Med anledning av propositionen 1979/80:145, bilaga 1, om åtgärder för att främja ungdomens utbildning i gymnasieskolan m. m., jämte motioner
AU 1979/80:25
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1979/80:25
med anledning av propositionen 1979/80:145, bilaga 1, om åtgärder för att främja ungdomens utbildning i gymnasieskolan m. m., jämte motioner
I betänkandet behandlas proposition 1979/80:145 bilaga 1 om åtgärder för att främja ungdomens utbildning i gymnasieskolan m. m. Propositionen innehåller ytterligare en bilaga, nr 2, som har remitterats till utbildningsutskottet (UbU 1979/80:34). I samband med propositionen tar utskottet upp fyra med anledning av propositionen väckta motioner samt åtta under den allmänna motionstiden i år väckta motioner om ungdomens sysselsättning.
Sammanfattning
Regeringen lägger i proposition 145 fram förslag som har till syfte att inom gymnasieskolans ram erbjuda lämplig utbildning åt alla arbetslösa ungdomar i åldern 16-17 år. Som en följd härav är avsikten att de nuvarande, omfattande arbetsmarknadspolitiska insatserna för ungdomar i den åldern skall begränsas. Utbildningsutskottet behandlar förslagen i fråga om gymnasieskolan (UbU 1979/80:34) och arbetsmarknadsutskottet de arbetsmarknadspolitiska avsnitten av propositionen.
Regeringens förslag på det arbetsmarknadspolitiska området innebär att beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning normalt inte skall användas för ungdomar under 18 år. Under det läsår som börjar i höst kommer det dock att i viss omfattning behövas fortsatta sådana insatser. Regeringen föreslår dessutom som en engångsåtgärd ett särskilt bidrag för att stimulera arbetsgivare att ge fast anställning åt ungdomar under 18 år som vid månadsskiftet juni-juli i år har beredskapsarbete hos dem.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och framhåller samtidigt att de föreslagna begränsningarna av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning blir beroende av i vilken omfattning gymnasieskolan klarar av att ta emot den aktuella gruppen ungdomar.
Socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna har i partimotioner yrkat avslag på regeringsförslagen. 1 en reservation följer utskottets socialdemokrater upp avslagsyrkandena.
I betänkandet behandlas även ett antal under den allmänna motionstiden väckta motioner om ungdomens sysselsättning. Förslagen är inte begränsade till de yngsta åldersgrupperna utan gäller generellt för ungdomar under 25 år. Motionerna omfattar frågor som åtgärder för att främja fasta anställningar åt ungdomar i beredskapsarbete, anskaffning av praktik- och feriearbeten,
1 Riksdagen 1979180. 18 sami. Nr 25
AU 1979/80:25
vidgad användning av provanställning samt anordnandet av kommunala beredskapsarbeten. Ingen av motionerna föreslås leda till något initiativ från riksdagens sida. Socialdemokraterna reserverar sig för bifall till ett yrkande om ungdomsarbetslösheten i deras partimotion om sysselsättningspolitiken.
Propositionen
I propositionen 1979/80:145 bilaga 1 föreslår regeringen efter föredragning av statsrådet Wirtén att riksdagen skall
1. godkänna de riktlinjer för åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram för ungdomar i åldern 16-17 år som förordas i propositionen,
2. medge att bidrag enligt vad som förordas i propositionen i vissa fall får utgå vid omvandling av beredskapsarbete till fast anställning.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1979/80:1994 av Pär Granstedt m. fl. (c)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om en mer generös tillämpning av undantagsbestämmelserna om beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för ungdomar under 18 år under en övergångstid.
1979180:1995 yrkande 1 av Gunnel Jonäng (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att invandrarungdomarnas särskilda situation beaktas när regeringen undantagsvis ger möjligheter till arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten för ungdomar under 18 år.
Motionen har i övriga delar hänvisats till utbildningsutskottet.
1979/80:1998 av Olof Palme m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen 1979/80:145 bilaga 1.
Motiveringen för yrkandet finns i motionen 1979/80:1996 som hänvisats till utbildningsutskottet.
1979/80:1999 av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen avslår propositionen 1979/80:145,
2. att riksdagen av regeringen begär förslag om hur statskommunala beredskapsarbeten för ungdomar under 18 år kan göras om till fasta tjänster,
3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till särskilda åtgärder för att skapa arbetstillfällen för ungdomar under 18 år som inte vill
AU 1979/80:25
studera vidare inom gymnasieskolan.
Yrkandet 1 i motionen om avslag på propositionen i dess heihet har även hänvisats till utbildningsutskottet, som vidare har att behandla yrkandena 4 och 5 i motionen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden
1979180:988 av Ingemar Konradsson m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag angående åtgärder som syftar till underlättande för skolungdom att erhålla feriearbete.
1979180:993 av Stig Olsson (s) och Birgitta Johansson (s)
I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående sysselsättningsplaner och utökade möjligheter för studerande att övergå till arbetslivet och vice versa.
1979180:994 yrkande 2 av Olof Palme m. fl. (s)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär skyndsamma förslag till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten enligt riktlinjer som angivits i motionen.
Motionen behandlas i övriga delar av utskottet i andra sammanhang.
1979/80:1461 av Margareta Gard m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att regler och anvisningar för handledning och utbildning av ungdomar i beredskapsarbete utarbetas.
1979180:1481 av Gunnar Oskarson m. fl. (m)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till omedelbar ändring av lagen om anställningsskydd i enlighet med vad som anförts i motionen.
1979180:1490 av Lars Werner m. fl. (vpk)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen hemställer
a) att till riksdagen få återkomma med förslag till långsiktigt program för 1980-talet som syftar till att lösa problemen kring ungdomens sysselsättning och inträde på arbetsmarknaden i enlighet med vad som förordas i motionen,
c) att till riksdagen få återkomma med förslag till lag om praktikplatser på företagen i enlighet med vad som anförs i motionen,
e) om förändrade direktiv till DELFUS i enlighet med vad som anförs i motionen,
f) att till riksdagen få återkomma med förslag till lag innebärande att
1* Riksdagen 1979/80. 18 sami. Nr 25
AU 1979/80:25
arbetsförmedlingarna kan tvinga företagen att anställa ungdom enligt vad som anförs i motionen,
2. att riksdagen uttalar
a) att kommunala åtgärdsprogram bör utarbetas samt att förslag om ekonomiska stödåtgärder bör föreläggas riksdagen i enlighet med vad som anförs i motionen.
Yrkandet 3 i motionen behandlas av utskottet i betänkandet AU 1979/80:21. I övriga delar har motionen hänvisats till utbildningsutskottet.
1979/80:1799 av Erik Hovhammar m. fl. (m)
I motionen yrkas
1. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärdsförslg mot ungdomsarbetslösheten i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen,
2. att riksdagen beslutar uttala att en generell rätt till provanställningar för personer under 25 år bör införas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om omfördelning av resurser från arbetsmarknadsmyndigheterna till skolsektorn,
4. att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av de ersättningssystem som berör ungdomens utbildning, praktik och arbete.
1979180:1801 av Gunnel Jonäng m. fl. (c)
I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär åtgärder enligt vad i motionen anförs för att minska arbetslösheten bland ungdom.
Utskottet
Under hela 1970-talet har gjorts stora ansträngningar för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Omfattande åtgärder av både utbildnings- och arbetsmarknadspolitiskt slag har vidtagits. Ändå har arbetslösheten bland ungdomen förblivit väsentligt högre än bland arbetslösa i allmänhet. Särskilt utsatta är ungdomarna under 20 år. Generellt kan man säga att arbetslösheten bland tonåringarna är tre gånger högre än för samtliga arbetslösa. En annan påtaglig skillnad är att förändringar i det allmänna sysselsättningsläget, både till det bättre och till det sämre, får avsevärt kraftigare genomslag för tonåringarnas del än för arbetstagare i andra åldersgrupper. Det sagda kan siffermässigt belysas med uppgifter om den relativa arbetslösheten, dvs. andelen arbetslösa av antalet personer i arbetskraften. För samtliga åldersgrupper varierar arbetslösheten under 1970-talet mellan 1,5 och 2,7 % (årsmedeltal) men pendlar för tonåringarna mellan 5 och 8 % med topparna i decenniets början och slut. För ungdomar i åldrarna 20-24 år låg den relativa arbetslösheten mellan 3 och drygt 4 %.
AU 1979/80:25
5 Propositionen - fråga om avslag
Den föreliggande propositionen 145 tar sikte på ungdomar i åldern 16-17 år. Fyra femtedelar av ungdomarna i den åldern går vidare från grundskolan till gymnasiet. En del söker sig ut på arbetsmarknaden och får anställning. Övriga som alltså varken studerar eller har arbete omfattas av den uppföljande studie- och yrkesorientering som de kommunala skolstyrelserna skall bedriva i samarbete med de lokala arbetsförmedlingarna och sociala myndigheter. För de ungdomar som inte vill eller kan börja på någon av gymnasieskolans linjer eller specialkurser har anordnats korta, yrkesinriktade kurser, s. k. kortkurser, och specialkursen Studievägar och arbetsliv. Vid sidan härav har arbetsmarknadspolitiska åtgärder anlitats i betydande omfattning, främst beredskapsarbeten. 1 januari 1979 var drygt 11 000 ungdomar under 18 år i beredskapsarbete. Innevarande budgetår har det varit möjligt att dra ned på beredskapsarbetenas totala omfattning, och antalet ungdomar under 18 år som sysselsattes på detta sätt var i januari i år ca 7 900. Även arbetsmarknadsutbildning har kommit i fråga fastän denna utbildning i första hand är avsedd för vuxna arbetslösa. Det uppskattas att ca 3 000 ungdomar i åldern 16-17 år i vinter är placerade i någon form av arbetsmarknadsutbildning.
I propositionen pekar statsrådet Wirtén på de svårigheter som 16-17- åringar utan yrkesutbildning har på arbetsmarknaden. Dessa ungdomar behöver en bättre förberedelse för arbetslivet. Samhällets insatser bör anpassas bättre till ungdomarnas önskemål och arbetsmarknadens behov. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör utformas så, att de inte kan uppfattas som konkurrerande alternativ till gymnasial utbildning.
Mot bakgrunden av dessa uttalanden av statsrådet Wirtén och med hänvisning till skolans s. k. uppföljningsansvar för ungdomar under 18 år lägger statsrådet Mogård i propositionens bilaga 2 fram förslag som syftar till att alla berörda 16-17-åringar skall kunna få utbildning inom gymnasieskolan. Detta skall ske i första hand genom ett tillskott av intagningsplatser på gymnasieskolans reguljära yrkesinriktade linjer och specialkurser. För ungdomar som går utan arbete i den aktuella åldern men som trots detta inte vill påbörja en utbildning inom någon av gymnasieskolans linjer eller specialkurser föreslås att de kommuner som har gymnasieskola skall kunna anordna introduktionsprogram för utbildning om högst fyra veckor. Dessutom föreslås en yrkesintroduktion om högst 40 veckor. Den skall innehålla utbildningsmoment för det aktuella yrket och så långt möjligt utformas individuellt. Tanken är att yrkesintroduktionen, som skall anordnas i samverkan med företag, institutioner m. fl., skall ge erfarenheter och meriter för anställning.
Propositionens mål är att gymnasieskolan fr. o. m. höstterminen 1980 skall kunna erbjuda lämplig utbildning åt alla arbetslösa ungdomar som har slutat grundskolan under våren 1980. Mot den bakgrunden föreslår statsrådet
AU 1979/80:25
6 Wirtén att man skall begränsa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna för ungdomar under 18 år. Det innebär att dessa ungdomar normalt inte bör anvisas beredskapsarbeten eller arbetsmarknadsutbildning. Under nästa läsår kommer det dock att finnas behov av fortsatta arbetsmarknadspolitiska insatser. Omfattningen blir beroende av hur kommunerna lyckas med insatser av olika slag inom gymnasieskolan. Även på längre sikt förutsätter statsrådet Wirtén att det kommer att finnas behov av att i viss begränsad omfattning anordna beredskapsarbete eller arbetsmarknadsutbildning för 16-17-åringar. Som en konsekvens av det anförda föreslås också inskränkningar i användningen av företagsförlagd arbetsmarknadsutbildning för ungdomar. Utvidgningen av gymnasieskolans utbildningsmöjligheter bedöms av statsrådet Wirtén också få till följd att behovet av kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) till ungdomar reduceras. Det kan med anledning härav påpekas att ersättningsreglerna redan i dag begränsar möjligheterna till KAS. Av de hos arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa ungdomarna under 18 år är det endast ca 30 % som uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning.
Som en ytterligare åtgärd att förbättra ungdomens möjligheter till arbete förordar statsrådet Wirtén att bidrag övergångsvis skall kunna utgå till arbetsgivare som ger fast anställning till ungdomar som tidigare haft anställning i beredskapsarbete hos dem.
De i propositionens båda bilagor framlagda förslagen kritiseras starkt av socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna. Båda partierna yrkar att propositionen skall avslås. Socialdemokraterna gör det i motion 1996 beträffande de utbildningspolitiska åtgärderna i bilaga 2 och i motion 1998 i fråga om de arbetsmarknadspolitiska i bilaga 1. Vänsterpartiet kommunisterna yrkar avslag på propositionen i dess helhet i motion 1999. Utskottet gör med anledning härav först följande konstaterande.
De åtgärder av arbetsmarknadspolitiskt slag som utskottet har att behandla förutsätter att de utbildningspolitiska åtgärder som förordas i bilaga 2 i allt väsentligt vinner riksdagens bifall. Dessa åtgärder behandlas, som nämnts, av utbildningsutskottet. I den fortsatta framställningen utgår arbetsmarknadsutskottet från att den angivna förutsättningen uppfylls.
Genom de utbildningspolitiska insatserna skapas förutsättningar för att efter hand begränsa beredskapsarbetena och arbetsmarknadsutbildningen på det sätt som angivits i propositionen. Att döma av motionerna vill socialdemokraterna och vänsterpartiet kommunisterna att den yrkesinriktade utbildningen skall byggas ut och att nya former skall prövas för utbildningen. Socialdemokraterna lägger i den till utbildningsutskottet hänvisade motionen 1996 fram ett förslag för läsåret 1981/82 som går ut på att gymnasieutbildningen inom flertalet yrkesområden skall varvas med praktik. Också socialdemokraterna räknar med att deras förslag kan - om det genomförs - minska behovet av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för ungdomar. Det råder alltså inte delade meningar i själva
AU 1979/80:25
principfrågan, att utbildningsinsatserna inom gymnasieskolans ram bör öka för de aktuella ungdomsgrupperna och att de arbetsmarknadspolitiska insatserna i motsvarande mån bör minska. Uppfattningarna går däremot isär om på vilket sätt gymnasieskolan bör anpassas till ungdomarnas behov och önskemål. Den frågan prövas av utbildningsutskottet. Vidare finns skilda meningar om vid vilken tidpunkt det är möjligt att börja begränsa de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Med socialdemokraternas uppläggning kan en nedtrappning inledas först under läsåret 1981/82. Propositionens program skall introduceras redan i höst. Beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för 16-17-åringar bör alltså i princip kunna minska redan från samma tid.
Enligt utskottets uppfattning bör skillnaderna mellan regeringens och socialdemokraternas förslag inte överdrivas. Regeringen har nämligen förutsatt - och det vill utskottet understryka - att begränsningarna av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning blir beroende av den takt i vilken gymnasieskolan klarar av att ta emot den nya gruppen ungdomar. Med det anförda tillstyrker utskottet - under den inledningsvis angivna förutsättningen - att riksdagen lämnar det i propositionens bilaga 1 begärda godkännandet av riktlinjerna för åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram för ungdomar i åldern 16-17 år. Som följd härav avstyrker utskottet motionerna 1998 och 1999 i motsvarande delar.
I propositionen föreslår statsrådet Wirtén dessutom en ny typ av bidrag som skall kunna utgå vid omvandling av beredskapsarbete till fast anställning. Han konstaterar att utvecklingen på arbetsmarknaden f. n. går mot det bättre och att antalet beredskapsarbeten minskar. Det kan dock visa sig svårt att omedelbart finna arbeten på den öppna marknaden för de 16-17-åringar som är i beredskapsarbete den 30 juni 1980. I propositionen förordas därför som en engångsåtgärd ett särskilt statsbidrag till arbetsgivare som den 1 juli fast anställer 16-17-åringar, vilka är sysselsatta i beredskapsarbete hos dem. Bidraget skall motsvara vad som under sex månader skulle utgått i samband med fortsatt beredskapsarbete. Bidragskostnaderna föreslås belasta de medel för beredskapsarbeten som beräknats under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder.
Som redovisas i det följande vill även socialdemokraterna i motion 994 ha ett rekryteringsstöd för ungdomar i beredskapsarbete.
Beredskapsarbeten för ungdomar har hittills enligt särskilda bestämmelser anordnats hos staten, kommuner, landsting samt, för ungdomar under 20 år, hos enskilda företag och organisationer. Dessa bestämmelser har såvitt gäller de enskilda beredskapsarbetena enligt regeringens beslut upphört den 30 april i år. Det är möjligt att det framdeles visar sig lämpligt att i speciella former återuppta de enskilda beredskapsarbetena för ungdom. Det faktiska förhållande som råder begränsar emellertid räckvidden av det i propositionen föreslagna rekryteringsstödet. Det får främst betydelse för ungdomar i beredskapsarbeten hos kommuner och landsting. Åtgärden torde likväl vara
AU 1979/80:25
värd att pröva. Den bör dock begränsas till ungdomar i åldern 16-17 år med hänsyn till deras särskilda svårigheter på arbetsmarknaden. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag även i denna del och avstyrker de yrkanden om avslag som framställs i motionerna 1998 och 1999 och som omfattar även den aktuella delen av propositionen.
Förslag om ändringar i propositionen
I den under allmänna motionstiden i år väckta partimotionen 994 begär socialdemokraterna s k y n d s a m rn a fö rs l a g till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten enligt de riktlinjer som de anger.
Ett av de uppslag som förs fram i motionen har redan antytts. Socialdemokraterna vill med ett finansiellt stöd från samhällets sida stimulera arbetsgivarna att erbjuda beredskapsarbetande ungdomar under 20 år fast anställning. Stödet avses utgå under en viss tid och med en i förhållande till denna fallande bidragssats. Av den senare väckta motionen 1996 framgår att socialdemokraterna ser ett sådant rekryteringsstöd som en temporär åtgärd avsedd att sättas in då det i motion 1996 begärda samlade programmet för ungdomens utbildning kan sättas i kraft, dvs. läsåret 1981/82.
Det socialdemokratiska förslaget kommer att delvis tillgodoses genom ett bifall till regeringens förslag om bidrag för ungdomar i åldern 16-17 år som får beredskapsarbete omvandlat till fasta anställningar. Utskottet avstyrker motionsförslaget med hänvisning härtill och vill därutöver peka på den koppling som finns mellan motionsförslaget och det utbildningsprogram som socialdemokraterna har skisserat i motion 1996.
I de socialdemokratiska riktlinjerna enligt motion 994 ingår att lagen om anställningsskydd skall kompletteras med en definition av begreppet praktikanställning.
Enligt anställningsskyddslagen skall anställningar i princip anses pågå t. v. Praktikanställning är ett av de undantagsfall för vilka lagen medger anställning för begränsad tid. Praktikbegreppet är emellertid inte definierat i lagen eller dess förarbeten, men det brukar hävdas att det avser praktik som ingår som ett led i en utbildning. Sysselsättningsutredningen har föreslagit en definition med angivande av de krav som bör ställas för att en anställning skall anses vara en praktikanställning. Den skall vara föreskriven i läro- eller utbildningsplan eller vara godkänd av parterna på arbetsmarknaden, den skall vara handledd, gälla för viss tid och vara förlagd utanför skolan. I motionen åberopas utredningens förslag. Regeringen har emellertid ansett att man bör överväga förslaget ytterligare. Sådana överväganden sker inom ramen för anställningsskyddskommitténs arbete. Resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas innan man tar ställning i sakfrågan. Motionsyrkandet avstyrks därför.
Socialdemokraterna upprepar vidare i motion 994 ett tidigare framfört
AU 1979/80:25
krav att lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) skall ändras, så att länsarbetsnämnderna får befogenhet att ta fram erforderliga platser för obligatorisk praktik, dvs. sådan praktik som ingår som en föreskriven del i en utbildning.
Utskottet hänvisar liksom tidigare till de möjligheter till samverkan mellan utbildningsmyndigheter, arbetsförmedling, arbetsgivare och fackliga organisationer som verksamheten inom planeringsråden (SSA-råden) och distriktsarbetsnämnderna innebär. Genom den samordningen bör det vara möjligt att på frivillig väg få fram ett tillräckligt antal platser för obligatorisk praktik.
I motion 994 framhålls att många arbetsgivare har missuppfattat lagen om anställningsskydd vilket försvårar ungdomarnas möjligheter att få arbete. Dessa missförstånd bör undanröjas genom att arbetsmarknadsverket får tillfälle att följa upp tidigare informationskampanjer.
Anställningsskyddskommittén har låtit göra en statistisk undersökning om i vad mån lagen om anställningsskydd har haft rekryteringshämmande effekter. (Ds A 1980:2). Undersökningen är avsedd att vara ett bakgrundsmaterial för kommitténs överväganden om behovet av anställningar på viss tid, däribland provanställningar. Oavsett vad som kan framkomma genom kommitténs arbete är det enligt utskottets mening angeläget att arbetsgivarna blir bättre informerade om lagens innebörd i det aktuella hänseendet. En sådan information äger naturligtvis rum i arbetsförmedlingens löpande verksamhet. Det får förutsättas att arbetsmarknadsverket bevakar behovet av ytterligare informationsinsatser utan särskilt initiativ från riksdagens och regeringens sida. I sammanhanget bör på nytt erinras om att de enskilda beredskapsarbetena för ungdomar under 20 år nyligen har upphört. Därmed har bortfallit en möjlighet för privata arbetsgivare att på prov ta emot ungdomar för begränsad tid vid sidan av de regler som gäller enligt lagen om anställningsskydd.
Motion 994 innehåller i den föreliggande delen också förslag om varvad utbildning inom gymnasieskolan och om förbättrat studiestöd. Socialdemokraterna har vidareutvecklat dessa förslag i motion 1996. Utskottet hänvisar därför till behandlingen av den motionen i utbildningsutskottet.
Med det ovan anförda avstyrks motion 994 i de redovisade delarna.
Vänsterpartiet kommunisterna föreslår åtgärder för att stödja sysselsättningen för ungdomar i två motioner, nämligen i den under den allmänna motionstiden i år väckta motionen 1490 och i den ovan redovisade motionen 1999 som har väckts med anledning av den nu aktuella propositionen. Delar av båda motionerna behandlas av utbildningsutskottet. På arbetsmarknadsutskottets område lägger vpk fram följande förslag.
Regeringen bör förelägga riksdagen ett långsiktigt program för 1980-talet om ungdomens sysselsättning. Programmet skall syfta till att lösa problemen med ungdomarnas sysselsättning och inträde på arbetsmarknaden. Programmet måste enligt motionärerna ta sikte på att radikalt förändra nuvarande
AU 1979/80:25
maktförhållanden. Det bör innefatta demokrati på arbetsplatserna, satsningar på alternativ produktion och förnybara energikällor, ökat bostadsbyggande och utbyggnad av kollektivtrafik, dag- och fritidshem, sjuk- och långvård. Diskrimineringen av kvinnor och invandrare skall avskaffas och sex timmars arbetsdag genomföras.
I motionen 1999 begär vpk förslag till särskilda åtgärder för nya arbetstillfällen för ungdomar under 18 år.
Som motionärerna själva påpekar har de i en annan motion närmare utvecklat hur det av dem tänkta programmet för 1980-talet skall kunna genomföras. Utskottet utgår från att motionärerna åsyftar motion 780 där vpk mer detaljerat drar upp riktlinjerna för en svensk samhällspolitik under 1980-talet. Denna motion har behandlats av finansutskottet i betänkandet FiU 1979/80:15 och i enlighet med det utskottets hemställan avslagits av riksdagen tidigare i år. Med hänvisning härtill avstyrker arbetsmarknadsutskottet motsvarande yrkande i motion 1490. Yrkandet i motion 1999 har framställts utan närmare motivering, och utskottet är inte heller berett att tillstyrka det.
Vid sidan av det långsiktiga programmet föreslår vpk satsningar på kort sikt, bl. a. kommunala åtgärdsprogram och ökat statligt stöd till kommunala insatser så att beredskapsarbetena kan ersättas av fasta anställningar.
Statsbidragen till kommunerna för beredskapsarbeten utgår redan med 75 %, i vissa fall med 90 %, av lönekostnaderna. Riksdagen har i tidigare sammanhang avvisat tanken att statens kostnadsandel skall ökas över den nivån. Frågan om särskilt stöd för att underlätta för ungdomar att gå över från beredskapsarbete till fast anställning har behandlats i det föregående, och utskottet är inte berett att därutöver föreslå några åtgärder. Motionerna 1490 och 1999 avstyrks alltså i de nu behandlade delarna.
Liksom socialdemokraterna förordar vpk en lagstiftning om praktikplatser. Befogenheten att den vägen ta fram praktikplatserna föreslås tillkomma de lokala skolmyndigheterna. Utskottet har tidigare i betänkandet avvisat förslag i det angivna syftet. Med hänvisning därtill och då ackvisitionen av praktikplatser normalt är en uppgift för arbetsmarknadsmyndigheterna avstyrker utskottet det föreliggande yrkandet i motion 1490.1 den motionen förespråkas också en lagstiftning om obligatorisk arbetsförmedling som skall ge förmedlingsorganen rätt att bestämma vem som skall anställas. Tidigare vpk-förslag om obligatorisk arbetsförmedling har avvisats av riksdagen. Det finns inte skäl att ändra på den uppfattningen. Utskottet avstyrker således även det motionsyrkandet.
Slutligen begär vpk i motion 1490 att delegationen för ungdomens sysselsättningsfrågor (DELFUS) får ändrade direktiv innebärande bl. a. att delegationen skall lägga fram förslag i enlighet med vad som anförs i motionen. Att utskottet inte kan ansluta sig härtill framgår av de ovan redovisade ställningstagandena. Vpk vill dessutom att DELFUS skall tillföras representanter för vissa ungdomsorganisationer, däribland Sveriges
AU 1979/80:25
11 AMU-elevers riksorganisation och Sveriges elevers centralorganisation. DELFUS kom till genom ett initiativ från riksdagens sida med anledning av motioner från socialdemokraterna och vpk. I det sammanhanget uttalade riksdagen att delegationen borde vara sammansatt av representanter för parterna på arbetsmarknaden, kommunförbunden, arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och politiska ungdomsorganisationer. Delegationen har sålunda redan en bred sammansättning. Den har dessutom möjlighet att vid behov adjungera ytterligare ledamöter. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet även detta motionsyrkande.
Frågor i anslutning till propositionen tas därjämte upp i två motioner som avgivits av företrädare för centerpartiet. Pär Granstedt m. fl. (c) förespråkar i motion 1994 att man i övergångsskedet bör ha möjlighet att använda arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten för ungdomar under 18 år på ett mer generöst sätt än som förutsatts med hänsyn till att det inte är säkert att gymnasieskolan redan hösten 1980 har tillräcklig kapacitet för att ta emot alla de ungdomar som den föreslagna reformen avser.
Utskottet har redan i den föregående framställningen betonat att möjligheterna att begränsa arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten för ungdomar i åldern 16-17 år hänger samman med i vilken takt gymnasieskolan kan ta emot den nya gruppen ungdomar. Man måste räkna med att det kan bli svårt att börja tillämpa de nya utbildningsprogrammen fullt ut redan i höst eller ens under det kommande läsåret. Självfallet får detta inte leda till att ungdomar i detta övergångsskede ställs utan meningsfull sysselsättning. Åtminstone det närmaste året får man därför räkna med att beredskapsarbeten kommer att behöva anordnas för denna grupp ungdomar. Å andra sidan får fortsatta arbetsmarknadspolitiska insatser inte leda till att man i stort bevarar den nuvarande ordningen. Inriktningen måste vara att man öppnar nya möjligheter inom gymnasieskolans ram för de aktuella ungdomsgrupperna och därigenom minskar behovet av att sätta in särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder för dem. I sammanhanget kan erinras om att riksdagen tidigare i år har medgivit att kommunerna skall kunna utnyttja ledig utbildningskapacitet inom arbetsmarknadsutbildningen (AU 1979/ 80:21 s. 35). Med det anförda får motionen anses vara besvarad, och den bör sålunda inte leda till någon åtgärd från riksdagens sida.
Vad nu sagts har en motsvarande tillämpning på motion 1995 av Gunnel Jonäng (c). Hon tar upp invandrarungdomarnas situation och pekar på deras behov av arbetsmarknadspolitiska stödåtgärder. Det kan tilläggas att propositionen uttryckligen anger att utbildningsbidrag som hittills skall utgå till invandrarungdomar som genomgår vissa kurser som förberedelse för intagning till gymnasieskolan. Invandrarungdomarnas särskilda svårigheter är väl kända och utskottet utgår från att dessa beaktas även i fortsättningen utan något särskilt initiativ från riksdagens sida. Följaktligen bör inte heller denna motion föranleda någon åtgärd.
AU 1979/80:25
12 Övriga motioner
Återstående motioner som utskottet tar upp har samtliga väckts under den allmänna motionstiden i år och gäller ungdomar i åldern 16-24 år.
Erik Hovhammar m. fl. (m) begär i motion 1799 förslag till åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Motionärerna ser dessa åtgärder huvudsakligen som ett utbildningsproblem. Arbetsmarknadsmyndigheterna sägs ha fått bära för mycket av bördan för ungdomsarbetslösheten, och resurserna bör därför i ökad utsträckning föras över till skolsektorn. Dessutom bör man se över de ersättningssystem som berör ungdomens utbildning, praktik och arbete.
De förslag som regeringen har lagt fram i propositionen har den inriktning som motionärerna vill att man skall eftersträva. Motionen får därmed anses tillgodosedd och påkallar således inte någon åtgärd i den behandlade delen.
Med hänvisning till propositionen föreslår utskottet att någon åtgärd inte heller vidtas med anledning av motion 1801 av Gunnel Jonäng m. fl. (c) som också syftar till att ge ungdomar ökad sysselsättning.
Som ett led i åtgärderna mot ungdomsarbetslöshet förordar Stig Olsson (s) och Birgitta Johansson (s) i motion 993 att sysselsättningsplaner upprättas. Vidare anser motionärerna det vara önskvärt att ungdomarna får större möjligheter att växla mellan studier och arbete, bl. a. genom att skolans intagningstider omarbetas.
När det gäller sysselsättningsplaner hänvisar utskottet till att den frågan behandlas i sysselsättningsutredningens slutbetänkande som skall ligga till grund för den till nästa år aviserade sysselsättningspolitiska propositionen. Frågan bör prövas i detta vidare sammanhang. De förslag till ändrad inriktning av yrkesutbildningen inom gymnasieskolan som tidigare redovisats bör leda till de bättre möjligheter till växling mellan studier och arbete som motionärerna vill ha. På grund av vad här och tidigare i betänkandet anförts bör motionen inte leda till någon åtgärd.
I den redan delvis behandlade motionen 1799 av Erik Hovhammar m. fl. (m) liksom i motion 1481 av Gunnar Oskarson m. fl. (m) yrkas att riksdagen skall uttala sig för en generell rätt att provanställa ungdomar under 25 år. Enligt motion 1481 bör förslag till omedelbar ändring av lagen om anställningsskydd föreläggas riksdagen.
Frågan har prövats av riksdagen vid åtskilliga tillfällen. Utskottet har därvid hänvisat till att frågan övervägs av anställningsskyddskommittén. I början av året offentliggjorde kommittén den tidigare nämnda rapporten om anställningsformer m. m. (Ds A 1980:2) och som gäller bl. a. provanställning. Med hänvisning till kommitténs pågående arbete avstyrker utskottet de båda motionerna.
Bättre möjligheter för skolungdom att få feriearbete efterlyses i motion 988 med Ingemar Konradsson (s) som första namn. Motionärerna begär att frågan skall utredas och förslag läggas fram för riksdagen. De pekar bl. a. på
AU 1979/80:25
de insatser som kan göras av de lokala planeringsråden och för fram tanken att man på lämpligt sätt bör stimulera arbetsgivarna att anställa ungdomar i feriearbete.
Som motionärerna själva påpekar bör det vara en naturlig uppgift för planeringsråden i kommunerna att medverka till att lämpliga feriearbetsplatser kommer fram. Samtidigt bör framhållas att även feriearbeten skall anmälas till arbetsförmedlingarna enligt lagen om allmän platsanmälan såvida det inte är fråga om mycket korta anställningar. Lagen tillämpas nu i större delen av landet. Skolungdomarnas val av feriearbete underlättas numera av att de i form av flyttningsbidrag kan få ersättning för kostnaderna för resan till den ort där feriearbetet skall utföras.
Med hänvisning till det anförda och mot bakgrunden av behovet att i första hand använda tillgängliga resurser för de ungdomsgrupper som har behandlats tidigare i betänkandet anser utskottet det inte vara påkallat med någon åtgärd med anledning av motionen.
Vid de kommunala beredskapsarbetena för ungdom under 25 år utgår bidrag till kostnader för utbildnings- och handledarinsatser. Margareta Gard m. fl. (m) begär i motion 1461 regler och anvisningar för den utbildning och handledning som ges vid kommunala beredskapsarbeten och som enligt motionärerna i vissa kommuner har tagit ”förmer som inte alltid framstår som objektiva”.
Den kritik mot verksamhetens bedrivande som innefattas i motiveringen för motionärernas yrkande är allmänt hållen, och det är inte möjligt för utskottet att därav sluta sig till i vad mån kritiken har fog för sig. Utskottet vill för sin del allmänt understryka betydelsen av att de ungdomar som börjar ett beredskapsarbete på ett lämpligt sätt introduceras i de nya arbetsuppgifterna och om förhållandena på arbetsplatsen. Eftersom beredskapsarbetena för många ungdomar är deras första erfarenhet av arbetslivet är behovet av handledning och informationsinsatser större än för andra nyanställda. Insatser av det slag som behövs måste självfallet anpassas till arbetsuppgifternas beskaffenhet och situationen i övrigt på de olika arbetsplatserna som ställs till förfogande eller anordnas särskilt för de arbetslösa ungdomarna. Det är en viktig uppgift för de fackliga organisationerna att medverka i sammanhanget. I övrigt är det svårt att se hur man skall kunna ge generella anvisningar om den praktiska uppläggningen av handledningen och informationen på de till sin art och omfattning vitt skilda arbetsplatserna.
På grund av det anförda vill utskottet inte föreslå ett initiativ av det slag som begärs i motionen utan avstyrker densamma.
AU 1979/80:25
14 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80:1998 och 1979/80:1999 yrkande 1
dels godkänner de i propositionen 1979/80:145 bilaga 1 förordade riktlinjerna för åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram för ungdomar i åldern 16-17 är,
dels medger att bidrag enligt vad som förordats i samma bilaga i vissa fall får utgå vid omvandling av beredskapsarbete till fast anställning,
2. beträffande riktlinjer för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten att riksdagen avslår motion 1979/80:994 yrkande 2,
3. beträffande ett långsiktigt program för 1980-talet för ungdomens sysselsättning m. m. att riksdagen avslår motionerna 1979/ 80:1490 yrkandena 1 a, 1 c, 1 e, 1 f och 2 a samt 1979/80:1999 yrkandena 2 och 3,
4. beträffande arbetsmarknadspolitiska insatser i reformens övergångsskede att riksdagen avslår motion 1979/80:1994,
5. beträffande beaktande av invandrarungdomarnas situation att riksdagen avslår motion 1979/80:1995, yrkande 1,
6. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslöshet att riksdagen avslår motion 1979/80:1799 yrkandena 1, 3 och 4,
7. beträffande åtgärder mot ungdomsarbetslöshet att riksdagen avslår motion 1979/80:1801,
8. beträffande sysselsättningsplaner m. m. att riksdagen avslår motion 1979/80:993,
9. beträffande generell rätt att provanställa ungdomar att riksdagen avslår motionerna 1979/80:1481 och 1979/80:1799 yrkande 2,
10. beträffande feriearbete för skolungdom att riksdagen avslår motion 1979/80:988,
11. beträffande anvisningar för handledning och utbildning vid beredskapsarbeten för ungdomar att riksdagen avslår motion 1979/80:1461.
Stockholm den 13 maj 1980
På arbetsmarknadsutskottets vägnar ELVER JONSSON
AU 1979/80:25
15 Närvarande: Elver Jonsson (fp), Arne Fransson (c). Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m). Frida Berglund (s), Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Margit Odelsparr (c), Eva Winther (fp). Filip Fridolfsson (m), Sune Johansson (s), Lahja Exner (s). Bengt Wittbom (m) och Nils-Olof Grönhagen (s).
Reservationer
Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund, Lars Ulander, Sune Johansson, Lahja Exner och Nils-Olof Grönhagen (alla s) har till betänkandet fogat följande reservationer.
1. Avslag på propositionens förslag (mom. 1)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”De åtgärder” och på s. 8 slutar ”av propositionen” bort ha följande lydelse:
De förslag på det arbetsmarknadspolitiska området som regeringen lägger fram i bilaga 1 till propositionen är för sitt genomförande betingade av de förslag till åtgärder inom gymnasieskolans ram som redovisas i den av utbildningsutskottet behandlade bilagan 2 till propositionen. Förslagen i propositionens arbetsmarknadspolitiska del innebär drastiska inskränkningar i ungdomens möjligheter till arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten. De utbildningspolitiska åtgärder som är avsedda att sättas i stället är helt otillräckliga. Dessutom finns det med stor sannolikhet inte ens praktiska möjligheter för kommunerna att, som regeringen tänker sig, redan till hösten starta de nya utbildningarna. Konsekvensen av regeringens förslag är att betydande grupper ungdomar kommer att undandras möjligheten till arbete, utbildning och praktik. Detta kan inte accepteras. Oavsett ställningstagandet till de utbildningspolitiska åtgärderna enligt propositionens bilaga 2 bör riksdagen sålunda, såsom yrkas i motionerna 1998 och 1999, avslå regeringens förslag på arbetsmarknadsområdet i bilaga 1 till propositionen.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar ”Frågor i” och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:
Pär Granstedt m. fl. (c) och Gunnel Jonäng (c) förespråkar i motionerna 1994 resp. 1995 vissa hänsynstaganden vid de av regeringen föreslagna neddragningarna av arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten. Motionärerna tänker på problem som kan uppkomma i övergångsskedet och på invandrarungdomarnas situation. Motionsförslagen förutsätter att den av regeringen föreslagna nya ordningen genomförs. Utskottet har emellertid i det föregående avstyrkt regeringens förslag med hänvisning till bl. a. att de leder till oacceptabla inskränkningar i användningen av de arbetsmarknads -
AU 1979/80:25
politiska insatserna för ungdomar under 18 år. Som en konsekvens av detta ställningstagande från utskottets sida avstyrks även motionerna 1994 och 1995.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motionerna 1979/80:1998 och 1979/80:1999 yrkande 1 avslår regeringens förslag i propositionen 1979/80:145 bilaga 1 om riktlinjer för åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram för ungdomar i åldern 16-17 är och om bidrag i vissa fall vid omvandling av beredskapsarbete till fast anställning.
2. Riktlinjer för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (mom. 2)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Ett av” och på s. 9 slutar ”redovisade delarna” bort ha följande lydelse:
I det socialdemokratiska programmet enligt motion 994 för att pressa tillbaka ungdomsarbetslösheten ingår bl. a. åtgärder för att ge fasta arbeten åt ungdomar som sysselsätts i beredskapsarbeten. Tanken är att genom ett särskilt finansiellt stöd stimulera arbetsgivarna att erbjuda beredskapsarbetande ungdomar under 20 år fast anställning. Stödet avses utgå under en viss tid och med en i förhållande till denna fallande bidragssats. Utskottet ansluter sig till tanken på ett dylikt rekryteringsstöd. Det bör sättas in som en temporär åtgärd i samband med att man genomför nya utbildningsformer inom gymnasieskolan av det slag som har förordats i den socialdemokratiska partimotionen 1996.
Ett annat förslag i motion 994 är att lagen om anställningsskydd skall kompletteras med en definition av begreppet praktikanställning.
Begreppet praktik är inte definierat i lagen om anställningsskydd eller i förarbetena till denna lag. Praktikbegreppet har tolkats på skiftande sätt. Det gör det angeläget att fastställa lagens innebörd på denna punkt, så att inte ungdomar anställs som s. k. praktikanter på otrygga och oförmånliga villkor. Sysselsättningsutredningen har lagt fram ett förslag till en strikt definition av praktikbegreppet. De materiella skälen för en lagändring är starka, och formellt sett är det fråga om ett enkelt ingrepp i lagen. Pågående arbete inom anställningsskyddskommittén är därför inget hinder mot att regeringen snabbt lägger fram förslag till lagändring för riksdagen. Utskottet biträder sålunda det socialdemokratiska förslaget.
I vissa utbildningar ingår praktik som en föreskriven del, s. k. obligatorisk praktik. De studerande är emellertid inte garanterade praktikplatser. Olika åtgärder har vidtagits för att på frivillig väg ta fram de behövliga platserna. Arbetsmarknadsmyndigheterna som har ansvaret för anskaffningen av praktikplatser måste dock ha möjligheter att - sedan andra utvägar har
AU 1979/80:25
prövats - med stöd av lag kunna ålägga arbetsgivare att ställa nödvändiga platser till förfogande för studerande som skall fullgöra praktik som en obligatorisk del av gymnasieutbildningen. Denna lagstiftningsfråga bör lämpligen kunna lösas genom ett tillägg till lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen), och utskottet biträder därför yrkandet i motion 994 om att regeringen bör förelägga riksdagen ett lagförslag i enlighet med det nu anförda.
Bland arbetsgivarna synes ofta föreligga missuppfattningar om lagen om anställningsskydd vilket försvårar ungdomarnas möjligheter att få arbete. Det är angeläget att undanröja dessa missförstånd. Som framhålls i motion 994 bör tidigare informationsinsatser riktade till arbetsgivarna följas upp, och regeringen bör bevaka att arbetsmarknadsverket har erforderliga resurser att fortsätta och om så behövs vidga informationsarbetet.
Motion 994 innehåller i den föreliggande delen också förslag om varvad utbildning inom gymnasieskolan och om förbättrat studiestöd. Socialdemokraterna har vidareutvecklat dessa förslag i motion 1996. Utskottet hänvisar därför till behandlingen av den motionen i utbildningsutskottet.
Med det ovan anförda tillstyrks motion 994 i de redovisade delarna. Vad utskottet anfört med anledning av motionen bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande riktlinjer för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten att riksdagen med bifall till motion 1979/80:994 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
AU 1979/80:25
18 Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen 2
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 3
Utskottet 4
Propositionen - fråga om avslag 5
Förslag om ändringar i propositionen 8
Övriga motioner 12
Utskottets hemställan 14
Reservationer
Avslag på propositionens förslag (s) 15
Riktlinjer för åtgärder mot ungdomsarbetslösheten (s) 16