

1,9

4,0

1,5

1,6

2,3

Askersund

2,1

2,9

3,7

2,4

3,4

4,9

Karlskoga

2,4

3,2

4,9

2,2

3,0

4,8

Nora

2,2

2,1

3,8

2,4

2,5

5,0

Lindesberg

2,2

2,6

4,3

2,6

3,1

5,1

Örebro län

2,1

2,3

4,0

2,2

2,4

4,2

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3 265

1,9

1.8 Samtliga arbetssökande

6 764

4,0

3,9

Lediga platser

4 525

2,7

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,7

—

I beredskapsarbete

1 489

0,9

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 377

0,8

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

1 718

1,0

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

9 038

5,4

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 24

Västmanlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Skinnskatteberg

5 459

5 383

5 402

18 Surahammar

10 968

11 074

11 493

14 Heby

13 298

13 189

13 316

19 Kungsör

8 231

8 279

8 610

15 Hallstahammar

18 936

18 552

18 424

13 Norberg

6 745

6 612

6 790

19 Västerås

116 849

117 911

117 257

13 Sala

19 627

20 421

20 959

18 Fagersta

16 923

15 911

15 294

17 Köping

29 713

27 872

27 291

92 II

15 Arboga

14 815

14 717

14 834

16 Västmanlands län 261 564

259 921

259 670

15 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Skinnskatteberg

59,7

30,3

68,3

50,9

69,6

55,1

Surahammar

64,4

40,4

71,8

56,6

72,2

59,9

Heby

61,9

35,4

70,2

52,9

70,2

54,9

Kungsör

61,9

37,6

72,9

58,7

74,2

62,7

Hallstahammar

65,4

43,7

73,9

60,4

73,4

62,8

Norberg

59,5

33,4

69,4

53,5

70,4

57,5

Västerås

65,5

47,9

74,0

63,3

75,8

68,0

Sala

64,3

44,4

73,5

62,0

74,9

66,0

Fagersta

65,1

42,2

72,8

59,4

73,4

62,8

Köping

62,5

40,8

74,2

61,9

74,2

64,2

Arboga

63,9

41,2

70,5

54,8

70,6

57,0

Västmanlands län

64,4

43,9

73,2

60,8

74,2

64,6

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Västmanlands län

B 25

Kommun Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

Kvinnor Ung-

Samt-

Kvinnor Ung-

liga

domar

liga

domar

Skinnskatteberg

1,7

2,5

3,9

1,6

2,4

3,2

Surahammar

2,9

4,4

6,1

2,8

4,7

5,9

Heby

2,2

2,1

4,5

2,1

2,4

4,5

Kungsör

2,4

4,2

2,3

2,5

4,3

Hallstahammar

2,1

2,8

4,7

2,5

3,6

6,2

Norberg

3,7

5,8

2,9

4,1

5,3

Västerås

2,0

3,8

2,1

4,4

Sala

1,9

1,8

2,0

3,7

Fagersta

2,3

3,0

4,9

1,9

2,7

3,9

Köping

2,5

2,4

4,8

2,3

2,7

4,6

Arboga

3,2

3,7

5,6

3,2

4,1

5,4

Västmanlands län

2,2

2,4

4,4

2,2

2,6

4,6

Riket

2,0

3,8

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Anta)

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3 481

2,1

1,8

Samtliga arbetssökande

6 538

4,0

3,9

Lediga platser

3 252

2,0

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

l.l

—

1 beredskapsarbete

1 717

1,0

0,7

1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 615

1,0

I arbetsmarknadsutbildning1

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

7 942

4,9

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 26

Uppsala Ian

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Håbo

6 043

9 987

13 065

5 Älvkarleby

10 255

9 947

9 818

19 Tierp

21 232

20 833

20 632

21 Uppsala

129 277

138 116

145 032

14 Enköping

31 922

31 911

32 286

16 Osthammar

18 563

19 234

20 889

17 Uppsala län

217 292

230 028

241 722

lil

15 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Håbo

66,2

43,1

72,3

71,3

55,7

Älvkarleby

61,4

37,1

69,3

54,1

71,0

57,8

Tierp

60,9

34,5

70,1

53,1

71,2

56,4

Uppsala

63,2

50,0

71,8

64,9

73,5

67,3

Enköping

62,8

41,9

71,1

57,4

73,0

61,1

Osthammar

63,8

39,6

73,0

58,1

74,1

60,8

Uppsala län

63,0

71,6

61,6

73,1

64,2

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Uppsala län

B 27

Kommun Arbetslöshet (%)

1978 1979

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Håbo

1,2

2,4

1,3

1,9

2,4

Älvkarleby

2,9

3,0

6,3

2,5

3,4

6,0

Tierp

1,8

3,5

1,6

2,1

3,5

Uppsala

1,2

0,9

2,3

1,1

0,9

2,3

Enköping

2,0

2,3

3,9

1,9

2,3

4,1

Osthammar

1,0

1,2

2,1

1,1

1,4

2,3

Uppsala län

1,4

1,3

2,8

1,3

1,4

2,8

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

1 768

1,2

1,8

Samtliga arbetssökande

4 525

3,0

3,9

Lediga platser

3 213

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,6

—

I beredskapsarbete

0,5

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 567

1,0

I arbetsmarknadsutbildning1

1 004

0,7

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

5 546

3,7

4,6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 28

Stockholms län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

1970 =

andelen därav över 64 år

1985'

1979 Upplands-Väsby

18 840

28 810

31 600

5 Vallentuna

12 676

14 886

17 158

8 Värmdö

12 846

16 050

17 607

9 Järfälla

48 953

51 549

52 442

5 Ekerö

12 534

15 081

15 914

8 Huddinge

54 655

62 576

66 038

8 Botkyrka

38 220

69 989

77 347

5 Haninge

44 522

50 295

57 624

5 Tyresö

27 017

29 366

31 287

5 Upplands-Bro

10 625

14 792

18 210

5 Täby

38 448

41 307

46 142

8 Danderyd

27 757

27 168

27 722

14 Sollentuna

37 617

43 413

45 864

9 Stockholm

746 560

665 202

649 384

21 Södertälje

75 459

77 695

79 396

10 Nacka

47 738

55 321

56 825

10 Sundbyberg

28 016

26 995

25 676

17 Solna

55 557

53 878

51 324

15 Lidingö

36 268

36 727

37 390

13 Vaxholm

20 190

27 538

30 208

7 Norrtälje

38 269

39 193

40 400

19 Sigtuna

25 780

26 615

28 548

III

8 Nynäshamn

18 157

19 100

20 160

12 Stockholms län

1 476 704

1 493 546

1 524 266

14 Riket

1 Uppgift saknas för de enskilda kommunerna i Stockholmsområdet. För hela Storstockholm beräknas ökningen till 7 %, vilket ger ett index på 107.

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980 Kommun Förvärvsfrekvens

1970 1975 1980

Totalt därav Totalt därav Totalt därav kvinnor kvinnor kvinnor

Upplands-Väsby

71,2

56,4

79,8

71,4

81,1

75,3

Vallentuna

64,4

40,7

74,9

61,9

76,7

68,1

Värmdö

69,1

51,0

79,5

69,7

80,7

73,7

Järfälla

69,5

52,5

78,9

70,6

79,6

74.0 Ekerö

68,3

47,6

77,9

66,6

78,2

69,9

Huddinge

68,9

52,9

77,6

70,8

78,7

74,4

Botkyrka

69,3

51,7

76,7

68,0

77,8

72,1

Haninge

67,4

50,3

75,7

66,6

77,9

71,5

Tyresö

67,9

51,2

77,5

69,6

77,7

72,7

Upplands-Bro

66,8

47,4

76,3

64,4

77,9

69,1

Täby

66,0

49,9

76,3

67,0

77,1

70,2

Danderyd

59,9

46,2

74,2

66,9

74,3

68,9

Sollentuna

66,1

48,8

76,7

68,9

78,1

72,8

Stockholm

65,3

57,5

74,5

70,9

76,0

74,3

Södertälje

67,1

49,0

74,9

64,9

76,4

69,4

Nacka

69,2

56,0

77,6

70,8

79,2

75,2

Sundbyberg

71,3

61,4

78,8

74,7

79,0

75,9

Solna

68,9

60,1

77,2

73,4

77,4

75,1

Lidingö

49,9

76,2

69,8

77,3

73,5

Vaxholm

64,1

42,5

74,9

62,5

76,3

68,0

Norrtälje

62,3

40,4

71,8

59,2

73,8

64,3

Sigtuna

67,0

46,6

75,2

65,2

76,2

68,9

Nynäshamn

68,3

48,6

76,0

64,4

77,6

69,2

Stockholms län

66,3

54,5

75,6

69,4

77,3

73,6

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Stockholms län

B 29

Kommun Arbetslöshet (%)

1978 1979

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Upplands-Väsby

0,9

0,7

1,5

Vallentuna

0,6

0,7

1,6

0,5

0,6

1,3

Värmdö

0,6

1,5

0,6

0,7

1.6 Järfälla

0,9

0,8

2,2

0,9

2,0

Ekerö

0,3

0,7

0,2

0,5

Huddinge

0,9

0,7

2,0

0,8

0,7

1,7

Botkyrka

1,2

2,7

1,0

0,9

2,4

Haninge

3,0

1,2

1,1

2,7

Tyresö

0,7

0,8

0,7

1,9

Upplands-Bro

1,0

0,9

1.8 Täby

0,6

1,5

0,6

1,5

Danderyd

0,3

0,2

0,5

0,3

0,7

Sollentuna

0,8

0,7

0,6

1,4

Stockholm

1,0

0,7

1,9

0,9

1,7

Södertälje

2,3

2,4

4,7

2,2

2,4

4,6

Nacka

0,7

0,6

1,6

0,7

0,6

1,6

Sundbyberg

1,0

0,8

2,3

1,8

Solna

0,9

0,8

2,1

0,9

0,7

1.8 Lidingö

0,4

0,8

0,4

0,8

Vaxholm

0,8

0,7

1,5

0,7

1,7

Norrtälje

1,4

1,6

2,6

1,4

1,7

2,7

Sigtuna

1,2

2,5

1,2

2,5

Nynäshamn

1,3

3,3

1,4

1,7

3,3

Stockholms län

1,0

0,9

2,1

0,9

0,8

2,0

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

8 346

0,8

1.8 Samtliga arbetssökande

20 914

2,1

3,9

Lediga platser

23 875

2,4

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,3

—

1 beredskapsarbete

2 515

0,3

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

7 619

0,8

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

2 413

0,2

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

41 668

4,2

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 30

Södermanlands Ian

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Vingåker

9 696

9 519

18 Nyköping

57 739

62 561

63 918

lil

16 Oxelösund

15 187

14 211

14 281

10 Flen

18 391

18 079

17 976

18 Katrineholm

32 780

32 635

32 308

18 Eskilstuna

93 842

92 663

90 414

16 Strängnäs

20 635

22 245

23 415

17 Södermanlands län

248 270

251 913

252 026

16 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Vingåker

64,8

45,1

72,7

60,7

75,1

67,7

Nyköping

64,1

43,0

72,0

58,6

73,7

64,7

Oxelösund

66,2

45,1

73,4

60,6

74,8

66,6

Flen

64,8

44,6

73,4

75,2

68,8

Katrineholm

65,0

45,2

72,9

62,0

74,8

68,2

Eskilstuna

64,4

46,6

72,7

62,3

74,8

68,6

Strängnäs

64,7

46,4

72,9

62,0

74,8

68,6

Södermanlands län

64,6

45,3

72,7

61,2

74,6

67,4

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Södermanlands län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Vingåker

2,1

2,2

4,3

2,0

1,7

3,6

Nyköping

2,0

2,3

4,7

2,0

2,4

4,3

Oxelösund

3,2

3,7

7,4

2,6

3,4

5,9

Flen

2,0

2,4

4,5

1,9

2,3

3,5

Katrineholm

2,5

2,7

5,5

2,3

2,7

5,1

Eskilstuna

2,9

2,8

6,3

2,9

3,0

6,8

Strängnäs

1,5

1,7

3,1

1,7

1,9

3,2

Södermanlands län 2,4

2,6

5,4

2,4

2,7

5,2

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande vid månadens slut

3 371

2,2

1,8

Samtliga arbetssökande

7 284

4,7

3,9

Lediga platser

5 373

3,5

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats

0,6

1 beredskapsarbete

1 493

1,0

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat arbete och arkivarbete samt Samhälls- företag

1 347

0,9

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

1 110

0,7

0,5

Personer med hel förtidspension och helt sjukbidrag2

7 598

4,9

4,6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 32

Östergötlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Ödeshög

6 038

6 051

6 169

20 Ydre

4 354

4 297

4 315

23 Kinda

10 489

10 635

10 654

21 Boxholm

6 383

5 899

5 858

21 Åtvidaberg

13 034

12 976

12 890

18 Finspång

24 656

24 799

24 753

15 Valdemarsvik

9 152

8 864

9 266

19 Linköping

104 527

109 236

lil 866

14 Norrköping

120 625

119 169

119 993

17 Söderköping

9 614

10 338

II 232

15 Motala1

48 764

41 577

41 945

17 Vadstena1

—

7 718

7 564

—

19 Mjölby

24 569

25 529

25 885

17 Östergötlands län 382 205

387 088

392 390

17 Riket

1 Motala kommun delades den I januari 1980 i Motala och Vadstena kommuner.

Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun Förvärvsfrekvens

1970 1975 1980

Totalt därav Totalt därav Totalt därav kvinnor kvinnor kvinnor

Ödeshög

58,8

32,6

66,9

49,8

68,8

54,5

Ydre

60,3

35,1

68,5

50,4

72,7

58,3

Kinda

60,1

35,5

69,7

53,3

72,0

57,6

Boxholm

59,7

30,1

71,4

54,3

73,7

60,0

Åtvidaberg

64,5

40,0

72,7

56,5

74,6

62,0

Finspång

65,5

41,6

74,4

60,1

74,7

62,5

Valdemarsvik

61,2

34,2

70,6

51,6

72,9

55,3

Linköping

65,1

47,1

74,8

65,7

77,6

71,7

Norrköping

64,6

47,4

73,6

63,6

76,4

70,2

Söderköping

61,9

39,0

73,1

59,7

75,2

63,8

Motala

64,0

43,3

73,8

61,7

75,6

66,5

Vadstena

0,0

73,6

61,4

77,5

69,3

Mjölby

62,2

39,9

71,1

56,1

73,3

60,9

Östergötlands län

64,1

44,4

73,5

62,0

75,9

67,6

Riket

67.2 AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Östergötlands län

B 33

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt- Kvinnor Ungliga domar

Samt liga -

Kvinnor Ungdomar -

Ödeshög Ydre Kinda Boxholm Åtvidaberg Finspång Valdemarsvik Linköping Norrköping Söderköping Motala1 1 Vadstena]

Mjölby

Östergötlandslän 1,7 Riket

2,9

3,7

5,0

2,7

4,0

5,0

1,1

1,3

2,3

1,2

1,8

2,9

1,1

1,5

2,4

1,2

1,4

1,9

3,3

2,7

1,7

2,8

3,1

1,4

1,9

3,5

1,5

1,9

3,2

2,1

2,9

4,5

2,0

2,9

3,8

1,3

1,7

3,1

1,4

1,7

2,7

1,3

2,8

1,3

3,0

1,6

3,7

1,7

1,6

3,3

1,1

2,4

0,9

2,0

2,5

2,4

4,9

2,8

2,7

5,0

1,6

2,2

3,5

1,3

1,8

3,1

1,7

1,8

3,5

1,7

1,8

3,4

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Motala kommun delades den 1 januari 1980 i Motala och Vadstena kommuner.

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

3 878

1,6

1,8

Samtliga arbetssökande

7 991

3,3

3,9

Lediga platser

7 434

3,1

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,5

—

1 beredskapsarbete

1 742

0,7

1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 974

0,8

1,0

I arbetsmarknadsutbildning1

1 225

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

10 626

4,4

4,6

Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om lanen B 34

Skaraborgs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Grästorp

5 299

5 259

5 528

20 Mullsjö

3 964

5 097

6 264

13 Habo

5 639

6 675

7 892

12 Karlsborg

8 433

8 157

8 246

19 Gullspång

7 047

6 923

6 771

20 Vara

22 915

22 427

23 048

20 Götene

II 903

12 303

12 742

18 Tibro

10 143

10 997

II 200

15 Töreboda

10 215

10 231

10 420

20 Mariestad

24 795

24 686

24 377

15 Lidköping

34 918

34 625

35 005

17 Skara

16 870

17 321

17 620

18 Skövde

43 587

45 357

45 847

14 Hjo

7 360

7 682

8 555

19 Tidaholm

12 733

12 965

13 126

19 Falköping

32 704

32 513

32 061

19 Skaraborgs län

258 525

263 218

268 702

17 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Grästorp

31,1

71,7

54,0

73,9

59,5

Mullsjö

67,0

75,5

62,9

77,2

66,5

Habo

41,0

73,0

57,4

74,2

60,7

Karlsborg

38,0

71,6

58,0

73,5

62,5

Gullspång

60,6

33,5

71,7

55,8

74,1

61,4

Vara

33,7

72,0

56,3

75,3

62,8

Götene

35,1

71,4

53,8

73,0

57,4

Tibro

62,7

36,9

74,0

57,6

74,4

60,5

Töreboda

60,6

34,6

69,5

51,6

71,1

56,0

Mariestad

46,9

75,5

64,9

76,9

68,9

Lidköping

42,6

73,5

60,1

74,8

63,6

Skara

64,1

44,0

75,5

64,1

76,8

68,3

Skövde

63,1

40,9

75,3

63,8

77,3

68,9

Hjo

63,4

40,2

71,9

56,1

72,9

59,3

Tidaholm

64,5

41,0

73,6

58,6

75,0

62,4

Falköping

67,9

50,1

76,2

65,5

78,1

70,2

Skaraborgs län

63,7

41,5

74,0

60,7

75,7

65,1

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 35

Skaraborgs län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Grästorp

0,7

0,6

1,2

1,3

3,0

Mullsjö

1,2

1,3

1,6

1,3

2,7

Habo

0,9

1,4

1,5

0,8

1,5

Karlsborg

2,2

2,3

3,1

2,1

2,4

2,8

Gullspång

3,2

5,9

3,4

4,6

6,1

Vara

1,1

1,2

1,7

1,1

1,4

2,0

Götene

0,9

1,2

1,8

0,8

1,0

1,6

Tibro

2,1

2,8

4,6

2,0

2,8

4,2

Töreboda

2,6

5,4

3,0

3,4

6,0

Mariestad

2,1

1,9

4,7

1,8

1,9

4,0

Lidköping

1,5

1,6

2,5

1,9

2,1

3,3

Skara

1,1

2,2

1,2

2,6

Skövde

2,1

2,2

4,9

2,4

2,7

5,3

Hjo

1,0

2,4

1,1

2,0

Tidaholm

1,4

1,9

2,6

1,4

1,9

2,8

Falköping

1,4

1,8

3,0

1,4

1,5

2,9

Skaraborgs län

1,6

1,8

3,3

1,7

2,0

3,6

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

2 678

1,7

1,8

Samtliga arbetssökande

6 775

4,2

3,9

Lediga platser

2 949

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,9

—

I beredskapsarbete

0,5

0,7

1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 483

0,9

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

1 268

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

5 141

3,2

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen Älvsborgs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 36

Kommun Befolkning 1970 = 100 andelen därav över

64 år

1979 Dals-Ed

4 983

5 252

5 305

23 Färgelanda

6 300

6 903

7 325

19 Ale

17 589

21 980

22 844

11 Lerum

23 385

28 162

29 574

9 Vårgårda

7 801

8 370

9 124

17 Tranemo

II 588

11 786

12 325

15 Bengtsfors

12 479

12 345

12 250

22 Mellerud

10 617

10 421

10 655

22 Lilla Edet

9 993

11 229

11 717

16 Mark

28 985

30 217

31 204

19 Svenljunga

9 735

10 165

10 828

19 Herrljunga

9 049

8 833

9 210

19 Vänersborg

32 454

34 365

34 613

17 Trollhättan

48 605

50 225

49 846

14 Alingsås

26 546

27 796

29 109

17 Borås

107 424

105 177

102 914

17 Ulricehamn

21 276

21 451

21 817

20 Åmål

13 433

13 349

13 540

21 Älvsborgs län

402 242

418 026

424 200

16 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Dals-Ed

61,0

36,9

71,5

57,5

73,2

61,5

Färgelanda

61,6

35,1

72,4

57,7

72,5

60,5

Ale

66,1

42,9

74,2

59,2

76,6

65,7

Lerum

63,7

38,7

73,2

58,5

76,0

64,3

Vårgårda

64,4

40,5

70,0

51,5

71,6

56,2

Tranemo

71,5

53,7

80,6

71,1

79,7

72,8

Bengtsfors

62,3

39,7

71,3

57,7

72,2

61,6

Mellerud

60,9

34,5

68,1

53,6

71,0

59,7

Lilla Edet

61,9

37,2

72,3

57,9

72,9

60,9

Mark

71,9

55,1

77,1

67,1

77,0

68.9 Svenljunga

69,7

50,4

77,0

65,6

76,7

67,4

Herrljunga

68,2

48,1

73,3

59,8

76,4

66,3

Vänersborg

67,3

50,9

75,2

65,5

76,9

70,8

Trollhättan

66,5

45,3

74,3

62,4

76,4

68,1

Alingsås

64,4

45,4

74,0

62,4

76,3

67,3

Borås

69,9

58,2

76,8

69,9

78,3

73,6

Ulricehamn

71,7

57,3

78,6

69,9

78,3

71,5

Åmål

60,9

38,9

69,0

55,1

70,6

59,4

Älvsborgs län

67,3

49,6

74,9

64,2

76,4

68,3

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 37

Älvsborgs län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Dals-Ed

2,6

2,7

6,2

2,8

3,5

5,6

Färgelanda

1,7

1,6

4,4

1,5

1,7

3,1

Ale

1,3

1,4

1,8

2,0

2,9

Lerum

1,2

1,4

2,7

1,0

1,3

2,3

Vårgårda

1,4

1,5

1,9

1,5

1,3

2,1

Tranemo

2,5

3,8

4,3

1,6

2,4

2,2

Bengtsfors

2,6

4,2

2,4

5,1

Mellerud

2,0

2,4

3,5

2,3

3,2

4,9

Lilla Edet

2,0

2,6

5,0

2,0

2,4

4,8

Mark

2,0

2,1

4,3

1,5

2,8

Svenljunga

2,2

2,9

4,4

1,9

2,3

4,2

Herrljunga

2,0

2,7

2,5

1,7

2,3

Vänersborg

1,5

1,2

2,7

1,2

3,2

Trollhättan

2,1

4,4

2,1

2,3

4,4

Alingsås

2,1

2,2

3,4

2,2

2,5

3,3

Borås

2,9

2,8

5,2

2,5

4,7

Ulricehamn

1,4

2,8

1,0

1,2

2,0

Åmål

3,2

3,5

5,8

3,6

4,2

6,7

Älvsborgs län

2,1

2,2

4,1

2,0

2,1

3,8

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

4 432

1,7

1,8

Samtliga arbetssökande

9 754

3,8

3,9

Lediga platser

5 712

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,8

—

I beredskapsarbete

1 198

0,5

0,7

1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

2 395

0,9

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

1 192

0,5

0.5 Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

10 431

4,0

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

8 W.lsvJnnor, 1070011) IX<nr^l M rll

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Göteborgs och Bohus län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 38

Kommun Befolkning 1970 =100 andelen därav över

64 år

1979 Härryda

15 914

20 741

22 948

9 Partille

24 635

27 151

26 882

11 Öckerö

8 468

9 219

9 767

13 Stenungsund

12 559

14 617

15 819

9 Tjörn

9 316

10 618

11 552

15 Orust

8 916

10 586

12 180

19 Sotenäs

9 370

9 133

9 182

27 Munkedal

9 716

10 210

10 684

19 Tanum

10 840

II 058

11 447

24 Göteborg

465 682

444 651

434 699

17 Mölndal

44 512

47 295

47 692

12 Kungälv

24 155

28 311

29 663

12 Lysekil

13 777

15 076

15 063

20 Uddevalla

47 755

46 861

46 139

16 Strömstad

9 586

9 485

9 525

23 Göteborgs och

Bohus län

715 201

715 012

713 242

16 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Härryda

65,6

43,7

74,6

61,8

75,5

64,2

Partille

45,3

74,4

63,3

75,2

66,7

Öckerö

57,7

25,9

69,7

50,5

69,6

51,7

Stenungsund

61,8

37,3

73,1

57,6

71,7

59,3

Tjörn

59,0

31,1

69,6

51,3

68,5

52,8

Orust

63,0

35,7

70,3

50,9

68,7

52,5

Sotenäs

58,1

36,1

70,5

56,8

72,4

59,8

Munkedal

63,7

41,5

71,1

56,0

70,2

56,6

Tanum

61,8

37,4

70,4

56,1

70,2

56,6

Göteborg

62,9

47,9

71,5

63,4

71,8

66,1

Mölndal

68,1

50,2

74,8

64,6

75,8

67,2

Kungälv

65,5

43,5

74,1

60,9

75,2

65,7

Lysekil

63,9

43,9

71,4

58,5

72,0

60,5

Uddevalla

64,3

44,9

72,9

62,4

73,2

65,5

Strömstad

62,7

45,0

74,1

63,5

73,9

64,6

Göteborgs och

Bohus län

63,4

46,3

72,0

62,4

72,4

64,9

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 39

Göteborgs och Bohus län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Härryda

0,9

1,8

0,7

1,1

Partille

1,3

1,4

2,8

1,3

2,3

Öckerö

0,9

1,8

0,9

1.9 Stenungsund

2,2

2,5

4,6

2,2

2,8

4,5

Tjörn

1,5

2,7

1,6

2,1

3.0 Orust

1,4

2,4

1,5

2,0

2,9

Sotenäs

2,0

2,4

1,9

2,1

Munkedal

2,3

2,8

3,9

2,0

2,4

3,3

Tanum

2,2

2,1

4,6

2,3

2,4

4,4

Göteborg

2,3

2,0

4,2

2,0

1,9

3,6

Mölndal

1,3

1,1

2,4

0,8

0,9

1,5

Kungälv

1,3

1,5

2,0

1,3

1,5

2,0

Lysekil

1,5

1,8

1,4

1,7

Uddevalla

1,8

1,9

4,0

1,8

3,9

Strömstad

2,6

2,1

4,5

2,6

2,3

3,7

Göteborgs och

Bohus län

2,0

1,8

3,7

2,0

1,8

3,2

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

8 508

1,9

1,8

Samtliga arbetssökande

17 755

3,9

Lediga platser

7 419

1,6

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

1,1

—

I beredskapsarbete

3 655

0,8

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

3 907

0,9

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

3 672

0,8

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

25 190

5,5

4,6

' Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 40

Hallands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Hylte

10 978

11 152

11 162

20 Halmstad

70 466

74 292

75 663

17 Laholm

18 696

19 830

21 042

18 Falkenberg

31 834

33 102

34 610

18 Varberg

38 877

43 051

43 829

16 Kungsbacka

28 877

38 353

42 905

10 Hallands län

199 728

219 780

229 211

16 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Hylte

62,9

36,6

74,2

59,4

76,3

65,2

Halmstad

65,1

47,3

73,8

63,6

76,0

69,4

Laholm

66,9

45,1

74,9

60,9

76,5

67,0

Falkenberg

65,6

42,9

74,5

60,7

76,4

66,9

Varberg

65,7

41,9

74,9

61,4

77,0

67,9

Kungsbacka

63,1

38,4

72,9

58,1

75,0

64,5

Hallands län

65,1

43,6

74,1

61,4

76,1

67,4

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Hallands län

B 41

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Hylte

2,9

2,3

3,6

2,6

Halmstad

2,1

3,5

1,9

2,1

3,8

Laholm

1,8

3,0

1,5

1,8

2,6

Falkenberg

1,2

1,6

2,2

1,4

1,9

2,4

Varberg

1,0

1,8

1,2

1,9

Kungsbacka

1,1

l.l

2,5

1,1

2,0

Hallands län

2,8

1,5

1,8

2,7

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

1 954

1,4

1.8 Samtliga arbetssökande

4 730

3,4

3,9

Lediga platser

1 709

1,2

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

1,1

—

I beredskapsarbete

0,5

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 077

0,8

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

5 263

3,8

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

9 Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 23

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 42

Jönköpings län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Aneby

6 272

6 508

6 785

20 Gnosjö

7 676

8 324

8 789

12 Gislaved

26 062

27 570

28 127

14 Vaggeryd

11 049

II 355

12 050

17 Jönköping

107 656

108 500

107 652

16 Nässjö

33 564

32 591

31 891

18 Värnamo

29 273

30 072

30 156

15 Sävsjö

II 507

II 590

11 771

20 Vetlanda

28 826

28 532

28 714

19 Eksjö

18 190

18 227

18 027

20 T ranås

19 287

18 717

18 513

19 Jönköpings län

299 362

301 986

302 475

17 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Aneby

60,8

34,5

72,7

58,9

72,5

62,9

Gnosjö

79,7

79,5

72,1

Gislaved

47,4

76,5

79,3

71,2

Vaggeryd

63,8

38,4

73,1

74,1

63,2

Jönköping

64,8

46,4

73,4

63,0

77,1

70,7

Nässjö

62,2

39,6

72,5

59,7

74,8

65,5

Värnamo

66,6

46,8

76,1

66,1

81,5

75,6

Sävsjö

60,8

35,7

71,4

55,3

73,2

60,4

Vetlanda

62,1

37,4

71,6

56,6

73,3

62,4

Eksjö

64,5

46,3

73,8

76,1

Tranås

65,6

73,8

62,1

75,9

68,7

Jönköpings län

64,6

73,8

62,1

77,0

69,3

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Jönköpings län

B 43

Kommun Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

Kvinnor Ung-

Samt-

Kvinnor Ung-

liga

domar

liga

domar

Aneby

l.l

1,7

2,0

1,1

1,5

1,8

Gnosjö

1,4

1,8

2,1

0,6

0,7

Gislaved

1,8

2,3

3,5

1,2

1,5

2,2

Vaggeryd

1,4

2,2

2,9

2,0

3,1

3,5

Jönköping

2,0

3,4

1,9

2,1

3,3

Nässjö

2,2

2,7

3,7

2,5

3,2

Värnamo

1,3

1,4

2,5

1,9

Sävsjö

1,4

1,9

2,6

1,5

2,1

Vetlanda

1,8

2,3

4,2

1,6

2,3

4,0

Eksjö

1,5

1,6

3,5

1,4

3.0 T ranås

3,5

4,0

7,8

2,5

3,1

5,6

Jönköpings län

1,9

2,2

3,6

1,6

2,0

3,1

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

2 552

1,4

1,8

Samtliga arbetssökande

6 895

3,7

3,9

Lediga platser

4 958

2,7

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,5

—

I beredskapsarbete

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

2 018

1,1

1,0

I arbetsmarknadsutbildning1

0,4

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

6 551

3,6

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 44

Kronobergs län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Uppvidinge

12 004

11 531

11 146

23 Lessebo

8 460

8 908

9 026

20 Tingsryd

14 923

14 735

14 782

23 Alvesta

19 191

18 784

19 214

19 Almhult

15 260

15 250

15 487

19 Markaryd

II 821

11 918

11 886

18 Växjö

58 908

62 048

63 763

lil

14 Ljungby

26 285

26 264

27 097

17 Kronobergs län

166 852

169 438

172 401

17 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav Totalt kvinnor

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Uppvidinge

64,6

71,4

57,8

70,7

58,9

Lessebo

67,2

46,2

62,6

75,1

64,4

Tingsryd

63,6

40,6

54,3

69,0

55,9

Alvesta

62,9

40,9

72,3

59,6

71,9

61,0

Almhult

63,4

73,4

72,4

60,8

Markaryd

64,8

43,1

72,6

59,5

72,5

62,4

Växjö

66,5

50,0

74,0

64,7

74,8

68,6

Ljungby

65,0

43,6

61,8

73,7

63,6

Kronobergs län

65,1

45,1

73,2

61,6

73,3

64,2

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

B 45

Kronobergs Ian

Kommun Arbetslöshet (%)

1978 1979

Samt- Kvinnor Ung- Samt- Kvinnor Ungliga domar liga domar

Uppvidinge

4,7

6,6

4,4

6,4

Lessebo

2,9

4,4

4,8

2,8

3,6

Tingsryd

2,1

2,7

4,0

1,7

2.4 Alvesta

1,0

0,8

1,8

0,9

1.6 Älmhult

1,3

2,1

2,7

1,1

2.0 Markaryd

1,7

2,3

3,8

1,4

2,1

2,6

Växjö

3,6

2,2

4,1

Ljungby

1,3

1,6

2,4

1,4

1,7

Kronobergs län

1,8

2,3

3,4

1,7

2,2

3,1

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

1 385

1,3

1,8

Samtliga arbetssökande

4 196

4,1

3,9

Lediga platser

2 105

2,0

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,7

—-

—

I beredskapsarbete

0,3

1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 370

1,3

I arbetsmarknadsutbildning1

0,7

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

4 487

4,3

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80: 23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 46

Kalmar län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Högsby

8 315

7 671

7 845

25 Torsås

7 585

7 670

7 882

23 Mörbylånga

9 917

II 383

12 527

17 Hultsfred

19 591

18 422

17 944

20 Mönsterås

13 429

13 036

13 169

17 Emmaboda

II 772

11 699

11 281

19 Kalmar

52 496

52 385

52 657

18 Nybro

22 210

21 569

21 661

19 Oskarshamn

25 662

28 007

28 021

17 Västervik

42 297

41 702

41 303

18 Vimmerby

17 138

16 394

16 192

18 Borgholm

10 444

10 786

10 966

23 Kalmar län

240 856

240 724

241 448

19 Riket

16 Förvärvsfrek

vens åren

1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

Högsby

35,5

71,2

57,2

72,5

62,6

Torsås

37,5

66,9

47,5

68,8

53,4

Mörbylånga

61,7

38,8

71,0

55,5

70,5

56,7

Hultsfred

62,2

38,1

71,0

57,1

74,0

63,2

Mönsterås

61,5

35,5

70,2

53,8

69,8

56,3

Emmaboda

65,8

43,2

73,1

58,8

75,9

65,0

Kalmar

65,2

47,5

63,6

75,1

68,3

Nybro

63,0

40,8

71,8

58,0

73,7

63,4

Oskarshamn

63,7

43,3

73,1

60,6

75,1

65,3

Västervik

64,1

44,5

73,1

61,8

75,4

66,3

Vimmerby

61,8

37,6

69,2

53,9

72,2

60,6

Borgholm

59,3

37,2

69,2

55,7

70,8

59,9

Kalmar län

63,3

42,2

71,9

59,2

73,8

63,9

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 47

Kalmar län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Högsby

3,7

5,1

6,9

3,4

5,1

5,6

Torsås

2,0

3,4

1,8

1,6

2,8

Mörbylånga

0,9

1,1

2,0

0,8

1,0

1,8

Hultsfred

1,9

2,4

4,4

1,9

2,6

4,2

Mönsterås

2,4

3,3

6,0

2,5

5,2

Emmaboda

1,5

2,1

4,1

1,7

2,4

3,7

Kalmar

1,4

1,5

3,2

1,2

1,4

2,7

Nybro

1,9

2,5

3,2

1,8

2,4

3,3

Oskarshamn

2,1

2,6

4,6

1,8

2,4

3,7

Västervik

1,7

1,8

2,9

1,6

2,4

Vimmerby

2,1

2,9

5,4

1,7

2,6

4,1

Borgholm

1,8

1,7

3,6

2,2

1,9

4,2

Kalmar län

1,8

2,2

3,8

1,7

2,1

3,3

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

2 172

1,5

1,8

Samtliga arbetssökande

5 953

4,1

3,9

Lediga platser

2 907

2,0

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,7

—

I beredskapsarbete

0,5

0,7

1 arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 960

1,4

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

0,4

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

6 001

4,1

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 48

Gotlands län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Gotland

53 780

54 400

55 261

17 Gotlands län

53 780

54 400

55 261

17 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Gotland

65,5

47,9

73,8

63,1

75,0

67.4 Gotlands län

65,5

47,9

73,8

63,1

75,0

67,4

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

B 49

Gotlands län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Gotland

1,0

l.l

2,7

1,0

2,9

Gotlands län

1,0

2,7

1,0

2,9

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

1,0

1,8

Samtliga arbetssökande

1 214

3,6

3,9

Lediga platser

2,1

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,5

—

I beredskapsarbete

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

2,0

1,0

I arbetsmarknadsutbildning1

0,7

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

1 342

4,0

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 50

Blekinge Ian

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Olofström

17 567

17 187

15 872

14 Karlskrona

59 232

60 270

18 Ronneby

29 659

30 368

30 270

18 Karlshamn

31 894

32 136

31 907

17 Sölvesborg

15 164

15 632

15 816

17 Blekinge län

153 516

155 336

154 135

18 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980 Kommun Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Olofström

65,9

43,0

72,7

57,6

73,4

62,1

Karlskrona

65,0

47,8

71,5

60,6

73,9

66,4

Ronneby

60,6

37,7

69,7

54,4

71,6

59,8

Karlshamn

64,1

43,8

73,4

60,5

75,2

66.1 Sölvesborg

62,1

38,0

71,5

56,0

72,9

61,4

Blekinge län

63,8

43,6

71,7

58,6

73,6

64,1

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 51

Blekinge Ian

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Olofström

3,3

3,9

6,3

2,7

5,4

Karlskrona

1,5

1,3

2,7

1,5

3,2

Ronneby

2,2

2,5

5,1

2,2

4,1

Karlshamn

2,5

2,8

5,5

2,5

3,2

5,1

Sölvesborg

3,1

4,2

5,9

2,6

3,7

5,3

Blekinge län

2,2

2,4

4,4

2,0

4,2

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

1 547

1,7

1,8

Samtliga arbetssökande

3 834

4,1

3,9

Lediga platser

2 160

2,3

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,7

—

1 beredskapsarbete

0,8

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 437

1,5

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning'

0,4

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

4 688

5,0

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Kristianstads län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

B 52

Kommun Befolkning 1970 = 100 andelen därav över

64 år

1979 Ö Göinge

14 526

14 942

15 502

16 Örkelljunga

8 718

8 843

9 243

18 Tomelilla

13 014

12 605

12 608

22 Bromölla

10 795

11 384

11 966

lil

14 Osby

13 758

13 810

13 711

19 Perstorp

7 905

7 407

7 463

14 Klippan

16 256

16 263

16 639

17 Åstorp

10 617

11 486

12 902

13 Båstad

10 500

11 160

11 849

21 Kristianstad

65 100

67 499

68 675

18 Simrishamn

20 392

20 103

20 211

22 Ängelholm

25 988

28 173

29 397

18 Hässleholm

46 592

48 339

48 751

18 Kristianstads län

264 161

272 014

278 917

18 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980

Kommun

Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

Totalt

därav

Totalt

därav

kvinnor

0 Göinge

67,4

47,6

73,6

60,6

76,1

66,9

Örkelljunga

65,2

46,4

72,8

75,0

65,8

Tomelilla

66,2

45,3

71,5

57,3

74,1

63,5

Bromölla

67,4

45,4

72,5

57,7

73,2

62,0

Osby

62,5

40,4

72,2

58,1

74,8

64,0

Perstorp

67,3

46,0

73,1

60,1

74,8

65,2

Klippan

67,1

45,5

71,8

58,6

74,2

64,4

Åstorp

67,3

46,7

73,4

59,1

76,3

65,7

Båstad

64,4

44,2

70,4

56,4

72,8

62,1

Kristianstad

67,3

50,3

74,1

65,1

77,1

71,8

Simrishamn

68,4

50,3

72,9

59,5

75,5

65,5

Ängelholm

65,3

47,4

74,0

63,8

76,9

70,1

Hässleholm

64,5

44,4

71,8

59,0

74,4

65,3

Kristianstads län

66,2

47,0

72,9

61,0

75,5

67,2

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67,2

AU 1979/80: 23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 53

Kristianstads län

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Ö. Göinge

3,5

4,2

2,5

3,3

3,7

Örkelljunga

1,1

1,3

2,0

0,9

1,3

1,9

Tomelilla

2,2

2,6

2,4

3,0

5,1

Bromölla

2,6

3,5

5,7

2,6

5,3

Osby

1,7

2,2

3,8

2,3

3,4

Perstorp

2,0

2,8

3,6

1,4

2,1

2,3

Klippan

1,8

2,3

3,3

1,6

2,2

3,2

Åstorp

2,0

2,7

3,9

2,1

2,4

Båstad

0,6

1,3

0,5

1,4

Kristianstad

1,6

1,5

2,9

1,6

1,5

2,6

Simrishamn

1,9

3,2

1,6

3.2 Ängelholm

0,8

1,0

1,8

0,8

0,9

1.7 Hässleholm

1,8

2,1

2,3

3,8

Kristianstads län

1,7

1,9

3,2

1,6

3,0

Riket

2,0

3,8

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal Andel av befolkningen i åldern 16—64 år

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

2 303

1,8

Samtliga arbetssökande

5 729

3,4

3,9

Lediga platser

4 678

2,8

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,5

—

1 beredskapsarbete

0,4

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

1 422

0,9

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning1

0,4

0,5

Personer med hel förtidspension och

heh sjukbidrag2

7 147

4,3

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen B 54

Malmöhus län

Befolkningsutveckling åren 1970—1985

Kommun

Befolkning

= 100

andelen därav över 64 år

1979 Svalöv

12 074

12 546

12 936

17 Staffanstorp

10 987

15 819

16 312

7 Bjurlöv

II 836

14 112

13 983

10 Vellinge

12 936

21 833

23 154

9 Bjuv

13 122

14 192

14 680

13 Kävlinge

14 474

19 239

20 432

12 Lomma

12 174

15 404

16 658

9 Svedala

9 797

13 244

15 358

11 Skurup

10 457

11 789

12 552

18 Sjöbo

13 339

14 050

14 942

20 Hörby

II 693

II 871

12 539

21 Höör

8 861

10 005

10 651

20 Malmö

246 937

243 591

235 111

19 Lund

68 818

76 284

78 003

14 Landskrona

37 618

38 409

37 027

17 Helsingborg

100 305

101 685

101 370

18 Höganäs

19 007

21 267

22 130

17 Eslöv

26 140

26 288

26 939

17 Ystad

24 028

23 693

23 883

21 Trelleborg

35 934

34 748

34 473

17 Malmöhus län

718 537

740 069

743 133

17 Riket

16 Förvärvsfrekvens åren 1970, 1975 och 1980 Kommun Förvärvsfrekvens

1980 Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Totalt

därav

kvinnor

Svalöv

68,7

49,0

75,2

61,6

77,9

69,9

Staffanstorp

66,5

45,1

78,1

66,1

73,5

Bjurlöv

70,9

53,6

79,1

70,3

75,0

Vellinge

65,2

42,5

79,5

71,7

Bjuv

70,8

52,3

75,9

63,6

77,6

69,8

Kävlinge

69,7

49,4

77,7

65,8

80,7

73,0

Lomma

66,6

45,9

64,2

79,3

72.0 Svedala

42,2

29,3

76,7

62,7

80,0

71,1

Skurup

63,0

39,6

72,4

57,2

76,4

65,8

Sjöbo

67,5

46,7

76,2

64,3

78,2

69,8

Hörby

69,4

52,0

78,1

68,7

79,8

73,3

Höör

66,9

75,4

64,0

78,1

70,2

Malmö

67,2

54,4

72,8

66,3

74,7

71,2

Lund

64,8

72,7

68,5

75,3

73,7

Landskrona

66,5

48,6

73,4

62,7

76,1

69,1

Helsingborg

66,4

51,9

74,0

65,7

76,5

71.6 Höganäs

64,2

43,0

72,1

58,9

75,3

68,2

Eslöv

69,5

52,5

75,9

64,3

78,6

70,8

Ystad

65,3

45,6

73,2

61,2

76,7

68,8

Trelleborg

66,0

47,1

75,2

63,4

76,6

69,5

Malmöhus län

66,5

51,5

74,0

65,3

76,5

71,2

Riket

64,0

46,4

72,9

62,7

74,6

67.2 AU 1979/80:23 Bilaga 2: Uppgifter om länen

Malmöhus län

B 55

Kommun

Arbetslöshet (%)

1979 Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Samt-

liga

Kvinnor

Ung-

domar

Svalöv

1,3

1,5

2,3

1,3

1,7

2,1

Staffanstorp

0,9

2,6

0,8

1,0

1,9

Burlöv

1,4

1,5

3,7

1,5

1,6

3,5

Vellinge

1,0

2,3

1,1

1,3

2,7

Bjuv

1,3

1,7

2,9

1,2

1,5

2,7

Kävlinge

1,0

1,2

2,5

1,0

1,1

2,4

Lomma

0,9

2,3

0,8

1,0

1,9

Svedala

1,4

1,8

2,6

1,1

1,7

2,0

Skurup

2,5

2,8

5,3

2,1

2,9

4,8

Sjöbo

2,0

2,2

3,4

1,7

2,0

3,1

Hörby

1,3

1,4

2,6

1,3

1,5

2,9

Höör

1,3

0,9

2,9

1,8

1,4

3,7

Malmö

3,2

3,0

5,6

3,1

3,0

5,6

Lund

2,6

2,1

4,6

2,1

1,8

3,7

Landskrona

2,3

2,8

4,0

2,9

3,7

4,7

Helsingborg

1,9

3,3

1,8

1,9

3,1

Höganäs

1,2

1,4

2,4

1,1

1,5

2,1

Eslöv

1,7

1,8

4,2

3,7

Ystad

2,9

3,3

5,2

3,1

5,4

Trelleborg

2,6

2,9

5,7

2,5

3,0

5,7

Malmöhus län

2,3

4,4

2,2

2,3

4,2

Riket

2,0

3,8

1,9

2,0

3,7

Arbetsmarknadsläget i februari 1980

Antal

Andel av befolkningen

i åldern 16—64 år

Länet

Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut

9 289

2,0

1,8

Samtliga arbetssökande

19 847

4,3

3,9

Lediga platser

11 450

2,5

2,2

Sökande kvarstående arbetslösa per

ledig plats

0,8

—

1 beredskapsarbete

3 091

0,7

I arbetsmarknadsinstitut, halvskyddat

arbete och arkivarbete samt Samhälls-

företag

3 932

0,8

1,0

1 arbetsmarknadsutbildning'

1 483

0,3

0,5

Personer med hel förtidspension och

helt sjukbidrag2

17 502

3,8

4,6

1 Exklusive företagsutbildning.

2 Preliminära uppgifter för januari 1980.

AU 1979/80:23

B 56

Innehållsförteckning

Inledning I

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motionerna 4

Riksdagens regionalpolitiska beslut år 1979 15

Utskottet 17

Regionalpolitikens inriktning 17

Länsplaneringen 18

Ortsplanen 20

Planeringstal 20

Stödområdesindelningen 24

Decentralisering av statlig verksamhet 28

De regionalpolitiska stödformerna 31

Allmänna frågor om bidragsvillkoren. Offertstödet 32

Stöd till energianläggningar 35

Turistnäringen 36

Kommunala industrilokaler 36

Handläggningen av stödärenden 37

Särskilda insatser i vissa regioner 38

Anslagsfrågor 38

Åtgärder i etableringsfrämjande syfte i vissa län 38

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet 39

Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån 40

Åtgärder i glesbygder 40

Hemarbete m. m 41

Handläggningsordningm. m 44

Åtgärdernas omfattning 45

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder m. m 46

Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering 47

Motioner om vissa orter och områden 47

Skogslänen 47

Östergötland 57

Västsverige 57

Sydöstra Sverige 60

Skåne 61

Utskottets hemställan 64

Reservationer 69

1. Regionalpolitikens inriktning (s) 69

2. Fullmaktslag om etableringskontroll, m. m. (s) 71

3. Handläggningsordningm. m. för glesbygdsstödet (s) 72

4. Insatser i Värmlands län (s) 72

5. Insatser i bruksorterna (s) 73

Särskilda yttranden 74

1. Forskningsinsatser i Norrbottens län (s) 74

2. Sysselsättningspolitiska insatser i varvsregionema(s) 75

Bilagor B 1

Bil. 1 Stödområdesindelning B 2

Bil. 2 Statistiska uppgifter om länens utveckling B 3

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1980