Med anledning av i propositionen 1979/80:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1980/81 inom ekonomidepartementets verksamhetsområde jämte motioner
FiU 1979/80:21
Finansutskottets betänkande 1979/80: 21
med anledning av i propositionen 1979/80:100 framlagda förslag om vissa anslag för budgetåret 1980/81 inom ekonomidepartementets verksamhetsområde jämte motioner
I detta betänkande behandlar utskottet
propositionen 1979/80: 100 bilaga 10 Ekonomidepartementet med undantag för Litt. B Centrala myndigheter m. m. punkterna B 9-11, vilka delar behandlas av näringsutskottet, samt
motionerna 1979/80: 344 och 1840 yrkandena 7 och 8.
SJUNDE HUVUDTITELN Ekonomidepartementet m. m.
1. Ekonomidepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen 1979/80: 100 bilaga 10 (ekonomidepartementet) under punkterna A 1-A 4 (s. 7-8) framlagda förslag och hemställer att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar
1. till Ekonomidepartementet ett förslagsanslag av 10389000 kr.,
2. till Ekonomiska attachéer ett förslagsanslag av I 915 000 kr.,
3. till Kommittéer m.m. ett reservationsanslag av 5 500000 kr.,
4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 160000 kr.
Centrala myndigheter m. m.
2. Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser. Regeringen har under punkten B 1 (s. 10-29)
1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om statistikproduktionen vid statistiska centralbyrån,
2. föreslagit riksdagen att till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 217395 000 kr.
I motionen 1979/80: 1840 av Göthe Knutson (m) hemställs såvitt nu är i fråga
7. att riksdagen i samband med behandlingen av anslaget Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser (bilaga 10) som sin mening ger regeringen till känna att den erforderliga databehandlingen för folk- och
1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 21
FiU 1979/80: 21
bostadsräkningen i första hand bör tillgodoses genom serviceavtal med privat eller statlig datacentral,
8. att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av den långsiktiga lösningen av samhällets statistikförsörjning och dennas centrala, regionala och lokala organisation, varvid särskild vikt bör läggas vid det av näringslivet framförda förslaget att länsstyrelserna tilldelas det löpande ansvaret för den lokala datainsamlingen.
Propositionen
Behandlingen av statistiska centralbyråns (SCB) anslagsframställning för budgetåret 1980/81 har enligt föredraganden präglats av stor restriktivitet vid prövningen av framförda förslag till utbyggnad av statistikproduktionen. Utgångspunkten vid bedömningen har varit det av SCB presenterade huvudalternativet. Detta innebären nedskärning med 2% av 1979/80 års pris- och lönejusterade anslag.
I sammanhanget understryker föredraganden vikten av att den statistik med anknytning till energiområdet som SCB producerar behålls och förbättras samt betydelsen av att olika myndigheter använder sig av jämförbara metoder och siffror när det gäller energistatistik och balanser på energiområdet och att metoderna knyter an till internationellt vedertagna definitioner.
I övrigt har föredraganden utgått från att kostnader för utbyggnaden av statistikproduktionen skall täckas av besparingar till motsvarande belopp. Föredraganden framhåller att det är en viktig uppgift för SCB att, parallellt med bevakningen av nya behov, fortlöpande bevaka och lämna förslag till tänkbara besparingar i verksamheten.
Föredraganden erinrar om den utredning om den statliga statistiken som regeringen beslutat tillsätta. Kommitténs huvuduppgift är att med utgångspunkt i den befintliga statliga statistiken kartlägga behovet av statistik inom de skilda samhällsområdena och föra en principiell diskussion om den statliga statistikens roll i samhället. Kommittén skall vidare se över de beslutsprocesser varigenom statistikens inriktning och omfattning fastställs. Sammanfattningsvis sägs att utredningsarbetet styrs av syftet att i en framtid präglad av knapphet på resurser tillgodose samhällets angelägna behov av statistik genom en effektiv avvägning mellan nytta och kostnader.
Vidare framhålls att SCB även i fortsättningen bör undersöka möjligheterna att föra över anslagsfinansierad statistik till att finansieras via uppdragsverksamhet.
FiU 1979/80:21
3 Delprogram 1 000-tal kronor
1978/79
Utfall
1979/80
Anvisat
1980/81
Beräknar
SCB Före- draganden
1) Extern samordning
2) Jordbruk och skördeska-
2 748
2 536
deskydd m. m.
40 123
39074 Därav under X huvudtiteln 3) Industri och byggnadsverksam-
29 271
28 942
het
4) Handel, servicenäringar och
15 501
priser
5) Bostäder, andra byggnader
18 583
19 204
och fastigheter 6) Samhällsekonomi och offent-
13 852
15 587
15 492
lig förvaltning
25 611
7) Arbetsmarknad
29 1%
31 140
8) Befolkning och hushåll
22 660
9) Rätts- och socialväsende
10) Utbildning, forskning och
11 463
14 848
13 667
kultur
II) Befolknings-, yrkes-och
16 140
utbildningsprognoser
5 606
5 761
6 786
12) Bibliotek och information m. m.
13) Arkiv
14) Standardisering, gemensam me- todutveckling och projektbun-
7 510
7 349
det utvecklingsarbete
17 959
19082 Därav utvecklingsarbete
(12263)
(II738)
(14743)
(12451)
15) Folk-och bostadsräkning 1980 Ofördelade kostnader som motsvaras
5086'
II 300
av intäkter
2 526
2526 Retroaktiv lön
-
-
-
Summa kostnader
247 082
283863 Avgår intäkter
Tillkommer diverse gemensamma kostnader
42 157
66 4682
Summa
1 Avser Folk-och bostadsräkning 1975/1980.
2 Härav utgör 35000000 kr. medel från anslaget Folk- och bostadsräkning 1980 under sjunde huvudtiteln och 28942000 kr. medel från anslaget Administration av permanent skördeskadeskydd m. m. under tionde huvudtiteln. Vidare utgör 486000 kr. intäkter för försäljning av publikationer och 2040000 kr. ersättning till SCB från socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen för vissa kostnader för det gemensamma biblioteket i kvarteret Garnisonen.
För anslaget Statistik, register och prognoser beräknar föredraganden medelsbehovet till totalt 217,4 milj. kr., vilket innebären ökning med 12,5 milj. kr.
Bortses från kompensation för pris- och löneökning med 15.9 milj. kr. samt automatisk volymökning och överföring från andra myndigheter på 1,9 milj. kr. innebär förslaget en minskning av medelstilldelningen med 5,3 milj. kr. Fördelningen på delprogram resp. på löpande verksamhet, s. k. intermittenta undersökningar samt utvecklingsarbete framgår av sammanställningarna.
FiU 1979/80:21
1978/79
Utfall
1979/80
Anvisat
1980/81
Beräknar
SCB
Före-
draganden
Löpande verksamhet Intermittenta undersökningar
Utvecklingsarbete Retroaktiv lön
192 184
10359 12 263 2 330
11 738
3 2% 14743
12451 Summa
217 136
217395 Motionen
I motionen 1840 anförs, såvitt avser SCB. att det är skattemyndigheterna som kräver in störst mängd handlingar från företagen, men att det är SCB som irriterar mest, trots den mindre volymen. Motionären hänvisar till att det från företagarhåll föreslagits att man skall skapa lokala datainsamlingsenheter på länsstyrelserna som ersättning för den opersonliga centraladministrationen. En överföring tili länsstyrelserna skulle enligt motionären även bidra till att stärka underlaget för regionalstatistiken och länsplaneringen. Motionären anför vidare att det är trettio år sedan vår samhällsstatistik och dess organisation senast utreddes och att SCB:s nuvarande organisation inte är anpassad vare sig till datorer eller till datakommunikationsut vecklingen.
Slutligen hävdar motionären att SCB avser att upphandla en särskild dator till den kommande folk- och bostadsräkningen. En så kortvarig datadrift bör enligt motionären någon privat eller statlig datacentral kunna erbjuda på vanlig dataservicebasis.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot vad föredraganden anfört och tillstyrker således regeringens förslag.
1 motionen 1840 föreslås (yrkandet 7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den erforderliga databehandlingen för folk- och bostadsräkningen i första hand bör tillgodoses genom serviceavtal med privat eller statlig datacentral.
Motionärens uppgift att SCB avser att upphandla en särskild dator till den kommande folk- och bostadsräkningen är enligt vad utskottet inhämtat inte korrekt. SCB har tillsammans med statskontoret utrett fyra olika alternativ för hur behovet av datorkapacitet skall tillgodoses. Serviceavtal visade sig bli det dyraste och praktiskt mest besvärliga av alternativen. Regeringen har den 14 februari 1980 fattat beslut i ärendet. Beslutet innebär att datorkapaciteten för folk- och bostadsräkningen skall klaras genom viss utbyggnad av nuvarande utrustning. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.
FiU 1979/80:21
1 motionen föreslås vidare (yrkandet 8) att riksdagen hos regeringen anhåller om utredning av den långsiktiga lösningen av samhällets statistikförsörjning och dennas centrala och regionala organisation, varvid särskild vikt bör läggas vid det av näringslivet framförda förslaget att länsstyrelserna tilldelas det löpande ansvaret för den lokala datainsamlingen.
Utskottet vill först erinra om att regeringen så sent som i oktober 1979 utfärdade direktiv för en utredning om den statliga statistiken. Kommitténs huvuduppgift är enligt direktiven att kartlägga behovet av statistik inom skilda samhällsområden. I direktiven fastslår regeringen att huvudprincipen från 1960 års beslut om organisationen av den statliga statistikproduktionen skall ligga fast. Detta innebär att den statliga statistikproduktionen också i framtiden skall förläggas till SCB om den inte av särskilda skäl bör knytas till annan myndighet. Kommittén skall emellertid undersöka den närmare tillämpningen av principen och överväga om det i särskilda fall kan vara rationellt med en annan fördelning av statistikproduktionen mellan SCB och andra myndigheter.
När det gäller uppgiftslämnandet har flera åtgärder vidtagits på senare år. Ar 1977 inrättades ett särskilt organ — delegationen för företagens uppgiftslämnande (DEFU) — med uppgift att under en försöksperiod verka för att företagens uppgiftslämnande reduceras och förenklas. I DEFU:s uppdrag ingår att bedöma möjligheterna att utnyttja redan insamlade uppgifter eller samordna olika myndigheters uppgiftsinsamlande. Försöksperioden fastställdes till tre år. DEFU:s uppdrag skall avslutas med en utvärdering av verksamheten. I fråga om SCB:s verksamhet har vidare den s. k. SCB-utredningen undersökt möjligheterna att minska företagens uppgiftsskyldighet.
Frågan om SCB:s lokala och regionala anknytning har diskuterats vid liera tillfällen under 1970-talet. 1 den av SCB startade s.k. SSRS-utredningen utreddes vid mitten av 1970-talet formerna för framtida samarbete och samordning mellan SCB samt län och kommuner. Därvid uppmärksammades möjligheten att skapa lokalkontor i länen. En sådan lösning befanns dock för dyr. 1 stället byggdes upp ett nät av kontaktmän i län och kommuner. Som en konsekvens av utredningen skapades också ett särskilt regionalstatistiskt kansli samt två samarbetsgrupper, en mellan SCB och länen (SSRO) och en mellan SCB och kommunerna (SSKO).
Utskottet vill också erinra om att den s. k. ADB-beredningsgruppen under 1979 fått tilläggsdirektiv av innebörd att gruppen skall utarbeta ett konkret förslag till en samlad lösning för den regionala och lokala samhällsplaneringens informationsförsörjning. I uppdraget ingår att göra en lämplig fördelning av verksamheten mellan central, regional och lokal nivå. Gruppen skall bl. a. utreda möjligheterna att använda SCB:s regionalstatistiska databas (RSDB) och SCB:s övriga resurser lokalt och regionalt.
Med hänvisning till det utredningsarbete som genomförts och som f. n. pågår och till de åtgärder i övrigt som vidtagits på det område som berörs i motionsyrkandet avstyrker utskottet motionen 1840 yrkandet 8.
FiU 1979/80:21
6 Utskottet hemställer
1. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i propositionen om statistikproduktionen vid statistiska centralbyrån,
2. att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 217 395 000 kr.,
3. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1840 yrkandena 7 och 8.
3. Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 2 (s. 29-30) och hemställer
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
4. Folk- och bostadsräkning 1980. Regeringen har under punkten B 3 (s. 30-31) föreslagit riksdagen att till Folk- och bostadsräkning 1980 för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 35000000 kr.
I motionen 1979/80:344 av Marianne Karlsson (c) hemställs att riksdagen beslutar föreslå regeringen att inställa folk- och bostadsräkningen.
Som skäl för motionsyrkandet anger motionären det statsfinansiella läget, att folkräkningen är illa tåld av en allt större del av allmänheten samt att det är alldeles tydligt att inga omistliga fördelar står att få ur det material som insamlas.
Utskottet
Utskottet vill för sin del understryka att riksdagens beslut våren 1979 om att genomföra en folk- och bostadsräkning 1980 grundades på uppfattningen att behovet av detaljerad statistik för exempelvis befolkningsprognoser och bostadsprogram var av en sådan art att en totalundersökning var motiverad. I motsats till vad motionären hävdar är det insamlade materialet av största värde för samhällsplaneringen på lokal, regional och central nivå.
Det bör framhållas att redan vid 1975 års folk- och bostadsräkning användes delvis ny insamlings- och bearbetningsteknik, varigenom allmänhetens uppgiftslämnande kunde begränsas i förhållande till 1970 års räkning. Ytterligare steg i denna riktning tas vid den kommande folk- och bostadsräkningen. Vidare bör erinras om att SCB fått i uppdrag att undersöka alternativa metoder för framtida folk- och bostadsräkningar. Som utgångspunkt för utredningsarbetet gäller att framtida folk- och bostadsräkningar skall kunna genomföras utan insamling av uppgifter från allmänheten via blankett.
Riksdagen var för ett år sedan helt enig i bedömningen att en folk- och bostadsräkning 1980 behövdes. Enligt utskottets mening har ingenting framkommit som kan motivera en omprövning av detta beslut. Motionen 344 avstyrks.
FiU 1979/80:21
7 Utskottet har inget att erinra mot anslagsberäkningen i propositionen. Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1979/80: 344 till Folk- och bostadsräkning 1980 för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 35000000 kr.
5. Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 4 (s. 31-32) och hemställer
att riksdagen till Folk- och bostadsräkning 1980: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.
6. Konjunkturinstitutet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten B 5 (s. 32—33) och hemställer
att riksdagen till Konjunkturinstitutet för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 10924000 kr.
7. Myntverket: Förvaltningskostnader m.ll. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 6-B 8 (s. 34-37) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar
1. till Myntverket: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 6581000 kr.,
2. till Myntverket: Uppdragsverksamhet ett förslagsanslag av 1 000 kr.,
3. till Myntverket: Utrustning ett reservationsanslag av 807 000 kr. Diverse
8. Lönsparande m.m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 1 (s. 43-44) och hemställer
att riksdagen till Lönsparande m.m. för budgetåret 1980/81 anvisar ett förslagsanslag av 108 500000 kr.
Stockholm den 25 mars 1980
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Lars Tobisson (m). Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s). Rolf Rämgård (c). Anita Gradin (s). Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c). Christer Nilsson (s) och Olle Wästberg i Stockholm (fp).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980