Med anledning av motioner om datapolitiken
FiU 1979/80:27
Finansutskottets betänkande 1979/80: 27
med anledning av motioner om datapolitiken
I detta betänkande behandlar utskottet motionerna
1979/80: 140 av Kerstin Anér (fp) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen i det pågående utredningsarbetet på dataområdet särskilt uppmärksammar datorernas kvalitativa effekter på arbetsliv och samhällsservice,
1979/80:1855 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att någon av sittande datautredningar som tilläggsdirektiv bör ges i uppdrag att behandla frågan om uppbyggnad av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse, i enlighet med vad som anförts i motionen.
Utskottet
I motionen 140 begärs att regeringen i det pågående utredningsarbetet på dataområdet särskilt uppmärksammar datorernas kvalitativa effekter på arbetsliv och samhällsservice.
Datatekniken rymmer både möjligheter och risker. Detta förhållande måste uppmärksammas vid utformningen av den statliga datapolitiken. En rad pågående utredningar har som en viktig uppgift att analysera de aspekter av datatekniken som motionären pekar på. Utredningen (I 1978:04) om datateknikens och elektroteknikens effekter på näringslivets utveckling har bl. a. att bedöma i vilken omfattning datorer och annan utrustning för avancerad automation kan tänkas bli utnyttjad i framtiden och vilken effekt sådan användning kan få på fem, tio och femton års sikt. Dataeffektutredningen (A 1978:05) studerar datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö. Informationsteknologiutredningen (U 1978: 12) har till uppgift att studera utvecklingsmöjligheter och problem som hänger samman med ny informationsteknologi såsom text-TV, teledata och telefaksimil. Härtill kommer datalagstiftningskommitténs arbete (Ju 1976: 05). Flera utredningar och utvärderingar pågår vidare i fråga om särskilda avsnitt av dataverksamheten i den statliga sektorn.
Det var aspekter på datatekniken av just det slag som tas upp i motionen som låg till grund för förslaget att tillsätta en särskild datadelegation, som utskottet förde fram vid riksdagens behandling i fjol av frågor rörande användningen av automatisk databehandling i statsförvaltningen (prop. 1978/79: 121, FiU 1978/79: 34, rskr 1978/79: 339). En sådan delegation skulle, anförde finansutskottet i sin motivering, möjliggöra för representanter för riksdagspartierna, för arbetsmarknadens parter, kommunförbunden
1 Riksdagen 1979180. 5 sami. Nr 27
FiU 1979/80:27
m. fl. att på ett övergripande sätt följa datafrågorna. Delegationens huvuduppgift borde vara att bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll. Häri kunde ingå att ta initiativ till utredningsarbete och andra åtgärder som bedöms erforderliga i syfte att bättre kunna följa ADB-utvecklingen inom statsförvaltningen och i samhället i övrigt. Delegationen borde även kunna få till uppgift att medverka i beredningen av viktigare beslut rörande statlig ADB-verksamhet. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan.
Den begärda delegationen har nu fått direktiv utfärdade (dir. 1980: 15). 1 dessa anförs bl. a.: ”Delegationen bör följa det utredningsarbete som pågår och ta initiativ till annat utredningsarbete och andra åtgärder som behövs för att följa ADB- och elektronikutvecklingen såväl nationellt som internationellt. Med utgångspunkt i detta bör delegationen utarbeta förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling och användning i samhället. Vidare bör övervägas i vilken form andra åtgärder bör sättas in från statens sida för att trygga en positiv utveckling av datoranvändningen i samhället.”
Utskottet vill slutligen erinra om att regeringen avser att i fortsättningen årligen redovisa en samlad bild av datafrågorna i budgetpropositionen (se FiU 1978/79: 34 s. 16).
Mot bakgrund av vad som här redovisats anser sig utskottet kunna förutsätta att datorernas kvalitativa effekter på arbetsliv och samhällsservice uppmärksammas av regeringen utan något särskilt initiativ från riksdagens sida. Motionen 140 avstyrks följaktligen.
1 motionen 1855 begärs att riksdagen uttalar sig för att någon av sittande datautredningar som tilläggsdirektiv ges i uppdrag att behandla frågan om uppbyggnad av informationssystem som ger faktaunderlag för samhällsförändringar i folkflertalets intresse.
De utredningar som f. n. arbetar med olika aspekter av datateknikens inverkan på samhällsutvecklingen är knappast lämpliga för att belysa den problemställning som tas upp i motionen, nämligen hur man med datateknikens hjälp kan få fram bättre underlag för beslut om samhällsförändringar. Som utskottet påpekade i ett betänkande med anledning av ett motsvarande motionsyrkande i fjol (FiU 1979/80: 7) hör den väckta frågan nära samman med den statliga statistikens innehåll och systematik. Utskottet hänvisade till de direktiv för utredning om den statliga statistikens innehåll och framtida inriktning som utfärdades den 25 oktober 1979 (dir. 1979: 133). I direktiven understryker föredragande statsrådet att flera nya faktorer i samhällsutvecklingen kan komma att påverka efterfrågan på statistik och pekar särskilt på den ekonomiska utvecklingen med dess allt större anknytning till internationella förhållanden. Den ökade betydelsen
FiU 1979/80:27
av fördelningsfrågor liksom den fortgående demokratiseringsprocessen är enligt föredraganden också exempel på faktorer som kan påverka den framtida statistiken. I direktiven heter det vidare:
Kommitténs huvuduppgift bör vara att med utgångspunkt i den befintliga statliga statistiken kartlägga behovet av statistik inom de skilda samhällsområdena. Som en bakgrund till en sådan systematisk genomgång av statistikområdena bör kommittén föra en principiell diskussion om den statliga statistikens roll i samhället. Vid sidan av statistikens huvudfunktion att tjäna som planerings- och beslutsunderlag i skilda sammanhang bör även andra funktioner uppmärksammas. Jag tänker då särskilt på betydelsen av att det finns tillgång till opartisk statistik som faktaunderlag för samhällsdebatten och för en allmän information om samhällsutvecklingen.
Med hänvisning till vad utskottet redovisat avstyrks motionen 1855. Utskottet hemställer
1. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 140,
2. att riksdagen avslår motionen 1979/80: 1855.
Stockholm den 24 april 1980
På finansutskottets vägnar ERIC ENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Kjell-Olof Feldt (s), Torsten Gustafsson (c), Paul Jansson (s), Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Mona S:t Cyr (m). Torsten Karlsson (s) och Hadar Cars (fp).
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980